Min tanke med inlägget var att belysa just det att man bör ha åtminstone en hum om att man är i linje med det index man bör jämföra sig med.
Är man inte det över tid bör man ifrågasätta varför man lämnar avkastning på bordet bara för att man leker investerare.
Jag har 7,2% årlig avkastning på mätt som geometriskt medelvärde, inflationsrensat med KPIF och efter skatt.
Detta gäller mitt sparande i svenska aktiefonder under perioden november 2015 till nu.
Dessförinnan amorterade vi under perioden november 2006 till november 2015 bort vårt huslån.
Kollar man på utveklingen av huspris så blir avkastningen (motsv) på våra inbetalda räntor och amorteringar 0,8% inflationsrensat.
Jag är inte någon civilingenjör, men jag är en självlärd systemutvecklare och jag gillar att ha lite koll på CAGR
Så här ser det ut för mig.
Har du gjort insättningar/uttag? Om så är fallet är det TWR eller IIR?
Har du gjort insättningar eller uttag? Är det TWR eller ej kompenserat för insättningar/uttag?
Jag räknar ut procentuella förändringen för varje månad, sedan slår jag ihop alla dessa procent med en multiplikation för att få procentuella värdeförändringen över tid. På den procenten (från 100%–x%) tycker jag det borde vara OK att räkna ut en någorlunda rättvisande CAGR. Kan du uttala dig om hur mycket fel jag inför i den sekvensen (förutom att jag räknar enskilda procenten per månad och inte varje dag, då)?
@axr kan bli rätt eller knasigt. Kolla en formel för TWR och jänför med din beräkning om de är samma? Det låter spontant som TWR men kan inte uttala mig om detaljerna. Kanske @Vantage är mer van med beräkningen?
Jag har gjort insättningar men i beräkningen håller jag koll på vilket år som insättningen gjordes.
Ärligt talat vet jag inte precis vad CAGR är. Det jag ville beräkna var en inflationsrensad avkastning på mitt fondsparande i svenska aktier. Den verkar bli 7% per år efter skatt, dvs rätt nära vad OMXS30GI ligger på.
Sen ville jag jämföra med sparandet i att amortera bort bolånet. Där ligger “avkastningen” på inbetalda räntor och amorteringar på typ 1%.
Därned tycker jag devisen “betala till sig själv” verkar stämma för huslån, i alla fall på lite längre sikt.
Fasträntekonto ger typ 0% efter skatt och inflationrensning.
De flesta på forumet har förstås koll på detta redan. 
Det finns en excel funktion som räknar ut detta väldigt enkelt: XIRR
Det enda ni behöver är bara två kolumner, en med datumet och en med beloppet. Antingen minus för insättningar och plus om ni har tagit ut pengar. Funkar klockrent även om man har flera olika mäklare osv.
Använder den till att följa alla former av sparande jag har, tjänstepensioner, inkomstpension, mina aktiekonton, barnen sparande. Då kan jag väldigt snabbt se hur mycket en investering har verkligen avkastat även om man flyttat runt pengar mellan olika mäklare eller har pengarna på flera olika banker eller mäklare.
Här gjorde jag ett exemplel på hur man använder den funktionen:
@Intothewild XIRR i excel ger inte TWR. Så den siffran är inte jämförbar med olika index.
Så detta funkar inte med XIRR:
För att veta hur mycket en investering verkligen avkastat behövs TWR och jag är inte ens säker excel har en funktion för det.
För att jämföra med index behövs TWR. Det är en rätt jobbig beräkning.
XIRR ger den faktiska årliga avkastningen för en investering. Är ett utmärkt mått för att verkligen se den riktiga årliga avkastningen på sina konton.
TWRR är ett bra mått för att jämföra olika index mot varandra. Men det säger inget vilken avkastning den faktiska investeraren i slutändan fick.
Och CAGR är hur mycket årlig avkastning en engångsinvestering har genererat.
För mig så är XIRR det som är intressant, jag vill veta den exakta årliga avkastningen jag har haft. Det är för mig det intressanta. Och excel gör det superenkelt att följa den över långa tidsserier, för olika konton som har flyttats, slagits ihop eller är utspridda. Med olika datum för insättningar och uttag.
Avanzas beräkning av CAGR är en förenklad modell som utgår från portföljens startvärde och slutvärde över perioden.
Den tar alltså inte hänsyn till tidpunkten för insättningar eller uttag, utan visar en genomsnittlig årlig tillväxt baserat på dessa två värden.
Tvärtom är det just TWR det som säger hur din investering presterat om du inte haft insättningar/uttag. Vilket är den siffra som är jämförbar med ett index.
Investerar du med månadssparande i en indexfond så får du inte TWR på ditt konto utan IRR (som excel XIRR beräknar). Den siffra som fonden (och indexet) redovisas som avkastning är TWR. Dessa är olika.
Därför måste du räkna ditt konto i TWR för att kunna jämföra med ett index eller ens en fond.
Men det är inte jämförbart med varken index eller någon fond. Du måste räkna om till TWR för detta.
Avanza redovisar TWR procent på kontonivå. Likaså Lysa och Nordnet redovisar TWR procent.
Det är branschstandard för att kunna jämföra med index och fonder rakt av.
Jag pastear in lite AI här, för det är precis så jag gör. Om nedan är fel så gör jag fel 
Fast jag gör det inte för varje insättning/uttag, eftersom jag bara trackar dem per månad; jag gör det per månad (steg 1 ovan). Men jag räknar enligt steg 2 och 3.
Har man tracking-rader (per insättning/uttag, eller per månad), så är det ganska lätt att räkna detta i excel:
Mycket om jämförelser på AZA och NN här. Det som är rätt tråkigt är att samtliga jämförelsegrafer inte tar hänsyn till skatt.
Det kan tyckas marginellt, men en ISK-skatt på cirka 1 procent blir väldigt mycket över tid.
Under en hel sparkarriär gör 1 procent i skillnad lite drygt 33 % skillnad vilket är enormt mycket (varierar självklart beroende på vilken procent man räknar med). Med ett startvärde på 100 blir det runt 2200 med 9 % CAGR, men 8 % CAGR blir det runt 1500. Alltså väldigt svårt att få jämförelsen på AZA att bli rättvis när man t ex jämför sin egen utveckling mot en indexfond.
Om du håller 100 % LF Global i 40 år kommer du ändå ligga 30 % sämre än samma fond om du jämför den på AZA.
Det låter ju inte riktigt rätt. Om Aza och NN beräknar TWR som @Nightowl påstår så är ju skatten bara ett uttag och räknas därmed bort. Eller om du inte betalar skatten genom uttag utan med din lön så märks den ju inte alls.
Det är ju vad som händer för de flesta, de gör inget extra uttag för skatten. Sen så läggs det på i deklarationen. KF blir dock annorlunda.
