Tycker vi borde använda en kombination av Big Mac- och Rolexindex, känns mest korrekt ![]()
Jag tror att det bara är en del av problemet. Vissa gör också följande tankevurpa:
De tar upp exempel där dollarn sjunker i värde, men i resten av deras resonemang antar de att aktiepriser i dollar förblir oförändrade. Men om dollarn förlorar i värde bör, allt annat lika, dollarpriset på tillgångar (t.ex. aktier) öka, eftersom det krävs fler dollar för att köpa samma sak.
Jag vill dock tillägga att jag själv blir snurrig av att försöka hålla isär begreppen.
Vadå inte funnits någon valutarisk? Ingen visste väl för 20 år sedan att det skulle gå på det sätt det gått med SEK-kursen.
Hade det gått åt andra hållet hade resultatet för de som investerat i global-fonder varit helt annorlunda.
Nja…
Om utländska aktörer säljer aktier i USA så pass mycket att kurserna går ner så får de USD i cash. Om de sedan säljer USD för att växla över till sin valuta (tex SEK) så sätter det snarare press på USD om volymerna är höga dvs USD går ner samtidigt med amerikanska aktier.
Om det är amerikanska aktörer som säljer aktier i USA så kurserna pressas ner men de sedan håller USD så påverka ju växelkursen inte.
Det finns väl ingenting som säger att bara för amerikanska aktier går ner så måste USD gå upp. Snarare tvärtom enligt ovan om det triggats av en stor del utländska aktörer.
Och för amerikaner så struntar det ju i vilket, aktien är billigare i USD. Punkt. På kort sikt åtminstone. På längre sikt påverkas såklart inflationen av en svagare valuta pga import av varor.
I ett svenskt perspektiv så har det ju talats om att svenskars förkärlek för globalfonder har hjälp till att försvaga SEK. Vi säljer SEK vilket pressar ner växelkursen för att köpa globalfonder där det behövs en massa USD, EUR m.fl. valutor för att fondbolaget ska kunna köpa aktierna utomlands.
Nu senaste tiden pga oro i världen så har flödena in i Sverige fonder/aktier ökat igen. Då får man motsatt effekt. Svenska aktiekurser går upp pga köptryck och SEK stärks för att svenskan fondbolag säljer USD, EUR mfl för att köpa SEK för att köpa svenska aktier. Sen finns det säkert andra orsaker än svenska småsparare som påverkar SEK.
Ja, teoretiskt har du såklart rätt, men Riksbanken har inte vid något tillfälle haft någon egentlig avsikt att försvara kronan. SEK har varit ett “pushover”.
Det är ju precis det kausala (men omvända) som existerar p.g.a. arbitragehandel bl.a.
När bolagsvärdet står still och valutan bolaget handlas i går ner, då ökar det nominella priset på aktien i valutan. Värde på USD ner → aktiepris nominellt direkt justerat på Amerikanska börsen i dollar uppåt!
Det är vad minskat värde på en valuta betyder. Man får mindre av det man köper för valutan.
Jag tror att du missuppfattade vad jag skrev, eller så är jag helt förvirrad. Något sånt påstår jag i alla fall inte.
Det jag menar är att när dollarn förlorar i värde så innebär det per definition att priser på tillgångar (t.ex. aktier), uttryckt i dollar, ökar. Om dollarn förlorar i värde medan aktiepriset är oförändrat, då har aktiens värde minskat i reala termer. Jag pratar alltså om själva valutaförändringen, inte om sekundära effekter.
Kan man tänka det ekonomiska systemet i tre nivåer/”dimensioner” där ”Företaget” och dess abstrakta ”värde” finns i en dimension, alla valutor i en dimension och det vi konsumerar i en tredje dimension?
”Valutadimensionen” är där vi kan räkna och används för att översätta ”värde” i de andra dimensionerna. ”Värde” skulle kunna beskrivas som ”attraktionskraft”. Valutor och ”pengar” är bara ett mer praktiskt sätt att byta varor och tjänster med varandra.
Att enbart titta på ”valutadimensionen”, eller relationen mellan den och ”företagsdimensionen” ger inte helhetsbilden av effekterna i det ekonomiska systemet.
Ett annat försök till analogi:
Du bilpendlar till arbetet. Det tar 1 timme.
En dag kör du dubbelt så fort. Du kan då arbeta en halvtimme längre och på så sätt ökat din inkomst.
Har du tjänat på att köra fortare till arbetet?
Det visar sig dock att bränsleåtgången ökade markant med den högre hastigheten. Kostnaden för detta extra bränsle översteg din inkomst för den extra arbetade halvtimmen.
Har du tjänat på att köra fortare till arbetet?
Båda sakerna är sanna men beskriver olika delar av din ekonomi.
Håller med. För mycket som läggs till och formulera om så det blir helt rörigt.
Tex en säger 10 aktier för 1 dollar styck för 9 kr aktien.
Dollarn stiger till 10 kr dollarn. Så 1kr vinst per andel om inte altien stiger.
Och så lägger någon till inflation för att påstå han har fel.
10 kr är 10 kr. Oavsett inflation. Så det gör det bara rörigt.
Och man kan inte använda valuta förändring som orsak till inflation. Marabu ökade 40% pga dålig skörd tex. Valuta förändring i lågkonjunktur osv
Men vad betyder det att en valuta blir starkare eller svagare?
Hur skulle en valuta kunna bli starkare eller svagare utan att det påverkar priser?
Man måste väl ta hänsyn till att det finns fördröjningseffekter i systemet? Om USDSEK ändras med 10% över en natt så innebär ju inte det att alla priser i Sverige omedelbart påverkas.
Att priserna i den valutan på saker minskar respektive ökar. Primärt sker dessa prissänkningar på tillgångar som prisätts på sekundbasis.
Produkter och tjänster som inte ändrar pris på sekundbasis är generellt förknippade med valutarisk.
Aktiepriser saknar fördröjning mer eller mindre.
Medans varupriser på ICA har fördröjning. Varupriser på ICA är därmed förknippade med valutarisk. Lön och hyresavtal som har löptider med nominella priser är också därmed förknippade med valutarisk.
Det förnekar jag inte. Problemet jag bland annat ser i diskussionen är att någon bara pratar om att 9 kr blir 10 kr pga valutaförändring. Och någon sedan säger de inte tjänat mer pga inflation. När poängen bara var att 9 kr blivit 10. Oavsett inflation.
Båda har överlag rätt. Men det förvrids och blir förvirring eftersom en håller sig till sak, medan annan lägger till effekt av sak
Du/ni som tror att det inte finns någon valuta risk kanske tänker på inflations risk ? eller på något sätt blandar ihop riskerna ? Man behöver inte räkna realt för att förstå valutarisk.
Det blir knepigt att direkt koppla ihop inflationsrisk med valutarisk. Valutor påverkas av väldigt många olika saker, inte endast inflation.
Det blir enklare att bara använda de koncept och definitioner som redan finns när man talar om de olika riskerna ![]()
![]()
Det är väl ingen som sagt att det inte finns någon valutarisk?
Argumentation handlar väl främst om handelsvalutan?
Om vi nu skulle anta att de vedertagna koncepten och definitionerna handlar om att handelsvalutan skulle innebära en valutarisk, kan det ju vara bra att första vad för “risk” det skulle vara. Om risken är lika med noll kan det ju vara bra att veta.
Om man vill argumentera emot och hävda att det faktiskt finns en reell risk med handelsvalutan i aktier i en annan valuta än ens egen, så får man väl visa det på något vis.
Nope.
Det jag säger är att en tillgång prisätts med hänsyn till handelsvalutans förändring.
Så går handelvalutan ner 20% så går tillgången upp med 25% (1,25*0,8 = 1).
Det kluriga är att en aktie står inte still nominellt i USD på USD börsen om USD faller. Utan 0% utveckling på aktien i SEK är lika stor utveckling som -20% i USD (när SEKs värde står still och USD faller med 20%).
Valutaeffekten tas alltså ut nominellt på aktiemarknaden. I motsatts till om du äger räntepapper med nominell ränta. Ett bankkonto är en form av räntepapper med fix nominell ränta.
Nej, jag tror det finns en mycket djupare felföreställning. Handelsvalutan tror jag de flesta är överens om ![]()
I tidigare trådar har det ju refererats till definitioner och förklaringar, bankers analyser av valutarisker, hedgade fonder osv. Det har funnits ett konsensus i forumet att alla dessa källor har fel.
Senast var det @Richard-x som tog fram en del av detta och gjorde ganska bra bidrag till att förklara. Han blev så hårt attackerad att han valde att lämna diskussionen
Det är ju lite synd tycker jag.
