Fullt logiskt när finansieringskostnaden ständigt gått ner: Slaktad fastighetsskatt, sänkt ränta etc.
Ärligt förstår inte problemet, varför åtgärder? Marknaden har gått ner efter kraftiga uppgångar.
Vilket är helt naturligt.
5 gillningar
Off topic, men låg skatt är inte en subvention. En subvention är när det betalas ut statliga pengar för att stödköpa något.
8 gillningar
Håller med men samtidigt är detta problem mindre ju längre ut från storstäderna du kommer. Dessutom är det så långa ledtider på markköp att det kan dröja 5-10 år innan billigare mark finns tillgänglig i städerna.
Entreprenad är ju en lågmarginalbransch. Där görs knappast några stora övervinster.
En (dold) subvention kan också vara ett undantag från att betala skatt. Men ja, off topic.
1 gillning
De va en liknelse som folk räknar typ börsen, inte specifikt 7% då… Utan över tid…
Räkna istället hur mycke bostäder stigit dom senaste typ 30 åren å dela sen me antal år så vet man ett snitt över tid…
Är enig att vi kan hoppas det. Gällande lägre standard tror jag inte att det är vägen att gå för att skapa mycket billigare bostäder. Vissa segment möjligen. Tror att folk generellt vill ha hög kvalité i sina nya bostäder.
Lönerna är höga med det skulle krävas en radikal reform för dem ska komma ner. Om det blir kris på riktigt för byggbolagen så kanske arbetsmarknadens parter kan enas om lägre löner? 
Som jag ser det finns det några olika “krafter” som har ett spel i detta med bostadsmarkaden i Sverige (när det gäller påverkan).
Den första är såklart Riksbanken, från detta håll ser jag inga tendenser till att gå in aktivt (eller passivt för den delen) för att upprätthålla en hög prisbild på bostadsmarknaden. Riksbanken har ju i tidigare rapporter varnat för hushållens höga skuldsättning, vore ganska konktraproduktivt att nu gå in och stötta på något vis.
Samtidigt, någon form av stöd, bidrag, subvention etc. (kalla det vad man vill) måste ju vara kontraproduktivt för att slåss mot inflationen, vilket är Riksbanken huvudmål för tillfället.
Den andra spelaren skulle vara Politikerna - här finns nog ett större intresse för att hjälpa, fokus ligger nog inte på att upprätthålla en hög prisbild på boende. Utan kanske snarare mildra konsekvenserna av senaste tidens lånefest i lågräntemiljöer. Gemene man ute i stugorna verkar kämpa mot höga kostnader nu, missnöje riktas mot politiker. Finns nog en morot för sittande politiker att hjälpa till och hålla väljarna nöjda.
Mvh,
Men även om det skulle dröja 5-10 år, vem vill sitta med en sådan tidsinställd bomb? Priserna kommer ju naturligtvis börja reflektera den nya verkligheten ganska omgående när åtgärderna ens börjar diskuteras seriöst.
Bland annat KD pushar ju mycket för att kommunerna ska tvingas planera för och mer byggbar mark, vilket är helt rätt. Vi är extremt glesbefolkade även i våra städer, och på många platser är det rena vildmarken några kilometer från centrum. Samtidigt vill många bo i villa. Det krävs inte många procents ökning av tillgången för att möta efterfrågan.
Fast det gör man inte. Senaste 25 åren har varit exceptionella. Om man skulle räkna med samma utveckling framgent skulle snart en lägenhet i Jönköping kosta lika mycket som på Manhattan idag.
För 25 år sedan kostade genomsnittslägenheten på Manhattan 328 dollar per kvadratfot eller ungefär 3000 dollar per kvadratmeter = 30.000 kronor.
Kvadratmeterpriset i Jönköping ligger idag på 34.000 kronor.
Så ja det stämmer ganska bra!
2 gillningar
Kolla på 30 år istället för början av 90-talet va en ganska stor nergång på bostäder… Tog flera år innan nedgången återhämta sig…
30 år sedan är början av 90-talet, 25 år sedan är 1997 som räknas som slutet. Så vad menar du egentligen?
Haha, Guldfeber, rätt ägd i föregående inlägg 
1 gillning
Hurdå menar du?
Jag ser att det moderna Sverige tog form 1950 nån gång.
1 gillning
Är kostnaden för en bostad så mycket mer än kostnaden för att bygga den + kostnaden för marken den står på?
Kostnaden för att bygga bör inte öka snabbare än inflationen, om något borde vi bli bättre på bygga.
Kostnaden för en bit mark har förstås ingen fast övre gräns annat än vad någon vill/kan betala för den. Men en gräns sätts av hur mycket inkomst en person har och räntorna.
Inkomster ökar inte 7% realt för boende kollektivet.
Priserna styrs till mycket stor del av kommunerna. Om det ens blir små justeringar i det systemet kommer prisbilden ändras radikalt, eller rättare sagt återgå till hur det var innan kommunerna började se oanvänd mark som ännu en kassako.
Kommunen håller igen. Dels för att mjölka pengar förmodar jag, men även för att styra vilken sorts invånare de får.
Men jag avsåg även skillnaden mellan två befintliga bostäder eller en befintlig och en ny.
För två identiska bostäder som kostar olika förklaras skillnaden var de ligger (tomtpris + kommunalskatt, marginellt elnät, andra pyttefaktorer men ändå relaterat till var de ligger)
För två bostäder i identiskt läge som kostar olika förklaras skillnaden i standard/byggkostnad.
1 gillning
Sånt ska inte kommuner syssla med, så reformen behövs verkligen av en rad anledningar.
1 gillning