Vi är fler. 
(SHB förr, LF idag)
2 gillningar
Absolut är vi fler. Skandia och Handelsbanken här. Tidigare även Nordea. Utan problem någonstans!
Och @Thomas86
Man måste ju inte använda sin bank för att skicka pengar utomlands utan det finns ju överföringstjänster som tex Wise, Western Union mfl
Direktivet kan ju omöjligtvis vara en korrekt tolkning av lagstiftningen. Om det vore det så skulle ju alla banker vara tvingade enligt lag att alla kunder måste vara privatkunder först för att få vara företagskunder. Jag skriver nu igen att det är 100% bullshit att lagen kräver att bankens personal måste gräva i kundens privata angelägenheter. Jag har inte missförstått, trots att det kommer internettroll här som försöker påstå att jag bara missförstår allt jag ser om det här. Advokaten jag talade med har inte heller missförstått. Advokaten menade att bankens personal gräver i allt de kan, i onödan. Revisorn som jag talade med har inte missförstått (även om det finns internettroll här som försöker förneka felet som bankerna gör i Sverige). Revisorn menade att det är konstigt från banken. Dessa är personer med sammanlagt 100 års erfarenhet och de är experter på området. Men det finns ju fortfarande internettroll här, som försöker förneka felet, kanske jobbar trollen på kundtjänst hos banken?
Orsaken att detta händer är också helt genomskinlig. Bankerna försöker se bra ut i händelse av uppgifter om penningtvätt. Men att förhöra den lille enskilde kunden hjälper ingenting och har aldrig hjälpt mot stora penningtvätthärvor. Alla ärliga personer förlorar på den här felaktiga hanteringen, och det finns bara i Sverige, för att i Sverige skyller vi på kunden ivrigt och med internettroll som skyller på kunden.
Precis det man ska göra. Jag var missnöjd med Swedbank och bytte till Nordea och såg samtidigt till att bli ”premium” kund (inte så krävande) så har man en bankkontakt (som känner till ens förhållanden och då har kundkännedom om något strular) + bra pris på tjänsten inkl kreditkort. Sen la vi ABt i samma bank.
Nöjd med Nordea faktiskt. Eventuella problem (både orsakat ev dem och mig) har vi rett ut och hållit god ton. Det är ju affärer och man tjänar sällan på att bli aggressiv hur tokigt man än kan tycka att det är.
Frun är kund i Swedbank men i en annnan sparbank än jag var och är nöjd, men hon har också bankkontakt som känner henne.
Vi har bott utomlands i många många år och då får man förvänta sig att banker ibland frågar om saker, uppdatera digitala formulär om skattestatus, större överföringar mm. De har sina regler och vi har vår situation men fokuserat på att hitta lösningar.
3 gillningar
Där vi skiljer oss åt för mig är det irriterande att bli påtvingad blanketter och olika förhör. För andra så är det okej att bli behandlad som en grovt kriminell person 
.
Nu är det att ta emot pengar som jag haft mycket större problem än att skicka.
Vår nuvarande lösning att strunta i bankerna och sköta överföringar med kontanter fungerar faktiskt ännu bättre, men nu vill man ju även tvinga på en massa blanketter när man köper dyrare saker med kontanter samt färre och färre affärer accepterar kontanter… Tänk vad livet vore enkelt om vi hade haft lagar som tvingar bolag att acceptera kontanter alternativt haft en statlig bank.
1 gillning
För mig också. Men man måste ju inte visa det. Jag ser banken som en nyckelleverantör. Det hjälper sällan att häva av sig på leverantörer man behöver tänker jag 
Jag skickar och har skickat hem pengar utomlandsifrån i många år från olika mer eller mindre suspekta länder och aldrig haft problem med just det.
Tipset är nog att byta bank och försöka få en personlig bankkontakt som är den i banken som mer fysiskt kan ha din kundkännedom. Jag blir uppringd då och då av min kontakt när det varit större förändringar. Tex när vi flyttade utomlands igen. Lite som när man gick in på banken hemma i byn förr när man pratade lite med familjens bankman.
1 gillning
Här är de 30+ paragrafer som banken måste uppfylla mht enbart kundkännedom (kap 3) av totalt 8 kapitel.
Lagar är sällan explicit skrivna exakt vad någon ska göra utan lagar måste tolkas. Olika banker kan säker tolka lagen på olika sätt. Kanske din bank tolkar den mer strikt. Om det är ett stort problem för dig så kan du ju byta bank.
PS: att hänvisa till ”internettroll” flera gånger som du gör ovan är rätt onödigt. Om du har problem med vad någon skriver så svara på det direkt eller flagga meddelandet så får @moderatorer ta hand om det.
3 kap. Kundkännedom
Förbud mot affärsförbindelser och transaktioner
Otillräcklig kundkännedom
1 § En verksamhetsutövare får inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion, om verksamhetsutövaren inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna
- hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen, och
- övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 och 2 §§.
Första stycket gäller inte advokater och advokatbolag, andra oberoende jurister, auktoriserade och godkända revisorer samt skatterådgivare, om affärsförbindelsen syftar till att försvara eller företräda en klient i fråga om ett rättsligt förfarande, inklusive rådgivning för att inleda eller undvika ett rättsligt förfarande, eller till att bedöma klientens rättsliga situation. Lag (2019:608).
Misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism
2 § En affärsförbindelse får inte etableras om det finns misstanke om att verksamhetsutövarens produkter eller tjänster kommer att användas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
3 § En verksamhetsutövare får inte utföra en transaktion om det på skälig grund kan misstänkas att den utgör ett led i penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om en rapport har lämnats till Polismyndigheten enligt 4 kap. 3 § ska verksamhetsutövaren även beakta den information som Polismyndigheten kan lämna om hanteringen av ärendet.
Om det inte är möjligt att låta bli att utföra en misstänkt transaktion, eller om ett avstående från att genomföra transaktionen sannolikt skulle försvåra den vidare utredningen, får transaktionen genomföras.
Situationer som kräver kundkännedom
4 § En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom vid etableringen av en affärsförbindelse.
Om verksamhetsutövaren inte har en affärsförbindelse med kunden, ska åtgärder för kundkännedom vidtas
- vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer,
- vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 15 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner och som tillsammans uppgår till minst detta belopp, och
- vid utförandet av sådana överföringar av medel som avses i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.
5 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 15 ska, utöver vad som följer av 4 § första stycket, vidta åtgärder för kundkännedom
- vid enstaka transaktioner som avser utbetalning av vinster eller betalning av insatser som uppgår till ett belopp motsvarande 2 000 euro eller mer, och
- vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 2 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner som tillsammans uppgår till minst detta belopp. Lag (2021:903).
6 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 16 ska, i stället för vad som följer av 4 §, vidta åtgärder för kundkännedom
- vid etableringen av en affärsförbindelse, om det när förbindelsen ingås är sannolikt eller under förbindelsens gång står klart att utbetalt eller mottaget belopp i kontanter inom ramen för affärsförbindelsen uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,
- vid enstaka transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till ett belopp motsvarande 5 000 euro eller mer, och
- vid transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter understiger ett belopp motsvarande 5 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner i kontanter som tillsammans uppgår till minst detta belopp. Lag (2021:903).
Åtgärder som ska vidtas för kundkännedom
Identifiering och kontroll av kunden
7 § En verksamhetsutövare ska identifiera kunden och kontrollera kundens identitet genom identitetshandlingar eller registerutdrag eller genom andra uppgifter och handlingar från en oberoende och tillförlitlig källa.
När första stycket tillämpas får man använda medel för elektronisk identifiering och betrodda tjänster enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG. Andra säkra identifieringsprocesser på distans eller på elektronisk väg som är reglerade, erkända, godkända eller accepterade av relevanta myndigheter får också användas.
Om kunden företräds av en person som uppger sig handla på kundens vägnar, ska verksamhetsutövaren kontrollera den personens identitet och behörighet att företräda kunden.
Lag (2019:774).
8 § En verksamhetsutövare ska utreda om kunden har en verklig huvudman. En sådan utredning ska åtminstone avse sökning i registret över verkliga huvudmän enligt lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän. Om kunden är en juridisk person, en trust eller en liknande juridisk konstruktion, ska utredningen omfatta åtgärder för att förstå kundens ägarförhållanden och kontrollstruktur. Om kunden har en verklig huvudman, ska verksamhetsutövaren vidta åtgärder för att kontrollera den verkliga huvudmannens identitet.
Första stycket gäller inte om kunden är ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige eller inom EES eller på en motsvarande marknad utanför EES eller ett dotterföretag till ett sådant bolag.
Om kunden är en juridisk person och det efter åtgärder enligt första stycket står klart att den juridiska personen inte har en verklig huvudman, ska den person som är styrelseordförande, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare anses vara verklig huvudman. Detsamma gäller om verksamhets- utövaren har anledning att anta att den person som identifierats enligt första stycket inte är den verkliga huvudmannen. (2019:1254).
8 a § Bestämmelsen i 8 § tredje stycket gäller inte om
- kunden är en stat, en region, en kommun eller motsvarande, och
- den risk som kan förknippas med kunden enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg. Lag (2019:1254).
9 § Kontroll av kundens och den verkliga huvudmannens identitet ska slutföras innan en affärsförbindelse etableras eller en enstaka transaktion utförs.
Om det är nödvändigt för att inte avbryta verksamhetens normala gång, får identitetskontroll med anledning av en ny affärsförbindelse göras senare än enligt första stycket, dock senast när affärsförbindelsen etableras.
Andra stycket får endast tillämpas om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism är låg.
10 § En verksamhetsutövare ska bedöma om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person.
11 § En verksamhetsutövare ska kontrollera om kunden är etablerad i ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen har identifierats som ett högrisktredjeland.
Information om och uppföljning av affärsförbindelser
12 § En verksamhetsutövare ska inhämta information om affärsförbindelsens syfte och art.
Informationen ska ligga till grund för en bedömning av
- vilka aktiviteter och transaktioner som kunden kan förväntas vidta och genomföra inom ramen för affärsförbindelsen, och
- kundens riskprofil enligt 2 kap. 3 §.
13 § En verksamhetsutövare ska löpande och vid behov följa upp pågående affärsförbindelser i syfte att säkerställa att kännedomen om kunden enligt 7, 8 och 10-12 §§ är aktuell och tillräcklig för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.
En verksamhetsutövare som är ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska vidta åtgärder som avses i första stycket även när kontakt måste tas med kunden för att fullgöra skyldigheterna att granska finansiella konton enligt lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.
Lag (2019:774).
Åtgärder som krävs för kundkännedom i det enskilda fallet
Utgångspunkter
14 § Åtgärder för kontroll, bedömning och utredning enligt 7, 8 och 10-13 §§ ska utföras i den omfattning det behövs med hänsyn till kundens riskprofil och övriga omständigheter.
Förenklade åtgärder vid låg risk
15 § Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som låg, får verksamhetsutövaren tillämpa förenklade åtgärder för kundkännedom.
Förenklade åtgärder för kundkännedom innebär att kontroller, bedömningar och utredningar som följer av 7, 8 och 10-13 §§ kan vara av mer begränsad omfattning och vidtas på annat sätt.
Skärpta åtgärder vid hög risk
16 § Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög, ska särskilt omfattande kontroller, bedömningar och utredningar enligt 7, 8 och 10-13 §§ göras.
Åtgärderna ska i sådant fall kompletteras med de ytterligare åtgärder som krävs för att motverka den höga risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sådana åtgärder kan avse inhämtande av ytterligare information om kundens affärsverksamhet eller ekonomiska situation och uppgifter om varifrån kundens ekonomiska medel kommer.
17 § Skärpta åtgärder enligt 16 § ska vidtas vid affärsförbindelser eller enstaka transaktioner när kunden är etablerad i ett land utanför EES som har identifierats som ett högrisktredjeland av Europeiska kommissionen.
Sådana åtgärder ska åtminstone avse skärpning av övervakningen av pågående affärsförbindelser och bedömningen av enstaka transaktioner enligt 4 kap. 1 § och omfatta inhämtande av
- ytterligare information om kunden och den verkliga huvudmannen,
- ytterligare information om affärsförbindelsens eller den enstaka transaktionens syfte och art,
- information om kundens och den verkliga huvudmannens ekonomiska situation och varifrån kundens och den verkliga huvudmannens ekonomiska medel kommer, och
- godkännande från en behörig beslutsfattare att etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse.
Skärpta åtgärder behöver inte vidtas i förhållande till filialer eller dotterföretag till juridiska personer som är etablerade inom EES, om
- den juridiska personen omfattas av denna lag eller motsvarande krav enligt utländsk rätt,
- risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kunden inte bedöms som hög vid riskbedömning enligt 2 kap. 3 §, och
- kunden tillämpar rutiner som fastställts enligt 2 kap. 8 eller 9 § eller motsvarande krav enligt lagstiftningen i det land där kunden finns eller har hemvist. Lag (2019:774).
18 § När en korrespondentförbindelse som innefattar betalning etableras mellan en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1-13 och ett kreditinstitut eller finansiellt institut från ett land utanför EES, ska verksamhetsutövaren utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10-13 §§ åtminstone
- inhämta tillräckligt med information om motparten för att kunna förstå verksamheten och utifrån offentligt tillgänglig information bedöma motpartens anseende och tillsynens kvalitet,
- bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,
- dokumentera respektive instituts ansvar att vidta kontrollåtgärder och de åtgärder som det vidtar,
- inhämta godkännande från en behörig beslutsfattare innan korrespondentförbindelsen ingås, och
- förvissa sig om att motparten har kontrollerat identiteten på kunder som har direkt tillgång till konton hos kreditinstitutet eller det finansiella institutet och fortlöpande följer upp dessa kunder samt på begäran kan lämna relevanta kunduppgifter. Lag (2021:903).
Personer i politiskt utsatt ställning
19 § Om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning, ska en verksamhetsutövare utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10-12 §§ alltid
- vidta lämpliga åtgärder för att ta reda på varifrån de tillgångar som hanteras inom ramen för affärsförbindelsen eller den enstaka transaktionen kommer,
- tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen enligt 13 § och övervaka aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 § i förhöjd omfattning, och
- inhämta godkännande från behörig beslutsfattare inför beslut om att ingå eller avbryta en affärsförbindelse.
Första stycket tillämpas också om kunden är en familjemedlem eller känd medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning.
20 § När en person i politiskt utsatt ställning upphör att utöva en offentlig funktion enligt 1 kap. 8 § 5, ska 19 § tillämpas i 18 månader. Därefter ska åtgärder enligt 19 § tillämpas om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög.
Om åtgärder enligt 19 § inte längre ska tillämpas på en person som avses i första stycket, ska sådana åtgärder inte heller tillämpas på familjemedlemmar eller kända medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning.
Åtgärder för kundkännedom som har utförts av utomstående
21 § Vid tillämpningen av 7, 8 och 12 §§ får en verksamhetsutövare förlita sig på åtgärder som har utförts av en utomstående som anges i 22 §, om verksamhetsutövaren utan dröjsmål
- får del av de uppgifter som den utomstående har inhämtat, och
- på begäran kan få del av den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.
Verksamhetsutövaren svarar för att de åtgärder för kundkännedom som vidtagits av utomstående är tillräckliga.
22 § Med utomstående enligt 21 § avses
- fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1-3, 5-8 och 10-15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokater som är etablerade inom EES, och
- fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1-3, 5-8 och 10-15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokater som är etablerade utanför EES, om de
a) tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och
b) står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs.
Lag (2021:903).
23 § En verksamhetsutövare får inte förlita sig på åtgärder för kundkännedom som vidtagits av en utomstående med hemvist i ett sådant land utanför EES som av Europeiska kommissionen identifierats som ett högrisktredjeland.
Första stycket gäller inte om den utomstående är filial eller dotterföretag till en juridisk person som anges i 22 § 1, om filialen eller dotterföretaget tillämpar gemensamma rutiner som fastställts enligt 2 kap. 8 eller 9 § eller motsvarande krav enligt lagstiftningen i det land där kunden finns eller har hemvist.
24 § Kraven i 21-23 §§ ska inte tillämpas vid utkontraktering, agenturförhållanden eller liknande förhållanden där den utomstående tjänsteleverantören, agenten eller motsvarande enligt avtal ska anses ingå i verksamhetsutövaren.
Kundkontroll i särskilda fall
Konton med medel som tillhör någon annan
25 § En verksamhetsutövare som tillhandahåller konto som kunden innehar i syfte att förvalta medel som tillhör kundens verkliga huvudman behöver inte vidta de åtgärder för kundkännedom som avses i 8 § i fråga om den verkliga huvudmannen, om kunden
- är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges i 1 kap. 2 § första stycket 1-3, 5-8 och 10-15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist inom EES,
- är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges 1 kap. 2 § första stycket 1-3, 5-8 och 10-15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller advokatbolag med hemvist utanför EES, och
a) tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och
b) står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs, eller - till följd av föreskrift i lag eller annan författning är skyldig att hålla medel som förvaltas för någon annans räkning avskilda från egna tillgångar och medel.
Första stycket får tillämpas endast om den risk som kan förknippas med kunden enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg och om verksamhetsutövaren utan dröjsmål på begäran kan få del av uppgift om identiteten hos den för vars räkning kunden förvaltar medlen och den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna. Lag (2021:903).
Livförsäkringar och andra investeringsrelaterade försäkringar
26 § En verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar eller andra investeringsrelaterade försäkringar ska
- senast när försäkringsersättning betalas ut identifiera förmånstagaren och förmånstagarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person,
- när den får kännedom om att en försäkring har överlåtits identifiera förvärvaren och förvärvarens verkliga huvudman och kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person. Lag (2020:51).
27 § Om en person i politiskt utsatt ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person har identifierats enligt 26 § 1 och detta medför att risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög, ska verksamhetsutövaren
- inhämta godkännande från behörig beslutsfattare innan försäkringsersättning betalas ut, och
- tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen enligt 13 § och övervaka aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 § i förhöjd omfattning.
Lag (2020:51).
28 § Kontroller och åtgärder enligt 26 och 27 §§ ska vidtas i den omfattning det behövs med hänsyn till den risk som kan förknippas med kundrelationen enligt 2 kap. 3 §. Om det behövs för att bedöma risken, ska omständigheter hänförliga till förmånstagaren också beaktas.
Truster och liknande juridiska konstruktioner utan utpekade förmånstagare
29 § Om kunden är eller företräder en trust eller liknande juridisk konstruktion och trustens eller den juridiska konstruktionens förmånstagare identifieras på annat sätt än med namn, ska en verksamhetsutövare säkerställa att förmånstagaren kan identifieras senast vid utbetalningstillfället.
Förmånstagarens identitet ska kontrolleras senast vid utbetalningen av förmånerna eller när förmånstagaren gör gällande någon annan förvärvad rättighet.
30 § Kontroller och åtgärder enligt 29 § ska vidtas i den omfattning det behövs med hänsyn till den risk som kan förknippas med kundrelationen enligt 2 kap. 3 §. När det behövs för att bedöma risken ska omständigheter hänförliga till förmånstagaren också beaktas.
Elektroniska pengar
31 § En verksamhetsutövare får besluta att inte vidta de åtgärder för kundkännedom som avses i 7, 8 och 10-13 §§ i fråga om elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar, om
- betalningsinstrumentet inte kan återuppladdas eller har en månatlig gräns för penningtransaktioner på ett belopp motsvarande högst 150 euro och endast kan användas för betalning i Sverige,
- det högsta belopp som lagras elektroniskt inte överstiger ett belopp motsvarande 150 euro,
- betalningsinstrumentet kan användas uteslutande för inköp av varor eller tjänster,
- betalningsinstrumentet inte kan finansieras med anonyma elektroniska pengar, och
- kontantinlösen eller kontantuttag av de elektroniska pengarnas penningvärde inte får ske med belopp som överstiger motsvarande 50 euro.
Förenklade åtgärder för kundkännedom enligt första stycket får tillämpas endast om
- utgivaren av elektroniska pengar övervakar affärsförbindelserna och transaktionerna så noga att ovanliga eller misstänkta transaktioner kan upptäckas enligt 4 kap. 1 §, eller
- en betalningstransaktion som initieras via internet eller genom något annat medel för distanskommunikation avser ett belopp som uppgår till motsvarande högst 50 euro.
Lag (2019:774).
32 § Verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1-13 får ta emot betalning med ett anonymt betalningsinstrument som getts ut i ett land utanför EES bara om instrumentet uppfyller kraven i 31 §. Lag (2021:903).
3 gillningar
Jag har inte haft några direkta problem, skulle vara när jag skulle lösa ett billån i förtid med pengar från ett konto på Marginalen. Då var jag tvungen att ringa in och “få lov” att göra det.
Får ibland göra privata överföringar (mellan mina egna konton på olika banker) fördelat på flera dagar på grund av spärrar om 150K per 24h, men det har alltid gått bra.
Första AB gick smidigt att öppna hos SEB (där jag även har bolån). Andra bolaget var lite mer komplicerat.
Försöker att inte lägga för många ägg i en och samma korg för att ha bättre handlingsfrihet.
Helt fel kommentarer från internettrollen här. “Passar det inte så stick” “Välj en annan bank. Gör nu som jag säger.”
Om banken gör fel så är det inte kunderna som ska ändra sig. Sluta skyll på kunden!
1 gillning
Skulle aldrig spy galla över banktjänstemännen då det är våra politikers fel att vi har dessa regler och krav 
.
Banktjänstemännen utför ändå bara sin roll och då bör man vara trevligt mot dem.
Men skulle gärna ta emot tips på bank som låter en själv ta bort spärr på Swish så man kan göra överföringar upp till 150 ksek samt tillåter att man själv betalar fakturor och överföringar på högre belopp utan att ringa internetbanken
1 gillning
Alla som tycker annorlunda är inte troll.
Du verkar ha enorma problem med din bank. Undrar varför.
1 gillning
På Handelsbanken kan man höja Swishgräns upp till 150’ på webbinloggning med hög säkerhet (koddosa ansluten med sladd).
För överföringar som privatperson tror jag att den normala gränsen är 500’ men jag är inte säker, det är inte så ofta jag gör sådant.
1 gillning
Fungerar att höja gränsen till 150k på Swedbank/sparbankerna
Signering med bank-ID sedan är det klart.
Swish - vanliga frågor
Lägg till en tillfällig beloppsgräns
Du kan lägga till en tillfällig beloppsgräns på upp till 150 000 kronor som är giltig i ett dygn. Du gör det i internetbanken eller i appen under Övriga tjänster - Swish.
Swedbank är sämsta banken jag någonsin kommit i kontakt med. De kräver att man ska komma in till deras kontor för att få göra massa saker, går inte att fixa online/över telefon med BankID. Undvik!
Därför bytte jag till Länsförsäkringar bank på dagen och de var så hjälpsamma och allt över telefon/digitalt från soffan hemma!
Jag hade LF en kort period på företaget, det var totalt katastrof, så vi bytte tillbaka till HB vilket vi ännu har.
Ändå kul att läsa allas olika erfarenheter gällande banker.
Som sagt jag har även Swedbank, vilket även det fungerar kanon.
1 gillning
Kan vara ute på djupt vatten. Men vill tro att alla banker har ett system som slår till om det kommer onormala transaktioner.
Exempelvis om du normalt hanterar belopp på 10-20 000:-
Och det helt plötsligt blir 200000:- så kan det bli stopp på grund av att det kan vara ett bedrägeriförsök.
Men syftet är ju för att skydda dej som kund, även om det känns krångligt.
1 gillning
Om man lämnar banken så straffar man den maximalt vad man kan göra som individ.
Om många gör det så kommer banken att ändra sig för att överleva.
Att häva av sig på ett på ett anonymt forum och kalla andra för troll förändrar inte ett piss.
Har du berättat vilken bank det gäller så vi andra kan ta ställning om den banken?
3 gillningar
Fast jag är synnerligen irriterad på SEB som nyss höjde månadsavgifter för företagspaketet till 100 kr. För inte helt länge sedan höjdes den till 80 kr från 50 kr. En ganska saftig höjning på så kort tid, särskilt i dessa tider när bankerna skär guld med täljkniv.
Undersökte också att byta till Swedbank men deras årskostnad var 900 kr och anslutningsavgiften var 2500 så i det långa loppet är det inte värt besväret. Bankernas oligopol är ett aber.
Har ett bolag hos Svea, de tar 95:-/mån.
Sen har vi två bolag hos SEB.
De tar vad de tar och 80-100kr per månad är ingen stor utgift med tanke på vad man får.