Kanske ändra titeln till “Var inte rädd för bra risk”
För man ska fortfarande vara rädd för att bli biten av en giftig orm… om man befinner sig bland giftiga ormar. Annars avstannar evolutionen ![]()
Kanske ändra titeln till “Var inte rädd för bra risk”
För man ska fortfarande vara rädd för att bli biten av en giftig orm… om man befinner sig bland giftiga ormar. Annars avstannar evolutionen ![]()
![]()
Hur stor risk bedömer du det är för mig som svensk att SEK skulle tappa nästan hela sitt värde och hur lång tid skulle det isf ta?
Nu handlar ju tråden om risken att inte få bibehålla den ekonomiska standard man önskar men för egen del anser jag risken större att t.ex Vladimir skulle sänka det mesta av vår elproduktion under en hel vinter och vart skulle alla som bor i lägenhet i stan ta vägen då?
Hur stor risk bedömer du det är för mig som svensk att SEK skulle tappa nästan hela sitt värde och hur lång tid skulle det isf ta?
Hur deppigt svar önskas?
Kan väl ta ett par månader om främmande makt får för sig att Sverige är värt att ta över.
Kan också gå på ett par timmar om en katastrofal solstorm slår ut all elektronik och internet.
Likaså om självstyrande AI i framtiden tar över och ser lokal valuta som något som behöver förintas.
Alla kan hända, men ingen går heller förbereda sig på eller förhindra. Mer än marginellt.
Hur deppigt svar önskas?
Alla kan hända, men ingen går heller förbereda sig på eller förhindra. Mer än marginellt.
Lite det jag var ute efter… Om den som anser sig ha tillräckligt (eller mer) i stay-rich för att klara önskad ekonomisk nivå resten av vandringen på jorden kanske det räcker med bank eller annat räntesparande för att nå lägsta risk. Vill man kan man ju även diversifiera lite i flera olika valutor, länder, guld etc. eller för all del gambla lite med ett ev. överskott om man tycker det är kul.
Älskar @janbolmeson’s bevingade ord:
Givet att man har tillräckligt med pengar för sina mål redan idag – då finns det ingen anledning att investera – varför riskera pengar du behöver för att tjäna pengar du inte behöver?
Lite så.
Säg om jag vunnit 200 miljoner på Eurojackpot, hade jag lagt 100% på börsen? Inte en chans.
Men jag hade räknat på vad jag kan behöva resten av livet, lägga det i säkrare placeringar och sen kanske starta en stiftelse för resten.
Stiftelsens pengar kan däremot placeras med högre risk, sen avsätts årligen en viss procent till utdelningar.
Hur stor risk bedömer du det är för mig som svensk att SEK skulle tappa nästan hela sitt värde och hur lång tid skulle det isf ta?
Det är svårt att bedöma, men jag skulle bedöma att det handlar om promille per årtionde, och hur fort det går har ju också varierat mellan olika kriser där detta hänt. Men det krävs som jag ser det långt mindre extrema scenarion för att det ska hända än vad som krävs för att hela den globala aktiemarknaden ska krascha så hårt att den med SEK 100M i globalindex blir fattig.
Jäklar vad olika vi är. Det är väl det som gör ett forum dynamiskt och givande.
![]()
Givet att man har tillräckligt med pengar för sina mål redan idag – då finns det ingen anledning att investera – varför riskera pengar du behöver för att tjäna pengar du inte behöver?
Jag kan hitta iaf EN anledning på lite längre sikt. Du vet inte vilken köpkraft de pengarna du har idag har om X antal år och om du inte utsätter dem för lagom med risk så riskerar du att målet flyttar sig medan du står stilla. (Turkiet)
(Hur gör man ens för att inte investera? Lägger pengarna i madrassen?)
Man riskerar alltid sina pengar, men på olika sätt.
![]()
man kan inte kan undvika risk. Man kan bara byta en risk mot en annan
Du vet inte vilken köpkraft de pengarna du har idag har om X antal år och om du inte utsätter dem för lagom med risk så riskerar du att målet flyttar sig medan du står stilla. (Turkiet)
Nej, det är ingen som kan förutsäga framtiden men för mig känns banksparande och ränteplaceringar som en lägre risk än aktier eftersom jag vill kunna använda pengarna när som helst inom en tidsperiod på kanske 0-25 år. T.ex om vi blir sjuka eller skadar oss vill jag redan dagen efter snabbt kunna få fram likvider för att underlätta och förbättra situationen så fort som möjligt. Livet blir kortare och kortare när man paserat 60 och då vill man kunna njuta så mycket det går den återstående tiden…
Mao spelar inte förvissningen att aktier statistiskt återhämtar sig om 1, 3, 5 eller +10 år någon större roll för mig. Att bank och ränteplaceringar skulle falla med 50% eller mer under denna tid ser jag som ytterst osannolikt (så länge man håller sig borta från Turkiet, Venezuela, Argentina, m.fl länder).
(Hur gör man ens för att inte investera? Lägger pengarna i madrassen?)
Man riskerar alltid sina pengar, men på olika sätt.
![]()
Vi har inga större förmögenheter men fortfarande strax över 30% av totalen (exkl. obelånad bostad) på börsen plus lite guld längst ner i kistan men dessa pengar plus ev. arv kommer vi nog inte att hinna göra av med. Det får ungarna ta över.
man kan inte kan undvika risk. Man kan bara byta en risk mot en annan
Kanske inte helt men varför skall man fortsätta spela med en högre risk än nödvändigt när man redan vunnit spelet?
Stort tack för alla kommentarer. Fick till och med skjuta upp inspelningen då ni hade så mycket bra inspel.
Artikeln är mer eller mindre omskriven nu. Mycket mer fokus på marknadsrisk, många fler förtydliganden och referenser (och några ytterligare grafer).
Hur känns den nu?
Hur känns den nu?
Ja typ den bästa, mest kompletta och balanserade sammanställningen jag sett kring investeringar och risk ![]()
![]()
![]()
Ja typ den bästa, mest kompletta och balanserade sammanställningen jag sett kring investeringar och risk
Om vi lägger till:
så stämmer det bättre.
Min synpunkt kommer kanske inte som någon chock, men med meningar som
.. vi istället borde titta på risk utifrån ett helhetsperspektiv snarare än t.ex. en enskilds investerings svängningar
Inom finans brukar man säga att diversifiering – att inte lägga alla äggen i samma korg – är den enda gratislunchen inom finans
och sedan bara prata om diversifiering inom tillgångsslaget aktier, inte nämna andra tillgångsslag (i form av värdepapper) eller ens ordet “portfölj” annat än i betydelsen aktieportfölj. Det tycker jag inte känns komplett, särskilt inte med tanke på att diversifiering mellan olika tillgångsslag hjälper med väldigt många av problemet som avhandlas i artikeln: det skapar flexibilitet, sparhorisont inte lika viktigt (mindre drawdowns), undviker för stor buffert (=tar för liten risk) mm.
Förstår att artikeln ska hållas extrem enkel, vilket är en stor utmaning, men ett litet stycke (“ÖVERKURS”), eller en rubriksättning som tydliggör att detta bara avhandlar aktier tycker jag saknas.
Håller med @RobertK. ![]()
Bra feedback.
Kompletterat nu med:
De tre viktigaste nyanserna jag inte adresserar
Avslutningsvis vill jag understryka att se den här artikeln som en introduktion till risk. Det finns väldigt mycket mer att säga om risk och framförallt om man börjar titta på nyanser. De tre kanske viktigaste nyanserna som jag inte adresserar ovan är:
- Ränte-investeringar – det vill säga investeringar där man lånar ut pengar till någon annan – t.ex. en stat, en kommun eller ett företag – mot en specifik ersättning i form av ränta, en specifik säkerhet vid en specifik tidpunkt och i en specifik valuta. Den här typen av investeringar har en plats i mångas portföljer, framförallt i förvalta-fasen på den ekonomiska resan som inkluderar pension eller ekonomisk frihet eller FIRE. Men ränte-risker är långt mer komplexa än riskerna i denna artikel, så de får vara för en annan dag. Du kan börja läsa mer om räntor i @Zinos portfölj.
- Risk-faktorer – inom forskningen har man på senare år konstaterat att det finns en mängd riskfaktorer där man kan höja den förväntade avkastningen utan att nödvändigtvis höja risken. Det handlar om att t.ex. små bolag tenderar överprestera mot stora bolag, att värdebolag tenderar gå bättre än tillväxtbolag och så vidare. Du kan läsa mer om dessa här.
- Portföljsammansättning – i den högre skolan av investerande så finns det sätt att hantera vissa typer av situationer genom att slå ihop risker av olika typ. Genom att ha två tillgångar som är okorrelerade i en portfölj kan man sänka totalrisken, trots att riskerna var för sig hade ökat risken. Ett exempel på detta här allväderportföljerna som diskuteras i forumet här.
Men jag påstår att som en vanliga småsparare är de ovanstående tre punkterna överkurs och inget man behöver lägga särskilt mycket tankekraft på. Genom att hantera de fem viktigaste riskerna nämnda i denna artikel, investera i en bred, billig, passiv och global indexfond och balansera den övriga risken med buffert på bankkonto, då har man löst den absoluta majoriteten av alla scenarion som kan uppstå.
Om vi lägger till:
Jag tänkte bara för en gångs skull att @janbolmeson skulle få sola sig i sin egen glans utan merarbete … men ack ![]()
PS: Du har såklart rätt
Det som jag själv tycker är svårast är att värdera risken rätt. Det är väldigt lätt att man underskattar risken eller övervärderar risken. Både leder ofta till ganska dåliga beslut.
Dessutom kan förutsättningarna under tiden förändras vilket gör att det som var låg risk helt plötsligt gått över till hög risk och vice versa.
Marknaden kännetecknas av flockbeteende och när risken ibland snabbt förändras av nån form av shock så blir det många gånger att marknaden övervärderar risken i panik. Det är dock kanske vanligare med underskattning av risk och en övertro på att det förväntade hela tiden kommer att inträffa, vilket det inte alls gör. Slumpfaktorer kan spela en stora spratt.
Försöker förstå detta stycket i artikeln:
I en marknad är det den som är villig att betala mest som får affären. Eftersom diversifierade investerare inte behöver kompensation för idiosynkratisk risk, och de finns i stort antal, blir de prissättande. Den koncentrerade investeraren får helt enkelt inte sin önskade premie – priset är redan för högt.
På aktiemarknaden finns det ju både köpare och säljare, och priset sätts av marginalen, inte av “den som betalar mest”?
Och är det inte snarare så det är dom aktiva handlarna som sätter priset, passiva indexfonder ”flyter” bara med? Har för mig det skulle krävas att marknaden utgörs till väääldigt stor del av indexfonder innan det är dom som blir prisdrivande.
Tror inte stycket är helt korrekt faktiskt, även om grundpoängen, att idiosynkratisk risk inte ger kompenserad avkastning, så klart är helt korrekt.
Skulle kanske beskriva det såhär:
“Du får inte kompensation för idiosynkratisk risk eftersom den inte påverkar den genomsnittliga investeraren.
Marknaden kompenserar bara risker som alla måste bära.”
Stycket handlar väl inte om indexfonder, utan om aktiva investerare med en diversifierad portfölj?
På något sätt måste väl stycket vara sant?
Tänk två aktiva investerare – en med bättre diversifiering (A) och en med sämre (B).
A kräver säg 10% avkastning för att få en viss riskjusterad avkastning på sin portfölj och B kräver säg 12% avkastning för att få samma riskjusterade avkastning.
Bolaget har earnings på 10 kr per aktie, så A erbjuder upp till 10 kr/10% = 100 kr och B erbjuder upp till 10 kr / 12% = 83,3 kr.
Jag som säljare väljer såklart att sälja till A. Alternativt att B är villig att sänka sitt avkastningskrav och acceptera ett högre pris, alltså en lägre riskjusterad avkastning än A.
Så det blir ju de som är villiga att acceptera lägst avkastning som sätter priset, vilket kommer vara de mer diversifierade investerarna.
Ditt exempel fungerar i en ren modellvärld där pris sätts som earnings dividerat med ett subjektivt avkastningskrav. Problemet är att aktiemarknaden inte prissätts på det sättet i praktiken. Indexfonder och andra passiva investerare är inte prissättande, och aktiva investerare sätter inte individuella avkastningskrav per bolag baserat på portföljens idiosynkratiska risk. Den egentliga orsaken till att idiosynkratisk risk inte kompenseras är mycket enklare, den är diversifierbar. Marknaden behöver inte betala för en risk som de flesta investerare kan eliminera utan kostnad.