Absolut. Många behöver ju verkligen en bil när de är 22. Då kan man ju i normala fall inte tänka ett uns på förmögenhet, utan då handlar det bara om att titta på kassaflödet så att man kan lösa det månad för månad.
OFFTOPIC: Kommer du ihåg vad hotellet hette? Planerar just nu en resa ditt och det låter helt underbart.
1 gillning
Vicunia är lyx för mig. Kashmir köper jag för att det oftast är bra kvalitet både på tröjorna och bra snitt på dem. Till och med HM. Dessutom brukar dessa påkostade trådar färgas i bra färger som inte krockar med något annat i garderoben (beige, vit, marinblå, svart, grå).
Vicunia däremot (världens mjukaste garn) har jag aldrig stött på i verkligheten. Skulle varit en enorm lyx för mig. Något jag isåfall har på vill-ha-listan flera år och sparar till.
Och precis så resonerar vissa för att få kashmir. Lyx är subjektivt.
5 gillningar
Att öka sin konsumtion är alltid riskfyllt eftersom det sätter en ny “minsta standard” för hur man är van att leva och det är enligt min erfarenhet mycket svårt att “backa bandet” när man smakat på den ökade levnadsstandarden. Ett exempel, hur många kan enkelt byta sin 750 000 kr bil till en för 75 000 och känna säg nöjd med det? Hur många tycker det är toppen att börja med matlådor igen om man vant sig med att äta lunch ute varje dag… etc…
Rikedom är enligt min mening att man har mer än man behöver för att leva det liv man önskar leva, dvs du kan vara fattig även om du har en stor inkomst och förmögenhet… Har tyvärr många bekanta som tjänar långt över medelinkomster men som inte får pengarna i slutet av månaden att gå ihop endå pga för hög levnadsstandar dvs dom är fattiga enligt min definition…
Vad som är lyx är subjektivt, vad som är lyx för person A kan vara vardagen för person B, så lite meningslöst att diskutera just lyx eftersom det betyder så olika för olika personer… Armani, Rolex och Porsche är lyx för en någon medans att sommarstugan är lyx för någon annan och för den tredje är lyx att anlita städhjälp och barnvakt!
Jag startade en tråd om alternativa investeringar (konst, mark etc) för en tid sedan pga att sparandet började kännas “meningslöst” (I lands problem ja jag vet…) eftersom kapitalavkastningen är 10X vår sparkvot… Många bra och nyttiga tankar jag fick från alla svar där som fick mig att tänka efter 1, 2, 3 och 4 gånger…
Efter svaren i den tråden och inputt från lite andra ställen så kom vi fram till att vi inte ville äventyra FIRE-målet utan vi låter allt rulla på som vanligt med sparkvot, investeringsplaner etc etc med undantaget att vi tog ut 200 000 som en engångssumma som ska användas till “lyx”…
Lite rörigt inlägg men min poäng är att det aldrig är OK i min bok att öka sin konsumtion (lyx eller ej) på bekostnad av din relativa rikedom…
1 gillning
Utgiftsposter som ökar i högre takt än disponibel inkomst.
Det är den definitionen jag hört. Om man köper tre ggr så dyr bil efter att bara ha dubblat sin disponibla inkomst är det alltså en lyxbil. Om jag förstod det rätt.
Jag tycker det är kluvet när lyx är “ok”. Vissa billiga grejer går sönder eller är obekvämt och opraktiskt att använda. Då kan dyrare grejer bli bättre köp i längden till följd av bättre hållbarhet och högre nyttjandegrad. I andra fall kan svindyra lyxsaker vara sämre eller likvärdiga med det billigaste på marknaden.
1 gillning
Jag har funderat lite på den här frågan, och tänker att det i grunden hänger ihop med vad jag vill ha ut av livet. Då får jag vända på frågan också, och fråga mig varför jag ska spara?
Jag skulle kunna sammanfatta det i en tabell i fyra klasser av sparande och konsumtion.
-
Nödvändig konsumtion - Prio 1- mat, tak över huvudet, en fungerande bil, hela och rena kläder.
-
Nödvändigt sparande - Prio 2 - buffertsparande för att hantera variationer i konsumtion och kunna hantera oväntade eller stora utgifter som t.ex. ny begagnad bil.
-
Komfortsparande - Prio 3 - förmögenhetsbyggande, bygga långsiktig frihet, spara för barnens framtid, finansiera semestrar.
-
Komfortkonsumtion - Prio 4 - dyra semestrar, ny bil, märkeskläder, restaurangätande, statusprylar
Här tänker jag att den nödvändiga konsumtionen och det nödvändiga sparandet måste fungera bra till att börja med. Innan det finns på plats måste komfortkonsumtionen ligga på en mycket låg nivå. Sedan tänker jag att man kan fördela pengarna som inte behövs till det nödvändiga mellan komfortsparade och komfortkonsumtion, beroende på vad man själv har för värderingar, hur tillvaron ser ut, var man är i livet etc. Det finns inget fel eller rätt här. Själv gillar jag att ha ett rejält sparkapital för den trygghet det ger - det ger mig personligen ofta betydligt mer än att konsumera pengarna. Hade jag bara haft 50000 kr på komfortsparandet så skulle jag ha fått mycket mer välbefinnande av att ha dem på ett bankkonto än att spendera dem på en resa.
1 gillning
Här kan du läsa mer om det vi bodde på, men det finns flera i varierande standard i Kanchanaburi (sök på orten samt “river hotel” så bör flera förslag komma upp). Gemensamt för de flesta är att man måste åka longtail-båt för att komma dit, det finns helt enkelt inga vägar. Vi tog det som en paketresa med historien om bron över floden Kwai men hotellet var helt klart den bästa delen av hela upplevelsen om du frågar mig.
2 gillningar
Helt klart och vicunia kan köpas vid resor till Sydamerika samt riktigt exklusiva märken som folk i allmänhet inte har hört talas om.
Ja, det är materiell lyx för de flesta skulle jag tro.
2 gillningar
Vid vilken nivå av rikedom blir lyxkonumtion okej?
Alla så länge den betalas med avkastning. Som jag ser det är kapitalet en pengamaskin ämnad att förse mig med pengar till att förbättra mitt liv. Så storleken på pengamaskinen avgör inte om, utan hur mycket jag kan lägga på lyxkonsumtion.
Eftersom jag vill öka mitt kapital mer än vad jag just nu sparar så använder jag inte hela min avkastning till konsumtion. Men absolut en del av den varje år. Första året blev det någon bluetoothhögtalare, året efter en resa, annat åren efter, i år grejer för att förbättra min standard i huset. I framtiden kanske det blir en sportbil eller att gå ner i arbetstid. Jag har inte bestämt i förväg vad som kommer kännas mest förbättrande i framtiden.
2 gillningar
Nu kan man lära sig mer om vicunia i Masterclass! Who knew!?
2 gillningar
Hur mycket är ett rejält sparkapital för dig?
För jag håller med, och det får mig att inse att man förr eller senare når en punkt där ett större sparkapital inte ger mer trygghet längre. Vad gör man då med pengarna om FIRE inte är ett speciellt intressant mål?
Jag tycker att en årslön på banken är ett rejält sparkapital. Ska man vara lite ödmjuk så är det mera sparkapital än de flesta kan få ihop och måste betraktas som väldigt bra.
Just nu så kör jag några strategier parallellt.
- Ingen FIRE, räknar med att jobba hela livet i olika former även om jag inte behöver. Satsar istället på att jobba som fan och bygga företag och ackumulera ett stort kapital. Sitta stilla är inte min grej. Kapitalvinster från företaget får gå delvis till konsumtion och delvis kapitalbyggande. På sikt vill jag ha >5 miljoner i högavkastande aktier. Tänker att en trevlig tillvaro skulle vara att kunna jobba deltid på distans i eget företag, ta ut lön upp till statsskattenivån + utdelning enligt 3:12-reglerna, få 20k i månaden från aktiekapitalet och ha huset avbetalt. Det borde ge ca 80k efter skatt varje månad samt boendekostnader på kanske 10000 totalt inkl underhåll och renoveringar. Då kan man sen långsamt trappa ned när jag blir gammal. Hela det här spåret är dock en chansning och jag vet inte om det kommer att funka. Jag ser framgång som bonus, ett stretchgoal. Om det inte funkar så får jag fortsätta att leva på en lön.
- Mina barn är tonåringar, huset halvbetalt, skild och årslön på banken finns. De närmsta 7-10 åren kommer att vara dyrast i livet. Jag månadssparar därför inget alls och amorterar rätt lite. Tänker att jag kan spara pengar sen när barnen flyttat ut. Nu går pengarna till barnen, prylar, resor och att ge barnen en bra tillvaro.
- När barnen blir äldre tänkte jag försöka ge dem en rik tillvaro utan gnet, och kunna bjuda dem och barnbarnen på dyra resor mm. En dröm vore att kunna ge barnen varsitt hus när de skaffar familj. Vilken dröm som ung familj - man kan fokusera på barnen istället för att jobba långa dagar och ha barnen på dagis 7-17 för att ha råd med tillvaron. Jag önskar att jag hade kunnat få det när jag hade mindre barn.
- Min inställning är att i första hand kunna ge barnen samma materiella standard som ensamståede, som deras medelklass-kompisar med sammanboende föräldrar kan ge. I andra hand är min inställning försöka tjäna så mycket pengar att jag inte alls behöver leva sparsamt, samt att kunna lämna vidare ett rejält aktiekapital till barnen när jag dör. Helst ska de få en klassresa av mig, från medelklass till kapitalägande överklass. Tänker att intäkt är viktigare än sparande. Det finns en begränsning hur mycket man kan spara medans uppsidan är obegränsad.
4 gillningar
plus 1 på den
4 gillningar
LVMH är världens största lyxbolag.
De är i princip ett investmentbolaget med en massa lyxbolag i sin portfölj.
Går man in under fliken ”maisons” på deras hemsida så får man en ganska bra uppfattning om vad lyxsvaror är och vad de kostar.
Jag äger aktien, inte produkterna. Bra bolag.
1 gillning
Det låter som ett statement om att du inte tycker produkterna de säljer är bra?
Jag kanske missuppfattar dig.
Ja, du missupfattar mig, jag är bara lite autistisk. Jag är inte i marknaden för lyxprodukter p.g.a personlighet. Jag tycker att LVMH verkar grymt, jag är bara mer intresserad av rollspel, sågar och pengar än av väskor.
3 gillningar
För mig, aldrig. Då kan jag göra något annat för pengarna, leta startups, skänka till välgörenhet osv. Å andra sidan är lyx för mig att köpa något onödigt dyrt bara för att.
Intressant fråga som jag tänkt en hel del på, när det är ok att köpa och leva ”lyxliv”? Måste ärligt säga att det sticker i ögonen på mig när folk försöker lajva rika med dyra statusprylar när man vet att allt finansieras med lån.
Har man ekonomi nog att köpa sin Rolex, köpa sin Bentley och bo på 5-stjärniga hotellet i Paris utan att det egentligen påverkar din förmögenhet i stort så är det helt ok tycker jag. Annars blir det på låtsas liksom? 
2 gillningar
Allt är på låtsas. Sen dör man.
9 gillningar