Trodde förmånen räknades som 30-delar (även om man jobbat inom KAP-KL i fler än 30 år) och att färre än 30 pensionsgrundande år gav minskning i täljaren med 1/år så att 29 pensionsgrundande år gav 29/30-delar av förmånen osv. @GustenN är du säker på att nämnaren kan bli högre än 30?
Hej @janbolmeson! Många trådar i samma ämne nu 
.
https://rikatillsammans.se/forum/t/vad-ar-bast-akap-kr-eller-kap-kl
https://rikatillsammans.se/forum/t/akap-kr-byta-premie-vs-formansbestamd-pension
https://rikatillsammans.se/forum/t/kap-kl-eller-akap-kr
https://rikatillsammans.se/forum/t/nytt-pensionsavtal-for-de-inom-kommun-region-akap-kr-hojd-pension
https://rikatillsammans.se/forum/t/pensionsvalet-vilket-ar-bast
https://rikatillsammans.se/forum/t/andrade-villkor-for-tjanstepension
Går det att slå ihop dem?
1 gillning
Vete tusan om vi ska slå ihop dem, snarare kanske att vi stänger den och hjälps åt när nya frågor kommer.
1 gillning
Säker vet jag inte. Det är väl formulerat som att man om man lämnar före 65 utan att ta ut pension räknas kvarvarande år till 65 istället. Om man drar bort från täljaren skulle man hamna på minus om man är yngre än 35 vilket kändes orimligt.
1 gillning
Hur menar du med minus? Jag tänker att ett år i KAP-KL mellan 28-65 ger 1/30, två år 2/30 osv till max 30/30.
Hm, nej det tror jag blir fel, då skulle du vara färdig med tjänstgöringstiden vid 58 och inte få större tidsfaktor. Så här står det på ofrs hemsida, fördjupningen om avtalen :
Beräkning av tjänstetidsfaktor kan vara komplex beroende på att olika pensionsavtal avlöst varandra genom åren. En mycket förenklad och kort version är att din anställningstid i avtalsområdet divideras med samma tid plus kvarvarande tid fram till 65 års ålder, dock med minst 30 år. Om du avslutar intjänande i KAP-KL före pensionsuttag uppnår du alltså inte full tjänstetidsfaktor även om du har uppnått 30 års anställningstid.
1 gillning
Jag har förstått det som att det är olika beräkningar för förmån och livränta.
Vid avslutning av tjänst inom KAP-KL (eller byte till AKAP-KR) räknas din förmån om till livränta och då blir tjänstetidsfaktorn:
# år inom KAP-KL / (# år inom KAP-Kl + # år kvar till 65 åå) dock minst 30
Om man är kvar i KAP-KL har jag förstått det som att det räcker med 30 år för att nå full förmån.
# år inom KAP-KL dock max 30 / 30
Vad jag förstår betyder det att tjänstetidsfaktorn för förmån då blir mellan 1/30 - 30/30.
Från OFRs hemsida:
Jo du har rätt på sätt och vis. Man kan ta ut pension redan vid 61 och då blir det en beräkning där åren kvar till pension blir 61 som mest, dvs 33 kan man få som tidsfaktor om man börjat vid 28.
2 gillningar
Beräkningen av livränta är tyvärr mer komplex. Enklast är att du läser avtalet för man räknar av tidigare tillgodoräknade livräntor och lite annat meck.
Om du däremot ligger kvar i KAP-KL är det som @GustenN beskriver det, med undantag om man har varit anställd mindre än nio år hos nuvarande arbetsgivare.
1 gillning
Ja det är lite otydligt i avtalet, där det i vissa fall pratas om tidsfaktor från 2007 och på andra ställen om att ifall man har år som räknats både i tidigare livränta och nuvarande beräkning ska man dra av tidigare intjänad livränta. Avdrag för tidigare intjänad livränta verkar väl dock stå även i beräkning av förmånspension? Jag läste det och tänkte det som att det inte borde påverka nämnvärt men det kanske är fel? Jag har ingen koll egentligen på tidigare avtal och har ingen sådan livränta själv så jag är på hal is här.
La in en varning för en vecka sen eller så där det kommer upp en röd varningstext om man anger anställning före 2007, men jag kommer nog inte kunna reda ut exakt vad som gäller kring detta.
Kan någon av er experter ge mig en killgissning på detta(frågar åt en bekant:)
43år
45 tsek lön/månad
4år sammanlagt i akap kl redan.
Förväntar sig ingen stor löneökning
Vill gå i pension 50-55 (använda eget sparande/investerande fram till 65 sen kombo pension/fonder).
Bör hen gå över till KR?
Magkänslan säger gå över kr men jag känner mig inte nog påläst och fattar inte alla delar för att rådgiva.
Det finns flera saker i din beskrivning som talar för att AKAP-KR skulle vara ett bättre alternativ (få tjänsteår, medioker löneökning, kommer inte vara kvar som anställd till 65 då den förmånsbestämda skulle bara bli en livränta)
1 gillning
Om man redan är i AKAP-kl har man inget val utan går över till AKAP-kr, det är samma avtal men med högre nivåer på avsättningarna. Med med 43 års ålder borde hen kanske vara i KAP-kl nu? Om man har lön strax under 7,5 inkomstbasbelopp tror jag det är en enkel jämförelse, då är det bara avsättningarna upp till den nivån som man har att spela på. Där är AKAP-kr mycket bättre än KAP-kl - man får 6% istället för 4,5%.
Det som kan göra det svårt är om man tror att man kommer få en löneförhöjning närmaste åren (måste ske väldigt snart i detta exempel för att få in år med hög lön i de sista 7 före pension). Ifall man säg skulle räkna med 12000 i reallöneförhöjning så man kommer drygt 10000 över 7,5 IBB kan det vara fördelaktigt att vara kvar, särskilt om man har flertal år i regionens tjänst. Edit: Men man måste räkna på det och som Monica skriver är det ett svårt antagande om reallöneutveckling kontra inflationen som avgör hur mycket den livräntan blir värd.
Min killgissning är dock att det kan vara mycket svårt att ens hänga med i inkomstbasbeloppets utveckling närmaste åren, då inflationen gör att löner som sätts utan kollektivavtalade löner verkar stiga snabbare än regionens och de som följer märket. Flera yrkeskategorier har väl också en låg löneförhöjning i år pga treårigt avtal som fortfarande löper? Inkomstbasbeloppet ökade 4,6 % till 2023, så jag
skulle inte bli förvånad om även den som får högst prestationsrelaterad löneförhöjning på hela sitt sjukhus kommer tappa i lön mot inkomstnivåerna i samhället för övrigt.
Edit: Såg inte att Monika redan hade svarat. Det var väl mer kärnfullt beskrivet.
1 gillning
Har fattat det som att man med en lön på 45000 kr inte kan välja utan flyttas över automatiskt.
Vad tror ni om min situation: 43 år, jobbat 5 år inom regionen. Månadslön senaste året ca 68000 kr, tidigare år kring 50000 kr. Högst osäkert om jag kommer jobba länge inom regionen, men om jag maxar åren får jag ihop ca 25 år. Kommande löneökningar troligtvis kring “märket”.
Hur funkar det om man som jag ska avsluta sin anställning i höst och gå vidare till den privata sektorn? Spelar det då någon roll om jag flyttar min intjänade pension nu i vår till AKAP-KR eller är kvar i KAP-KL? (Har frågat rådgivaren (maxm) som jobbet bjuder på men får inget svar…)
Erbjudandet om att få bonusavsättning och uppräkning med ibb istället för pbb gäller bara fram till 31/5. Bonusavsättningen spelar ingen roll i ditt fall men historiskt har ibb varit mycket bättre än pbb. Nuvarande läge med reallönesänkningar försvårar lite men rimligen kommer det vara mycket bättre med ibb på sikt.
1 gillning
Jag hänger inte med här.
“med undantag om man har varit anställd mindre än nio år hos nuvarande arbetsgivare”
Menar du vid uttaget? Eller när spelar det roll?
Hej!
Jag vet inte om jag skriver i rätt tråd.
Men hela situationen gör mig förbannad! Jag tycker inte att facket har hanterat detta väl. Detta är ju beslut tagna över våra huvuden utan diskussion. Lite ändrad pensionsålder på det och de antifeministiska strömningarna i tillägg (se nedan) och man känner hur de gråa håren ökar i antal. Hur är det ens möjligt att det här har fått gå igenom?
ÄR inte facket fullkomligt grundlurat? Förstår de inte vilka konsekvenser detta får?
De enda som gynnas av detta är arbetsgivarna
som dels får “trogna” arbetare som inte vågar byta arbete i slutet av karriären pga rädslan för livränta och vilka konsekvenser det skulle få på den slutgiltiga pensionen.
Ingenstans står det hur livräntan skall räknas om, dvs vad den motsvaras av i det nya systemet.
Dels får arbetsgivaren lättare att se över sina pensionskostnader (i och med att det finns inte längre några löften om att om du jobbar på bra i slutet så baserar vi din pension på de bästa åren).
Man behöver väl inte vara Einstein för att inse att ett halv arbetsliv inom ett pensionssystem och ev ett halvt arbetsliv inom ett annat pensionssystem inte kommer att bli bra.
Det är helt olika regler som gäller. Den ena räknar från 28år (dvs började du jobba tidigt har du inget för det, det räknas inte in i de 30 åren) och endast de år där du kommit över brytpunkten för statlig skatt hos samma arbetsgivare vilket straffar den som exv tagit ett uppehåll för att resa, vikat runt inför exv ST, sett sig omkring i vårt avlånga land, haft kortare anställningar och inte bytt arbetsgivare 1 jan.
Den andra räknar allt (och inget).
I den ena kan du räkna baserat på dina bästa år, dvs du kan ha haft en rätt medioker lön under lång tid, arbetat deltid, varit hemma med barn etc men ändå få en mycket bra pension när du väl går i pension om du arbetar på bra i slutet.
Som jag uppfattat det från äldre kollegor är det bättre att gå i pension med flaggan i topp, dvs arbeta heltid, kanske till och med fortfarande vara en del av jourledet och gå i pension och pensionen räknas på de bästa åren, Och sedan komma tillbaka på timmar om man vill fortsätta arbeta och arbetsgivaren vill ha en, men äldre erfarna kollegor finns det alltid behov av. Än att successivt trappa ner de sista åren och tvingas inse att pensionen inte kommer att beräknas på ens bästa år.
I den andra kommer all typ av “frånvaro” att straffa sig.
Vissa skulle hävda att det nya systemet är mest rättvist för att allt och inget räknas.
Men jag är uppriktigt förvånad över att ingen nämner att det också framstår som anti-feministiskt och kvinnofientligt. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors pensioner kommer bara att öka. Kvinnor tar mer av föräldraledigheten och vab och arbetar mer deltid (kanske även prioriterar ökad balans i livspusslet framför att göra karriär). (Detta är en realitet, det är bara att titta på statistiken. Jag säger inte att det ska vara så men jag gör ett antagande att det inte kommer att ändra sig snart. ) Det straffar sig omedelbart i det nya systemet.
Men om man hittar på regler som att du tvingas över till det nya om du byter arbetsgivare (även om de fortsätter inom region eller kommun dvs inte går över till privat sektor) så har man gjort en stor skara människor livegna på sina arbetsplatser. Vad är chanserna för en 40åring att arbeta kvar på samma arbetsplats resten av livet? Det var kanske så det såg ut för 30-40 år sedan men knappast nu.
För min egen del tänker jag sitta still i båten. Fast övertygad om att jag lämnar ett bättre system och blir erbjuden ett sämre, men ändå kommer att tvingas in den dag jag byter jobb.
Mvh Förbannad
Jag fattar det som att man får byta mellan arbetsgivare i sektorn och vara kvar i KAP-kl eller ha kvar sina bonusavsättningar om man byter, däremot åker man ur om man saknar anställning längre än 3 månader. Tjänstledighet räknas dock som fortsatt anställning om man kan få det beviljat.
Oavsett det så håller jag med om att det är mycket som är märkligt och många grupper som hamnat i kläm när båda avtalen är sämre än vad de varit om man fått gå med ett av dem hela karriären. Tidigare upplägg för byte till AKAP-kl där man fick en personlig beräkning och rådgivning med ett erbjudande om bonusavsättningar som var individuell efter ens förutsättningar var ju överlägsen som modell för arbetstagaren (men var kanske tidskrävande utöver dyrt).
Intressant resonemang om hur AKAP-kr straffar kvinnor. Det finns ju en skyddsbestämmelse (i båda avtalen) att föräldraledighet ger pensionsavsättningar som om man jobbat heltid, men tror ändå du har rätt. Det kompenserar inte för att man går färre jourer, tar ut komp i tid istället för pengar, jobbar deltid när barnen är lite större, eller bara jobbar deltid utan barn för att man tar större ansvar för hemmet men det kunde ju KAP-kl göra genom att man fick full tidsfaktor och kunde jobba fem år heltid på slutet av karriären. Nu ska det ju sägas att KAP-kl fortfarande tillåter det för oss födda före 1985 - och för de födda senare var KAP-kl redan borta - men försämringen med inlåsningen till regionen som arbetsgivare gör det ju mindre tilltalande.
Det facket fått i utbyte är en högre nivå på avsättningarna i AKAP-kr mot vad som verkar vara standard för tjänstepensioner i övrigt, dvs 6%/31,5% istället för 4,5% och 30%. Och det får även de som redan hade gått in i AKAP-kl.