Tyvärr är det inte många som vill utbilda sig till fysisk slitsamma jobb med relativt låga löner. Av nån anledning väljer man ellre kontorsjobben med högre lön och bättre arbetsmiljö. Denna tendens gäller typ alla yrkesutbildningar.
Detta problem lär bli ännu värre under de närmaste åren då regeringen vill strama åt möjligheterna att lindra bristen med arbetskraftsinvandring.
Byggnormen är väl okej men ett större problem ligger i att vi har 290 olika byggnormer inom Sverige.
Svårt att få några skal fördelar om varje kommun ska ha sina egna regler.
Förhoppningsvis bryter senaste domfallet upp denna egenart,
ja det är ju ett bra ställe att börja ändra på 
Hur skulle den kalkylen se ut? För även om inte alla bostäder är belånade och det därmed skulle ha en utjämnande effekt mellan bostadsägare så är samtidigt långt ifrån alla lån bolån, särskilt inte när man tar hänsyn till räntan. För även SMS-lån med 24% ränta ger ju ränteavdrag.
Fast det fungerande utmärkt innan de började skinna folk, det kommer fungera utmärkt igen. Att skapa bostadsbrist och skuldsätta folk för livet är ingen lösning.
I större perspektivet skulle det flytta pengar från äldre med låga bolån till yngre med höga bolån. Blir +/-0 reform men skulle sänka trycket på högbelånade hushåll och beskatta senaste 20 årens vinnare.
Självklart men skulle medföra högre kommunalskatter i kommunerna som är ett politiskt känsligt ämne.
Inga feltolkningar här, eftersom jag är från och har bott i Sverige större delen av mitt liv så har jag sett med egna ögon hur glest det är även i städerna. Så förstår inte riktigt vad du vill ha sagt med ditt inlägg, att vi förutom att förtäta städerna även kan breda ut oss?
Man skulle ju tänka sig en avreglering av bostadsmarknaden. Jag vet att detta säkert känns väldigt apart här på RT men tänk er att vi faktiskt har en helt fri brödmarknad och bilmarknad. Det funkar ju rätt bra - dessutom helt utan köer. I ett annat land på andra sidan Atlanten har man rentav börjat med icke-statliga rymdresor.
Men har du räknat på det? Det skulle precis som du skriver jämna ut mellan bostadsägare, men samtidigt skulle ränteavdragen för allt annat också öka. Så skulle ev. behövas en rejäl höjning av fastighetsavgifterna för att täcka det där, vilket då tar ut effekten.
Men de har ju som sagt lyckats göra det tidigare, så de får lära sig att finansiera sina verksamheter med skattemedel igen. Att låta nya invånare bära den bördan fungerar ju inte.
Problemet är bara att vi aldrig kan få en tillräckligt avreglerad bostadsmarknad i Sverige eftersom kommunerna för det första sitter på otroligt mycket mark och för det andra har alldeles för mycket att säga till om gällande tillstånd etc, och folk kommer inte vilja införa ett ex japanskt system i Sverige vilket skulle krävas för att man skulle kunna kalla den avreglerad.
Finns en väldigt intressant rapport från Finanspolitiska rådet kring införande av marknadshyror samt återinförd fastighetsskatt,
Ca 60 miljarder skulle en återinförd fastighetsskatt i europeisk nivå ge år 2019 där sen kapitalet skulle kunna användas till skattesänkningar eller andra avdrag (ex högre ränteavdrag).
Det dom även tar upp är orättvisa kring att villaägare får fullt ränteavdrag medans bostadsrättföreningar inte får dra av sina lån.
Självklart, men är en attityd förändring som behövs tycker det var talande när Stockholm kommun för några år sedan var tvungen att bygga hyresrätter istället för bostadsrätter. Detta spräckte deras budget då bostadsrättsföreningar betalade högre markpriser än hyresrättsbolag…
Vi har ingen fastighetsskatt. Den slaktade KD förra gången de hade makt.
Då skulle det ju funka eftersom det är uppåt 50 miljarder ränteavdragen (som jag antar är för allt inkl. icke-bolån) innebär i skattebortfall vid 4-5% boräntor. Borde införts för länge sedan, även innan denna situation, just för att utjämna mellan ägare.
Vi har ju en fastighetsskatt men den ligger långt ifrån historiska nivåer (delförklaring till prisökningarna på bostäder).
Du menar den regressiva fastighetsavgiften?
Jepp, kalla den skatt eller avgift är främst en retoriskt fråga.
(Däremot att den är regressiv håller jag med om)
Det där är en konstig frågeställning. Olof Palme sa att de höga akademikerlönerna ska vi utbilda bort, vilket också skedde.
Men folk utbildar sig oftast till ett yrke man tror sig gilla, man går inte enbart på lön. Ökar man antalet platser på utbildningar för byggarbetare och elektriker lär man knappast välja bort det pga misstanke om lägre löner utan av helt andra skäl.
Läkarfacket är emot att man ökar antalet platser för utbildning av nya läkare av just det skälet att lönerna kan komma att sänkas, trots att Sverige går på knäna och inte klarar vårdgarantin. Vissa saker måste göras i samhället, man kan inte låta bli bara för att enskilda grupper kan få sänkt lön eller lägre höjning kontra andra grupper. Allt handlar inte om enskildas löner, samhället måste fungera bra för övriga också.
Det var en retorisk fråga på skämt, men det skulle jag ju förstått att det inte skulle landa hos dig 
Case in point. Politiken på den tiden gjorde mycket skada.
De jag känner utbildar sig till yrken som de gillar och ger vettigt betalt.
Precis! Folk förstår konsekven av ökat antal platser. Jag menar på att vi behöver göra arbete inom vården mer attraktivt, inte mindre, och inte bara för läkare.
Vården lider i min mening av andra stora problem som ineffektiv planering, avskaffandet av läkarsekreterare (läkare sitter och knappar in allt själva) , regionaliserad (fragmenterad) ledning mm. Läkare tröttnar på det och flyttar ut i privatvård för de inte står ut med ineffektiviteten och slöseri (inköp av utrustning som inte behövs tex).
Dessutom en hel del läkare jobbar i Norge pga bättre betalt och vettiga arbetstider, åtminstone i perioder och tyvärr när de egentligen ska vara komplediga. Att Sverige dessutom under många år utbildade Norska läkare kan ju också ha ätit av platserna på den tiden som minskat antalet läkare aktiva i Sverige.
Klart det ska finnas utbildningsplatser för de som vill utbilda sig till ett yrke. Men det du föreslår är något helt annat dvs att öka antalet platser så till den grad att det sänker löneläget i byggnads sektorn. Det låter i mina öron närmast som en Sovjetisk politik och det fungerar inte. Folk är inte så dumma, man söker sig till jobb som verkar bra och ger vettigt betalt.
Är det en subvention om den är tillgänglig för alla? Eller är det en alternativ modell?
Det kanske var provokativt. Man får den effekten. Det finns inget egenvärde i att ha bristyrken med höga löner som fördyrar onödigt mycket. Återigen, folk väljer inte yrke enbart på lön.
I 150 års tid har räntan legat runt 5 procent, någon procent upp eller ner. Två rejäla undantag finns. Sent 70-tal till mitten av 90-talet då räntan var tvåsiffrig, samt de senaste åren med räntor under 2 procent.
Nu kommer vi att gå tillbaka till ett normalläge. Då kommer krav på subventioner!
Varför i all världen skall jag bidra med skattepengar till personer som betalar endast 3 (!) procents ränta, som själv har betalt det femdubbla? Staten kan inte vara räddare i nöden för precis allt.
