Kort om mig
45år
Sambo 2 barn
Bra ekonomi
Löpning på nybörjarnivå
Efter att ha byggt upp företag under 15år och försummat allt runt om så kommer nu känslan när man har semester.
Alla vänner och bekanta är borta.
Har väl hamnat lite att det enda roliga i livet är att och har allt mitt sociala liv är där.
Idag kom då frågan upp vid en diskussion!
VAD är meningen med livet?
Vänner (var träffar man nya?)
Hobbies (vilka finns behöver lite nya uppslag)
Ekonomisk frihet (betala av huslån, spara mer)
Att unna sig (isåfall vad är inte ett dugg intresserad av inredning, kläder, bilar mm)
Barnen (börjar bli gamla 17/13 så dom klarar sig mer eller mindre själva och tycker bara vi är jobbiga)
Vet ej om det finns nån mening med livet men det blir inte bättre än vad man själv gör det till.
Känner man att man har hamnat lite snett får man ta sig i kragen. Personer i ens omgivning är förhoppningsvis stöttande men kan inte göra jobbet åt en.
Ja, vad är meningen med livet? Det optimala är ju att man lever ett så pass sunt liv så att man är lycklig och tillfredställd rent allmänt och att man rör sig lagom mycket och på det sättet är så frisk som möjligt dvs nästan ALDRIG sjuk. Själv har jag inte haft en förkylning eller influensa sedan 1900-talet så jag lever väl hyfsat upp till mina önskemål och förväntningar.
Det är bara att observera hur livet beter sig. Det kanske är en lätt förvrängning av ordet mening, men om du tänker på det som ‘Vad är livets funktion’ eller ‘Hur fungerar livet’ så ser du att det handlar om att överleva, frodas och växa. Som en eld. Som art, civilisation, samhälle, familj eller person. Livet är också en motkraft mot nedbrytning. Så länge du är vid liv så kan du skapa en trädgård av vildmark. När du dör så reverseras processen.
På mer personlig nivå så handlar ‘mening’ om syfte. Då beror livets mening helt på vad du har för målsättning för stunden. Livet blir bara ett verktyg att uppnå det mål som du föresatt dig.
Det beror väldigt mycket på vad man lägger in i ordet mening. Å ena sidan tänker jag att livets mening “bara” är att erfaras, att leva. Att uppleva livet med allt vad det innehåller av lycka, glädje, sorg, besvikelse, tristess, skratt, vänskap, kärlek, lärande, förundran. Å andra sidan kan livets mening vara tex att vara till nytta, för någon eller i större mening till nytta för världen runtikring. För mig är meningen med livet iaf absolut inte egna mål eller hälsa, det känns jävligt ytligt ärligt talat.
Överleva fram till att du kan fortplanta dig. Sen är meningen att du ska ta hand om avkomman fram till den punkt att hens kan klara sig utan dig. Efter det finns ingen mening. Då gör du vad du vill.
Kan ej svara på meningen med livet tror vi alla måste hitta vår egna mening vad som ör viktigt för dig kanske inte är viktigt för mig vissa finner sin mening i livet genom:
religion
förbättra världen för efterkommande
göra sitt namn känt
skaffa barn
uppleva så mycket som möjligt
Etc etc.
Att få vänner i vuxen ålder har jag funnit vara lite svårare än nör man var ung och det räckte med att man gillade bärs och hade moped och vipps så var man “broes” som hängde med varandra varje dag och hitta på saker man blir lätt bekväm som vuxen och sållar nog lätt bort folk man annars skulle gilla att umgås med bara för att man tror i förväg att man ej passar ihop.
Men jag har märkt att vågar man bara gå utanför sin “komfort zon” så behöver det inte bli så svårt att skaffa nya vänner.
Jag hade exempel en granne i mitt lägenhetskomplex som jag inte alls kände (han är både 10 år äldre samt inte alls den typen jag brukar ungås med men han fråga mig en dag när vi stötte på varandra i hissen om jag ville följa med honom till gymmet och trots att jag redan gymmat den dagen och var trött så tacka jag ja för att göra honom sällskap och vipps nu har jag en i min byggnad jag både gymmar med och tar en öl då och då med på balkongen
Jag tror eg inte så mycket klura på meningen med livet mm. Livet ska levas, kort och gott.
Hobbies finns det gott om och det är dessutom ett bra sött att hitta nya vänner. Bäst är hobbies med regelbundna fysiska sammankomster. T ex en sportklubb som tränar en gång i veckan.
Funderingar me livet uppstår vanligen efter 40 års åldern å förr kallades de för 40 års kris eller senare 50 års kris…
Att fundera på meningen me livet kommer man fram till att mänskligheten bara ställer till elände på jorden å bäst vore att de inte existera…
Men vi finns här å de gäller att njuta av livet så mycke som möjligt, helst varje dag av dom små sakerna…
Att sitta å fundera va meningen är, då är de bättre å tänka på nuet å njuta istället…
Det ligger helt klart något i detta. Att vara till nytta för andra skapar väldigt mycket mening iallafall för mig.
Har svårt att se motsättningen gentemot det du skrev innan. Man kan ju ha som mål att vara till nytta, och man är ju helt klart som mest användbar för andra om man har god hälsa.
Jag blev helt chockad förra året när jag pratade med en av mina vänner om.detta och han sa att han på riktigt aldrig tänker på dessa saker om vad som finns i rymden eller vad som händer efter döden etc, han sa att varför tänka på något man ej kan få svar på
Haha jag är faktiskt smått avundsjuk på honom då jag sedan liten grubblat över dessa saker och inte har jag blivit smartare av det utav det
Går ej en dag utan att jag sitter o tänker över vår existens ofta på kvällen, skulle vilja kunna koppla bort dessa tankar men det går ej så fort jag kollar på månen så kommer ju tankarna upp om vad fan gör man här etc
Detta gör mig även smått avundsjuk på riktigt övertygade religiösa människor de har ju alla svar de behöver i princip
