Städning är det nog numera. Bra område tycker jag - lagom viktigt och går att variera lagom mycket. Någonstans måste det få pysa.
Värre om det varit vilken konst som skulle hänga här - för den påverkar i vart fall mig mer
Omogen bedömning!
Det här paret lär sig att fungera tillsammans, vilket tar tid.
De har kommit en bit på vägen redan.
Vill du splittra de trots det?
Då är bättre att du verkligen inte lägger din näsa, där du inte ska!
“Att jag inte svarar på mobilen på en nanosekund ifall jag får ett meddelande är det senaste.”
Ovan ser jag även fortsättningsvis som röd flagg, men tack för din feedback om min mognadsnivå.
Välkommen till forumet!
tycker vi avhandlat det?
Alltså det finns ju såklart gränser.
Jag motsätter mig enbart att det är så enkelt som att “aha du vill ha det sådär då får du stå 100% för det och jag rör inte ett finger”
Det känns helt sjukt att det verkar vara så motigt att visa ens ett uns hänsyn eller omtanke, bara för att man inte vill.
Tagga ned, vi för en diskussion här bara, visste inte att det handlade specifikt om mig ![]()
Ja, man måste först avhandla det men när det är gjort är det onödigt att tjafsa om det.
Jag tycker att det är mera hänsynslöst att försöka tvinga någon att göra mera än den vill.
Ja exakt, vi kommer tillbaka till samma sak, varför kan inte den parten som hänsynslöst vill att alla ska anpassa sig faktiskt visa lite omtanke istället?
Finns verkligen inget bra motargument känns det som. Det enda logiska är att båda alltid kompromissar.
En gång sades det mig att det kan vara klokt att fundera över vad som gör att vi från början gillar och känner för vissa personer vi träffar.
Det menades vidare att vi egentligen blir förtjusta i varandras svagheter och inte styrkor. Kanske det där som en del kallar gulligt.
Problemet blir dock sedan i förhållandet att svagheten ju är en svagheten och därför blir den lätt ett problem, " tänk att du alltid, inte nu igen", etc.
Risken blir då att vi försöker arbeta bort denna svaghet och anpassa oss och därmed också förändra oss. Efter ett tag blir då risken att vi har förändrat oss så mycket att det där som vi gillade med varann från början är borta och därmed kanske också kärleken och kvar blir ett väloljat förhållande men utan kärlek.
Vanligaste konflikten hemma hos oss är att vi inte ger varandra tillräckligt mycket uppmärksamhet. Under vardagarna är framförallt jag borta mycket i jobbet, under helgerna är min flickvän ofta uppbokad med vänner.
Vi är duktiga på att visa varandra kärlek när vi väl umgås, men en känsla av att vara förbisedd ligger ofta och trycker hos oss båda…
“Att jag inte svarar på mobilen på en nanosekund ifall jag får ett meddelande är det senaste. Så nu har jag fått börja ha ljud på, satt igång notifikationer till klockan, att mobilens skärm blinkar i gult samt att ficklampan blinkar. Jag hatar det av hela min kropp, men måste jag så måste jag.”
Hur hade detta förhållandet kunna fungera på 80-talet?
Du måste inget.
Vi småtjafsar med glimten i ögat om allt möjligt. Sen gör vi upp i sänghalmen på lördag förmiddag. Vilodag på söndag. Påt igen på måndag. Tipset kommer från morfar som fyller 90 och har varit gift sen -63
Vi tjafsar aldrig. Jag tror att det är tack vare en kombination av min frus goda tålamod och empati och mitt goda val av fru.
Till er som vill tvätta färre antal tvättar så vill jag starkt rekommendera Colorcatcher och liknande produkter.
Det är ett mindre pappersark som slängs in i tvättmaskinen och drar åt sig överflödig färg som släpper om jag t ex blandar färger och något plagg är helt nytt och riskerar att släppa färg. Ja brukar återanvända dem också om de inte färgats så mycket.
Bra tips, tack - visste inte alls om produkten!
Ett tips är “tile” eller “air tags” till bilnycklarna, då slipper du leta så länge ![]()
Här hemma har vi ganska lika syn på tvätt och disk.
Underkläder, handdukar o.s.v. går in i 60 grader, alla färger blandas.
Tröjor och dylikt, alla färger blandas i 40 grader.
Mantrat för diskmaskinen är att alla produkter får vatten på sig och blir ren. Ingen tetris här hemma. Kör istället bara en omgång till istället.
Är överlag ganska lugn som person. Men om jag är hungrig och gått utan mat för länge, satan vad lättirriterad jag kan vara över småsaker. Så i med mat och lugnet består.
En sak jag upplever att jag och sambon är olik varandra, gäller prylar som ligger runtom i lägenheten. Jag blir stressad av ett (enligt mig) stökigt hem med föremål som ligger huller om buller överallt. Hon ser fördelarna med att saker ligger framme. Lättillgängligt och man glömmer inte bort saken. När jag blir däckad av stress och prylar överallt, så är “städa” det enda som går i mina tankar. Så då försvinner några prylar in i en (enligt mig) passande låda. Så det har orsakat en dispyt här och där, när hon inte kan hitta sina prylar längre.
Hög igenkänning. ![]()
En liten bubblare skulle också kunna vara vardagsplanering. Går man och handlar allt en gång eller går man flera gånger efterhand som man kommer på vad man behöver eller för att man glömt skriva en lapp?
(Okej, det där sista var vinklat från mitt sätt att se det.
)
Fantastiskt att ingen nämnt temperaturen inomhus ännu.