Saker jag önskar att de fanns ett avsnitt om när jag satt i skiten (5 år sedan) med 11 inkassobolag som krävde pengar och kronofogden som kom in i hemmet och värderade om min TV var något att sälja:
Våga prata med inkassobolagen och saker att tänka på när du försöker få en avbetlalningsplan.
Det här kan en budget och skuldrådgivare göra för dig
Våga öppna breven
Nej, det är aldrig försent att få hjälp eller ta tag i sin ekonomi.
10 sätt att börja enkelt budgetering för att få koll på utgifterna (Där sparande eller investeringar INTE är en av de 10 sakerna, då de fanns exakt 0kr att spara)
Det som mitt inlägg handlade om var en annan fråga än det du nämner här.
Jag har vid några tillfällen noterat inlägg från personer med svår ekonomisk situation som “vänder sig” till forumet för råd. Andan i dessa inlägg har i någon mening varit att “ni alla kloka människor som vet allt om ekonomi” kan hjälpa mig att hitta rätt i livet. Utgångspunkten tycks alltså vara att forumets medlemmar är “så duktiga” och därför vet något om hur man som liggandes på botten ska ta sig upp därifrån.
Det kan säkert finnas enstaka medlemmar som faktiskt vet något om det. Jag utesluter inte det. Bra om det är så. Dock finns en tendens bland många “rika” att ha en något självgod attityd och utgå från att “fattiga” mest behöver “en spark i baken”, “hjälp att ta sig i kragen” och liknande saker. Alla de här “hejaropen” ser jag i någon mening lite som ett tecken på det. Det är lite som att livet är ett sorts maratonlopp där alla har samma chanser men några har haft oturen att stuka foten. Då står de där som gick i mål för länge sedan och hejar på de där som försöker ta sig i mål. Jag uppfattar inte riktigt att verkligheten ser ut så.
Om någon kan ge verkligt relevanta råd om hur någon på botten ska ta sig upp är det alltså jättebra. Om råden kommer från någon som gjort resan själv är det ännu bättre. Jag tycker mig dock inte i praktiken se de där riktigt bra råden. Ofta är det komplext att hjälpa folk “på botten”, oavsett i vilken konkret fråga det handlar om. Jag har själv försökt. Det är en psykologisk grej man behöver jobba sig igenom. Jag pratar nu inte bara om skulder eller missbruk utan även fullt normala personer som är “kroniskt arbetslösa” (typ). Det är den gruppen jag själv har försökt hjälpa. Det var inte alls så lätt som jag trodde.
Bara för att man inte vill spara så sitter man inte med skulder eller har dålig koll på sin ekonomi. Tvärtom upplever jag att det är väldigt få som INTE har koll på sin ekonomi utan det handlar istället om emotionella utmaningar
Jag skulle vilja ha ett återvändande till “ISK vs AF”, har själv en del i AF eftersom det sparandet startades innan ISK kom, har inte realiserat den ‘potentiella’ vinsten än och funderat en del över hur förmånligt ISK egentligen är i en högräntemiljö. ISK beskattningen konstruerades från början för att motsvara 30% kapitalbeskattning av vinsten och med höjningarna av statslåneräntan så kanske vi återvänder dit det var tänkt och då kanske ISK inte längre är lika förmånligt för långsiktigt sparande? (brasklapp: jag har inte räknat på det)
Visst har räntan varit onaturligt låg i ett par år. Nu är läget mer normalt men ev. problem ska nog mer kopplas till möjlig låg avkastning, inte på att skatten skulle vara konkret hög.
Finns en brytpunkt skatt över tid, som är förmånlig för ISK vs AF, i takt med att ISK-skatten höjs så flyttas förstås den brytpunkten, men strunt samma jag får ta och googla lite för egen del var och hur den förflyttar sig i takt med höjningar av statslåneräntan.
Det finns sådana uträkningar, har sett Jan reda ut det tidigare. Allt beror ju i praktiken på avkastningen. Än så länge har vi inte kommit till den nivån när ISK för aktiefonder kan ifrågasättas.
Skrev detta i chatten men kom på att det kanske bor bra i en av dessa trådarna som skapats senaste dagarna. Frågan är vilken. Valde lite på måfå denna:
Tycker frågan om hur når RT ’de som inte finns här men vars liv hade kunnat bli bättre/rikare om de vore det’ (känns von ovan bara att skriva det så ärligt talat) är intressant.
Känns som det lite oförtjänt hamnar på att @janbolmeson ska göra det ena eller andra, medan ’vi andra’ liksom kommer undan.
Nu är jag en delare o kopplare av rang, men hur många delar aktivt länkar, avsnitt, frågeställningar från pod/forum/bloggar? Med vem o hur o hur ofta? Prata om det på lunchen, kopiera en speciellt relevant bit från transkriberingen till kidsen eller grannfrun, skicka avsnitt 99 tilö någon som kunde ha glädje av det, eller som jag som spred avsnittet om ’har du råd att bo kvar om du partner dör’-avsnittet till alla jag kände, både som blogginlägg o i Mail o till kollegor som en uppmaning i ett projektforum. (När o där det är relevant så klart, jag förespråkar inte att vi alla börjar missionera. Så missförstå mig rätt snälla.)
Jag har nog tjatat sönder min bekantskapskrets om RT redan. Men skrev också detta i chatten!
Men som sagt, kanske finns redan bra källor för nyfikna som vi kan hänvisa till? RT behöver inte heller lösa hela sveriges befolknings ekonomiska problem. Men att nå ut till nyfikna som tycker dagens avsnitt är svårsmälta, vore kul. För vi vet hur stor skillnad RT kan göra. Men kanske finns det författare, poddare och journalister som riktar in sig på den gruppen? Som vi kan tipsa om!
Jag skulle gärna dela fler saker men jag uppfattar att många av podd-avsnitten har för avancerad nivå för att vara riktigt ”delningsvänliga”.
Jag har vid ett antal tillfällen delat enstaka trådar i forumet som handlat om väldigt nischade frågor. Det har känts lättare att koppla någons specifika situation till konkreta råd än att rekommendera ett avsnitt som mer förutsätter ett djupare intresse.
Jag har en flera vänner som har det ekonomiskt tufft och att dela avsnitt som alltför mycket handlar om att vara/bli rik skulle kännas pinsamt. Jag har en ekonomiskt bra situation själv men att ”skylta” med det känns inte bra.
Om ett avsnitt ska vara delningsvänligt behöver det i min värld ha en titel formulerad som en fråga och syfta till att generera ett någorlunda tydligt svar
Jag saknar avsnitt om när det verkligen skiter sig och hur man undviker det. Här vore intressant med en budget och skuldrådgivare som gäst och kanske någon nu- eller tidigare skuldsatt.
Gärna också något om hur man kan råka illa ut pga relationer och separationer. Exempel på avsnitt:
Från kronofogden till en ordnad ekonomi
Att leva med en spelmissbrukare
Att inte ha råd att skilja sig. Vikten av ett fuck-off kapital.
Hen tog lån i mitt namn. Nu står jag ensam kvar…
Sen givetvis ett avsnitt om hur man bäst hjälper någon i omgivningen med ekonomiska problem.
Jag uppfattar att idén om att ha avsnitt om t.ex. bankbedrägerier eller andra ”ekonomiskt trista händelser” som drabbat olika individer skulle innebära att gå emot RT:s syfte. Vill man frossa i sådant finns ju Aftonbladet.
Fuck-of kapital är mer intressant som ämne. Det är en mer praktiskt inriktad fråga som passar för nybörjare. Där finns flera delfrågor:
Vilka typhändelser är fuck-of kapital relevant för?
Hur räknar jag ut hur mycket typhändelserna skulle kosta just för mig?
Hur gör jag konkret för att få ihop de där pengarna?
Hur bör pengarna förvaltas? Jag vet ju normalt inte om/när en typhändelse kan inträffa.
Jag hoppas det framgick, men det var såklart skrivet med glimten i ögat. Om jag gjort de förändringar som jag gjort sedan jag hittat hit och börjat fundera (mer) över privatekonomin och ekonomisk trygghet/oberoende för 20 år sedan hade mitt liv antagligen sett väldigt annorlunda ut idag. Så, jag tror definitivt att det finns mycket här att hämta även för “fattiga”.
Kanske ett avsnitt som tar upp hur man ska agera om man fram tills nu inte har varken byggt upp en buffert eller en portfölj men kan kanske börja spara 500-1000kr i månaden. Hur ska man tänka och hur ska man fördela de pengarna? Ska man lägga allt till en buffert på ett bankkonto tills den är på plats (vilket kan ta många år) och därmed kanske aldrig kunna börja att investera i en långsiktig portfölj med ränta-på-ränta effekt, eller vilken strategi ska man ha? De flesta avsnitt verkar utgår från att lyssnaren har bufferten på plats men det är nog många som inte har det och därför måste balansera trygghet i nuet med långsiktig ekonomisk avkastning.
Om jag får önska så skulle jag vilja ha ett avsnitt om bostad.
Närmaste bestämt, vad är det din gör ett område attraktivt / en bostad attraktivt?
Jag förstår fortfarande verkligen inte det. Jag har försökt läsa på men jag kan inte avgöra mer än att inom tullarna i Stockholm är det automatiskt attraktivt?
För priset sätter väl inte hur attraktivt något är? Det är ju tydligt att säljarna i denna marknad värderar saker högre än köparna på många platser?
Jag minns något tidigare avsnitt men jag inte minnas att det behandlades mer än ytligt.
Det känns för mig som ett avsnitt som skulle vara intressant för alla.