Jag har svårt att tro det är hur Emma Frans resonerar. Hennes bakgrund må inte ligga i samhällsvetenskap, men hon har alltid stått upp för forskning så vitt jag känner till.
Svaret finns att hämta i vetenskapsfilosofi, så en vetenskapsfilosof vore rätt person att fråga. Kanske en epistemolog. Men oavsett vem, jag är väldigt nyfiken på hur man tänker när källan för objektiv kunskap inte är “forskningsresultat”.
Vilket är min poäng. Det är inte Emma Frans som hävdar detta.
Tror du har hamnat på ett blindspår här, eller i en halmdocka. Man kan ha god användning för forskningsresultat utan att tvista om det är objektiv kunskap eller inte. Kanske bara kunskap. Eller bara kunskap “så här långt”. Gäller det vetenskap kring hälsa så är det kanske bara en gradskillnad som långsamt kan påverka myndigheters rekommendationer men människor kanske ändå inte följer detta per individ, som kunskapen om att alkohol är skadligt från första glaset. Givet det borde alla redan idag vara absolutister. Dvs världen är fullständigt överbelamrad med faktaförnekare kring alkohol.
Eller när det kommer till forskning kring klimatet. De flesta tror på att det är människor som orsakar den snabba globala uppvärmningen. Men det är ett gap mellan denna kunskap och hur man ändå handlar. Man fortsätter att shoppa en massa saker som är tillverkade i Kina, man bokar Thailandresan. Fast man borde sluta eller dra ner på det här givet vad man överordnat tror på. Att tvista kring detaljer om “objektiva fakta”, “fakta”, “fakta så här långt”, “ett av många forskningsresultat på området” etc. är inte så viktigt i sammanhanget. Men jag skulle säga att en nyanserad debatt alltid gagnar utvecklingen, att faktafundamentalism liksom faktaförnekelse inte gagnar debatten och samhällsutvecklingen.
Intressant, hur skiljer sig objektiv fakta från “kunskap så här långt” ?
Kanske inte alls beroende på vem det är som säger det. Jag föredrar ofta det senare uttrycket för att få en mer nyanserad debatt. Säger man objektiva fakta så tenderar det att användas för att smälla andra på fingrarna.
Fakta vs kunskap kan man kanske diskutera men du verkar mer kritisk mot ordet “objektiv”. I andra diskusisoner vet jag att folk förväntar sig att det går att översätta till absolut sanning, vilket är helt fel. Det enda det betyder är att alla observerat samma sak, självklart kan det ändras över tid om en motsägande observation tillkommer. Det kanske bara var den feltolkningen av objektivitet vs subjektivitet som blev konstigt ? Kunskap så här långt för mig är ungefär samma sak som objektiv fakta, så länge det kommer från forskning. Gör det inte det så klassar jag det inte som objektiv fakta, och det är i så fall inte heller allmän kunskap! Då återstår att behandla det som en personlig åsikt.
Om jag såg en katt i morse så skulle jag kalla det för objektiva fakta, givet att jag såg den så bra att jag är väldigt säker på att det var en katt och att det var just i morse. Jag skulle inte kräva forskning för att inför andra hävda dessa fakta. Jag skulle heller inte reducera det till en personlig åsikt om jag är väldigt säker. Någonstans måste man kunna få göra enkla observationer utan att avkrävas forskningsavhandling men ändå få kalla det fakta.
Det blir lite meningslöst att kalla 1 personlig observation för objektiv fakta, men rent definitionsmässigt så stämmer det!
Just det påståendet kan bara bekräftas av ett experiment. Det roliga är att det samtidigt är en subjektiv observation eftersom den också beror av subjektet / observatören, dvs dig.
Om ni var två som såg samma sak så blir det meningsfullt.
Kommer du framåt? ![]()
Håller med om att en epistemolog vore passande att rådfråga. Utan det som grund kan det inte forskas inom samhällsvetenskapliga discipliner.
Yes, min erfarenhet är att epistemologin definitivt använder forskning som bakgrund för att ta fram kunskap. Det finns även religiösa grunder för kunskap, men jag själv är inte religiös.
Jag vet att det brukar medverka en docent i filosofi i sveriges radio som anser att sanning är pragmatisk och personligt, dvs helt oberoende av forskning. Det menar jag är totalt trams, att bara bjuda in en sådan till radio för att diskutera sanning och kunskap är nonsens.
Nä, det är väl ändå att över-teoretisera det
Newton mekaniken funkar alldeles utmärkt för det allra mesta i världen. Det är få tillfällen man behöver gå till kvantmekanik för att få vardagen att funka ![]()
Einsteins två relativitetsteorier är faktiskt även de en expansion av Newtons mekanik. Dock är Newtons mekanik ett Taylor/Maclauring polynom av Einsteins relativitetsteorier. Så Einsteins relativitetsteorier är bara utvidgningar av Newtons mekanik, under många vanliga förhållanden för oss människor kan man se att just Newtons ekvationer faller ut som väldigt exakta approximationer av Einsteins relativitetsteorier.
Kvantmekaniken blir ett annat kapital som ändrar en del andra saker.
Standard modellen är väl inte ens kompatibel med den generella relativitetsteorin, så vi vet redan att nått är fel. Men, innan detta reds ut så bör man ändå acceptera att respektive modell funkar fint i sin kontext.
Ungefär så resonerar ju Stephen Hawking i sin bok med M teorin. Dvs vi har redan en theory of everything.
Jag tror få ifrågasätter att forskning inte är samma sak som fakta, och att forskning innehåller felkällor. Men jag tar hellre någon som presenterar sin metod, urval, felkällor och statistiska osäkerhet framför någon som bara presenterar sina egna odokumenterade erfarenheter.
Jättespännande att många verkar ifrågasätta detta. Någon av er: var tror ni att fakta kommer ifrån ? Eller är fakta bara ett dåligt begrepp typ ?
Tack för diskussionen och en korslänking till:
Kärnan i problemet ligger i dessa två citat tror jag. Din observation av den där katten är också fylld med en mängd osäkerheter. Där den ena faktan har väldigt mycket mer stöd (forskningen) än den andra (din kattobservation).
Man kan i regel ta datan i forskningen som fakta, men slutsatserna är i regel knepigare. Och slutsatserna bör ifrågasättas mer ju längre de kommer från datan. I fallande ordning, forskaren, journalisten, rubriksättaren, bloggaren, Youtubern, osv…
Ex,
- data visar att index stigit med 7% per år i 100 år.
- bloggaren säger att index stiger med 7% per år.
- forummedlemmar säger att forskningen visar att alla måste köpa index.
Lite beroende av vad man har för kunskapssyn så kan man ändå argumentera för att i princip allt går att relativisera. Pellepennan har ett exempel om att han har sett en katt, tom ett sådant exempel går att relativisera och problematisera. Var det verkligen en katt? Vad finns det för belägg för att det inte var en variant av en räv? Vad betyder det att det var just Pellepennan som såg katten? Osv osv.
Jag hör till dem som tänker att kunskap alltid kommer att befinna sig på en sannolikhetsskala. Däremot anser jag att vetenskapen har metoder för att se till att försöka skapa en mer sann bild, framför allt eftersom metodernas uppgift är att se till att man undviker att påverkas av subjektiva föreställningar. Det finns ju även kvalitativ tolkande forskning, men då framgår det av metodbeskrivningen vilken roll man har haft och hur analysen är gjord.
Faran som jag ser det med att vända sig till magkänslan/personliga erfarenheten när man tycker att forskningen ger otillräckliga svar är att man aldrig har hela bilden av ett fenomen. Det finns en stor risk att man förenklar och bara fokuserar på nån enstaka variabel när man inte är insatt och gör frågor till “det är bara att”, tex gällande brottslighet, skolan eller bostadsbyggande. Forskningsmetoderna inkluderar alltid att man redogör för vilka avgränsningar man har gjort och at man redogör för tidigare forskning och på så sätt löper man mycket mindre risk att få enögda och ytliga resultat.