Då har vi nog ganska olika uppfattning om vad överklass är.
Du menar att vi ska ha ett objektivt statistiskt fungerande mått som helt ignorerar vad pengarna räcker till? Det blir egentligen lite ointressant kan jag tycka. Det blir som en stämpel som säger tämligen lite om vad man de facto har för möjligheter.
Detta är inte ett helt ovanligt scenario i Stockholm bland högutbildad medelklass som är över 40. Har man varit med om bostadsprisuppgången under 20 år så har man gjort ett antal miljoner i vinst.
Nejdå. Jag menar bara att eftersom bostadsmarknaden är ur spel så blir det lite skevt att basera det hela på. Med en välfungerande bostadsmarknad hade det inte varit de fantasisummor vi ser idag.
Om man ska bedöma baserat på vad folk har råd att konsumera så finns det andra områden som kan ge en mer rimlig bild.
Om den siffra stämmer vet jag inte. Statlig inkomstgräns fylls ju av ganska många egenföretagare på med kapitalvinster. Jag är skeptiskt till lönestatistik som den är utformad.
I spannet 35-80k inkomst anser jag ligger den stora medelklassen. Man lever gott oftast, men guldkanten hela vägen ut har många ändå inte, om man inte har ett arv eller sånt med. Och vist kostar det olika geografiskt.
En hög lön i min uppfattning ska räcka till att kunna konsumera kvalitativt högvärdiga hållbara saker av bättre standard. Helt utan att man blir överkonsumerande.
En fin villa/lägenhet i attraktivt läge -som man i min värld ska kunna hinna amortera helt, om man vill- och en fin bil var 8:e år med en fin långresa på sommar och vinter för hela familjen. Kultur och sport i vardagen ska man ha råd med också och kanske ruttjänster. Barnen ska kunna studera utan att ta lån. Bra mat kostar lite mer. Vardagslyx som kostar helt enkelt och man ska aldrig behöva oroa sig för nästa månadsfaktura.
Lön som inte kan ge det kan jag knappast anse vara ‘hög’.
Båt, fritidshus etc. ser jag som Lyx som man nog måste tjäna mer till eller få ett arv.
1 gillning
Det livet klarar man väl av med typ 40 000 i lön, så länge man bor utanför Stockholm. Även om jag tycker man gör barnen en otjänst om man låter dem studera utan egen ekonomi med CNN-lån.
Alltså, ursäkta att jag frågar men var drog du ut dom siffrorna? 
Bor i Tyskland, jobbar i kvalificerat yrke och här är det inga 30k€ i månaden. Man tjänar bra, men det är höga skatter, och sociala avgifter tillkommer det! Nettolönen i tyskland är också lägre jämfört Sverige upp till runt miljonen SEK/år. Och som redan nämts, tjänstepension om det ens erbjuds är ett skämt jämfört med Sverige.
För tyska löneläget kan du se på denna räknare, observera det är Nettolönen, inräknat allt som räntor, barnbidrag, insparning på eget boende. Inte en jäkel som tjänar 15k månaden netto.
2 gillningar
Min fördom är att även om löneläget generellt är lägre i Tyskland så tjänar erfarna ingenjörer/jurister etc. bättre där. Lönespridningen är helt enkelt lite större.
Kanon, då har jag hög lön. Tjänar 55 000 kr i månaden.
Det är svårt att avgöra vad som är en hög lön eftersom lönerna inte är jämnt fördelade över landet. Klustervis är det höga löner och höga omkostnader, klustervis det omvända. Beroende på var man bor kan samma summa vara antingen hög eller låg.
Precis som många varit inne på gör bostadssituationen i Stockholm att allt blir helt vrängt på något vis om det är där man befinner sig.
Jag tycker också att det är svårt att säga vad en hög lön är utan att veta alternativen. Är alternativen hög eller låg? Eller hög, medel, låg? Eller låg, medellåg, medel, medelhög, hög, mycket hög? För mig gör olika antal alternativ att gränserna flyttas.
1 gillning
Zooma ut och se hur bostadspriserna ser ut runtom i landet. Då framstår det snabbt att det inte bara är Stockholm som behöver höga löner för att ha råd med ett bra hus. Jämför Skellefteå med Storuman. Där pratar vi x50 dyrare kvadratmeterpris i Skellefteå. Jämför Skellefteå med Malmö. Nu efter Northvolt ligger priserna högre i Skellefteå än i Malmö. Jämför Malmö med Lomma, så ser man att Lomma ligger 25% över Malmö. Jämför Farsta med ovan listade orter och det är tydligt att Farsta ligger under Malmö.
Det är lätt att stirra sig blind på hemmaplan. Finns jobben med de höga lönerna i Lomma & Skellefteå? Knappast. Ändå har de som bor där likvärdiga kostnader för boende som boende i Malmö och utanför city i Stockholm. Alla priser kommer från Boolia för villor på 5+ rum i respektive tätort.
Vilket leder tillbaka till huvudfrågan för tråden: vad går gränsen för hög lön går? Notera ordet lön. Klarar man att bo bra i alla listade orter ovan med en lön över brytpunkten för statlig skatt? Oh ja. Därför går min gräns där 
. Norr om 47000 i månadslön är en hög lön. Då ligger man väl top 10% i Sverige och top 1% i världen. Har svårt att se det krävs ligga så mycket högre för att ha en hög lön.
2 gillningar
Va? De som bor i Skellefteå idag (i eget hem, ej som hyresgäst) har inte på något sätt fått ökade utgifter på grund av att deras bostad är högre värderad nu än för, säg, 5-10 år sedan. De som flyttar dit nu kommer betala mer i framtiden, men det är en helt annan sak.
Ja så kanske det är. Jag bor i en mindre ort så de dyraste husen här kostar som ett skjul i vilken stad som helst. Huspriserna här har ökat med 75-100 % senaste 10 åren men det är fortfarande inte något problem för “vanligt folk” att köpa hus centralt. Vill man pendla får man mycket billigare hus med 10 minuters pendlingstid.
Det kanske är här det är vrängt istället. 
Det är väl just det där med vad man menar med att bo bra. Att bo i ett radhus i Farsta är väl inte det första man tänker på när man tänker på någon som är höginkomsttagare.
1 gillning
Varför måste man bo i ett dyrt & stort hus bara för att man har hög lön? Det är den kopplingen jag inte förstår. Har man hög lön och vill säkerställa måluppfyllnad på lång sikt är det ju enkelt att välja bort just status-bostaden. Bo i dyr fin villa eller nå FIRE innan 35? Där är ju inställningen till pengar och livsmål viktigare. Lönen är den samma, antingen låg, medel eller hög. Är jag den enda som tänker så? 
3 gillningar
Du vänder ju på det hela: Frågan är vad man anser är en hög lön. Inte vilken räcker till dig. Man ska ju kunna bekosta alla roliga saker i livet utan att gå till överdrift och ha frihet i boendeform. Att kunna vrida upp stereon 24/7 till exempel och slippa höra när grannen gör sina behov brukar ofta leda till en villa eller liknande. Det kostar mer helt enkelt. Och det stämmer inte att det skulle vara dyrare: Ser det som en investering på sikt som du njuter av dess fördelar i vardagen. För FIRE bidrar den nog ganska bra och du cashar den när det är dags. Radhusets potential för detta är sämre tror jag.
Jag försöker få tillbaka diskussionen till att handla om var gränsen för hög lön aka högavlönad är. Jag har inte skrivit något om radhus. Ej heller om historiska löner eller levnadsomkostnader. Är hög lön att kunna göra vad man vill i sitt boende? Det är också ett svar som inte går sätta pengar på, då det beror vart man bor och hur man bor.
Jag landar i att gränsen för hög lön går runt 47 000 i månadslön.
1 gillning
Man gör förstås som man vill med sina pengar. Kommentaren handlade om vad pengarna räcker till. Jag skulle säga att i Stockholm bör man över 70-80 000 eller nåt sån för att vara högavlönad = ha den livsmässiga valfrihet som jag tänker mig att en hög lön bör innebära. Men det räcker fortfarande inte för att kunna ha viss valfrihet kring bostäder.
Kanske är det så enkelt att ”högavlönad” är ett för trubbigt ord. @Indigo var inne på att man skulle behöva en lönetrappa med flera steg än låg, medel, hög för att beskriva detta. Det skulle antagligen hjälpa.
1 gillning
Håller helt med i ditt resonemang.
Jag tjänar 80k och känner mig inte som höginkomsttagare (även om jag förstår att jag är det). Jag hade klarat mig extremt bra på hälften av det där jag växte upp i en stad med 50k invånare.
Det är tidigare bostadskarriär som avgör boende möjligheterna i Sthlm och inte lönen men det är ändå ett intressant mått. Hur kan man anses vara höginkomsttagare när man knappt har råd med en villa i någorlunda närhet till stan?
Vi är två st med gemensam inkomst över 150k och är ändå begränsade i Stockholm. Jag förstår att det låter sjukt och det handlar inte om prioriteringar utan mer om hur livssituationen i Sthlm ser ut.
1 gillning
För mig går gränsen för hög avlönad när högre lön inte medför någon kvalitativ skillnad i livskvalitet.
För mig i min livssituation med två barn och en lönearbetande fru i en svensk småstad ca 100 min från Stocholm, går den gränsen förre skatt på runt 30 000 kr/månaden per person (jag+fru).
Alla löneökningar från den summan har gått rätt in på börsen, i mitt vardagsliv märkte jag exempelvis inte av min löneförhöjning på 8 000 kr/mån.
Däremot om jag hade flyttat till mer centrala delar av Stockholm, skulle det höja våra månadskostnader med ca 25 000 kr/mån som medför att en högre lön skulle krävas för samma känsla.
Utifrån detta la jag min röst på 40-49 ksek, även om enbart utifrån min personliga situation skulle lägre summa krävas.
1 gillning
Nu komplicerar du ju ekvationen ännu mer genom att dra in din fru i det hela också 
Är du fortfarande högavlönad om du tjänar 15000 och din fru 45000?
Är din fru fortfarande högavlönad om hon tjänar mellan 30000-45000?
Edit: För att klargöra, jag håller delvis med dig att man ska se på helheten, jag tjänar > 100k i månaden, men det ska räcka till en familj på 5, vi bor i en större stad och min fru tjänar avsevärt mindre än mig. Sen ska staten ha sin beskärda del, så det känns inte som så hög lön som det ser ut på pappret.
1 gillning