Jag har ärvt en fastighet som - om jag säljer den - skulle inbringa ett belopp som motsvarar mina årliga totala kostnader x 25 och mer därtill. Jag talar med andra ord om att tillämpa fyraprocentsregeln från Trinitystudien. Problemet är att jag inte riktigt förstår den. Det ska tilläggas att jag aldrig sparat i fonder eller liknande och har ingen kunskap om detta, vilket bara ökar förvirringen.
Fyraprocentsregeln beskrivs i många fall som hur mycket pengar man behöver för att bli ekonomiskt oberoende. Jag vet hur man räknar ut den, men det kan ibland vara oklart vad som egentligen menas med “pengar man behöver”.
Förutsätter fyraprocentsregeln att man placerar pengar på börsen eller investerar i annat som får pengarna att växa med fyra procent varje år? Eller kan man tillämpa fyraprocentsregeln om man bara nallar på sina besparingar varje månad från sparkontot?
Tack för artikeln! Den var både omfattande och pedagogisk.
Med andra ord tolkar jag det hela som att, ja, fyraprocentsregeln förutsätter att man placerar sitt kapital i någonting (börsen är det vanligaste, men kan vara annat också) som får pengarna att växa. Och detta gör man huvudsakligen för att kompensera för inflation?
Med tillägget att det dels kompenserar för inflationen och den tillväxt man normalt bör får ökar också chansen att pengarna varar längre. 4 procents “nallande” skulle ju köra slut på pengarna på 25 år om man inte inflationsjusterar. Trinitystudien visar på väldigt hög sannolikhet att pengarna varar 30 år eller längre även inflationsjusterat.
Sedan är ju en investering ofta ett trevligare sätt att undkomma klåfingriga politiker som gärna nallar lite extra via nå’n spexig ny lag om det “bara” står på ett konto.
Kanske en dum fråga, men vore inte ett sätt att kompensera för inflation att flytta till ett land där allt är billigare? Det är antagligen precis vad jag kommer att göra om jag säljer fastigheten…
Det finns ju de som gör så och även här på RT finns det expats… Kolla bara noga upp regelverk, skatteregler etc för det är ju lätt att hamna i problemet med gungorna och karusellerna. Nuvarande svenska regler för ISK-sparande slår mycket annat därute har jag förstått.
Wow, mäktigt med ett sådant ekonomiskt tillskott.
När det gäller “pengar man behöver” är mitt tips att inte räkna för snålt.
Jag skrev ett blogginlägg på detta för några veckor sen. Där finns en tabell som visar sannolikheten att pengarna kommer att räcka X antal år utifrån hur de är placerade. Den kan kanske vara till hjälp.
Som andra har sagt behöver du placera pengarna på börsen (eller på annat ställe där du kan få hög avkastning till vettig risk). Om du har pengarna på ett sparkonto med en eventuell ränta så kommer inte pengarna att räcka lika länge. Genom att du ökar uttaget varje år (för att ta hänsyn till inflationen så att du kan behålla din köpkraft) behöver kapitalet växa med minst inflationen. Vad är FIRE och vilken FIRE-typ är du? (pensionsguiden.nu)
4%-regeln förutsätter att ens investeringar utvecklas som en viss mix av amerikanska investeringar historiskt gjort. Om man i stället investerar i något som faller i värde med 4% per år, som både USD och SEK gjort i snitt de senaste 50 åren, så tar pengarna med 4%-regeln slut efter 17 år. Med 2%-regeln tar de slut efter 28 år.
Mycket intressant läsning och en välbehövlig infallsvinkel!
Vad som är ekonomiskt oberoende är ju till stor del subjektivt. Dessvärre har begreppet kommit att förknippas med lyxtillvaro. Bilden av att vara ekonomiskt oberoende är för många den som skildras i “Hollywoodfruar” eller liknande TV-program. Även i reklamsammanhang dominerar denna nidbild, se bara på all lottoreklam. Vinner du pengar ska du köpa lyxbåt och glida runt i en Porsche.
För mig har ekonomisk frihet ingenting att göra med materiell lyx. För mig innebär det att jag är herre över min egen tid. Tiden är det värdefullaste vi har eftersom vi inte kan tillverka mer av den. Den tickar från dagen vi föds och sedan dör vi. Nattsvart iakttagelse, men dessvärre sant. Därför ser jag tiden som min värdefullaste resurs och vill således sälja så lite som möjligt av den. Att till exempel extrajobba har jag inget emot, men jag vill inte känna mig tvungen. Jag antar att jag är en blandning av “LEAN Fire” och “Barista FIRE”.
Syftet med det här inlägget är inte att predika. Ekonomisk frihet är ju som sagt något subjektivt. Men för mig handlar det om att leva livet på mina villkor, vilket kan vara något så enkelt som att kunna sova så länge jag vill på morgonen.
Instämmer! För mig är det en stor skillnad att vara ekonomsikt fri och ekonomiskt oberoende. Jag är idag ekonomiskt fri, men jag har inga som helst ambitioner att bli ekonomiskt oberoende. Jag vill, precis som du, betämma över min egen tid och bara jobba om jag vill/ har lust/känner mig engagerad.
