Varför arbetar inte fler deltid?

Folk är giriga? Enda anledningen att jag strävar efter högre lön är för att kunna vara ledig mer.

Det ligger ju iofs mycket i samtidskulturen att man ska vara kapabel och klara allt. Jag tror att för vissa kan det kännas som ett nederlag att inte vara högpresterande på alla områden i livet. Hade det bara handlat om pengar och inte kultur/normer hade folk sannolikt valt smartare, om inte annat så för att undvika utbrändhet.

Detta hade för mig varit det absolut bästa sättet att jobba. Hade varit drömmen att jobba 07:30-18:00 måndag - torsdag och sen vara ledig fredagar…

För något färre år sedan än för många år sedan ändrades skrivningen. Nuförtiden behöver inte företaget diskutera särskilda skäl med facket, utan bara bestämmer dom extra 150 timmarna (i praktiken 350 timmar). Dessutom har facket generellt mindre inflytande över övertiden, vilket leder till att man istället fokuserar på obekväm tid och alla regelverk därikring. Det är många år sedan detta ändrades till det “sämre” för arbetstagaren.

1 gillning

Hela vår ekonomiska uppbyggnadsfas bygger på att jag framgent ska jobba så att jag är hemifrån färre timmar på dygnet. 9,5-11timmar just nu, i extrema fall kan det röra sig om 13timmar. Om det sker genom att jag jobbar hemma 60timmars vecka i egen firma, byter jobb så jag slipper långa resor, eller jobbar någon form av deltid, möjligen i kombination med egen verksamhet är öppet.
Jag mår bra av att träffa andra folk, att inte sitta hemma för mycket och påta i jorden. Skulle jag jobba hemifrån skulle jag behöva minst 20 timmar social tid under en arbetsvecka för att inte gå sönder. Min nuvarande bransch kokar av personalbrist och jag fick inte gå ner i tid hos min förra arbetsgivare. Jag har inte frågat min nuvarande eftersom det inte har känts relevant.

Jag brukar känna runt 15 att min energi inte räcker att hålla ett bra arbetstempo. För mig hade nog 80%, sluta 14:00 varit helt perfekt. Mer ork hemma, bättre kvalitet på utfört arbete in i kaklet. Ledig dag i veckan hade varit schysst, men troligen bara lett till att slapperier.

Du kanske inte har rätt ålder men från c:a 60 brukar man kunna få flexpension så att man exempelvis är ledig fredagar och ändå får full avsättning av tjänstepension. Lägre lön får man dock men det kan det kanske vara värt. Slår förstås även på en del andra saker som sjukförsäkring, löneväxling etc.

Missade denna tråden, mycket bra.

Jag ställer mig också denna fråga.

Jag har under senare dagar aldrig förstått hur man kan arbeta över brytpunkten, dvs att inte plocka löneökningen i förmåner alternativt ta ledigt en dag extra i veckan? Jag förstår att man kan älska sitt arbete och att det kanske inte går bla bla bla… men om det gick - och bortsett från att du är egen - hur kan man rättfärdiga att det är lönt att arbeta över brytpunkten för statlig skatt? Du som tjänar över 50, vad driver dig till att betala?

Jag har själv gjort det i ett antal år tills jag insåg att jag skattade mer än vissa av mina nära tjänade på ett år och sade upp mig för att syssla med något annat.

Inte så att man kan ta ut dom 150 extra övertidstimmarna varje år utan det krävs ganska mycket, i princip att något oförutsett har skett eller oförutseddbar sjukdomsfall eller förlust av spetskompetens.

8a§
Paragrafen, som är ny, reglerar i vilka situationer s.k. extra övertid får tas ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Lagtexten speglar den praxis som rått inom Arbetsmiljöverket för att bevilja dispens. Begreppet extra övertid som nu används, motsvarar det tidigare begreppet ytterligare övertid.
I första stycket anges att uttag av extra övertid är tillåtet upp till 150 timmar om det finns särskilda skäl för det och situationen inte varit möjlig att lösa på annat rimligt sätt.
Exempel på särskilda skäl kan vara tillfälliga arbetsanhopningar som varit omöjliga att förutse, oförutsedda sjukdomsfall eller förlust av spets- kompetens som inte går att ersätta omedelbart. Skulle det vara så att de tillfälliga arbetsanhopningarna är återkommande, t.ex. vid julhandeln eller vid löneutbetalningar, kan de emellertid inte anses oförutsedda.
Som huvudregel ska den allmänna övertiden först ha förbrukats innan det kan bli aktuellt att ta ut extra övertid. I undantagsfall kan det dock finnas situationer när extra övertid kan få tas ut även om det återstår allmän övertid. Ett exempel på detta kan vara när någon med specialist- kompetens försvinner strax före en planerad övertidssituation, där den eller de i den övriga personalen som nu får täcka upp för vakansen skulle nå taket för den allmänna övertiden. I sådana fall, när händelserna så att säga inträffar i fel ordning, kan extra övertid få tas i anspråk om den andra förutsättningen också är uppfylld, dvs. att situationen inte är möjlig att lösa på annat rimligt sätt.
Att situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt innebär att det kan vara möjligt under en övergångsperiod att ta ut extra övertid eller extra mertid vid sjukdomsfall eller vid andra vakanser. Om det går att rekrytera eller hyra in mer personal, eller genomföra andra organisatoriska åtgärder för att komma tillrätta med problemen är det dock inte extra övertid som ska utnyttjas. Kostnaden för arbetsgivaren för att lösa situationen på annat rimligt sätt måste dock stanna på en rimlig nivå. Vad som är en rimlig nivå får avgöras från fall till fall. Klart är dock att företagets storlek har betydelse. Små företag har inte samma resurser som stora att hitta andra lösningar än övertidsuttag.
Även tidsaspekter för rekrytering av personal kan tas med i bedöm- ningen av vad som kan anses som rimligt.
Bedömningen om situationen inte har gått att lösa på annat rimligt sätt bör dock göras restriktivt.
I paragrafen finns nu också i andra stycket ett förtydligande att extra övertid inte får tas ut med mer än 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. En motsvarighet finns i 8 § när det gäller allmän övertid. För det fall en arbetstagare arbetar både allmän och extra övertid under denna tidsperiod, gäller begränsningen för den sammanlagda övertiden.
Lagrådet har haft vissa redaktionella synpunkter på paragrafen, vilka har beaktats.

Trots allt blir det ju mer i lön och pension även om merparten av tillskottet ryker i skatt. Men oftast är det väl andra saker som driver på. Man har ett visst arbete som ger hög lön, arbetet är stimulerande. Kanske får man en annan tjänst med ännu högre lön. Det är alltså inte pengarna i sig som är drivande och knappast heller att skattemässigt optimera för låg skatt. Den delen har jag väldigt svårt att förstå.

Jag insåg att jag svarade på min egna fråga… jag kunde själv inte påverka det, vilket ledde till att jag sade upp mig.
godmorgon!

Men ja - det stämmer att drivet inte alltid är cashen.

Jag är 20 år i från sådana lösningar, så jag får lösa tiden på annat sätt. Men bra input!!

Det där tror jag inte på i praktiken, om det inte har förändrats väsentligen på senare år. Under mina tidiga år inom yrket ansöktes det oftast om dispens för övertid, jag låg under ganska många år på 300h övertid plus att man kunde ta ut 150h “överflex” så att man i praktiken jobbade 450 extra timmar per år. Det krävdes svepande motiveringar via en blankett som fylldes i, skrevs på av arbetstagaren och facket. I år efter år kunde man svara på exakt samma sätt, inget hade ändrats i praktiken för att få bort den regelmässiga övertiden. På den tiden hade jag dock övertidsersättning, idag är jag övertidsavlöst.

Så det står i proposition och bryter man mot den blir det saktioner om arbetsmiljöverket gör en inspektion.

I praktiken, ver jag att det är många företag som bryter både mot denna regel samt regler inom arbetsmiljön. Oftast med motiveringen att det är billigare att acceptera sanktioner än följa regelverket.

Det är nog ganska lätt att hitta på motiveringar. Brist på personal, brist på kompetens. Även om man lyckas få tag i en konsult tar det lång tid med upplärning etc. Jobbar man inom försvarsindustrin finns det också ledtider på flera månader innan konsulten blir säkerhetsgodkänd. Under tiden blir det svårt att säga nej till övertidsdispenser. Detta upprepar sig sen enligt känt mönster: Höga kostnader, dra ner på konsulter - resursbrist, övertid, ta in konsulter - när konsulterna är varma i kläderna, åter på ruta 1, dvs höga kostnader, dra ner på konsulter. Det är har jag sett i många år och inget talar för att det ska bli någon ändring.

Personligen tycker jag att det är bättre för arbetstagaren. Jag ser det inte som att arbetsgivaren kan tvinga någon att jobba mera övertid men det ger de som vill en chans att jobba mera. Jag vet att man kan känna sig tvingad att jobba övertid men då tycker jag att man ska byta arbetsgivare.

Jag startade en tråd om arbetstid för ett tag sedan.

Lite beroende på hur ens liv ser ut och hur långt man har kvar till pension skulle man kunna argumenterna för att den förväntade avkastningen på de 25,5% extra som avsätts till tjänstepensionen delvis väger upp för statlig skatt och taket i den allmänna pensionen.

Man skulle även kunna resonera att en stor andel av den lågt beskattade delen av lönen “försvinner” till fasta kostnader (boende, mat, försäkringar, transport etc) så om man räknar hur stor del av lönen över brytpunkten som går till ett överskott i kvar-att-leva-på är den delen (nu har jag inte räknat på det) säkert jämförbar om inte större än lönedelen under brytpunkten. Men sen åter igen, vad är värt mest, mer tid eller mer pengar.

2% löneökning på 50 000 ger ca 470 kr/månad efter skatt.

2% löneökning på medianlön ger ca 454 kr/månaden efter skatt.

Så illa tycker jag det inte är om man kollar på pengar i handen…

Jag har också avtalat bort övertidsersättning mot en extra semestervecka och bestämmer i princip till 100% hur arbetet ska utföras. Jag har ändå 40h arbetsvecka enligt avtalet och mitt företag kanske är ett av få som i praktiken håller sig till reglerna, och försöker kompensera för övertidsveckor så fort det är möjligt. Och som jag också skrev, har man någon form av komptidslösning på sin arbetsplats så blir det helt absurt om man arbetar in tid (för att kunna vara extra ledig längre fram) och arbetsgivaren sedan bara “norpar den” med hänvisning till att det saknas övertidsersättning (men det är såklart inte alla arbetsplatser som har sånt).

Kanske kan sammanfattas som så… hur det borde fungera och hur det fungerar i praktiken skiljer sig åt en (hel) del…

RIktigt så har jag inte. Tidigare fanns ett saldo man kunde använda för att hålla reda på hur mycket extra man jobbat, som man kunde ta ut i ledighet eller pengar. Men sen tog man bort saldot helt. Detta innebär också att jag kan ta “förtroendetid ledigt”, alltså utan något saldo att peka på. I överenskommelse med min chef, vilket i praktiken betyder att jag styr helt själv över det. Jag ser inget som helst problem i det, det är som sagt frihet under ansvar, jättebra tycker jag! Officiellt är det 40h arbetsvecka men det är “ungefär” för de som har förtroendetid.