Visst, bortsett ftån valutaväxling, spread och courtage.
När något “devalveras” betyder det att det tappar värde/kurs (de-value-d) och det är precis vad den svenska kronan har gjort de senaste 20+ åren. Därför har det inte funnits någon valutarisk eftersom en svagare svensk krona ger fler kronor (extra vinst) mot en typisk västerländsk valuta, när det växlas till SEK.
Tanken med Mar-a-lago-ackorden är den motsatta, att dollarn ska falla i värde och därmed blir svenska kronor mer värda, och då får man en valutarisk, eftersom värdet på aktierna i SEK faller enligt växelkursen.
För att nå break-even måste värdet på aktierna öka med ungefär samma procentsats som US-dollarn faller i förhållande till SEK.
Om US-dollarn faller med till exempel 25% i värde relativt SEK måste aktierna öka med cirka 25% för att nå break-even (vilket innebär att du är i +/-noll, ingen vinst eller förlust).
1 gillning
Alla växelkurser spelar roll i den interna bokföringen, men det är SEK-kursen som spelar roll när du tar ut pengar (eftersom det var SEK du använde till att börja med).
Inflationen är helt irrelevant för denna specifika beräkning.
När du köper värdepapper bör du alltid se till att det samlade värdet ökar mer än inflationen, det vill säga inflationen ska ingå i det belopp du tar ut.
Det är lättare att förstå om vi säger att du är amerikan, sätter in USD och tar ut USD, då har du bara inflation att tänka på. Med SEK kommer valutarisken efter inflationen och inte tvärtom.
Om bolagets verksamhet saknar ekonomisk nettoeffekt av dollarns värde (lika stor andel utgifter och inkomster i USD) då kommer den nominella aktiekursen på Amerikanska börsen gå upp 25% när bolagets värde är oförändrat.
Detta ser du i realtid på dubbelnoterade aktier. Om USD faller 20% så sticker kursen på Amerikanska börsen 25% (i USD) men står helt still på Stockholmsbörsen (i SEK).
Stillastående börsvärde innebär nominell förändring på börsen om den börsens valuta ändrar värde.
2 gillningar
Okej, och vad då? När aktier säljs är det det specifika priset på den specifika aktien som avgör vad som sätts in på ditt konto. Det är egentligen allt det handlar om, och inget annat.
Ja precis. Du får lika många SEK på ditt konto för både aktien du köpte i USD och den du köpte för SEK (bortsätt från valutaväxlingsavgift).
Det spelar alltså ingen som helst roll vad USD kursen gjort för hur många SEK du får för din Amerikanskt noterade aktie.
När USD föll så får du fler USD per aktie (köpt på USA börsen) när aktien står still i värde på Stockholmsbörsen. Köper du en aktie i bolaget på varje börs så får du tillbaka lika många SEK för båda (bortsätt valutaväxlingsavgift). Detta trots att USD föll 20%.
Om detta är det enda kriteriet som får aktiehandlare att handla aktier och därmed stärker din teori, så håller jag med dig. Det finns dock ingen automatisk mekanism som höjer aktiekurserna i takt med att växelkursen faller. Jag tycker att det liknar att tyda kaffesump.
Det har gått mer än 20 år sedan USD föll “mer än 20%” mot SEK, så jag har lite svårt att relatera till att se detta i realtid. (https://dollartillsek.se/historik/)
Det är exakt vad som händer, mekanismen är arbitragehandel. Minskar värdet på det du byter med så behöver du fler av dem för att få byta.
Tittar du på en dubbelnoterad aktie så är det exakt vad du ser.
Samma sak ser du med guldpriset.
Detta sker p.g.a. arbitragehandel. Så vid minata avvikelse drivs aktiekurserna/guldkurserna tillbaka till matchning via valutakursförändringen.
Det var ditt exempel med ett dollarfall på 25%.
Jag skiter i siffran i exemplet.
1 gillning
Okej, arbitrage som kan göras när tillfälle ges i ett sällsynt fall. En anomali, så det är inte vad de allra flesta upplever. Då fick vi det på plats. 
Även om arbitrage ger säker vinst i teorin finns det risker som gör att vinsten inte kan garanteras i praktiken.
Jag har i mitt exempel inte med något om inflation.
Det är här du tappar mig. Om det är dollarn som förändrats i värde, då bör väl aktiens pris i dollar också ha förändrats? Om inte, vad betyder det egentligen att dollarns värde förändrats?
EDIT: Jag utgår ifrån att det är ett idealiserat exempel där vi försöker isolera valutans effekter.
3 gillningar
Det @Nightowl argumenterar för är att det inte finns något arbitrage.
1 gillning
Det är bara ett exempel på när arbitraget syns. Finansmarknaderna prissätter såna här arbitragemöjligheter hela tiden, överallt. Optioner, obligationer, blankning osv är alla del av det som sätter aktiekurserna.
Ett idealiserat exempel:
- Ett helt nystartat företag utan kunder äger en ny traktor värd 2 miljoner kr. Säg att företaget har 1 aktie. Företagets aktiekurs är 2 miljoner kr.
- Traktortillverkaren säljer samma traktor för €200 tusen euro. Säg att euron är värd 11 kr.
Här finns en arbitragemöjlighet. Om du köper företaget för 2 miljoner kr så kan du sälja traktorn för €200t euro och tjäna 200t kr. Om ni är flera spekulanter som är intresserade att köpa företaget så kommer ni att buda över varandra tills aktiekursen hamnar nära 2,2 miljoner kr.
I verkligheten äger företagen mer än en traktor. De har sina tillgångar och de har sina intjäningsmöjligheter. Det är det som prissätts av aktiemarknaderna. Därför är det är intressant med kommentaren från @JFB om vilka valutor företagen handlar med, eftersom det påverkar hur de tjänar pengar.
Ett till idealiserat exempel:
- Ett börsbolag är noterat på börsen i USD.
- De har alla sina lån i EUR.
- De säljer alla sina varor för SEK.
Detta bolaget skulle rimligen ha ett värde som bara påverkas av EUR och SEK. Om USD-kursen ändras så kommer detta bolagets aktiekurs att förändras mätt i USD. Men det behåller sitt värde mätt i EUR och i SEK, de två valutorna som är kopplade till tillgångarna och intjäningen.
I verkligheten så påverkas även valutakurserna av finansmarknaderna. Det finns feedbackloopar lite varstans. Så det blir lite konstigt att säga “om bara valutakursen ändras medan företagets värde är opåverkat”.
3 gillningar
Det jag säger är att det finns mängder med datorer och finansnissar som sitter och handlar bort arbitraget. Så att arbitraget handlas bort.
Just det att arbitraget är så litet till icke existerande är beviset för att de är sammlänkade enligt följande:
Hade det inte funnits arbitragehandlare som drev priser, då hade mekanismen saknas och då uppstår arbitrage. Men det finns nästan inget arbitrage kvar, för arbitragehandlare handlar bort det. Det påverkar priser så att de mekaniskt följer växelkursen på detta sätt.
1 gillning
Det var inte ditt exempel, det var @Marknadstajmarn fråga:
Så vad är ditt svar på den frågan?
Är det inte så att diskussionen blivit lite rörig och att det pratas om olika saker? Det blandas friskt av begrepp som värde, pris, risk, hedge etc. Någon beskriver en helhet som mer liknar ”vad ett specifikt aktieinnehav innebär för köpkraften” och andra fokuserar på utsnittet av verkligheten ”nominell förändring i specifik valuta”. Utan att vara överens om vilken ”rymd” som diskuteras så blir det svårt komma framåt.
4 gillningar
Som vanligt hamnar det i att ämnet behöver defineras 
2 gillningar
Just så. Kanske en tråd där man bara får diskutera ur det nominella perspektivet och en för det reala. Tvivlar dock på att det funkar i praktiken.
1 gillning
Är inte det stora problemet att komma fram till vilken måttstock man ska använda och sen att se till att använda den måttstocken för alla jämförelser? Är det måttstocken SEK, USD eller EUR man ska använda, eller kanske en valutakorg? Eller ska man använda guld som måttenhet (hur många gram guld är ett innehav värt)? Eller kanske hur mycket smör man får för innehavet? Eller värdet baserat på någon varu- och tjänstekorg liknande den SCB använder för att mäta inflationen? Något annat?