Darkshippo.
Även om räntan var avdragsgill till 100 procent i början på 80-talet innebar det ju inte att staten betalade 100 procent av räntan!
En vanlig löntagare hade inte 100 procents marginalskatt. Själv låg jag på runt 70 procent, vilket väl var ganska normalt.
1 gillning
Har kanske missuppfattat det hela, men innebär inte att säg att sina räntekostnader var på 100K och om räntan var avdragsgill 100% så fick man helt enkelt tillbaka 100K från staten.
1 gillning
Tidigare delade man inte upp beskattning av inkomst av tjänst och kapital utan allt beskattades samma. Om du då hade en ränte kostnad fick du då dra av den och med marginalskatt på kanske 70% så påverkade det nettoinkomsten inte så mycket. Räntan får fortfarande dras av mot skatten på inkomstslaget tjänst, men det är 30% lika för alla.
Ja. Det har du. Om räntan var avdragsgill till 100 procent och du betalade säg 65 procent i skatt gick du 65 procent i skatteffekt.
Visst saknas det fortfarande mycket bostäder på många platser. Men det byggs också väldigt mycket just nu. Jag tror iaf att det går åt rätt håll här, men ledtiden för ett lägenhetsprojekt är väl i storleksordningen 8-10 år.
Ska man öka byggtakten från en redan hög nivå har jag svårt att se att byggkostnaderna skulle ligga stilla? Utlänningar är det ju redan fullt av på byggena. Utifrån endast egna anekdotiska observationer skulle jag säga att en majoritet av de som jobbar på byggen i Sverige idag kommer från östeuropa.
Men jag vill verkligen inte se skattepengar som går direkt till byggande, det tror jag leder fel, och känns bara som ytterligare ett plåster för att dölja problemen. De hamnar ju dessutom också direkt i hyresvärdarnas fickor. Men i slutändan blir det kanske ingen större skillnad om man bygger med bidrag eller betalar hyror med bidrag? Det är ju samma pengar som ska fram för de som inte har råd.
Jag tänker att vår ekonomi trots allt klarat sig relativt bra jämfört med många andra i EU eftersom vi inte stängde ner, och många av dessa nu kommer se ett minskat byggande eftersom det fattas pengar samtidigt som vi har kvar lite ekonomiska muskler i kombination med bostadsbrist, och att kostnaderna i närtid därför inte behöver öka i någon större utsträckning. Det skulle åtminstone inte skada att hämta in offerter på detta om man är lite snabbfotad, vilket är möjligt för ex. kommuner där de själva styr över sin mark.
Såklart är det ytterligare ett plåster där man lappar och lagar på ett icke-fungerande system, men min uppfattning är ju att vi kommer behöva göra detta tills vi uppnår en artificiellt “normal” marknad som vi kan släppa fri. Om man bara höjde hyrorna och hoppades att detta (på sikt) skulle leda till ökat byggande av hyresrätter skulle många privata hyresvärdar nöja sig med att fylla fickorna utan ökat byggande sålänge bostadsrätter är förhållandevis mer lönsamma att bygga, det är alltså ett väldigt ineffektivt sätt att försöka uppnå ökat byggande eftersom marknaden redan är så skev.
De riktade stöden skulle naturligtvis handla om ökat byggande av kommunala hyresbolag där de snabbt kan få fram mark och tillstånd, alltså skulle inga skattepengar hamna i privata hyresvärdars fickor. I mitt eget närområde är det de kommunala bolagen som varit drivande i byggandet av nya hyresrätter genom att de avyttrat existerande bestånd till privata hyresvärdar för att delfinansiera nybyggnationen. Dock med konsekvenserna jag skrivit om ovan eftersom hyrorna då blivit för höga så att vanligt folk inte önskar bo där. Hela kalkylen för hyressättningen ändras ju dock om man bygger med subventioner från staten.
1 gillning
Läste idag att “fyra av Riksbankens sex beslutsfattare öppnar för att sänka räntan om svensk ekonomi behöver mer stöd under coronakrisen. Det framgår av protokollet från bankens senaste räntemöte.” Svd
Detta finns alltid med i verktygslådan. Som Ingves brukar säga utesluter de aldrig någonting samt att detta i sig innebär att det är mindre risk att alla verktyg behöver användas, utan mer finns där som som en ”försäkring”.
Sedan har inte negativa räntor en positiv inverkan på bolåneräntorna för slutkunden, utan tvärtom ökar det bankernas kostnader för inlåningen från allmänheten. Det optimala för bolån är 0%.
2 gillningar
9 inlägg delades upp till ett nytt ämne: Bor i hyresrätt, har råd att köpa en villa, men borde vi?
Intressant avsnitt med Herr Ingves m.fl. i ekonomibyrån @ SVT
7 gillningar
Ingves ansiktsuttryck när den där kvinnan från SPP hävdar att vi aldrig mer kommer tillbaka till tvåsiffriga räntenivåer 
Man fick också känslan av att det var lite “håll igen för tusan”-budskap från myndigheterna i detta.
2 gillningar
Ja, Ingves har ju sett verkligheten med höga räntor själv.
Jag som är född på 90-talet har aldrig upplevt annat än låg inflation och låga räntor, likaså många 80-talister. Det påverkar alla olika. Ungefär som att aktierallyt som varat sedan 80-talet gett oss en bias till att aktier kommer ge 9-10% per år nominellt. Sannolikt får vi kanske se lägre avkastning närmsta årtioendet. Mycket av ens syn på saker och ting sätts verkligen av vilket år man kommer till världen.
Min syn är att det kan vara lite naivt (en inställning jag haft själv tidigare) att vara säker på att man inte kommer få se tvåsiffriga räntenivåer, men det är inget som måste hända heller. Men det kan vara en ekonomisk prepping att planera för det. Många hushåll kommer få det tufft med 4-6% ränta.
För dem med bolån kan det som Ingves säger vara smart att binda, särskilt med dagens låga långräntor, som en försäkring. Plus att man vid ökad inflation och höjda räntor kan vara glad, då står man som vinnare. Givetvis finns alltid risken med separation och vad nu, men det känns som sunt förnuft att om man sätter sig i den situationen att man bör planera vad det innebär för ens privatekonomi. Men det är nog många som inte gör det.
Även företag skulle drabbas stenhårt av höga räntor. Undrar hur stresstestat det är där? Som de sa så har ju statsskulden flyttats till hushållen och företagssektorn.
1 gillning
Håller med i resonemanget om alternativkostnad att man nog inte ska räkna med samma avkastning på aktier framöver som historiskt. Av samma anledning som bostäder egentligen, med låg inflation och låga räntor har även aktier skjutit i höjden. Tänk Japan, Tokyobörsen gick väl precis över nivån innan asienkrisen i slutet på 90-talet?
Men avsnittet i ekonomibyrån sa ju i princip ingenting. Räntan kan gå upp, eller inte. Om det händer, så går det inte att säga när. Iofs talande för att det inte går att förutsäga framtiden.
1 gillning
Tokyobörsen var dock en klassisk bubbla, earnings yielden för aktier korsade den riskfria räntan, så det förvandlandes till ren och skär spekulation över högre priser imorgon. Samma sak vid IT-bubblan. När earnings yielden ens närmar sig riskfria räntan kommer även jag sälja rubbet.
Tyckte det sa ganska mycket, kändes nästan som ett beställningsjobb från myndigheterna (är ju trots allt SVT). Ingves propagerade för skuldfrihet och åtgärder mot den dysfunktionella bostadsmarknaden, Finansinspektionens generaldirektör menade att unga personer ska bo i hyresrätt istället för att hjälpas in på bostadsmarknaden. Så vi kan nog stryka ”hjälp för unga att köpa sin första bostad”-program från listan över möjliga åtgärder.
2 gillningar
Ja det kanske inte var något vidare exempel. Mer då att låg inflation generellt skulle ge lägre avkastning än historiskt när inflationen varit högre.
Hehe du läser in mycket mellan raderna. Men “myndigheterna” är ju inte en vilja, och verkligen inte samma sak som politiken. Politiken kan nog hitta på vad som oavsett vad myndigheterna vill.
Tror också många anser (rätt/fel) att senaste 15åren är det ”nya normala”
Är själv född 1967 och därmed hunnit varit med om en hel del ”svajighet” i samhället, bostadpriser, räntor, inflation, skatteregler osv. Därmed finns en viss rädsla (insikt?) om att det, åtminstone tidigare, funnits ”annat normalt”.
Samtidigt har jag ju fått itutat av äldre generationer hur det kunde se ut tidigare också. BÅDA mina föräldrar födda tidigt 40-tal levde t ex med utedass de första åren 
Det lär ju åtminstone knappast komma tillbaka oavsett vad det ”nya normala” blir 2025-2040.
Kanske i nominella termer, men inte i reala pga inflation. Över lång tid kräver ju avkastningen att det faktiskt finns vinster och värdeskapande bakom bolagen, och det har ju visat över långa perioder i en massa olika ränte-, inflations- och omvärldsklimat.
Sedan är det naturligtvis så att högre avkastning än snittet idag äter upp framtida avkastning genom ”reversion to the mean”, men det avhjälper man till viss del med lite guld i portföljen 
Det svenska systemet är ju i princip att ett problem uppstår, politikerna skickar ut dessa på remiss till enligt dem lämpliga remissinstanser, politikerna beslutar om en variant av det som dessa föreslår och förmyndigar sedan någon av dessa att genomföra beslutet i praktiken. Var på samma vis med amorteringskravet tex.
Så vad Finansinspektionen anser har betydelse, om de hellre ser ett nedtrappat ränteavdrag istället för hjälp med kontantinsatsen för unga kommer det bli så. Även bekvämt för politikerna att kunna genomföra impopulära med nödvändiga reformer med någon myndighet som syndabock.
1 gillning
Ja menade nominella termer.
Men då har man ju gått förbi politiken helt. Om det är något som är politiskt motiverat så kanske det införs på tvärs med vad myndigheten förordar. Men är det något som inte är en direkt politisk stridsfråga så går det ju oftast till som du skriver.
Bra fråga, jag tänker att vi lär höra talas om det när detta sker, men man kanske borde hålla bättre bevakning på detta.
Investerar inte i amerikanska aktier, utan tänkte mer på svenska börsen. Även om amerikanska index skulle hamna i en bubbla pga. tex Tesla så kommer det få spridningseffekter hit men ändrar inget fundamentalt på längre sikt.
1 gillning
Vad tror ni om sossarnas nya fastighetsskatt, kommer den kyla av marknaden? Är en utfasning av ränteavdraget nästa steg?
Många har argumenterat för att det är politiskt självmord att återinföra fastighetsskatten och att inget parti därför skulle våga sig på den frågan, men detta visar ju klart och tydligt att det var en felbedömning. Ganska smart vinkling också som tilltalar stora väljargrupper eftersom de flesta kommer betala mindre:
“”Vi vill göra det lite rättvisare så att den som bor i ett väldigt stort och dyrt hus i ett attraktivt område betalar lite mer och den som bor i ett litet hus i ett mindre attraktivt område betalar lite mindre”, säger Anders Ygeman.”
Som jag förstått det innehåller förslaget ett grundavdrag på 1000 kr, så de som idag inte når upp till taket betalar mindre i framtiden medan de med höga fastighetsvärden betalar mycket mer än i dagsläget med ett nettoplus på 15 miljarder för statskassan.