Napoleon hade också gillat indexfonder

I dagens avsnitt pratar vi om hur man kan förbättra sparandet genom att följa fondrobotens OPTIs nyhetsbrev. Han har intressanta rubriker som ”Napoleons tips om det blir recession”, ”Investera som en vampyr, inte en tidsresenär” och ”Myten om motivation”.

Både Jonas och vi tror att om Napoleon levde idag så skulle han förmodligen gilla och investera i indexfonder. Det sägs att hans definition av ett militärt geni var någon som kunde fortsätta göra en sak med medelmåttigt resultat när alla andra betedde sig som galningar.

Det är inte helt olikt när det kommer till investeringar. Det är ingen nyhet att marknaden beter sig manodepressivt, ibland extremt positivt och ibland extremt deprimerande. Att kunna agera normalt i dessa situationer – fortsätta månadsspara, inte göra ändringar i portföljen och ignorera alla andra – är ovanligt. Enligt Napoleon är det dessa personer som är genier. Översatt till sparande är det vi sparare som äger våra indexfonder och fortsätter spara i dem oavsett vad som händer på marknaden.

I avsnittet diskuterar vi även hur dagens samhälle glorifierar ”att göra saker”. Den som gör mest, kan mest och engagerar sig mest anses vara vinnaren och hjälten. Men detta fungerar inte nödvändigtvis inom framgångsrikt sparande. Istället gäller Jack Bogle, indexfondernas fader, citat: ”Gör ingenting, sitt bara där”. Jonas illustrerar detta med en jämförelse mellan träning och sparande.

Självklart pratar vi också om index och diskussionen om att slå index. Jonas har ett intressant perspektiv kring att vi ofta gör felaktiga jämförelser. Istället för att jämföra oss med index kanske det är mer relevant att jämföra oss med grannen. Ett annat perspektiv på index är att det representerar sammanfattningen eller konsensusen av alla investerare i världen. Det här och mycket mer pratar vi om i dagens avsnitt.

Vi hoppas att du gillar detta avsnitt!

Hälsningar,
Jan, Caroline och Jonas

Transkribering av hela intervjun

Jan: Välkommen tillbaka Jonas Hombert, Optis VD och grundare. Vi diskuterade Opti och beteenden i förra avsnittet. Nu vill jag dyka djupare in i ditt nyhetsbrev, som jag anser vara ett av Sveriges bästa inom finans. Jag har till och med lånat idéer från det.

Vi ska gå igenom några höjdpunkter. Igår granskade jag dina nyhetsbrev från det senaste 1,5 året. En intressant fråga kom från @oallmoge,

”Hur lärde du dig skriva så bra nyhetsbrev?”

Caroline: Vad fint. För då har man insett att skrivandet är en konst.

Jan: Det är inte bara jag som tycker detta, ”att nu har du fått betalt för att säga det.” Nej.

Jonas: Jag älskar ord, precis som siffror. Jag njuter av att arbeta med dem och se hur de interagerar. Jag har ingen utbildning i skrivande och har aldrig arbetat med något skriftrelaterat.

Jan: Du är passionerad och angelägen om att hjälpa människor. Kommunikation handlar mer om vad folk vill höra, snarare än vad jag vill säga.

Jonas: Det finns en skönhet i att skapa något speciellt, inte bara i meddelandet, utan också i formen. Att få det att kännas mer än bara ett nyhetsbrev, det är kärlek.

Jan: Mitt favoritnyhetsbrev är det du skrev i juli förra året, ”Napoleons tips om det blir recession”. Kan du dela med dig av de viktigaste punkterna?

Jonas: Vi återvänder till vad vi diskuterade i förra avsnittet. Det handlar inte bara om att optimera sin investeringsmotor, utan också om att bete sig rätt. Napoleon sa att:

En bra soldat inte nödvändigtvis gör något fantastiskt under strid, utan kan utföra sina vanliga uppgifter även under kaos.

Detta gäller även för sparande. När vi står inför kriser, som pandemier eller invasioner, är det viktigt att hålla fast vid det vanliga. Fortsätt spara varje månad. Om du kan spara mer, speciellt efter ett nedåtgående, gör det. Försök inte göra något speciellt. Du behöver inte vara en hjälte.

Den aktiva, den ängsliga, den lugna

Jan: Du skrev att Napoleons definition på geni är personen som fortsätter göra det medelmåttiga när alla andra beter sig som galningar. I ett nyhetsbrev skrev du om den aktiva, den ängsliga och den lugna.

Jonas: Ja, just det, Ada, Bianca och Clara. Vi pratade om marknadstajming.

Caroline: Menar du att försöka förutse marknaden?

Jonas: Ja, när ekonomin verkar svajig frågar folk ofta om de ska sluta spara. Det är en komplicerad fråga. Vi diskuterade tre olika strategier utifrån detta.

Den andra, du investerar samma belopp månad ut och månad in, men när det kommer en första recession signal, då så tar du istället och börjar göra på ett sparkonto samma belopp och så fort recessionen är över, så tar du åter och investerar pengarna. Den tredje, egentligen samma sak, men du är kanske inte riktigt snabb i bollen för du är inte jätteintresserad, så det kanske är sex månader efter recession du tar ut pengarna.

Först, att fortsätta spara samma belopp varje månad, oavsett ekonomiska förändringar. Den andra strategin innebär att man fortsätter spara samma belopp, men flyttar pengarna till ett sparkonto vid första tecken på recession, för att sedan återgå till investeringar när recessionen är över. Den tredje strategin liknar den andra, men du reagerar långsammare, kanske sex månader efter recessionens början.

Vi simulerade dessa strategier över en 120-årig period och fann att den mest framgångsrika strategin var den första – den som helt enkelt fortsatte spara utan att försöka förutse marknadens rörelser.

Och utfallet blev att den som inte gör någonting, jag kom inte ihåg vilka, om det var Ada, Bianca eller Clara. Men den som inte gör någonting, som bara lugnt sitter och fortsätter har ungefär dubbla mängden pengar i fickan än den som har försökt vara smart och tajma ekonomin på olika sätt.

Jan: Så den som inte gör något alls är faktiskt vinnaren. Det är ganska kontraintuitivt.

Jonas: Vi borde kanske förändra vår syn på detta.

Att inte göra något är också en aktiv handling, speciellt när det gäller sparande. Trots att det kan kännas skrämmande att se ditt sparkonto minska, är det oftast bäst att hålla fast vid din sparplan.

Att välja att inte agera är också ett aktivt beslut, och det kan faktiskt vara det smartaste du kan göra. Att aktivt välja att inte agera är ett kraftfullt beslut!

Att inte göra något

Jan: Precis, det är inte det mest intuitiva. Jack Bogle, grundaren av Vanguard, sa en gång:

Don’t do something, just sit there.

vilket är precis tvärtom mot det vi oftast tror som är ”Don’t just sit there, do something!”.

Jonas: Exakt, som vi diskuterade tidigare, att försöka tajma marknaden är det enklaste sättet att förlora upp till 40 procent av din förväntade avkastning varje år.

Jan: Daniel Kahneman, Nobelpristagaren i ekonomi, sa faktiskt att:

Den genomsnittliga investerares underprestation beror huvudsakligen på försök att tajma marknaden.

Något mer från det där nyhetsbrevet om Napoleon?

Jonas: Nej, det var nog det viktiga.

Jan: I ett annat nyhetsbrev nämnde du en graf som jag har tänkt att kopiera.

Jonas: Var det den om tid på gymmet?

Skillnaden mellan träning och sparande

Jan: Du gjorde en bra jämförelse, förklara gärna.

Jonas: Vi har många ambitioner i livet. Många vill bli mer vältränade, men det kräver mycket tid på gymmet. Många vill också förbättra sin ekonomi, men det kräver att du börjar göra något nu.

Jan: Att bli stark kräver en stor tidsinvestering, kanske fem eller tio timmar på gymmet varje vecka i flera år. Resultaten kommer gradvis men sedan planar de ut.

Jonas: Medan snitt-tiden till ett bra sparande, det tar 4 minuter och 20 sekunder för en snitt person att starta en Opti-portfölj med ett månadssparande och sedan kan du glömma bort det, om du så vill. Allt som är viktigt sköts av oss.

Sammanfattat i en enda graf kan man se skillnaden enligt nedan:

Alla nyhetsbrev finns på OPTI-bloggen

Caroline: Toppen, men vem får dessa nyhetsbrev?

Jonas: Om du är kund hos Opti får du dem på mejlen men annars kan du läsa dem på vår blogg.

Jan: Jag tror att detta var från januari förra året, och det handlade om ”Myten om Motivation”. Där pratade du också om sparmål och hur de skiljer sig från andra mål och du pratar också om inre och yttre motivation. Vill du säga något mer om det?

Jonas: Yttre motivation är när vi gör saker för att andra ska se och uppskatta dem. Pengar kan vara en form av yttre motivation, eftersom vi vill visa att vi har lyckats. Men inre motivation är mer intressant. Det är det som får oss att må bra inifrån. Det handlar inte om att visa upp framgång eller styrka för andra, utan att vi själva känner oss nöjda och starka.

En kväll när jag skulle lägga mina två små döttrar – vilket kan ta tid – bläddrade jag igenom tusentals anonymiserade namn på sparportföljer. Det slående var att 95 procent av dem tydde på inre motivation. Det handlade inte om att spara till en ny bil, utan om att skapa möjligheter för framtiden.

Caroline: Hur vet man att det är inre motivation? Kan du inte ge några exempel?

Jonas: Absolut.

Säg att 60 procent av våra kunder har döpt sina konton till variationer på temat: ”jag gör detta nu, för jag vet om att det ger mig andra möjligheter i framtiden”.

Caroline: Framtidssparande?

Jonas: ”För en ljusare framtid”, hade kunnat vara en väldigt banalt exempel, men variationer på det åt olika håll, man vet om att, jag gör detta just nu och det ger mig andra möjligheter någon gång i framtiden.

Caroline: Så man kan ge sina portföljer namn för att påminna sig om varför man sparar?

Jonas: Precis. Det hjälper dig att komma ihåg varför du sparar varje gång du loggar in. Kanske sparar du för att ha större ekonomisk frihet om femton år, eller för att kunna ta tillvara på en framtida möjlighet. Det är ofta mjuka, odefinierade mål, men det är inre motivation.

Jan: Vill du veta vad jag har döpt min portfölj till på Opti, Caroline? Det är bara ”test”. Jag startade den 2017 för att testa tjänsten, och sedan har jag bara låtit månadssparandet rulla på. Jag loggade in innan du kom och insåg att jag nog borde byta namn på den. ”Test” är inte särskilt inspirerande. 🙈

Trots mycket forskning är vi inte bättre på att spara

Jonas: Ni är riktigt kunniga inom privatekonomi och mycket bra på att förklara det för andra. Ni vet redan att ni bör starta ett månadssparande och investera mer, likt någon som renoverar sitt eget hus och är mycket bra på det. Det finns dock människor som inte vill vara engagerade eller inte vill lägga tid på sparandet.

Jan: För två år sedan blev jag inbjuden till ett finansföretag som ekonomiexpert. De fokuserar på unga människor. Jag fick umgås med en grupp ungdomar som tyckte att ekonomi var ett monster de stötte på i slutet av månaden när pengarna var slut.

Caroline: Det var fint att de kunde sätta ord på det.

Jan: En av tjejerna hade en dröm om att ha en Rolex och hon hade lyckats spara till den. Problemet för de flesta av oss är att vi inte har något som är viktigt för oss att spara till och sedan har vi inget självförtroende i det eftersom finansbranschen gör det svårt att spara.

Som influencer får vi mycket mejl, ibland hatmejl. En av de roligaste sa att vi är idioter och att ingenting vi tar upp har vi kommit på själva. Allt kan man läsa om i andra böcker. Ja, det är meningen, men inte alla söker upp den kunskapen själva.

Jonas: Vi försöker ta forskning och omvandla det till något som kan få folk att agera. Finansiell forskning de senaste 50 åren är fantastisk, men vi har inte blivit mycket bättre på att spara.

Jan: När man träffar människor säger de att de känner till forskningen om indexfonder men de vill ge sig själva chansen att slå index. Vi människor tror ofta att vi är bättre än vad vi egentligen är. Det finns folk som slår index men det är inte alla.

Jonas: Ja, precis. Som institution kan vi på Opti handla saker till en fraktion av kostnaderna. Men privatsparare spelar under sämre regler. De kan inte göra samma saker och deras kostnader är högre.

Att försöka slå index är att jaga sin egen svans

Jan: Som ett tankeexperiment: om du inte fick investera i Opti och indexfonder inte fanns, hur skulle du då maxa din chans att slå index?

Jonas: Om jag känner till forskningen vet jag att ju mer jag försöker slå index, desto större är sannolikheten att jag inte gör det.

Caroline: Jag tycker att det är en svårbesvarad fråga till och med för mig som suttit i den här podden ett bra tag.

Jan: Jag tycker om frågan. Min standardinställning är att svara nej till att det är enkelt att slå index. Men du kan öka risken och potentiellt öka dina vinster genom att belåna en indexfond. Jag skulle dock rekommendera att jobba med belåning eller fokusera på en faktorfond.

Jonas: Men det är fortfarande frågan om hur man slår index. Jag återvänder till de klassiska sätt som fondbolagen använder för att slå index. Bästa knepet i boken. Det andra är ju att ta en betydligt större risk som du vinner på.

Säg att du ska investera i MSCI World – en per dina regler en aktiv fond – men du försöker ändå välja en som är så bred som möjligt för vi vill ta så lite aktiv risk som möjligt. Sen så applicerar du en 20 procents hävstång på den, och då måste du ju då få en annan riskprofil. Om du skulle göra det by the book måste du också tillämpa 20 procent hävstång på indexet du jämför med, och vips så kommer du inte någon längre slå index.

Att försöka slå index är som att jaga sin egen svans. Många har missförstått vad index är. Index är den kollektiva intelligensen av alla investerare, inte ett genomsnitt. Att slå det kräver mer än bara att vara smartare än en enskild investerare.

Jan: Det kändes som att det inte fanns mer att säga om det.

Caroline: Jag tycker att det är skönt att du säger att frågan är felställd från början, Jonas.

Jan: Jag gillar det också. Vi har i ett tidigare avsnitt också namnet med Craig Lazarra från SPIVA (avsnitt 302) som pratar om ”rummet med investerare”.

En del av rummet överpresterar gentemot marknaden, och summan av all överprestationen måste vara lika med summan av all underprestation.

Som indexinvesterare säger du:

Jag avvaktar och ser vad snittet blir i rummet och jag nöjer mig med att få den avkastningen, till en extrem låg kostnad och utan någon ansträngning.

Jag tyckte att det var en ganska fin metafor. Men jag tänker vi ska ta några några nyhetsbrev till som du har skickat.

Det är inte svårt att vara bättre än grannen

Jonas: Men du har ju fortfarande ett sätt att typ slå index, och det är ju att bete dig smartare. Okej, du kan inte bete dig smartare än index, men om vi omdefinierar index till vad den snittlige investerare får, så kommer vi tillbaka till Dalbar-rapporten.

Jan: Så vill jag vara bättre än grannarna!

Jonas: Ja, vill du vara bättre än grannen? Det är ju inte ens svårt.

Caroline: Hur gör man det?

Jonas: Du utgick från att slå index och då tänker jag på de stora finansiella indexen. En mycket mer relevant fråga, det är ju att slå grannarna, slå de index som är dina grannar och då är vi nere på vad de investerar i och hur beter de sig.

Vi vet om, att bara det att man börjar spara så man kommer ganska långt. Men vi bortser från grannarna som inte sparar utan vi tar bara grannarna som faktiskt är aktiva sparare, index till och med bara för att ge dem ett stort försprång framför andra investerare. Sättet att slå dem är ju jätteenkelt om vi går tillbaka till Dalbar-studierna här, som vi nämnde i förra avsnittet, och det är ju att när saker är väldigt oroliga, då beter de flesta sig fel.

Det beror alltså på hur du beter dig när marknaden är orolig. Om du fortsätter att spara, även när marknaden går dåligt, kommer du att hamna framför dina grannar.

Jan: Det bästa rådet är att bete sig normalt när alla andra beter sig onormalt.

Jonas: Exakt, och du kan förbättra ditt beteende ännu mer under oroliga tider genom att öka ditt sparande när marknaden faller.

Jan: Det här är ett spel som är riggat mot oss. Vårt överlevnadsbeteende gör oss till dåliga investerare. Men om vi kan bete oss på ett sätt som är bättre än genomsnittet, kan vi uppnå bättre resultat över tid.

(Red: någon vecka efter inspelningen så släppte Jonas artikeln: ”Så bra investerar din granne (egentligen)” som fördjupar denna diskussionen. Kul att inspirationen går åt båda hållen.)

Vi uppmuntras att vara aktiva av finansbranshen

Jonas: Ja, och det går tillbaka till kopplingen mellan risk och avkastning. De bästa fonderna tar alltid den högsta risken.

Jan: Och av någon anledning får de mest pengar.

Jonas: Ja, det är ju helt uppenbart att när du går in på Avanza, eller en annan nätbank så finns det ett intresse i att pusha. Det är sällan de billigaste fonderna och det finns ett intresse i att pusha. Det finns mer pengar i produkter som är i hög grad aktivt fövaltade, och då såklart med uppenbart högre fondavgifter för då tjänar man som nätbank betydligt mer provision. Indexprodukter är för alla banker i Sverige och globalt en kundanskaffningsprodukt, och man tjänar pengar på att flytta folk från kundanskaffningsprodukterna till aktiva produkter och på saker som valutaväxling.

Jan: Det där är ju roligt, för det pratar vi också med häromveckan med FIRE-bloggaren Fru Efficient Badass (avsnitt 297) som har jobbat i industri eller mot konsument. Och hon sa ju att samhället och företag vill att du ska köpa mer. Det finns liksom ingen gräns för det. Där gäller ju finans finans också.

Caroline: Det tänker man inte så ofta på, att det också såklart (!) gäller finans.

Jan: Vi bör inte vara nöjda eller passiva. Vi är konsumenter och vi påverkas av tidigare erfarenheter. Vi har överlevt tack vare denna reflex, men det kan leda till dåliga investeringsbeslut. Du skrev nyligen om detta i ett nyhetsbrev, där du påpekade hur vår instinkt att agera i kriser inte alltid är lämplig i den moderna världen, till exempel vid börsnedgångar.

Vi ska vara konsumenter och de utnyttjar den här heuristiken att vi alltid går på tidigare erfarenhet. Om jag har gått där ute och där var ett lejon förra gången, då är där sannolikhet ett lejon denna gången också. Det har hjälpt oss att överleva och det är ganska sunt. Men inom oss översätter vi själva det till att ”denna fonden har gått bra, då kommer det nog gå bra framgent med”.

Jag skulle nästan säga att spelet ju är riggat mot oss. Beteendet som gör oss till överlevare gör oss till ganska kassa investerare. Och du skrev i något nyhetsbrev om detta. Det hette något fantastiskt som ”vad kaffepriset lära oss om börsen”. Hotet idag är inte ett lejon utan nedgång på börsen.

Caroline: Vi tänkte på det med kaffet. Det är ju väldigt många som dricker kaffe och många som har stört sig på att kaffet har blivit så dyrt nu också. Och i nyhetsbrevet är det verkligen ett sätt att fånga upp. intresset, och att folk förstår att det finns en koppling till deras egen vardag till det som händer där ute i verkligheten och på marknaden.

Jan: Ja, det är du grym på, Jonas. Kan du kommentera det nyhetsbrevet och vad jag beskrev innan, lite kort?

Jonas: En av de mest framgångsrika reklamkampanjerna inom finansbranschen var när indexfonderna introducerades i USA. Det var en stor kampanj som uppmuntrade aktivitet och sparande.

”It´s not american to be average”.

Jonas: Och det är ju där vi har en industri som uppmuntrar aktivitet.

Jan: Exakt, deras jobb är inte att göra oss rika, utan att göra sig själva rika. Det är vi som ger dem våra pengar, och vi kan inte vara arga på dem om vi inte gillar det.

Jonas: Så länge avgiften är tydlig är det okej. Men om du köper en bil och den börjar dra pengar från ditt konto automatiskt, då har du rätt att vara arg.

Jan: Oavsett om bilen funkar alls inte.

Caroline: Då får man lov att vara förbannad.

Jan: Ofta får man inte ens se den andra bilen som är man skulle jämfört med.

Caroline: Eller index i fallet med finansmarknaden.

Jonas: Målet bör vara att ge människor information så att de kan fatta sunda beslut. Det är här finansindustrin kan förbättras. Vi behöver regleringar för att göra datan tillgänglig och förståelig, och vi kan inte lita på industrin att göra det åt oss.

Sämsta scenariot för dina pengar

Caroline: Men hur kan vi vara säkra på att vi har tillgång till all nödvändig information?

Jan: Man kan aldrig vara helt säker på vad man inte vet.

Caroline: Ja, det kan vara svårt att veta exakt vad man behöver veta.

Jan: Det har till exempel tagits bort jämförelser med indexfonder från faktablad.

Jonas: Ja, det är information vi tidigare alltid har fått.

Jan: Men vi behöver också prata om hur vi förstår finansiell information. Många människor har svårt att förstå koncept som ränta på ränta. Till exempel, i en undersökning jag gjorde på Instagram, visade det sig att de flesta underskattar effekten av en 1% högre avgift över 25 år. Folk trodde att det skulle ta bort 10% av deras avkastning, men i själva verket tar det bort 30%.

Caroline: 30 procent låter nästan för otroligt för att vara sant.

Jan: Det är absurt, men sant. Vi ger bort en stor del av vår avkastning i avgifter. I vissa fall, som med hedgefonder, kan det betyda att du ger bort hälften av ditt kapital över en tioårsperiod.

Jan: Och då är det också sällan något valbart index. Då är det folk som räknat ut att om du betalat det ofta det Hedgefond är inte så vanligt i USA eller är inte ovanligt i Sverige vanligt i USA. Då ger du bort 50 procent av ditt kapital på en tioårsperiod.

Jonas: Men det finns andra aspekter att överväga också. Till exempel kan någon som betalar höga avgifter för en fond faktiskt ha mer pengar på sitt konto efter fem år jämfört med någon som har bytt till indexfonder eller en fondrobot, om det är så att den personen är inne och joxar med sitt innehav, precis som nämnts i Dalbar-studien att folk ofta gör.

I det ena fallet betalar du 2 procent i avgift. Om vi utgår från något som liknar avkastning i ena fallet så betalar du sinnessjuka 2 procent i avgift och 20 procent i performance, dvs. på vinsten. Men i andra fallet så vet vi om att du sänker din förväntad avkastning med ungefär 40 procent.

Caroline: Men de kan också visa upp fantastiska resultat för en 20-årsperiod, medan de egentligen tar hälften av ditt kapital i avgifter. Sjukt ändå med fall 2…

Jonas: Det är sant, men jag förespråkar fortfarande diversifiering och låga avgifter. Jag vill bara peka på att dåligt beteende kan vara en stor förlustpost för många investerare.

Vem är bäst investerare? Vampyren eller tidsresenären?

Jan: Jag håller med. Men för att återvända till ett tidigare ämne, jag minns ett nyhetsbrev du skrev förra året om att ”investera som en vampyr, inte som en tidsresenär”. Kan du förklara det mer?

Jonas: Absolut. En tidsresenär tror att de kan förutsäga framtiden och försöker ändra saker i nuet för att påverka den. De misslyckas dock ofta eftersom de inte förstår alla komplexa samband.

Caroline: Jag tror att vi behöver lite mer kontext.

Jonas: Ja, låt oss titta på ett typiskt exempel från en tv-serie eller film. En tidsresenär har sett framtiden och reser sedan tillbaka i tiden för att ändra något. De tror att de vet mer och försöker fixa saker, men det går nästan alltid fel eftersom de inte förstår hur allt hänger ihop.

Jan: Och vad menar du med att ”investera som en vampyr”?

Jonas: En vampyr, till skillnad från en tidsresenär, vet att den kommer att leva för evigt. Därför investerar en vampyr för lång sikt, utan att försöka förutsäga eller ändra framtiden. De låter tiden jobba för dem och utnyttjar effekten av ränta på ränta.

Caroline: Hur kom du fram till det här resonemanget?

Jonas: Jag utgår från vad jag vill förmedla. Det var mycket förändringar förra året, och många människor försökte förutsäga framtiden och justera sitt sparande därefter. Jag vill istället uppmana till att låta tiden jobba för oss, precis som en vampyr skulle göra.

Jan: Så vi ska inte agera som tidsresenärer, men snarare som vampyrer när det kommer till investeringar?

Jonas: Exakt. Du kommer att vara i marknaden under en lång tid, så det spelar ingen roll om du får en avkastning på sju eller åtta procent på två år. Det kommer bli bra ändå.

Caroline: Men många som lyckas med sina investeringar har varit tålmodiga, precis som vampyrerna i ditt exempel? Och sen har man råd med ett extravagant liv, precis som de fiktiva vampyrerna alltid har.

Mer om Optis nyhetsbrev och fler läsarfrågor

Jan: Ett annat nyhetsbrev var skatt. Anta vår utmaning och investera pengarna från skatteåterbäringen. Vi intervjuade Skatteverket, och de sa att om man deklarerar före den 30 mars får man sin skatteåterbäring före påsk. Sen är allt klart i september. Så varför inte investera de pengarna?

Jonas: Genomsnittssvensken får cirka 5-10 000 kronor i skatteåterbäring. Det är mycket pengar, vad kan man göra med dem? Och vi vet sedan tidigare att mediansvensken inte kunde inte ta en utgift på femtusen kronor. Vi vill hjälpa så många svenskar som möjligt att förbättra sin ekonomi. Tänk om vi kunde hjälpa den genomsnittliga svensken att sätta undan 5000 kronor. Det skulle innebära att de dubblar sitt tillgängliga kapital.

Jan: Precis, det är vår mission. Men låt oss inte glömma att vi även måste njuta av livet, till exempel genom att ta semester. Sista titeln på dina nyhetsbrev jag kommer att ta upp! Det finns många bra, men jag har lite tidsbegränsning så här kommer sista: ”Semestra dig till en bättre ekonomi”.

Jonas: Kommer inte ihåg den exakt.

Jan: Det för då får det vara en cliffhanger till nästa gång. Men jag tänkte vi hade några sista frågor härifrån från några läsare. Pareto i forumet undrar ett par saker. Nu blir det lite nördigt och lite snabbt.

I september 2021 förutspådde vi att aktier skulle ge en avkastning på 9 procent, statsobligationer 4 procent, kredit 5 procent och råvaror 6 procent. Hur ser du på det idag, Jonas?

Läsarfråga från @Pareto i forumet

Jonas: Dessa förväntningar är på lång sikt. Det är svårt att förutspå på kort sikt. Men generellt sett, dessa långsiktiga förväntningar har inte förändrats mycket.

Jan: Tack Jonas. Vi har en annan fråga från Mattias. Han är ett fan av Opti-portföljen. Han undrar hur vi tänker kring vår ränteportfölj, speciellt fokus på globala och valutasäkrade investeringar. Varför väljer vi dessa?

Jonas: Om jag hade ställt samma fråga tillbaka till honom, hur ska man tänka rörande sin i portföljen? Då hade ju han som, kanske är väldigt inläst på forskningen, sagt att ”ja, men du ska diversifiera så mycket som möjligt” och argumentet är ju precis samma för räntesidan Så du vill ju diversifiera så mycket som möjligt inom begreppen räntor, undantaget korta räntor. Det tycker inte vi ska med egentligen i de långsiktiga portföljerna, de är för ”cash-nära”.

Men vi vill diversifiera så mycket som möjligt inom långa räntor och långa räntor och underkategorierna där. Så har vi då nominella statsobligationer, realränta, obligationer och krediter. Krediter innefattar ju mycket, men till exempel företagsobligationer med mera. Så där vill vi vara så breda som möjligt helt enkelt.

Syftet med en portfölj är att ge så mycket avkastning som möjligt för den risk vi tar. Det finns ett egensyfte också i att minimera risken, förutsatt att vi inte offrar avkastning oproportionerligt mycket. Och om du gör en obligations investering, så är ju volatiliteten – svängningarna – mycket mindre än vad den är på aktier. Men valutasvängningar vet alla, som har rest utomlands senaste tiden, kan vara väldigt, väldigt stora. Så om du är inte valutasäkrar en obligation så köper du framförallt valutarisken.

Jan: Så, jag har köpt något som ska ge mig 2 procent, men det kan röra sig om 10 procent upp eller ner beroende på hur valutan går?

Jonas: Exakt, du får den förväntade avkastningen från obligationer men tar volatilitetsrisken från en valuta. Det kan förstöra rollen som obligationer spelar i din portfölj, vilket är att minska risken.

Jan: Räntor kan alltså vara mer komplicerade än vad man först tror.

Jonas: Absolut. Det kostar mer att valutasäkra och köpa globalt jämfört med att bara investera i svenska tillgångar. Men vi tycker att det är värt det för den ökade diversifieringen.

Jan: Ja, jag vet. Men det där är ju myter när man börjar spara. Tänker massa aktier är klurigt, räntor är enkelt, är bara köpa räntefond. Sen börjar man titta på räntor och det finns en massa annat.

Jan: Då har vi en annan läsarfråga:

Har ni några tankar på andra typer av portföljer som liksom exempelvis ”Permanent portföljen”, Golden Butterfly eller något sådant?

@Henke i forumet

Jonas: Just nu har vi inga planer på det. Vi fokuserar på att minimera risken utan att offra avkastningen oproportionerligt mycket. Vi strävar också efter att få människor att fortsätta spara, trots marknadssvängningar. Men intressant nog, en ”beteende tidbit” är att folk som har såna här nischade portföljer i regel presterar bättre än ”min granne indexet”. Det är på grund att när du har köpt in dig på som strategi, så gör du i regel mindre med den. Joxar inte, tar inte ut pengar och försöker tajma marknaden eller något sådant.

Caroline: Ah, du stannar kvar för att du har satsat på själva strategin.

Jonas: Med strategier får du i regel mer i fickan, men det beror inte på att strategin är bättre. Det beror på att du sitter lugnt i båten.

Caroline: Harvester, en läsare har ställt en fråga: Fråga gärna vad som är tanken med ”Opti Ett Bas”. Det är nästan bara korta räntor i den. Är det vettigt att ha på sitt Investeringsparkonto (ISK)?

Jonas: Väldigt bra fråga. Tillbaka till beteende. Mitt mål är att se till att man ska ha så mycket som möjligt i fickan i framtiden. Låt säga att vi då har en kund som är på väg att ta ut sina pengar för att hen inte är bekväm med svängningarna just nu. Om vi då istället kan säga ”sluta inte investera, utan behåll ditt månadssparande men lägg in i den här nästan helt ovolatila portföljen som nästan är som sparkonto plus”.

Och sen när vi börjar komma tillbaka till lite stabilare tider och man inte längre är orolig, så få in det igen i en väldiversifierad, högavkastande, långsiktig portfölj. Är det vettigt att ha den på ett ISK eller på en depå kan debatteras. Men det är inte det som är den viktiga frågan. Det viktiga rollen som Opti bas fyller, det att få människor att fortsätta spara.

Sämsta rådet i finansbranschen

Jan: De sista två frågorna som vi som vi brukar ställa till alla våra gäster. Vilket är det sämsta finansiella rådet som du har hört under dina år i finansbranschen?

Jonas: Jag tror att det sämsta rådet i finansbranschen är:

Att vara för aktiv och tro att man kan vinna över marknaden genom att ständigt läsa på och engagera sig.

Jan: Den andra frågan som vi brukar ställa. Har du något boktips?

Jonas: Ja, jag rekommenderar ”The Three-Body Problem”, en kinesisk science fiction-bok. Den är ganska lång, men mycket tankeväckande. Författad av en fabriksarbetare från ingenstans som skrev sin första bok, och den är på många sätt jobbig. Man måste läsa alla tre böckerna och det är nästan 2000 sidor, men den provocerar tanken på en del sätt som är riktigt, riktigt intressant.

Jan: Jag har aldrig hört talas om boken, men vad spännande.

Jonas: Den är lite genreöverskridande.

Jan: Jag fattar att du inte vill spoila den. Men, vad har den gjort för skillnad för dig?

Jonas: Känner du till Fermiparadoxen?

Jan: Ja, men utveckla gärna för de som inte vet.

Jonas: Paradoxen är ju om det nu finns liv i universum, varför ser eller hör vi inte? Och den ger dessa tvåtusen sidor ett väldigt intressant svar på.

Jan: Jonas, det känns som jag hade kunnat prata här i tio avsnitt till. Stort tack för att du vill hälsa på! Tack,. Tack!

Länkar till de olika nyhetsbreven

Nedan finner du de olika nyhetsbreven som vi refererar till under intervjun:

2023

• April: Så bra investerar din granne (egentligen) | Opti
• Mars: Känslan av pengar | Opti
• Februari: Vad kaffepriset lär oss om börsen | Opti
• Januari: Myten om motivation | Opti

2022

• November: Let’s talk about tax, baby | Opti
• Oktober: Konsten att handla konst | Opti
• September: Marknaden andas ut | Opti
• Augusti: Miljoneffekten av ränta-på-ränta | Opti
• Juli: Napoleons tips om det blir recession | Opti
• Juni: Vad nedgång lär oss om uppgång | Opti
• Maj: Investera som en vampyr (inte en tidsresenär) | Opti
• April: Vi lanserar nya, bättre portföljer! | Opti

Jan och Caroline Bolmeson

21 maj, 2023

Den här artikeln publicerades söndagen 21 maj klockan 17:52 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Indexfonder, fonder och fondrobotar, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.