Varannan svensk har svårt att klara en oväntad utgift

Utan att ha läst undersökningen, så misstänker jag att frågeställningen bakom den där grafen inte är inflationsjusterad. Enligt SCBs inflationsräknare så motsvarade 25k i december 2021 nästan 30k idag. Så egentligen är procentsiffrorna förmodligen ännu lite sämre.

1 gillning

Exakt jag misstänkte samma sak! Blir märkligt annars om man nästa år får frågan om man skulle kunna skaka fram 25 587,50 kr.

1 gillning

Det är väl fri tolkning? De flesta på RT hade bara sagt att de klarar det om det inte påverkar sparkvoten :slight_smile:

3 gillningar

Eller ”Tja, får väl sänka sparkvoten med 10% den månaden då.” :sweat_smile:

3 gillningar

Ska mycket till för mig att sänka sparkvoten. Skippar hellre frukostkaviaren ett par dagar. :see_no_evil_monkey:

5 gillningar

Du har nog en poäng där. Jag har själv fryst mitt sparande sedan ett par veckor tillbaka för jag misstänker att jag kommer få en skattesmäll på kanske motsvarande uppåt 500k SEK som då förmodligen kommer behöva betalas i april.

Så jag har en hel del ångest över det faktiskt. I värsta fall får jag sälja min guld-ETF eller nåt. Men förhoppningsvis hinner jag få upp min buffert ordentligt innan dess.

25 000kr däremot är nog småpengar för de flesta av oss här.

Nåja. Har man skatt på en halv miljon har man också något som beskattas…Så det är nog lugna firren.

5 gillningar

Det har inte varit så länge och för de i norrland är det nytt. Tänk på många pensionärer och hur många ska tvingas bort från landabyggd och villa?

1 gillning

Vad menar du?

Jag berättade om min elräkning för en normal villa på landsbygden. Tror inte någon tvingas iväg pga en lite dyrare elräkning än vanligt.

1 gillning

Denna forumet är verkligen inte en bra representativ av den vanliga svensken :slight_smile:

4 gillningar

Det stämmer med en gammal idé jag hade för ca 10 år sedan nu. Vet inte om dessa samband stämmer riktigt, men:

  • Räntesänkningar stannar i inflationssäkrade tillgångar som fastigheter och företag.
  • KPI/F mäter priser för gemene man. Inte tillgångarna som påverkas mest.
  • “Sann” inflation enligt österrikiska skolan är penningmängden. Den ökar drastiskt när räntan är låg, vilket höjer priset på tillgångar mer än löner och bidrag. Då ökar efterfrågan på konsumentvaror, men bara för lyxartiklar och det som redan besuttna efterfrågar.
  • Visst; penningmängden ska ställas i relation till BNP, men även BNP ignorerar ju fördelningen inom samhället.

Jag har svårt att avgöra om det här är relevant, men jag fruktade/förutspådde att det här systemet långsamt sliter isär samhället mer för varje år vi har inflation. Och normala år är ju målet 2%. 2020/2021 var det uppåt 10%.

Cervenca verkade göra samma observation i Girigsverige.

Skulle vara intressant att se utvecklingen på lite längre sikt.

Jag tänkte alltså att penningmängden borde skjutas till underifrån. Det är dock omöjligt av flera skäl

  • Fiatvaluta är en representation av underliggande tillgångar. Det finns inga säkra tillgångar för banker/ riksbanken att investera i “underifrån”. Och det är ju bara med underliggande tillgångar som pengar kan finnas. Annars vore de värdelösa.
  • Man vill stimulera ekonomin, men risken är att folk kortsiktigt drar ner på arbetet eller sparar pengarna om det dimper ner extra hur som helst.

Jag tror jag övergick alltmer i att samma slitningar skulle uppstått även med hård valuta. Det blir ju så med ekonomiska snöbollseffekter. 80/20-reglen, ränta-på-ränta-, Matteus- eller Paretoeffekten. Framgång föder framgång, oavsett område eller hur man mäter den.

Ja, samtidigt verkar inte problemet vara lika stort för den vanliga svensken som det framstår i undersökningen.

fattigdom i Sverige har legat på ungefär samma nivå fram till 2021, för att därefter nästan fördubblas och nå tre procent under 2023. Bland utrikes födda var motsvarande nivå 14 procent 2023, den högsta nivån sedan mätningarna startade.

(Källa: SCB)

Den absoluta, materiella fattigdomen löstes väl gradvis för mellan 70 och 50 år sedan?

Därefter uppstod en växande kris för transfereringssystemens existensberättigande. En hel del människor skulle vara sysslolösa och i existensiellt upplösningstillstånd om det inte fanns utsatta att ta hand om.

Lösningen blev Sveriges roll som “humanitär stormakt”. Ska man redovisa ärligt så är problemen egentligen mycket mindre - runt hälften så stora kanske?

Varför ökade fattigdomen just 2021?

Var det inte bl.a. den gröna omställningen som tog ut sin rätt? Vi lade ner kärnkraften och offrade de fattiga idag för att rädda planeten någon gång i framtiden.

Mellan 2021 och 2023 fick mycket fler människor problem att betala för uppvärmningen, ffa i Sverige, Danmark, Nederländerna och Tyskland.

Men här ser man också hur små problemen är ur ett internationellt perspektiv.

Här är ett annat mått som visar samma sak. Försenade räntebetalningar. Runt 5% i Sverige och över 20-30% i Grekland, Turkiet och delar av Östeuropa.

Jag lägger till en nolla 5000 000?

Det här är ju i grunden i hobbyforum för ekonomi så inte så konstigt :joy: gå in vilket specialiserat och dedikerat forum som helst vare sig det handlar om ekonomi, fågelskådning, schack eller vilket ämne som helst så är ju i stort sett alla på det forumet bättre på det ämnet teoretiskt och praktiskt än nästan alla andra :joy:

6 gillningar

Lite tur ändå.. hade vart jobbigt om det blev verbal gyttjebrottning över homebias varje fikarast i verkliga livet.

3 gillningar

AI är skrämmande bra nu för tiden.

3 gillningar

Kul ändå att Jan B fick vara med.

11 gillningar

En del av prompten var ”sammanhanget är ekonomiforum”. Så det är inte omöjligt att det faktiskt är han. :laughing:

3 gillningar

Fredag o jag känner mig gnällig men när jag läser “24 procent säger att det skulle vara svårt att hantera utgiften” så reagerar den “gnälliga” jag på att jag också skulle ha “svårt att hantera utgiften” inte för att jag inte kan få fram pengarna utan att jag skulle va rätt irriterad på att en oväntad utgift dök upp.
Jag skulle alltså mentalt inte hantera utgiften så lätt.
Förstår väl att det inte menas så, men skulle nån fråga mig om jag hade svårt att hantera en utgift på 20.000;:- så skulle jag svara “ja” hade tyckt det va skittråkigt och “svårt”

5 gillningar

Det finns ju folk här på forumet som i princip nollar lönekontot varje månad när räkningarna är betalda och tar alla övriga utgifter på kredit, och jag skulle inte säga att de är sämre på att klara sina utgifter än vad jag är, som inte nyttjar kreditkort till vardags.

2 gillningar