Lärdomar och förutsägelser för 2023

2022 sämsta året för räntor sedan franska revolutionen

Trots att börsåret 2022 var speciellt – t.ex. var det första gången sedan 1969 som räntor och aktier gick ned samtidigt i den utsträckningen de gjorde – så var det ändå ett ganska vanligt börsår. Många av de tidigare lärdomarna gäller även i år.

I dagens avsnitt tittar vi tillbaka på 2022, reflekterar över utfallet och tittar på några av de historiska lärdomarna som förmodligen kommer gälla även i framtiden. Vi pratar om om vår önskan att ha kontroll och klicka på rubriker såsom ”13 aktier att äga 2023”, ”Sju aktier som slår börsen” och liknande, trots att den första studien som visade att analytiker inte kan förutsäga börsen publicerades redan 1933 av Alfred Cowles III.

Vi konstaterar (återigen) att direktägande av aktier är svårt – att det bara var 131 av Stockholmsbörsens 1033 bolag som gick plus. Att 2022 var det sämsta året för räntor sedan 1788 året innan franska revolutionen(!) eller George Washington blev president i USA. Att dollarn hade sin största förstärkning mot svenska kronan sedan 1985 och liknande.

Men samtidigt kan vi dra slutsatsen att inget av ovan är ovanligt. Att spara och investera är att fånga människors drivkraft. Så länge vi vill ha de bättre idag än igår så kommer vi ha en ekonomisk utveckling. Vi kommer ha olika riskpremier där aktier kommer ha högst risk och möjlighet till avkastning över längre tidsperioder.

Vi kommer även högst sannolikt i framtiden inte få bättre resultat än en indexfond. I dagens avsnitt baserar vi det på SPIVA:s 20 års rapport där de sammanfattar sina jämförelser. Vi diskuterar även jämförelsen mellan den genomsnittlige Avanzianen och en indexfond och inte att man inte behöver ångra sig om man missade det som var populärt för ett par år sedan – sannolikheten är inte obefintlig för att en indexfond är ikapp eller snart är ikapp.

Slutsatserna blir som vanligt – bland det bästa vi småsparare kan göra är: ”Just. Keep. Buying.”, spara brett, billigt, långsiktigt och regelbundet i en fondrobot eller indexfond, inte försöka tajma marknaden, fonder, valuta eller något annat utan sitta still i båten samt lita på att tiden fortfarande är vår bästa vän. Den jämnar ut avkastningen, minskar risken och ökar sannolikheten för att gå plus.

Lite som Napoleon lär ha sagt:

Genialitet är att fortsätta göra det helt vanliga även när alla andra runtomkring beter sig som galningar.

Jag tror att Napoleon och hans generaler hade gillat indexfonder. 🙂

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det här avsnittet använde vi ett bildspel. Du kan bläddra genom bildspelet om du vill få en snabb överblick över innehållet. Du kan även bläddra genom det i samband med att du lyssnar på avsnittet som podd.

Följ diskussionen i RikaTillsammans-forumet

I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik tråd där vi diskuterar det här avsnittet. Följ diskussioen i tråden:

I forumet kan du även ställa en fråga, få svar, hjälpa andra och träffa likasinnade. Välkommen. 🙂

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen på Youtube som handlar om allt som är roligt med privatekonomi, sparande och livet. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå på ett enkelt och roligt sätt.

Jag heter Jan Bolmeson och det här är min fru Caroline!

Caroline: Hej!

Jan: Idag är det dags för avsnitt 285 som kommer handla om vad vi kan säga om år 2023. Även om jag inte gillar det så tänkte jag att vi ska vi ska göra lite förutsägelser för året men i lite annan form än vad många andra gör. Vi kommer prata lite om SPIVA, indexfonder (såklart), år 2022 och lite gott och blandat.

Caroline: Trevligt! Det där med SPIVA får vi förklara sedan vad det är.

Jan: Jag tycker det här med nyår är fascinerande för det är alltid tiden då man ska göra förutsägelser. Hur kommer 2023 gå och vad kommer hända? Jag roade mig med att googla “Dagens Industri 2023” och tog några av rubrikerna som dök upp. Du kan läsa upp dem lite snabbt.

Caroline:

  • “Förvaltaren: Sju aktier att köpa inför 2023 – imponerande”
  • “Börsen 2023 – chans till revansch”
  • “Börsprofilen: Lägg nästa års vinnaraktier i portföljen redan nu”
  • “Analyschefen: Sju aktier som slår börsen – en dröm att äga”
  • “Experterna: Slipp börskaoset – 13 aktier för byrålådan 2023”
  • “Expert: Bygg en pengamaskin till 2023 – aktierna att plocka”
  • “13 aktier att köpa inför 2023 enligt experter”

Jan: Jag tycker detta är fascinerande att vi inklusive jag, som har läst studier på att man hellre ska singla slant än att lyssna på en expert om framtiden då de har mindre än 50% rätt, ändå blir sugen på att klicka på de här rubrikerna.

Caroline: Du blir sugen att se vad de tipsar om och om det klickar med dig?

Jan: Ja såklart!

Caroline: Det klickar med din hjärna? 

Jan: Ja men exakt! För jag tror att särskilt när man haft ett stökigt börsår som 2022 där specifikt Stockholmsbörsen varit extra stökig, och många av oss är tunga på svenska börsen via fonder och aktier, så blir det gärna så att man vill gå till en auktoritet och få svar om framtiden. 

Det är ord som “förvaltaren, börsprofilen, analyschefen, experterna” och så vidare vilket signalerar auktoritet på ämnet. Jag tänker att det är mycket det vi ska prata om idag. Men det som jag ibland önskar att man gjorde mer av är ju att följa upp dessa uttalanden efter något år.

Caroline: Ja men vi har ju faktiskt någon tidning som gör just det.

Jan: Jaså? Ja det måste jag ha missat. Jag tog i alla fall ett tidningsklipp från början av 2022 där sparekonomer spår en “normal börs 2022”. Man spådde det utifrån den senaste tidens uppgångar. 

“Jag skulle säga att ekonomin fortsätter i bra styrka under 2022 och 2023. Det finns inga hot på himlen, vi har låga räntor och de kommer inte höjas de närmaste åren” hette det.

Caroline: Men de kan ju inte veta.

Jan: Nej! Men ingen kan veta det här. Det är därför jag inte ens nämner vem som har sagt detta för att göra mig lustig på deras bekostnad. Men då måste man också skilja på vilka råd man ska lyssna på om dessa experter har mindre rätt än om man singlar slant. 

Varför ska man då lyssna på oss? Jo det handlar om vilken typ av råd man lyssnar på!

Vilken typ av råd ska man lyssna på?

Jan: Mitt mål med det här avsnittet är att ge lite kött på benen och bakgrundskänsla så att man kan se nyanserat på dessa råd och vad man kan förvänta sig. 

Jag har ju inte heller någon aning om hur 2023 kommer gå. Eller jag har ju en aning men det är ett rätt ointressant svar vilket vi kommer till. Det handlar om att vara medveten om känslan att kunna luta sig mot en auktoritet, men att de sällan har rätt.

Caroline: Har det inte lite och göra med att man är van vid att föräldrarna haft många åsikter och råd som de har haft rätt i. Men så har man inte det efter ett tag och letar efter nya auktoriteter?

Jan: Ja, lite så! Många går ju till banken i dessa frågor till exempel för att man tänker sig att någon har svar. Men grejen är att det är skillnad på att investera och att spela schack eller måla en vägg. Målar man en vägg är det väldigt lite slump inblandat och väldigt mycket skicklighet.

Om vi tar börsen är det ett mycket större slumpmoment. Det är som att säga att man ska gå till en auktoritet och fråga hur man blir en bättre roulettespelare eller trisslottsköpare. Det går liksom inte att träna på det!

Caroline: Men det finns ju sådana rubriker om att “dessa nummer ska du aldrig missa när du spelar på lotto”. Så vissa tycker nog att det finns en skicklighet i det.

Yoda- och auktoritetsargument

Jan: Ja och för att referera till det för tredje avsnittet i rad så pratade ju Jonathan Stolzenberg om “Yoda- och auktoritetsargumentet”. Att Yoda säger något och därför är det sant. Börschefen, analyschefen etc.

Helt ärligt gillar jag ju också Yoda-argumentet. “Forskningen säger att…”. Ja men hur vet du att forskningen är relevant i just denna frågan? Har forskningen gjorts under just de här förutsättningarna? Men det låter mycket bättre att säga att forskningen säger någonting.

Caroline: Jag håller med. Jag har ju hållit på med forskning så jag vet precis vad du talar om.

Jan: Jag tänker att vi ska introducera en ny person som jag tror att ingen har hört talas om har ni gjort det får ni gärna lägga en kommentar! Det är alltså Alfred Cowles III.

Redan 1933 hade experter fel om börsen

Jan: Det som är roligt med Alfred Cowles II är att han var född i början av 1900-talet och det sägs att han var den första som undersökte hur duktiga analytiker och tidningar var på att förutsäga hur börsen kommer gå. Det gjorde han redan 1933! Det är inte som att vi har lutat oss mot experter först i nutid utan redan för hundra år sedan gillade vi att lyssna på experter och redan då fanns det människor som ifrågasatte experterna. 

Så Alfred gjorde en egen studie för hand där han ritade en graf och jämförde utfallen mot experternas förutsägelser. 

Caroline: Men vad var det för experter?

Jan: Analytiker som uttalade sig om hur aktier skulle gå. Han utvärderade 24 professionella agenturer och jämförde dem med att singla slant. Du kan läsa vad han skriver.

Caroline; “A review of these tests, he concluded, indicates that the most successful records are little, if any, better than what might be expected to result from pure chance.” Så det var inte bättre än slumpen?

Jan: Nej. Sedan 11 år senare år 1944 gjorde han en större studie över fler än dessa 24 agenturer helt manuellt eftersom det ju inte fanns datorer på den tiden.

Caroline: Jo men hur många agenturer fanns det?

Jan: Han gick igenom 7 000 förutsägelser över en 15-årsperiod. 

Caroline: Han var säkert adlig och hade gott om tid för det.

Jan: I USA? Jaja, vi vet inte! Jag inser ofta när vi gör dessa avsnitt att jag borde läsa på mer om själva personen snarare än deras studier som jag finner mest intressant.  

Slutsatsen var i alla fall att det inte fanns några bevis för att stödja professionella analytikers förmåga att förutsäga framtida marknadsrörelser. 

Lindy-effekten håller även här

Jan: Studien har givetvis repeteras om och om igen. Men jag vill bara visa på det som Nassim Taleb kallar “Lindy-effekten”. Att ju äldre ett resultat är och som har hållit över en längre tid, desto större är sannolikheten att det kommer hålla även i framtiden.

Caroline: Ja för den måste stresstestas?

Jan: Ja. Så den här principen att förutsägelser om börsen inte är träffsäkrare än att singla slant har hållit i hundra år har det gjort det så lär det hålla även hundra år framåt.

Caroline: Ja och man kan ju inte heller argumentera för att börsen är annorlunda eller mer komplex jämfört med då.

Jan: Ja tvärtom skulle man kunna argumentera för att det är svårare idag. Det finns andra studier som visar att det var något lättare förr med färre aktörer. Det gick alltså inte ens då och idag är det svårare då det finns fler aktörer som tävlar om ett mindre överskott.

Man kan säga att förr i tiden var det 100 blommor som 10 aktörer tävlar om. Idag är det 1 000 aktörer i jämförelse. 

Caroline: Men vad jobbade han Alfred med?

Jan: Jag vet faktiskt inte.

Caroline: Vi får kolla det här i efterhand!

Jan: När Alfred blev tillfrågad kring hans tro om varför det är såhär med förutsägelser om börsen sa han följande som du får läsa upp.

Caroline: “Even if I did my negative surveys every five years, or others continued them when I’m gone, it wouldn’t matter. People are still going to subscribe to these services. They want to believe that somebody really knows. A world in which nobody really knows can be frightening.”

Läskigt att leva i en värld där ingen har koll

Jan: Det är väldigt klokt. Jag behöver bara gå till mig själv. Jag hatar slumpen och vill veta hur det ska bli! 

Caroline: Vi har ju till och med ett Excel-dokument med saker som kan gå åt helvete och hur vi tacklar det för att ha någon slags resiliens! Värmepannan går sönder eller att vi blir sjuka mitt i ett projekt!

Ibland har vi inte ens svaren men det är i alla fall ett försök att skapa resiliens i vårat liv.

Jan: Ändå inser man till exempel med situationen i Ukraina att de löser vad som behöver lösas när det händer. 

Vi har ju exempelvis en programmerare där som säger att det dykt upp arbetsplatser för coworking med dieselgeneratorer och Starlink-uppkoppling. Det har blivit en stor affär i Kiev till exempel. Det uppstår hela tiden möjligheter!

Rent rationellt förstår jag ju att oron för oron är större än energin som behövs för att hantera en situation. Men vi hamnar i det här att vi är okej med att vi inte vet någonting om framtiden så länge en auktoritet vet det. Till exempel att jag vet, att börsexperten på DI vet etc.

Det var någon i forumet som tipsade om en podd med en CFO (finanschef) på ett bolag där man frågade om framtiden, varpå han svarade att han inte ens vet hur sitt egna bolag kommer gå om 12 månader. Hur ska då en utomstående veta det bättre än honom?

Caroline: Det var modigt sagt.

Jan: Ja. Så målet med avsnittet är lite vilka de här relingarna som man ändå kan hålla sig fast vid är. 

Caroline: Men behöver vi ha de där relingarna om det inte finns några?

Jan: Ja men det är ju jätteskrämmande att inte luta sig mot något! 

Caroline: Ja men även om det blir lite abstrakt nu så… Om vi ändå inte har de här relingarna, varför ska vi egentligen bygga upp “fejkrelingar”? Kan vi inte bara leva i en värld där det inte finns några och hantera det?

Jan: Säkert. Men det känns jättejobbigt i magen tänker jag.

Stockholmsbörsen sjätte sämsta året sedan 1870

Jan Om vi tittar på Stockholmsbörsen som förutspåddes bli ett “normalt år” av sparekonomerna så kan vi konstatera att det blev det sjätte sämsta året sedan 1870 på -23%. 

Det låter värre än vad det är när man säger det sjätte sämsta året för att det finns många andra år däromkring som hamnade runt -20%. Så jag skulle inte säga att det sticker ut som något extraordinärt.  Det sämsta året någonsin var 2008 på -39% och det näst sämsta var 2002 på -36%. 

Men det som var väldigt ovanligt för 2022 var att räntefonder inte var en krockkudde. De senaste 2 åren har vi ju faktiskt avrått från räntefonder och förespråkat bankkontot istället. Det är nämligen väldigt ovanligt att både aktier och räntefonder går ner samtidigt och det har bara hänt 3 gånger historiskt. 

De andra tillfällena var 1969 med väldigt hög inflation, 1941 när USA gick med i andra världskriget, och 1931 när Storbritannien övergav guldmyntfoten. Nu pratar vi alltså om amerikanska räntefonder och aktier. 

Sämsta året för räntor sedan 1788

Jan: Jonas Hombert på Opti skrev i sitt nyhetsbrev att 2022 var det sämsta året för räntemarknaden sedan 1788! 

Caroline: För just räntemarknaden?

Jan: Ja. Då var inte 1788 ett sämre år. Det är bara att vi inte har data längre bakåt än så. Då ska man komma ihåg att det var året innan George Washington blev president i USA. Det är sjukt länge sedan! 

Caroline: 1789 var franska revolutionen!

Jan: Var det? OK, det visste jag inte!

Caroline: Det var länge sedan…

Jan: Man kan säga att den globala räntemarknaden backade med -13%. Då ska det sägas att räntepapper brukar stå stilla eller gå upp när aktier går ner. 

Någonting annat som var spännande med 2022 var när vi hade en flash crash den 2 maj då Stockholmsbörsen gick ner med -7% på 5 minuter. 1 000 miljarder i värde försvann. 

Caroline: Ja det minns jag. 

Jan: Sedan visade sig att det var någon på Citibank som tabbade sig. 

Kronförsvagningen räddade globala indexfonder

Jan: En annan sak som var speciell var ju att dollarkursen låg på 11,49 som högst. Nicklas Andersson på Avanza skrev att det var den högsta dollarkursen sedan 1985. Så det var en ovanligt stor försvagning för kronan.

Det är relevant eftersom när man investerar i en globalfond och köper hela höstacken av bolag så har man blivit räddad av valutakursen trots ett relativt dåligt börsår. De flesta indexfonder låg runt -8% för året. 

Caroline: Var det bara för att den amerikanska dollarn stärktes så mycket?

Jan: Ja, exakt. Eftersom vi ägde amerikanska tillgångar så stärktes värdet i svenska kronor med runt 20% under året. Det är viktigt att veta för att det var jättepositivt under 2022, men valutor brukar vara oförändrade över tid. 

Så någon gång kan vi behöva betala tillbaka den vinsten genom att börsen kanske står still men en stärkt krona ger oss negativ avkastning. 

Förväntade avkastningen på Stockholmsbörsen är högre än globala just nu

Överkurs: Den förväntade avkastningen på den svenska börsen är ju nu något högre än den förväntade avkastningen på den globala börsen. 

Så för den som vill spekulera i lekhinken har man bättre odds men inga garantier att göra en bättre affär i Sverige jämfört med globalt givet att dollarkursen går tillbaka och att Stockholmsbörsen kommer ifatt. Vi har en diskussion om detta på forumet.

Men disclaimern jag glömde nämna är ju att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Vi pratar om sparande och investeringar där man kan förlora hela sitt kapital och vi brukar rekommendera fyra-hinkar-principen för att få rätt balans i sina investeringar, vilket vi kommer göra ett uppdaterat avsnitt av inom kort. 

Vi har i alla fall en separat tråd i forumet där vi diskuterar mer tilt mot Stockholmsbörsen till följd av detta. Om standardläget är att man ska investera 80% globalt och 20% i Sverige har några bestämt sig att nyspara 50% i Sverige och 50% globalt.

Caroline: Hur gör man när man nysparar menar du? Man ändrar lite inställningar i sitt månadssparande? Jag tänker till exempel på Lysa. 

Jan: Nej Lysa kan man inte påverka i det här avseendet, där man inte ska behöva ändra någonting i sitt månadsspar. Men flera har gjort detta i exempelvis tjänstepensionen eller i lekhinken. Det är därför jag kallar det för ett överkurs-tips.

Vissa kommer säkert invända med att jag tajmar marknaden här och visst kan man se det så. Men nobelpriset i ekonomi 2013 handlade bland annat om att framtida förväntad avkastning spelar stor roll. Vi pratar fortfarande om att köpa indexfonder men att göra en viss tilt mot just Sverige. 

Caroline: Jag har faktiskt inte tänkt på det att tajming av marknaden inte bara behöver vara ett bet på kort sikt utan att det kan vara omfördelning på längre sikt. 

Jan: Ja. Men det är viktigt att komma ihåg att rent formellt ska alla avvikelser från den globala, marknadsviktade portföljen innebära att man tar en risk man inte får betalt för. Det är grundtesen.

Räntor är tillbaka i spel

Jan: Någonting mer man kan säga om 2022 är att vi gick från TINA till TARA.

Caroline: Jag har aldrig riktigt fattat det där med TINA. Det finns inget alternativ till… aktier? 

Jan: Ja. För räntor gav ingenting. 

Caroline: Så guld, räntor etc ansågs inte lönsamt att investera i? 

Jan: Precis. Det fanns inget alternativ till aktier. 

Caroline: Men nu är det TARA då. There are…

Jan: … Reasonable alternatives! 

Caroline: Vilka är dem då?

Jan: Nu är det ju räntepapper. Det är första gången på 14 år vi kan få hyfsat betalt för risk i räntefonder. I USA finns det exempelvis sparkonton med 4,5% ränta nu. Det har ju varit helt otänkbart de senaste 14 åren. I Sverige får man numera ungefär 3-3,5% ränta på sparkonton låsta i 3 år.

Caroline: Det är väl ändå helt OK?

Jan: Nja. Med tanke på att vi har en inflation på 9% så är det knappast det. Det är ju en förlust på -6%. 

Caroline: OK. Jag tänker ju fortfarande att inflationen är 2% och fluktuerar lite…

Jan: Nej tyvärr, det var ju överraskningen. Och botemedlet mot hög inflation är ju hög ränta. Så att ska man vara krass är det inte så smart att ha bolån och pengar på ett sparkonto eller i en räntefond samtidigt. Då är det ju bättre att amortera vilket jag håller med om.

Något mer man kan säga om år 2022 är att det var första gången räntepapper och aktier gick ner samtidigt sedan 1969. Fjärde gången någonsin. 

Vi hade en tydlig sektorrotation från tillväxtbolag till värdebolag. Så man straffade de bolag som gått upp jättemycket senaste åren såsom Meta, Tesla och Amazon. Där de har gått ner från -50% och mera. Allt som har med tillväxt att göra har tappat stort. Många nystartade bolag har förlorat 80% eller 90% av sitt värde. 

Caroline: Men har det varit många konkurser?

Jan: De har ökat. Men jag tror vi får se fler under 2023. 

Caroline: Ja för det är en fördröjd effekt? 

Jan: Framförallt är det många onoterade bolag som inte år kapital nu. Det är en stor rensning där, vilket är tufft för de som är inblandade.

Caroline: Det kan vara dålig timing för den som har en bra affärsidé.

Jan: Men å andra sidan brukar de bra idéerna få pengar. Det här är den typ av “creative destruction” som behövs i ett kapitalistiskt system. Att man måste prioritera kapital. 

131 av 1033 bolag på Stockholmsbörsen slutade på plus

Något under 2022 som påvisar hur svårt det är att investera i enskilda aktier är att 131 bolag av 1 033 bolag på Stockholmsbörsen slutade på plus. 119 gick plus kursmässigt medan de andra 12 gick plus inklusive utdelning. Det betyder att ungefär 85% av alla aktier gick back inklusive utdelning förra året. 

Apropå sektorrotationen var 90 av de här 131 bolagen värdebolag. Det vill säga att de hade låga multiplar och var lönsamma bolag.

Caroline: Vad var multiplar nu igen? 

Jan: Hur många årsvinster man betalar för en aktie. 

Hur gick det för de olika portföljerna?

Jan: Om vi då tittar lite snabbt på hur det gick för olika portföljer under 2022 så kan man säga att globala börsen gick -8% i svenska kronor. Det sistnämnda är väldigt viktigt med tanke på förändringen i kronkursen mot dollarn. 

Räknar man i USD gick den globala börsen ner -18%. Här har jag tagit Länsförsäkringar Global Index med -8,07% och Storebrand Global All Countries med -8,00% som exempel, vilka vi rekommenderade i förra avsnittet.

Svenska börsen gick -22,77%. Men det intressanta är att fonden PLUS Allabolag Sverige som jag gillar ska ju följa Stockholmsbörsen minus en avgift. Ändå gick den bättre på -22,50%! Så den ligger precis runt index men den gick något bättre vilket är något väldigt ovanligt. 

Caroline: Marginellt, va…

Jan: Du är en sådan party pooper! I teorin ska det ju inte gå. Om avgiften är 0,2% i en indexfond och indexet går -10%, då ska ju indexfonden gå det inklusive de där -0,2% på grund av avgiften! 

Så en indexfond ska ju per definition alltid gå som sitt jämförelseindex minus avgiften, alltså lite sämre. Men här har vi en indexfond som gått bättre än index! Jag tyckte det var coolt.

Caroline: Jag tycker ändå det var väldigt lite!

Jan: Ja det är klart det är lite! Men det som inte syns här är ju förvaltarnas insats som lyckats producera större mervärde än sin egna avgift och till och med kunnat skicka vidare det till andelsägarna.

Caroline: Det har du rätt i. Men hur har de gjort det då? 

Jan: Det kan bero på ren tur. Vi vet ju inte så vi får intervjua Emil Ahlberg på PLUS fonder. Det kan också bero på att de har exkluderat något enskilt bolag. 

Men vad jag tror det sannolikt beror på är att eftersom en indexfond äger bolagen långsiktigt har de lånat ut aktierna till blankare som spekulerat i börsens nedgång och erhållit ränta för den utlåningen. Det är sådant här som säkert ingen annan reagerar på men som jag nördar ner mig totalt i!

Tittar vi på Lysa som är vår standard-rekommendation så har man gått -8,69% back med 100% aktier. Men det intressanta är att Lysa aktier exklusive Sverige (som man inte kan välja) har gått -5,47%. 

Så det visar sig att Lysa fått ett sämre resultat via sin exponering mot Sverige. Länsförsäkringar Global Index har ju marknadsvikten om 1% mot Sverige medan Lysa har 20%, vilket kostade pengar just det gångna året.

En 60/40-portfölj hos LYSA var lika dålig som en 100/0-portfölj

Någonting annat som var väldigt ovanligt var att Lysas 60/40-portfölj som vi rekommenderar i mellanriskhinken gick -8,24%. Varför det är värt att notera är att det är sjukt ovanligt. För har man 40% räntepapper ska de i regel inte gå lika dåligt som aktier. Man har fått ungefär samma nedgång i 60/40-portföljen som den med 100% aktier. Det visar på hur ovanligt börsåret 2022 var.

Hade man bara plockat Lysa 100% räntepapper hade man backat -8,07%. Så det var verkligen så att både räntepapper gick aktier gick jättedåligt och det är väldigt ovanligt. 

Det är ingenting jag skulle sätta pengar på att det inträffar igen, kanske ens under vår livstid. Så man fattar hur ovanligt det är.

Tittar man på våra modellportföljer som vi haft sedan 2014 så ser man att det var en av få år när RikaTillsammans-portföljen gick back. Det är ju en portfölj som utgörs av 25% aktier, 25% långa räntepapper, 25% korta räntepapper och 25% guld. Den backade -5,84% och gick alltså ändå bättre än globalt och svenskt aktieindex vilket den ska göra.

Caroline: Men RikaTillsammans-portföljen är inte heller så upphetsande när det väl går upp på börsen? Den ska bara hålla sig ganska så stabil?

Jan: Ja. 2022 var en av de få åren sedan 1980 som den gått back vilket visar på att det var ett svårt börsår. Förra året fanns det typ ingenstans att gömma sig. 

Krypto-entusiaster hävdade att när inflationen ökar då kommer krypto vara ett jättebra skydd. Ja, eller hur? 

Caroline: Nej det var det verkligen inte förra året! 

Jan: Det är väl en av insikterna under 2022 att krypto beter sig precis som vilken finansiell tillgång som helst.

Nybörjarportföljen (60/40) gick -5,31% så lite bättre än Lysas motsvarighet. Kan bero på tur men det är ju också för att vi har lite guld i den. Globala barnportföljen med 80% aktier, 10% guld och 10% räntepapper gick -6,90%. 

Så alla portföljerna gick ju mer eller mindre back 2022 men har man investerat i linje med forskningen så bör man ha landat någonstans runt -8%. 

Hamnade man där under 2022 så ska man hämta en flaska champagne även om det inte känns så och fira det. Bra jobbat! Men dagen efter ska du ställa dig frågan:

Fick du resultatet för att du hade tur eller för att du var skicklig? Det är en jättestor skillnad på de svaren.

Den genomsnittlige Avanzianens resultat

Avanza är ju generösa och släpper varje år en rapport om hur det gick för den genomsnittliga Avanzianen (kunden). Så vi kan se att den genomsnittliga Avanzianen gick -21,32% att jämföra med en global indexfond på -8% eller -22,7% för Stockholmsbörsen. Så för första gången på flera år utpresterade Avanzianen Stockholmsbörsen med ungefär en procentenhet. 

Jag brukar ju alltid klaga på att den genomsnittliga Avanzianen hade mått bättre av att vara investerad i en indexfond. Utgår vi från Länsförsäkringar Global Index så var de ju mycket sämre och jämför man med Stockholmsbörsen var de lite bättre, vilket är ovanligt. 

Så om vi ska blicka lite framåt tror jag att börsen kommer vara volatil. Vi kommer fortfarande uppleva att börsen går upp och ner.

Caroline: Utan att det är något systematiskt med det?

Jan: Ja att det är slumpmässigt. Jag roade mig med att ta Stockholmsbörsens börsår från 1871 till 2022 och gjorde en graf respektive tabell. Man kan dra slutsatsen att ungefär 25% av alla börsår var negativa och 75% var positiva.  Sedan roade jag mig med att dela upp detta i fyra delar…

Återigen; Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning! Men för att få en känsla för hur det har rört sig. 

  • Uppgång efter positivt börsår 62%
  • Uppgång efter förlustår 15%
  • Förlust efter uppgångsår 15%
  • Förlust efter förlustår 9%

Jan: Eftersom 75% av alla år har varit positiva är de ganska naturlig inslag på börsen, och efter ett sådant år har det nästkommande året varit positivt i 62% av fallen. I 15% av fallen så kommer det ett positivt år efter ett förlustår och oddsen är ungefär lika för ett förlustår direkt efter ett positivt börsår. 

Sedan har vi haft två förlustår direkt efter varandra ungefär 9% av fallen.

Ovanligt med flera nedgångsår efter varandra

Caroline: Så det är ungefär 9% sannolikhet att 2023 blir ett förlustår baserat på detta? 

Jan: Om vi bara tittar på historisk avkastning och säger att samma sannolikheter gäller framgent är det en större sannolikhet för ett positivt börsår 2023 än ett negativt. Men utan garantier. 

Caroline: Om man bara tittar på de historiska siffrorna?

Jan: Ja. Det är väldigt få fall vi haft två negativa år efter varandra som exempelvis under finanskrisen 2007-2008 eller de tre raka åren under IT-bubblan 2000-2002 med -10,80%, -14,83% samt -35,90% efter varandra. Det var en av de värsta nedgångarna vi haft på Stockholmsbörsen. Under finanskrisen 2007-2008 handlade det om -2,60% respektive -39,04%. 

Sedan får vi gå tillbaka till 1947-1948 då vi hade -3,5% respektive -4,49% direkt efter varandra. Efter det får vi gå tillbaka till början av depressionen 1929 för att hitta fler börsår med raka nedgångar direkt efter varandra. Så det är mer sannolikt för en uppgång än en nedgång 2023.

Caroline: Man säger ju i media att det är en lågkonjunktur nu. Tittar man på din tabell så kan man väl se dem i förhållande till börsåren?

Jan: Lågkonjunkturer är kluriga för det definieras traditionellt som ett visst antal kvartal efter varandra med negativ BNP-tillväxt och är inte nödvändigtvis kopplat till börsen på så sätt. 

Caroline: Det är skönt att du säger det! 

Jan: Så det är inte ovanligt att börsen vänder innan konjunkturen vänder. Bloggaren Lars Wilderäng (Cornucopia) har exempelvis en så kallad konjunkturmodell han följer i sina investeringar som har vänt nu. Alltså att nu borde man enligt den investera på börsen då den ligger 12 månader före konjunkturen.

Caroline: Spännande.

Jan: Så det är en reling att hålla i! Börsen går mer upp än den går ner och det är större sannolikhet för en uppgång nu. Påverkar det hur man bör investera? Nej! Det är bara bättre att lyssna på än 13 experter i media. 

Caroline: Men när du säger att det är en reling att hålla i… Menar du känslomässigt då? 

Jan: Ja det är klart att det är känslomässigt. 

Caroline: För man kan väl inte göra så mycket med det rent konkret? 

Jan: Nej inte just det men nu ska vi komma till en mer konkret reling att hålla i.

Sparhorisonten jämnar ut avkastningen

Jan: Jag tror fortfarande att sparhorisonten kommer vara din bästa vän. Grundregeln jag brukar säga är ju att med 0-3 års sparhorisont bör man välja sparkontot och på 10+ års sikt aktier. 

Här har jag då tittat på avkastning på ett års sikt mellan 1871 och 2022. Då kan man göra förutsägelsen inför 2023 att börsen med 95% sannolikhet kommer hamna någonstans mellan -39,0% och 69,7%. Problemet är bara att det inte är så handlingsbart. Men det är vad historiken visar på ned- och uppsidan. Snittet ligger på +10%. 

Om vi istället tittar på fem års sparhorisont sjunker intervallet för minusavkastningen per år till -16,9% och den positiva till 38,9% per år. Då landar snittet runt 9,46% upp per år. Så båda intervallen för plus- och minusavkastning krymper när vi lägger på år i sparhorisonten.

Tittar vi på tio år går har intervallet gått från -39,0% det enskilda börsåret till -7,1% per år, medan uppsidan visar upp till 32,4% avkastning per år. Titta vi på tjugofem års sparhorisont ligger intervallet på -0,4% per år till 21,9% plus per år. Så intervallet blir jämnare och jämnare för varje år i sparhorisont man lägger till. 

Detta tycker jag är en mycket bättre reling att hålla sig i än hur börsåret 2023 går. Sparhorisonten kommer även i framtiden att vara småspararens bästa vän. Det är den som jämnar ut avkastningen, minskar risken och gör det möjligt att räkna på sin sannolika avkastning.

Men något annat man kan säga med hög sannolikhet om 2023 är att året högst sannolikt kommer ha en drawdown där börsen kommer falla till en botten. Storleken på den om vi tittar på den amerikanska börsen har legat någonstans mellan -10 och -20%. 

Nicklas Andersson på Avanza skrev att under 2022 var snittet för uppgången från botten till toppen under 2022 var 34%. 


Caroline: Jag känner att jag zonade ut där… Ska det nu korrigera sig åt minushållet? 

Jan: Börsen går inte 0,1% per vecka för att i snitt sluta på +7% varje år. Någon skrev ju exempelvis att nu under 2023 fram till den 10 januari har vi haft den bästa starten på ett börsår någonsin! Så vi har gått från sämst till bäst. Så då kan den nu öka till +10%, falla med 20 procentenheter, öka med 30 procentenheter och sedan falla igen. 

De här korrektionerna finns det inget år som inte har haft inom själva börsåret. Så även om ett år slutar på +10% kan det någon gång under börsåret legat på -5%. Alla börsår har någon gång varit negativa. Det är viktigt att ha med sig. 

Den genomsnittlige avanzianen lär inte slå index

Jan: En annan sak med stor sannolikhet är att den genomsnittlige Avanzianen inte kommer slå index. Jag har jämfört historisk data på den genomsnittliga Avanzianen från 2008 till 2022 med en globalfond i form av Länsförsäkringar Global Index samt breda Stockholmsbörsen.

För att slippa en massa diskussion så stämmer det att det är en skev jämförelse för att vi jämför 100% aktier med vad nu den genomsnittliga Avanzianen har för split mellan aktier och räntor etc. Däremot har inte resultatet skiljt sig så mycket de få år som Avanza har släppt data för kunder med 100% aktier. Så det handlar inte om någon tävling utan vad trenden visar. 

Då kan vi konstatera att på 14 år har den genomsnittliga Avanzianen slagit börsen 4 av 14 år. Så man har varit sämre 10 av 14 år. Varav man har varit bättre än Stockholmsbörsen 3 av 14 år, inklusive 2022. Så jag vidhåller fortfarande min tes att den genomsnittliga Avanzianen hade fått en bättre portfölj genom att äga en global indexfond i kombination med en svensk indexfond. 

Caroline: Men vi har ju Avanza-konton med enskilda aktier. Nu har jag inte varit inne och kollat hur det gått för oss där men mina Tesla-aktier ligger ju där. 

Jan: Ja de har gått ner och jag har en graf på det senare. 

Caroline: Ja jag har förlorat mycket på dem men det är OK för de är i min lärohink! Har du kollat hur det gått för oss som Avanzianer? Vi skulle också bara haft allting på Lysa?

Jan: Ja! 

Caroline: Men vi har ju också aktierna för att vi tycker om dem! 

Jan: Ja och för att jag har gjort bort mig… Jag kan erkänna det. 

Så här sabbade jag fem års utveckling i en portfölj

Jag har ju skrivit på forumet om att jag har en investmentbolagshink. Det är ju ingen hemlighet att vi gjorde bort oss med Storskogen som jag köpte till den hinken och hade övertro på min egna förmåga, viktade dåligt och sabbade 5 års utveckling i den hinken.

Caroline: Vad menar du med att du viktade dåligt?

Jan: Det är så pinsamt att jag knappt vill berätta. 

Caroline: Det kan vi väl vara öppna med? Det händer ju inte bara oss.

Jan: Nu vet jag inte de exakta siffrorna men säg att hinken var värd 100 000 kr och så köpte jag Storskogen med 50 000 kr in i den hinken. 

Caroline: Ja för hälften av pengarna, ja…

Jan: Så gick den aktien dåligt och drog ner hela portföljen.

Caroline: Var det en överoptimism som låg till grund för det?

Jan: Japp! 

Caroline: Det händer de flesta.

Jan: Så jag är mer arg på mig själv att jag sabbat grafen för portföljen än själva förlusten som sådan! 

Caroline: Det är ju det här klassiska att man vill att det ska se så fint ut men man får väl se det som så att graferna på Avanza berättar en historia. Vad man har gjort och inte gjort.

Jan: Som vi sa i Kiyosaki-avsnittet innan jul berättar pengarna historien om ditt liv. Det kan man väl lugnt säga i det här fallet! På sätt och vis kan jag vara tacksam över alla lärdomar jag fått från det bolaget.

Caroline: Någon gång borde vi nästan skriva ner alla lärdomar vi har fått av de här olika investeringarna.


Jan: Ja för det var bättre att göra det här när jag var 42 år än när jag är 65 år. Regeln är att göra misstag så tidigt som möjligt med så lite pengar som möjligt. Det är guld värt! 

Jag ska inte sticka under stol med att våran Avanza-portfölj gick -14%. Fortfarande bättre än den genomsnittliga Avanzianen. Men globalt index gjorde -8% och vi -14%.  Majoriteten av våra pengar är ju dock på Lysa.

Caroline: De aktierna vi har på Avanza är väl också de som vi har lite mer känslomässiga band till?

Jan: Fast de är ändå inte så många.

Caroline: Vi får ta det där avsnittet snart om lärohinken!

Sedan 1970 har börsen gjort 160 ggr pengarna

Jan: En annan grej jag tror är viktig att komma ihåg och en reling att hålla fast vid är ett nyhetsbrev från Opti om utvecklingen på världens aktiemarknad mellan 1970 till 2021. 

Trots alla inflationskriser under 70-talet, Kuwaitkriget, IT-bubblan, finanskrisen och pandemin så har världens aktiemarknad gått 160 gånger plus under den perioden. Inte 160% utan 16 000%! Det är ju en variant på den grafen från förra avsnittet där vi visade 1950 till 2013 med Vietnamkriget och mycket annat. Förmodligen kommer börsen även i framtiden att gå uppåt!

Risktrappan och riskpremier

Då frågar folk hur jag kan hålla fast i den relingen och varför det inte bara är en chimär? Då tänker jag på den här risktrappan från förra avsnittet där vi diskuterade att det finns två finansiella byggstenar: Räntor och aktier. 

Räntorna kan man väldigt enkelt dela upp i två delar mellan bankkonto och räntor. Först har vi bankkontot med insättningsgaranti utan någon risk, där man kanske får 1% avkastning. 

Sedan kan man ta högre risk där man till exempel lånar ut pengarna till någon som köper ett hus och man vill ha mer betalt, en större riskpremie. Då kanske man vill ha 3% avkastning. 

Sedan kan man gå ännu längre ut på skalan där man exempelvis lånar ut pengarna till ett företag istället för ett hus som säkerhet. Det är svårare att ta företaget och sälja det i jämförelse med huset så då vill man ha ytterligare en riskpremie. Då kanske man vill ha 4,5-5% avkastning per år för det. 

I nästa steg kan man se uppsidan i företaget och vilja ta del av den. Man delar på risken helt och hållet med företaget i fråga utan en säkerhet. Då är vi inne på aktier! Då vill man ju ha ytterligare en riskpremie över företagslånet. Kanske 8% riskpremie mot det som är riskfritt.

Jag har svårt att se en värld där aktier över tid inte skulle ge 6-8% avkastning för att då har vi plockat bort det finansiella systemet som vi känner till sedan tusentals år. 

Det bygger ju ändå på resurshantering där någon behöver pengarna till huset för att man har större nytta av det som 35-åring med två barn och man inte har råd kontant, än när man har råd som 65-åring men inget behov. 

Att flytta pengar i tid

Jan: Räntan är ju så att säga priset för att flytta pengar i tid! Jag gillar det resonemanget. Man kan ta pengar från framtiden och flytta dem till nutiden för en räntekostnad. Eller så kan man ta pengar idag och skjuta upp dem till framtiden och få betalt för det.

Så man kan inte tänka att aktier är ett kasino utan man får fundera kring vilken risk man får betalt för. Så att man inser att familjen som köper huset, företagaren som lånar pengar eller den som startar ett företag behöver betala eller ge upp en del av uppsidan för att kunna finansiera detta i form av räntepapper eller aktier. 

Jag tror inte att vi kommer komma till någon fas där vi inte ska starta ett enda företag till exempel.

Caroline: Nej det tror jag inte.

Jan: Då blir frågan hur man fångar den mänskliga drivkraften? Räntorna och aktierna? Då kommer vi tillbaka till indexfonder.

Vad säger 80 akademiker om hur man ska investera?

Jan: Det finns något som heter IGM Economic Experts Panel i USA och Europa. Det är en expertpanel där det finns 40-50 professorer eller forskare från kända universitet som Harvard, Stanford, MIT etc.


Där får de frågor de ska rösta om där de ska säga om de håller med starkt eller inte alls med en viss konfidens. Då fick de en fråga som jag har parafraserat fritt. 

Jan: “I allmänhet – utan att ha tillgång till insiderinformation – så kan en aktieinvesterare förvänta sig att få en bättre avkastning genom att äga en väldiversifierad, passiv indexfond med låg avgift än att äga ett antal enskilda aktier?”

Jag ställde den här frågan på forumet också så vi kan jämföra svaren. Vad tror du att de svarade i egenskap av akademiker på området? 

Caroline: Jag tror de svarade att så är fallet.

Jan: 66% svarade att de höll med starkt och resterande 34% att de höll med. Det var ingen som svarade att de inte höll med eller var osäkra. Det var likadant för den amerikanska respektive europeiska panelen.

Så jag upplever att det inte är några oklarheter kring det här bland forskare och akademiker att indexfonder är sättet man bör investera på. 

SPIVA utvärdering av 20 års arbete

Jan: Amerikanska bolaget S&P Standard and Poors har ett dotterbolag vid namn SPIVA som jobbar med indexfonder och utvärderar hur aktiva aktiefonder presterar jämfört med passiva. De började med detta i USA för 20 år sedan och idag gör de detta för nio geografier och 100 olika fondkategorier. 

Då har de en graf som visar att de senaste 10 åren har 90% av alla amerikanska aktiefonder underpresterat mot en indexfond. Sedan har de tittat på Kanada, Mexico, Europa, Mellanöstern, Indien, Japan och Australien på 5-15 års sikt…

Caroline: Det var ju väldigt gediget! 

Jan: Ja. För några månader sedan fyllde de 20 år och gjorde en intervju om vad man kommit fram till på SPIVA under de här 20 åren. Du kan läsa deras nyckelord från presentationen.

Caroline: “Most active managers underperform most of the time.”

Jan: Ja. Så de flesta aktiva, professionella fondförvaltare med relevant utbildning, team och resurser och möjlighet att resa runt som inte en småsparare har underpresterar i de allra flesta fall.

Caroline: “This conclusion originally came from examining U.S. mutual fund performance net off fees.”

Jan: Ja. Man startade detta för att man anade att det i alla fall gällde efter just avgifterna.

Caroline: “Gross of fees, most active managers underperform most of the time.”

Jan: Det gäller alltså både före och efter avgifter.

Caroline: “Most institutional managers underperform most of the time.”

Jan: Det gäller alltså inte bara fondförvaltare utan även pensionsfonder, stiftelser, familjekontor etc.

Caroline: Det är ju lite chockerande!

Jan: Det var en artikel i Wall Street Journal om att många pensionsfonder har förvaltare som inte är så särskilt duktiga. 

Caroline: Hur kommer det sig? 

Jan: Antagligen för att de går till wall street och får bättre jobb. Sedan går exempelvis stiftelserna på myten att det är bäst att de har en expert på området. 

Caroline: Nu blev jag lite sänkt av den där informationen… Sista punkten på sliden. 

“After adjusting for risk, most active managers underperform most of the time. “

Caroline: Det är ju samma mening! 

Jan: Ja i princip. Men de är alltså fortfarande sämre än en indexfond om man justerar för risken de tar. 

Caroline: “The tendency for underperformance typically rises as the observation period lengthens”

Jan: Så det blir dessutom sämre och sämre ju längre sparhorisont man tittar på. Det blir alltså fler och fler som underpresterar på 15 års sikt än när de jämför på 5 års sikt!

Caroline: För att de har längre och längre tid på sig att göra dumma grejer.

Jan: Ja och så försvinner turen! Du kan ha tur 1-3 år men någon gång tar den slut och då hamnar du kring snittet.

Caroline: “Although SPIVA started by simply examining active U.S. equity managers, data on fixed income and global/international managers produce the same results.”

Jan: De började alltså med amerikanska aktieförvaltare men detsamma gäller räntefonder, globalfonder och internationella, aktiva fondförvaltare. 

Caroline: “These conclusions are robust across geographies.”

Jan: Det har alltså inte bara med USA att göra. Det går att applicera även här i Sverige. Det var till och med så att ingen aktivt förvaltad fond i hela Storbritannien slog deras index!

Caroline: “When good performance does occur, it tends not to persist.”

Jan: När en fondförvaltare presterar bra ett år tenderar det inte att hålla i sig. 

Caroline: “Above average past performance does not predict above-average future performance.”

Jan: Så genom att ha utpresterat index historiskt är det ingen garanti för att man ska vara det även framgent. Snarare visar en rapport av Morningstar tvärtom att de som underpresterar tenderar att gå mer tillbaka mot snittet. För har du otur är sannolikheten högre att du har tur. 

New York Times rekommendation

Jan: New York Times läste den här artikeln och hade sedan en egen, lång artikel om studien där de har två bra citat vi läser upp.

Caroline: “These findings support practical advice that has been the academic consensus for decades. Forget about trying to beat the odds and outsmarting everybody else. Instead, use low-cost stock and bond index funds that mirror the overall market, and keep them for decades. Don’t bother with fads or fancy market timing.”

Jan: Kunde inte ha sagt det bättre själv!

Caroline: Men ser du andra artiklar där de skriver utifrån undersökningar att man absolut ska vara optimistisk och köpa aktierekommendationer eller förvaltade fonder? Eller har du ett konfirmationsbias?

Jan: Det finns små öar av ineffektivitet. Men det är fascinerande om man jämför det vi läste nu med början av avsnittet och de där 13 aktierna man ska äga i byrålådan etc.

Caroline: Det blir ju som ett skämt!

Jan: Det är därför jag prenumererar på Wall Street Journal och Washington Post hellre än Dagens Industri. För det är en skillnad i kvalitet upplever jag.

Du kan läsa vad New York Times skriver om “lack of persistence”.  Det handlar alltså om att om det vore skicklighet borde det ju hålla i även nästa år.

Caroline: “Over the last five years, not a single mutual fund has beaten the market regularly, using the definition that S&P Dow Jones Indices has employed for two decades.

The S&P Dow Jones team looked at all the 2 132 broad, actively managed domestic stock mutual funds that had been operating for at least 12 months as of June 2018. (The study excluded narrowly focused sector funds and leveraged funds that, essentially, used borrowed money to magnify their returns.)

The team selected the 25 percent of the funds with the best performance over the 12 months through June 2018. Then the analysts asked how many of those funds remained in the top quarter for the succeeding 12-month periods through June 2022. 

The answer was none.”

Jan: Så de tittade på de 25% bästa fonderna av 2 132 st år 2018 och undersökte hur många av dem som höll sig kvar bland de 25% bästa fonderna under de kommande 12-månadersperioderna fram till juni 2022. Svaret var alltså inga!

Då kan man inte hävda att fonderna hade dåliga år här och där utan de behövde bara komma bland de 500 bästa fonderna två 12-måndersperioder i rad. Det klarade de inte. Det är ju bisarrt!

Därför ska man köpa indexfonder eller en fondrobot…

Missade du X-tåget för ett par år sedan?

Jan: Jag har en tråd på forumet som är en av mina favorit-trådar då det är min “Vad var det jag sa?”-tråd. Den heter “Missade du X-tåget för ett par år sedan?” som exempelvis Tesla, Ny Teknik-fonderna, kryptotåget etc. För det är ofta då man kände att man inte skulle lyssnat på RikaTillsammans och istället köpt SBB eller någonting annat som var i ropet. 

Nu har jag gjort tråden lite som en kul grej där man ska se trenden snarare än de enskilda fallen. Man kan exempelvis argumentera för att jag har valt tidsperioder som passat mig eller liknande. Man kan alltid visa vad man än vill med en graf om man anpassar tidsperioden. Så jag har valt 5-årsperioder eller det maximala man kan visa för de aktuella tillgångarna. 

Vad jag vill komma till med tråden är att en indexfond handlar om strategisk mediokritet. Man kommer aldrig vara bäst ett enskilt år vilket ligger i själva namnet indexfond. Snittet för marknaden i stort. 

Det är det de skrev i New York Times-artikeln att målet är ju att hamna i mitten av de här cirka 2 000 fonderna, på 1 000:e plats. För bara genom att vi ligger där år efter år efter år så undviker man fonderna som ligger top 500 ena året och lägsta 500 flera andra år.

Om man då räknar snittavkastningen när man ligger i mitten så kommer man alltid gå uppåt. I vissa simuleringar hamnar man faktiskt på top 30% eller top 10% som indexinvesterare men man kommer aldrig komma sist eller vinna. Förutom om man har PLUS Allabolag Sverige som slår sitt egna index! 

Caroline: Då hade de gjort grejer som ligger utanför en indexfond.

Jan: Det var ett skämt! 

Jag jämförde i alla fall Swedbank Robur Ny Teknik som var det var mycket prat om mellan 2019 och 2022. Den gick ju 3 gånger så bra som index men nu har Länsförsäkringar Global Index haft bättre avkastning över 5 års tid. Så har du ångrat dig tidigare över att du inte köpt den här typen av fond när vi varnade för det så kan du luta dig tillbaka mot att den ligger under en indexfond.

Nu kommer någon säga att jag plockar ut de 5 senaste åren och att det hade varit annorlunda om man ägt den från början. Jämför jag den med Storebrand Global All Countries över 20 års tid ligger den också före Swedbank Robur Ny Teknik. Så man kan alltid hålla på och jämföra tidsperioder och poängen är inte att jag hade rätt utan att du som äger en indexfond kommer aldrig behöva ångra dig över tid.

Jämför dig inte med de bolagen på Stockholmsbörsen som gick plus ett enskilt år utan jämför dig med de hundratals som gick back. 

Tittar vi på Länsförsäkringar Fastighetsfond som många rekommenderat och som också gick ungefär 3 gånger bättre än index ett tag så är Länsförsäkringar Global Index ifatt även den på 5 års sikt. Det är alltså en mycket hög uppsida följt av en mycket stor nedsida.

Då tänker man att man kan ju köpa den på vägen upp och säljer på vägen ner. Kolla hur många som sålde krypto på väg upp och sålde på vägen ner eller vilka som är de mest köpta aktierna på Avanza 2022. Det är ju inte de som stigit mest precis. 

Caroline: Nej…

Jan: Tittar vi på Spiltan Aktiefond Investmentbolag har den fortfarande gått bättre än Länsförsäkringar Global Index på 5 års sikt men det är nära nu. 

Tesla-grafen har allt (+400% uppgång och -70% nedgång)

Jan: Tittar vi på Tesla-aktien har den faktiskt gått mycket bättre än globalt index på 5 års sikt. Jag tog med den här grafen för din skull Caroline för den har allt. Den har 400% uppgång om man vill titta på det och nu skrattar du!

Caroline: Jag skrattar för jag tänker att snart kommer ju smashen på något vis.

Jan: Nej men den har faktiskt 400% uppgång de senaste 5 åren. Index är ett rakt streck i jämförelse. Men den visar ju också -70% nedgång i samma graf. Jag tycker ändå det är ganska coolt att ett bolag kan visa både 400% uppgång och -70% nedgång i samma graf.

Caroline: Det finns säkert många sådana aktier.

Jan: Det är klart det finns! Du är en sådan party pooper.

Caroline: Tesla är ju ändå jätteintressant att diskutera. Tittar vi här i Sverige är det ju Tesla-land. Vi är ju nere i Malmö och jag vet inte hur det är uppe i Norrland och så. Men det står ju Teslor överallt och det är en bra bil!

Jan: Ja vi har en lång tråd på forumet med rubriken att Tesla ska slå världsindex de kommande åren.

Caroline: Den har jag inte varit inne i för det känns så oseriöst. Idag är det ju ett vanligt bilmärke på ett helt annat sätt än förr. 

Jan: Ja, och min tro är ju att marknaden kommer prissätta Tesla som ett bilföretag och inte som ett teknikföretag. 

Caroline: Ja.

Jan: Då är det ju inte motiverat att Tesla ska vara värderat som alla andra bilföretag tillsammans.

Caroline: Nej det är det ju inte. Särskilt inte eftersom övriga marknaden hinner ifatt teknologiskt.

Jan: … Och då ska ju Tesla-aktien ner mer?

Caroline: Men jag låter dem vara! Jag ska inte sälja av någonting för jag har ju en slags kärlek till Tesla.

Jan: Återigen; Pengar berättar historien om ditt liv.

Caroline: Mhm. Och det är OK med nedgången för jag var med på både upp- och nedgången. Det är ju inte som att jag sitter och ångrar mig nu utan det är ju spännande att få vara med om det.

Jan: Det är OK. Då ska jag också säga att hela vår exponering är 3 aktier. 

Caroline: Ja jag köpte en aktie från början för att jag var så snål… 

Jan: Ännu ett företag som är sämre sedan start är Samhällsbyggnadsbolaget i Norden SBB som nu är rejält sämre än en global indexfond sedan introduktion på börsen. 

Så det handlar ju om haren och sköldpaddan i grafform. Om man tar SBB mot en global indexfond på 5 års sikt står den dock fortfarande ungefär 3 gånger så högt i jämförelse. Det handlar alltid om tidsperioden man väljer.

Men har man valt en indexfond eller fondrobot, misströsta inte, du är sköldpaddan och den kommer i de allra flesta fall att vara bättre. Nu visar vi dessutom bara de kända hararna där ute och inte de skjutna hararna i diket som inte ens klarade sig 1-2 år eller liknande. 

Om man någon gång efter 2018 har ångrat sig över att ha köpt en global indexfond över Bitcoin kan du nu fira för du har inte missat någonting och indexfonden ligger före. 

Slutsatser att ta med sig

Jan: Så om vi rundar av det, vad kan vi ta med oss? Jag tar med mig: Just. Keep. Buying. 

Caroline: Fortsätt köp indexfonder?

Jan: Ja. För att citera Opti som i sin tur citerar Napoleon: “Genialitet är att fortsätta göra det helt vanliga, även när andra runt omkring en beter sig som galningar.” Det är ju att fortsätta köpa indexfonder när Tesla, Bitcoin etc går upp och blir hur populära som helst.

Det jag också tar med mig är att bäst odds har fortfarande ett regelbundet, passivt sparande i globala indexfonder med låg avgift. Tiden kommer fortfarande vara småspararens bästa vän. Börsen kommer fortfarande vara slumpmässig på kort sikt och förutsägbar på lång sikt.

Sedan tar jag även med mig insikten att inte explodera. I 5 år gick det jättebra i min investmentbolags-portfölj. Sedan förstörde jag allting med två beslut. 

Caroline: Du är fortfarande inne på att det ska se så fint ut?

Jan: Jag fattar och du har rätt. Men det jag var ute efter var snarare att man kan göra rätt i 10 år och sedan kan ett enda felaktigt beslut sudda ut den intjäningen.


Caroline: Ja och det är ju faktum.

Jan: Det är det jag menar. Jag tror uppgången i den portföljen var 50 000 kr. Sedan är förlusten i Storskogen 50 000kr. Det är bara det att det tog 12 månader att förlora de 50 000 kronorna och 5 år att tjäna ihop detsamma i portföljen.

Så jag är glad att jag gjorde tabben nu och inte när jag är 65 år och det inte hade handlat om de summorna utan flera miljoner. 

Caroline: I något föregående avsnitt pratade vi ju om att om man exempelvis vill köpa ett slott i Frankrike så kan man inte göra det med en indexfond för det hjälper en inte att nå det målet.

Jan: Nej.

Caroline: Kommer du ihåg det?

Jan: Ja.

Caroline: Då blir jag ju lite villrådig här nu. Det är klart jag vill ha en indexfond som grund men…

Jan: … Då måste du tjäna mer pengar. Poängen är att byggstenarna är detsamma oavsett kapital.

Caroline: Ja jag tror inte din poäng var att man skulle köpa enskilda aktier eller liknande i så fall? 

Jan: Ja min poäng var att en indexfond är för lite bränsle för att uppnå ett sådant mål. Det är bara ett verktyg som hjälper dig flytta pengar från idag till framtiden genom att ge dig en genomsnittlig avkastning om cirka 8% per år över en längre tidshorisont. 

Har du för lite pengar i förhållande till målet spelar den avkastningen ingen roll.


Caroline: Nej precis.

Jan: Då skulle man kunna flytta pengarna till Tesla och kanske få 400% avkastning på 3 år. Men sedan förlorar du -70% igen på 6 månader.

Caroline: Då är man långt ifrån målet…

Jan: Sedan hade vi den här 12-12-12-regeln. Investera 1 200 kronor i 12 års tid för att sedan kunna ta ut 1 200 kronor i månaden resten av livet. Med alla tillhörande brasklappar för att få en känsla för avkastningen. Vi pratar mycket mer om det i avsnitt #284. 

Snyggt! Jag tänker att vi rundar av där. 

Om RikaTillsammans-programmet

Jan: Vi kommer ju fortfarande köra igång RikaTillsammans-programmet den 1 februari. Det kommer inte handla om hur du uppnår bättre årsavkastning utan vi kommer prata om den ekonomiska planen och kompassen i livet. Vad vill och behöver du spara till? 

Caroline: Ja vad vill man ha för liv? 

Jan: Ja att få 100% koll på sin löpande ekonomi. Diskutera med andra och göra konkreta övningar själv eller med sin partner.

Caroline: Ja vissa samkör ju programmet med sin partner för att hamna på samma räls.

Jan: Exakt! En bättre plan för livet som består av en emotionell och en ekonomisk del. En kompass. Läser du detta efter februari 2023 kommer det eventuellt finnas en länk för intresseanmälan inför 2024 års program om programmet visar sig vara uppskattat och kul.

Stort tack för att du följer och lyssnar på oss så ses vi nästa vecka som vanligt!

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök