Får man komma med en anekdot om krav på kontantinsats?
En vän till mig hade sent 00-tal fått jobb och barn men saknade sparat kapital. Han ville köpa hus tillsammans med sin fru som också hade jobb men saknade kapital. Deras plan var som för alla andra då att ta bottenlån och topplån och sen hårt amortera topplånet.
Sen kom krav på kontantinsats. De bor kvar i hyresrätt.
Det är en relevant aspekt. Vet också om människor som halkat efter på grund av skilsmässor och dyl och därav inte kunnat ta sig in på marknaden (trots att de hade kunnat betala avgift och räntor). Trist för dem såklart och orättvist ur vissa perspektiv.
Vilken rappakalja, i vanlig ordning. Jag är förvånad över att @angaudlinn bemödade sig besvara dina ”argument”.
Men klarar man inte av att skrapa ihop det är det något annat som skaver. Det är inte anledningen till varför de fortfarande bor i hyresrätt.
Ja kanske, men även omvänd logik är logik. Varför skulle man behöva amortera på ett lån om man har det 10-dubbla på sparkontot? Har för mig att banker också kan medge amorteringsfrihet vid behov vilket också visar att det inte alltid är svart eller vitt. Det finns inget facit på vad som är rätt amorteringsnivå på varken system eller individnivå. Men att man lägger fram nya förslag om ändringar och försöker anpassa sig efter dagsläget ser jag possitivt på.
Kan man inte spara till en kontantinsats så har man inte heller de muskler som behövs för att avhålla sig från köp man inte har råd med. Då talar jag inte om edgecases.
Man borde gått ännu längre bort med kontantinsats och krav på amortering. Vill banker ställa andra krav är det fritt fram för dom att konkurrera mellan varandra.
Det som skavde var att de hade fått barn och ville inte skjuta upp husboendet fem till tio år eller vad de nu bedömde att det skulle ta att skrapa ihop till kontantinsats. Så valet blev ett hyresrättsradhus.
Oj hoppla här var det lutersk morapredikan! 
Varför kan det inte få vara en privatekonomisk överenskommelse mellan personen i banken? Om jag vill tidigarelägga mitt husköp mot att jag betalar ränta på kontantinsats, varför kan jag inte få göra det? 
Moral? Nä. det är fakta. Tänkt dig hur mycket som kan gå sönder i en borätt, speciellt en villa. Har man inte några hundra tusen i buffert så tycker jag inte man ska äga hus. Vad gör du om du är maxbelånad till tänderna och sen går pannan sönder, eller en vattenskada i ett badrum. Att inte ens kunna spara till kontantinsatsen är antingen dåligt med pengar in eller dålig karaktär. I båda fallen ska man inte äga, utan hyra. Eller ska man ta ett SMS-lån så fort det skiter sig?
Tillfälligt OT:
Går det att ta bort länken till DI här, har flera gånger tryckt fel av misstag.:
(Ni får gärna ta bort mitt inlägg när det är åtgärdat)
Ja, aggregerat är det 20%. Svårt att se någon systemrisk med så låg belåningsgrad.
Att pris på adress upplevs som högt på sina ställen är för att de som suktar efter att bo där är villiga att betala så mycket. Vad har du med det att göra?
Är inte det deras beslut, som varken du eller jag har med att göra.
Som sagt med 20% belåning är det svårt att se en systemrisk. Och skulle någon få svårt att betala så är det bankernas aktieägare så får betala kreditförlusten. Staten har inget med det att göra.
Men om du tvingar bort de som bor på de attraktiva adresserna för att någon annan kan bli uppgiven, förstår du då inte att de du tvingar bort kan bli uppgivna?
Det finns en begränsad mängd attraktiva adresser. Få kan bo där.
Har du kanske Nordkorea som modell och tänker att staten skall bestämma vart var och en skall bo?
Men då kommer iaf en del att bli uppgivna. Hur löser du det?
Det gör du när du talar om bristande jämlikhet. Om inte lagen orsakar någon ojämlikhet är vi jämlika.
Att en del är långa, andra korta, en del kvinnor vackra och andra inte är olika förutsättningar i livet. Men det har inget med bristande jämlikhet att göra.
Du har missförstått ordet.
Det är väldigt sakligt från min sida. Då fanns nämligen lagar som orsakade ojämlikhet.
Nu skapar du halmgubbar. Jag har inte skrivit det. Vad andra skriver får du ta med dom.
Jag skrev att människor har olika preferenser. Du får väl slå upp ordet om du inte förstår vad det betyder. Olika preferenser säger exakt inget om att någon borde ändra på sig.
Jag efterfrågade substans. Förankring i verkligheten.
Och hittills är det tomt på svar.
Det har tvärtom med diskussionen att göra i allra högsta grad.
Du talar om att bygga billiga bostäder. Och eftersom ingen verkar veta hur man kan göra det givet lagstiftningen, men du verkar veta det. Då är det logiskt att du startar ett företag och levererar billiga bostäder.
Nog borde det väl gå bra att förstå logiken i det.
Och i Sverige är genomsnittinkomsten typ 40000 / mån, så det finns ju inga uteliggare heller. Som vi alla vet…
Jag är inte mycket för att ge upp en potentiellt givande diskussion, men de här inläggen uppfattar jag som medvetet motvalls, avsiktligt misstolkande och närmast trollande och inget som gagnar min måndagskväll, så jag lyfter på hatten och går vidare.
Är inte badrummet väldigt gammalt kan försäkringen täcka. Man kan göra rätt mycket själv också. Går pannan sönder, man kanske kan klara sig med kamin eller stoppar in några elradiatorer och lever kyligt ett tag.
Beroende på hus, läge och vad man accepterar och kan göra själv så finns en buffert i alternativa lösningar.
Inget vidare husliv om man behöver vara orolig för finansiering av vanligt underhåll. På tal om elräkningen så var det en hel del människor som blev skuldsatta för att de inte kunde kalkylera med något som kunde gå upp flera hundra procent jämfört med året innan.
Lever man på marginalen så blir det svårt att äga något som att man gör underhåll själv. Ska du lägga om taket själv också?
Buffert i alternativa lösningar är aningen flyktigt.
Fantastiskt! Så nästa gång räntorna skjuter i höjden är vi alltså ännu mer känsliga: lägre kontantinsats, högre skuldkvotstak och lägre amortering. Vad kan gå fel liksom?
Du kan ju vinkla det på många sätt. Är det inte bättre att ha 400.000 kr i buffert än 400.000 kr låsta i kontantinsats?
Javisst kan man lägga om tak. Det är ju dock inte en överraskning som dyker upp över en natt.
Givetvis ska man sträva efter en extra buffert om man bor i villa, men som du skriver låter det som att alla borde ha några hundra tusen dag ett. Tvivlar på att särskilt många har det, åtminstone av förstagångsköpare.
