Att missa de 10 bästa dagarna på 30 år kostar 30% av årsmedelavkastningen

Intervju med Jonas Hombert, VD och grundare till fondroboten OPTI

Jan och Caroline Bolmeson

14 maj, 2023

Visste du att den genomsnittlige småspararen har i genomsnitt ca 30% sämre avkastning än index? Främst på grund av att man gör många onödiga beteendemisstag, som t.ex. att man får panik och missar de bästa dagarna eftersom de ofta ligger i anslutning till de sämsta.

I dagens avsnitt pratar vi med Jonas Hombert som grundat fondroboten OPTI. Hans resa började med att han sålde sitt bolag, fick en påse pengar och kom i kontakt med finansbranschen. Precis som jag upplevde han en viss frustration med branschen och bestämde sig för att göra något åt det genom OPTI.

Det jag gillar med Jonas är att han har ett lite annat perspektiv än mig och många andra som ibland kan vara lite överintresserade av sparande. Vi pratar ofta om att:

• Inte lägga alla äggen i samma korg (=diversifiering)
• Vikten av låga avgifter
• De bästa och bredaste fonderna
• Portföljteoeri

och andra nyanser. Då säger Jonas; Ja, det är viktigt. Men det är lite som att prata om motorn i en bil. Motorn är viktig. Men det är ännu viktigare att:

• Det är en person som sätter i sig i bilen och startar den
• Hur personen kör bilen och att man inte gör dumma saker och kör i diket

Det kan tyckas vara självklart. Men det är det inte. Det amerikanska bolaget Dalbar släpper varje år där de – varje år – konstaterar att många småsparare just kör i diket. De får i genomsnitt lägre avkastning än de teoretiskt borde få om de bara köpte sin investering 1 januari och behåll den till 31 december ett enskilt år (korrigerat för avgifter så klart).

Över en lång tidsperiod om 30 år, är småspararens avkastning ungefär 70% av jämförtbart index. För den senaste 30 års perioden, gav det amerikanska indexet S&P500 ca 9.65% och småspararen fick 6.81%. Det vill säga ca 30% lägre vilket i kronor blir jättemycket pengar. Vi pratar om anledningarna till det, som t.ex. i en rapport från banken Wells Fargo som visar att om du investerat i 30 år, men missade de bästa 10 dagarna, då gick din avkastning från 7.82% per år i snitt, ned till 5.06% i snitt. Det går inte att underskatta hur mycket pengar det blir över tid. För en median-Avanzian (startkapital: 67.000 SEK och 1.100 kr/mån i sparande) så blir det skillnaden mellan att få ut 2.2 Mkr eller 1.0 Mkr.

Det är som Jonas säger, att felet som jag och många andra som är intresserade av sparande gör, är att vi antar att alla t.ex. fortsätter spara genom tuffa perioder. Att de inte får panik och kör ner bilen i diket. Särskilt eftersom många av de bästa 10 dagarna kommer i närheten av de 10 sämsta dagarna.

Jonas ger mig även ett guldkorn som jag själv faktiskt inte tänkt på. För en vanliga sparare som sparar t.ex. 1.000 SEK i månaden och har 50.000 kr i sparat kapital så ger 100 kr/månad mer i sparande en större effekt på slutsumman än en fond med 0.5% lägre avgift. Något som vi sedan har diskuterat i forumet:

• Vad ger mest effekt för en normal sparare? 100 kr mer i sparande eller 1.0% lägre avgift på 10 år?

Nu är det bästa naturligtvis spara 100 kr mer i månaden (om man har möjlighet) OCH spara till en lägre avgift. Det är ju inte utan anledning att jag tjatar om att:

Lägre avgift = mer pengar till dig

Men det visar på att avgiften, eller motorn i bilen, inte är så viktig i början av en sparkarriär som jag ibland tror eller har trott. Att komma igång ÄR viktigare än att komplicera det. Det här och mycket annat pratar vi om i denna första delen av två tillsammans med Jonas. Vi hoppas att du gillar avsnittet!

Många hälsningar,
Jan, Caroline och Jonas

Transkribering av hela intervjun med OPTI och Jonas Hombert

Jan: Varmt välkommen tillbaka Jonas Hombert. Du är grundare och VD på fondroboten Opti. Du har pluggat på KTH och startat flera företag. Efter att du sålt ditt bolag kom du i kontakt med finansbranschen. Det ledder till att du startade ett eget bolag, fondroboten Opti. Du driver även i min mening ett av Sveriges bästa nyhetsbrev, men det kommer vi till senare. Är det något du vill lägga till?

Jonas: Nej, det tror jag inte.

Jan: Detta är lite roligt för att du har varit och hälsat på oss innan och jag kollade upp när det var och det var 17 juli 2017.

Jonas: 2017?

Jan: 2017, det är så länge sedan att avsnittet har inte ens ett nummer. Du var inte med Caroline för det var på den tiden jag gjorde intervjuerna själv. När man inser så blir det helt sjukt eftersom du är ju ändå och Opti är ju ändå ett av de företagen som vi brukar nämna ganska frekvent. Det var 2014 du startade Opti. För den som inte vet vad Opti är, så du får köra hiss presentation, vad är Opti och varför är Opti viktigt?

Beteendemisstag kan sabba även för den perfekta portföljen

Opti, vi vill ju bygga tjänsten som gör det enklast att spara bra, det är det. Det finns för mycket människor som antingen inte spara alls eller som har massa pengar på ett sparkonto eller som har massa pengar i en trött och dålig fond. Eller människor som kanske sparar bra men beter sig helt fel. Målet med Opti har ju varit att ge den tjänst som kan ge människor mest pengar i fickan i framtiden.

Jag tycker om mer att berätta det så, för det finns många delar som bygger upp vad vi gör. Vi förvaltar ju pengar, det är det vi gör i slutändan. Men det är så mycket mer än det som kommer in. Förstås handlar det om att förvalta pengar och generera avkastning, men det finns andra aspekter som avgifter och beteenden att ta hänsyn till. Det kan vara frestande att sikta på den perfekta portföljen, men om du inte beter dig korrekt, då spelar inte ens den perfekta portföljen någon roll.

Caroline: Du tänker att man beter sig fel och gör konstiga saker i portföljen?

Jonas: Exakt. Tänk att du ska bli en toppatlet, säger vi. Men du äter helt fel eller du tränar inte rätt. Det spelar ingen roll att du är bäst på gymmet om du sedan äter dåligt.

En av de viktiga aspekterna som vi fokuserar på hos Opti, inklusive våra nyhetsbrev, är inte bara att förse människor med rätt ”löpskor” för en effektiv ekonomisk ”löpning” – det vill säga, korrekt pengaförvaltning – men också att se till att de ”tränar” och ”äter” rätt. Med det menar vi att vi hjälper dem att utöva korrekta finansiella beteenden och ta välgrundade beslut, allt för att de ska kunna nå sina ekonomiska mål på lång sikt.

Jan: Varför blev det Opti för dig?

Många snedvridna incitament i finansbranschen

På vissa sätt konstigt på vissa sätt helt naturligt, tycker jag. Det som är genomgående för mig från tidiga tonår, det är någonstans att jag tycker om att förstå varför människor gör någonting, sedan hjälpa människor att göra rätt sak även när det inte är intuitivt för dem. Eller om man formulerar annorlunda, ge människor en möjlighet som de inte hade innan.

När jag sålde mitt föregående företag blev jag kund i finansvärlden. Det var en ögonöppnare. Jag började uppskatta värdet av portföljteori. Jag är till en viss mån matematiker, portföljteori är ju tillämpad vågrörelselära, om du frågar mig.

Portföljteorins värde, fördelen med att ge människor lämpliga investeringar och att ge rätt råd för att hantera dem effektivt – det vill säga att undvika dåliga beslut – var tydligt. Men det var endast tillgängligt för en begränsad grupp, mestadels medelålders vita män bosatta i Stockholm.

Frågan blev då hur vi kan göra det tillgängligt för alla.

En annan insikt var att det fanns många snedvridna incitament i branschen, med många aktörer som tjänar pengar på saker som inte gagnar kunden. Hur kan vi eliminera det, göra kostnaderna helt transparenta och därmed ge kunderna möjlighet att fatta bättre, mer informerade beslut?

För att sammanfatta, Opti syftar till att göra högkvalitativ kapitalförvaltning och ett rätt sparande tillgängligt för alla.

Caroline: Var tänker du med rätt sparande?

Jonas: Jättebra fråga! I min värld så definierar jag ”rätt” som det som ger en människa mest pengar i fickan i framtiden. Och då börjar vi komma ner på ett gäng olika saker. Vissa saker pratas det väldigt mycket om – inte minst på ert fantastiska forum här på RikaTillsammans – t.ex. diversifiering och att inte lägga alla äggen i samma korg, avgifter, portföljteori och så vidare.

Missa för guds skull inte de bästa dagarna

Låt oss använda en analogi: portföljteori och alla dess faktorer kan liknas vid motorn i en bil. Men det är också viktigt att du kan köra bilen. Jag ser många investerare som har en fantastisk ”bil”, det vill säga en väl optimerad portfölj med låga avgifter. Men ibland gör de, som alla människor, misstag.

De reagerar på rädsla, tänker fel när marknaden fluktuerar kraftigt. Det finns många aspekter att diskutera här. Jag såg nyligen data från Wells Fargo som jag tycker är mycket intressant. Om du enbart investerade i S&P 500 från 1992 till 2021, en period på 20 år, hade du haft en genomsnittlig årlig avkastning på cirka 7,82%.

Men, om du hade missat de tio bästa dagarna under dessa 30 år, sjunker den genomsnittliga årliga avkastningen från nästan 8% till cirka 5%. Det visar hur viktigt det är att hålla sig konsekvent i marknaden.

Caroline: Det är helt sjukt.

Jonas: Här kommer en tankeställare:

av dessa tio bästa dagarna, inträffade sju inom två veckor från de tio sämsta dagarna under samma period.

Så, tillbaka till bilanalogin, människor kan ha den perfekta portföljen, men plötsligt utbryter det krig i Europa.

Människor blir väldigt oroliga, tar ut sina pengar och missar troligen ett antal av dessa dagar, vilket leder till betydande förluster i avkastning. Förlusten är betydligt större än om du hade haft lite högre avgifter, till exempel 0,2% mer, eller om din avkastning hade varit 0,5% lägre. Detta understryker vikten av att inte låta kortsiktiga händelser störa din långsiktiga investeringsstrategi.

Jan: Detta är väl det man brukar säga:

Tid i marknaden är viktigare än att tajma marknaden.

Det är intressant eftersom vi diskuterade detta innan vi började spela in. Data från olika aktörer som DALBAR, SPIVA eller Morningstar stöder samma slutsats. Om det är något som är entydigt, är det att genomsnittsinvesteraren alltid har lägre avkastning än den tillgång de investerar i.

Caroline: Ursäkta, vad sa du? Jag var lite frånvarande. Vet folk vad DALBAR är?

Att inte göra beteendemisstag är viktigare än det mesta andra

Jan: Dalbar är ett företag som undersöker hur det går för den genomsnittlige spararen, hur skickliga fondförvaltare egentligen är, och hur mycket som beror på tur jämfört med skicklighet. En av slutsatserna är att den genomsnittlige investeraren får sämre avkastning än den tillgång de investerar i.

Om jag bara hade investerat från 1 januari till 31 december ett enskilt år och inte gjort något annat, då skulle jag få samma avkastning som den tillgång jag investerade i minus avgifter. Men den genomsnittlige investeraren får betydligt sämre avkastning än den tillgång de har investerat i även efter korrigering för avgifter.

Caroline: Det är förbluffande. Man undrar, hur kan det vara möjligt?

Jan: Kanske ska Jonas förklara.

Jonas: Vi kommer tillbaka till frågan, vad är ”rätt” sparande? Jag har använt uttrycket ”rätt sparande” flera gånger och min definition av ”rätt” är vad jag eller vi genom Opti kan göra för att ge människor så mycket pengar som möjligt.

Det första steget är att få människor att börja spara och investera.

Om du inte börjar att spara, då har du ingenting, du är inte ens med i matchen.

Sedan kan man tänka att nästa steg borde vara att optimera avgifter eller avkastning på en diversifierad portfölj. Men det viktigaste är att, enligt Jans exempel, bara stanna kvar på marknaden.

Nästa steg är att investera regelbundet. När väl en tuff ekonomisk situation uppstår så kan kanske du kan öka ditt sparande, istället för att göra det värsta möjliga och eventuellt ta ut pengar eller minska dina investeringar. Tricket är att göra tvärtom, investera mer när marknaden blir billigare.

Så beteendet spelar en stor roll, trots att 95% av diskussionen i finansvärlden handlar om enskilda investeringar, portföljer, avkastning och avgifter.

Jan: I forum fokuserar man alltid på detaljer som avgifter, diversifiering eller portföljteori.

Det viktiga för många är att fortsätta spara, inte kapa 0.3% i avgift

Men jag vill tillägga en annan sak om att fokusera på rätt sak. Jag har tagit inspiration från Nick Maggiulli som har skrivit en fantastisk bok som heter ”Just Keep Buying” där han skriver att många, när de väl har börjat spara, vilket är jättebra, fokuserar på fel saker.

Jag håller helt med om att när man väl börjat spara, blir man ofta så fokuserad på sparandet att man glömmer bort att t.ex. försöka öka sin inkomst. Om du ökar din inkomst får du en starkare motor i bilen, vilket innebär att du kommer längre och snabbare, och du får fler valmöjligheter. En bra tumregel översatt till sparande tolkat av mig låter som:

Om din förväntade avkastning i kronor på årsbasis är lägre än summan av allt månadssparande på årsbasis, fokusera mer på att öka inkomsterna och sparandet än att pilla på portföljen. Först när avkastningen från portföljen är större än summan av det du skjuter till, fokusera på detaljerna i portföljen.

Min översättning av Nicka Magiullis tumregel i boken ”Just. Keep. Buying.”

Fokusera mer på att öka dina inkomster. Förhandla om din lön, fortsätt söka jobb även om du redan har ett, eller börja med en Batmankarriär på kvällar och helger. Vartenda extra krona gör stor skillnad, både för ditt sparande, din pension och inte minst självförtroende och kompetens. Många människor lägger mycket tid på att göra fel sak på rätt sätt. De hänger i forum och pratar om tekniska detaljer, vilket är bra, men de skulle ha mer glädje om de tjänade mer pengar att spara.

Caroline: Det som stör mig är att diskussionerna på forum ofta är tekniska och fokuserar mer på finansiella detaljer än på beteende och konsekvens i sparande. Detta exkluderar många människor som bara behöver en okomplicerad spar- och investeringsmetod.

Jonas: Exakt. Vi fick ett mejl för några veckor sedan från en kvinna som sa att hon hade tagit ut alla sina pengar, inte på grund av oss utan för att hon hade försökt spara i tio år men alltid slutade konsumera pengarna istället. När hon började använda vår tjänst förstod hon varför hon skulle spara och lyckades till slut köpa sin första lägenhet.

Vi har lyckats med vårt jobb om vi får människor att börja spara, fortsätta spara även när marknaden är tuff, och att spara mer tills de når sina mål.

Det viktigaste för Jenny var inte att få en portfölj som gav henne 0,3% mer avkastning per år, utan att börja och fortsätta spara.

Där har jag gjort mitt jobb. Och vad var viktigast för Jenny? Var det att komma igång och bara fortsätta eller var det att få en portfölj som också innehöll det där som gav henne 0,3% mer avkastning per år jämfört med andra? Jag säger inte att det andra inte är viktigt, men jag säger att vi har vårt fokus på fel saker.

Jan: Där måste jag också lägga till, jag älskar vårt forum och jag vet att du gillar också, du hänger ju också där.

Caroline: Ibland blir det lite nördigt.

100 kr mer per månad i sparande gör större skillnad än 0.5% lägre avgift

Caroline: Men det är lätt att det blir svårt och att det uppstår en barriär. Jag har ett ekonomiskt projekt för min systers barn, som är tonåringar. Jag vill hjälpa dem att starta ett enkelt och okomplicerat sparande. De behöver inte tänka för mycket på det, bara spara regelbundet under kanske 25 år. Sedan kan de fördjupa sig i detaljerna om de vill, men det viktiga är att de kommer igång. Men man måste kunna komma igång som du säger, Jonas. Man måste komma igång.

Jonas: Om de sparar i 25 år och missar de tio bästa dagarna, kan deras förväntade avkastning sjunka med 40%.

Caroline: Det är ett argument för att inte göra någonting, det vill säga, inte dra ut eller sätta in pengar. Man bör sätta in pengar, men kanske inte ta ut dem.

Jonas: Det finns två aspekter av sparandebeteende vi behöver coachas i.

Först och främst, att inte göra något förhastat när vi känner oss oroliga.

Det är en nyckelpunkt vi fokuserar på. Vi lägger mycket arbete på att kommunicera rätt information till rätt grupp, för att hjälpa dem att fatta rätt beslut.

Den andra aspekten är att börja spara mer. Att öka din inkomst är bra, men om du inte sparar de extra pengarna, går de direkt till konsumtion.

Jag tror att genomsnittssparandet i fonder i Sverige är omkring 1500 kronor. (Red: nedan är siffror från Avanza som visar snitt och mediansparande för deras kunder. Alltså INTE för Sverige i snitt/median som borde vara väsentligt lägre.

Jonas: Om du bara lägger 100 kr mer per månad så är det en mycket större effekt än om du sänker din avgifter med en 0,5%. (Red: se tabell nedan då jag var tvungen att kontrollräkna).

Antagande: sparande 1.000 kr/mån + 8% avkastning per år VS 1.100 kr/mån + 7.5% avkastning per år.

År	100 kr/mån mindre, men 0.5% högre avkastning	100 kr/mån mer, men 0.5% lägre avkastning
1	12 960 kr	14 190 kr
2	26 957 kr	28 285 kr
3	42 073 kr	43 508 kr
4	58 399 kr	59 949 kr
5	76 031 kr	77 705 kr
6	95 074 kr	96 881 kr
7	115 640 kr	117 591 kr
8	137 851 kr	139 959 kr
9	161 839 kr	164 115 kr
10	187 746 kr	190 205 kr

Det är inget fel med att vi nördar in oss på hur vi bygger den perfekta motorn för bilen, men det viktigaste är att få människor att sätta sig i bilen och köra den. Även om den inte har den starkaste eller mest perfekta motorn.

Spara 1.200 kr/mån i 12 år för att ta ut 1.200 kr/mån resten av livet

Det är intressant titta på detaljer, att applicera vågrörelselära och prata om man ska valutasäkra våra obligationer och så vidare. Men för en vanlig sparare är det inte här de största vinsterna ligger. Det som verkligen kommer göra skillnaden – om du kommer att ha 2 miljoner eller 4 miljoner om några år – är att du fortsätter investera och öka på. Håll bara på att köpa och undvik att göra uppenbart dåliga beslut, som att sluta investera.

Jan: På vårt forum diskuterade vi nyligen idén om att:

Spara 1 200kr per månad i tolv år, för att sedan kunna ta ut 1 200kr per månad resten av livet.

Det är en enkel regel att komma ihåg. Samma princip gäller oavsett belopp. Till exempel, om du sparar 100 kr per månad i tolv år, kan du sedan ta ut 100 kr varje månad resten av livet med ganska hög sannolikhet. Jag tycker att det är en cool idé.

Jonas: Men det förutsätter att du inte rör pengarna under de tolv åren. Genomsnittspersonen offrar ungefär 40% av sin avkastning genom att inte låta pengarna stå orörda. Så genomsnittspersonen kommer inte att kunna ta ut 1 200 kr per månad efter tolv år.

Jan: Hur ser genomsnittspersonen ut hos er på OPTI?

Jonas: Jag har lagt åtta år på att försöka hitta en arketyp, för det sägs ju alltid någon, du bygger företag förstå din kund. Det jag har förstått hittills är att jag kan inte lägga våra kunder i de fyra vanliga fack, utan vi är otroligt spridda över hela landet. Vi har betydligt fler människor i små och medelstora orter än vi har i storstäder, vilket jag är stolt över, för där är vi tillbaka till Jenny i Örebro som kör truck, fantastiskt.

Åldersspritt jättemycket också, folk tror att vi har de unga mycket mera av de äldre, så det jobbiga svaret men det mest sanna är att om du gör ett både socioekonomiskt tvärsnitt och ett, vi tittar på inkomst sparat kapital allting. Vi även tittar på vad folk bor i ett geografiskt tvärsnitt och ett demografiskt, man och kvinna ålder, så är vi nästan bang on i mitten på alla dem.

Jan: Hur mycket sparar folk i genomsnitt varje månad?

Jonas: Vi brukar inte prata exakta siffror, men säg omkring 2 000 kr.

Jan: Kan du ge något intervall för hur mycket pengar de har?

Jonas: Det varierar kraftigt. Vi har allt från människor som börjar med att spara 200 kr i månaden till de som redan har betydande tillgångar. Det är faktiskt ganska ointressant att titta på medelvärdet.

Vi tror att alla andra har mer pengar än vad vi själva har

Jan: Vad jag egentligen är intresserad av är inte nödvändigtvis den exakta summan pengar som folk sparar. I mina samtal med människor ser jag två huvudgrupper. Den ena gruppen sparar antingen inte alls eller sparar för lite, vilket innebär att de riskerar att inte ha tillräckligt med pengar. Den andra gruppen består av de som sparar regelbundet, ofta genom att följa våra råd.

Men låt oss bortse från vårt forum och titta på den bredare publiken. I Sverige finns det i grunden två saker du behöver spara till. Först och främst behöver du en buffert för att känna dig ekonomiskt trygg och kunna hantera oförutsedda utgifter. Därefter, givet vår dysfunktionella bostadsmarknad, behöver du spara till ett boende.

Vi pratar inte om forumet nu, utan vi pratar om den stora publiken. Min upplevelse är att i Sverige egentligen, om vi skulle hård dra det, så är det egentligen bara två grejer du behöver spara till. Du behöver spara till en buffert så att du sover gott om natten och kan klara en ekonomisk chock. Och nummer två, vi har en dysfunktionell bostadsmarknad så du behöver spara till boende.

Det finns många myter om pensionssystemet i Sverige, men faktum är att det är ett av världens bästa. Om du jobbar och inte gör något aktivt för att spara till pension, kommer du ändå att få ut ungefär 60% av din lön i pension. Det är inte fantastiskt, men du kan leva på det.

Jag upplever att många som sparar ibland sparar för mycket, och de tror alltid att alla andra sparar mer än de gör. Jag pratade med en läsare nyligen som hade dåligt samvete för att han ”bara” hade sparat 90 000 kr – vilket är mer än vad de flesta i Sverige har.

Enligt en undersökning jag läst, har hälften av Sveriges befolkning mindre än 50 000 kr i finansiella tillgångar. En annan undersökning visade att cirka 27% av den svenska befolkningen inte kan hantera en oväntad utgift på 5 000 kr. Min poäng är att vi ofta överskattar hur mycket pengar folk faktiskt har.

Det är viktigt att ha en verklighetsförankrad bild av situationen. Nyligen publicerade Avanza statistik över hur mycket pengar folk i olika åldrar har, och var inte vad jag hade förväntat mig.

Om du lyssnar på det här och redan sparar pengar, ge dig själv en klapp på axeln. Det är inte så vanligt som du kanske tror. Halva Sveriges befolkning äger inte några fonder utanför pensionssystemet till exempel.

Hjälper vi människor att spara mer?

Det är viktigt att ibland få en verklighetskontroll. Här vill jag ge beröm till Avanza som publicerade data om hur mycket pengar folk har i olika åldrar. När jag såg dessa siffror första gången blev jag chockad, de var mycket lägre än jag trott. Om du lyssnar på detta och redan sparar pengar, antingen genom oss på Opti eller någon annanstans, ge dig själv en klapp på axeln – det är inte så vanligt som du kanske tror. I vår community sparar alla, men vi representerar bara en liten del av Sveriges befolkning.

Jonas: Det är det jag brinner för. Det var det jag började, att hjälpa människor att spara. Också när vi kommer tillbaka till personlig stolthet, att vi har så mycket kvinnor och att det är folk ute i landet, i mindre orter som generellt är mindre benägna att spara annars. Att vi lyckas med äldre även på denna vågen och går tillbaka till median siffror och beteende.

För min del, vi har ett liv, det är inte så jäkla långt. Vi har en viss tid att göra saker som betyder någonting. För mig att sitta och titta på daglig basis för vårt mediansparande är, det är inte oviktigt. Vad som är betydligt viktigare för mig, det är att titta, hur har en kunds median sparande förändrats från innan du började använda oss och efter de började använda oss.

Frågor jag ställer mig är:

• Hjälper vi människor att spara mer?
• Ökar genomsnittssparandet för våra kunder?
• Hur beter sig våra kunder under svåra ekonomiska perioder jämfört med kunder hos andra tjänster?
• Hjälper vi människor att spara mer?
• Går den här medianen stadigt upp för alla som förblir Opti kunder eller får vi in pengar och så försvinner de igen?

Om jag kan få alla som kommer till oss att spara mer än vad de skulle ha gjort annars, då har jag gjort mitt jobb. Eller när vi har väldigt svåra perioder, återigen tack till Avanza och andra nätbanker som släpper data, hur betedde sig de som använder Opti under den här perioden jämfört med de som använder Avanza? Det är ju konsekvent bättre.

Så där är ju mitt mission, medel och median, det är jätteviktigt. Om jag kan få alla som kommer in till oss och bete sig bättre och bygga upp mer pengar helt enkelt, än vad de hade gjort om de inte hade använt det. Då har jag gjort mitt jobb.

Caroline: Hur har ni fått kvinnorna?

Jonas: Svaret, det jag inte vet. Jag tror det är, en sak jag vill klappa oss på axeln för att vi gör bra, då är det att inte vara så jäkla finansiga hela tiden. Det är inte fokus på sharp kvoter och skarpa kurvor.

Caroline: Ur mitt perspektiv kan det kännas avskräckande om man känner att man saknar tillräckligt med kunskap. Generellt sett tror jag att flickor ofta inte uppmuntras till att spara och investera. Detta är min personliga uppfattning, baserat på samtal jag haft med andra kvinnor. Det är min privata uppfattning, när jag har pratat med andra tjejer.

Amortera eller investera just nu?

Jonas: Tillbaka till din viktiga punkt, vi har sagt att det viktigaste för att bygga upp ett kapital är att börja. Jag har en teori – och ni får korrigera mig om jag har fel – att unga flickor generellt sett är mindre intresserade av matematik.

Caroline: Jag vet inte. Finns det sådana siffror?

Jonas: Det tror jag. Finans handlar mycket om siffror och procent, och jag undrar om det kan vara en anledning till att färre kvinnor blir intresserade av, låt oss säga, finans. Kanske för att de tror att det innebär svåra beslut som kräver mycket forskning.

Du nämnde tidigare att om du frågade 10 000 hushåll vem som huvudsakligen sköter ekonomin, skulle det sannolikt vara männen. Det är det vi vill ändra. Det ska inte vara en könsskillnad i vem som tar ansvar för ekonomin, och vi vill att folk ska ta hand om sin egen ekonomi. Vi vet att vissa kvinnor sparar för att de behöver den ekonomiska friheten att kunna skilja sig.

Jan: Nu hoppar jag helt till en annan fråga. En fråga som dyker upp ofta är ”amortera vs investera” nu när räntan har ökat. Hur tänker du kring det?

Jonas: För det första är det väldigt individuellt. Amortering ses ofta som ett sätt att spara, men det är ett bundet sparande. Du får bara tillgång till de pengarna när du flyttar till något billigare. Är det verkligen så du vill binda upp dina pengar?

När det gäller bostäder, tror många att det är en säker investering. Men om vi ser på historiska data, är det inte alls lika tydligt. Bostadsmarknaden gick mestadels sidledes fram till den tidiga 90-talet, kraschade då, gick sedan sidledes och uppåt till finanskrisen och har sedan dess haft en bra avkastning. Men om vi ser på den årliga avkastningen för bostäder över en period av 60 år och jämför det med aktier, obligationer och råvaror, är det inte alls lika imponerande.

Mitt tankesätt är att man måste fundera över om man verkligen vill binda upp sina pengar. Även om det är ett sätt att spara, är det ett bundet sparande, lite som att lägga allt i en hedgefond – det är inte tillgängligt förrän efter en lång period. Om du ser det som en investering bör du överväga den förväntade avkastningen, justerad för risk. Om du tar en längre tidsperiod i beaktande, är det inte självklart att bostäder är en bra investering.

Jan: Jag tror många, inklusive jag själv, har känt en oro kring det här. I sex år betalade vi cirka 10 000 i ränta varje månad, eftersom vi hade en hög belåning, och sedan började vi amortera aggressivt för ungefär två år sedan. Vi tänkte, ”det ska bli skönt, vi kommer att ha mer pengar över varje månad, det kommer att kännas bra”. Men sedan steg räntan, och vi betalar återigen 10 000 i månaden.

Caroline: Vi skulle ha kunnat betala mycket mer i ränta om vi hade amorterat, så på ett sätt är vi fortfarande nöjda.

Jan: Absolut. Det är intressant, eftersom jag inte hade resonerat på samma sätt som du. Man måste se på sin egen situation, naturligtvis, och fundera över vad man prioriterar: att sova gott om natten, att känna att man klarar sig bra, att man har ett positivt kassaflöde varje månad, och så vidare.

Men något jag tycker att många missar är att nu när räntan har gått upp, har den förväntade avkastningen på aktier också ökat. Annars skulle man kunna undra varför man skulle ta risken och investera i aktier när man kan få samma avkastning på räntepapper.

Om vi historiskt har pratat om att börsen kanske ska gå upp 5 – 7%, jag har väl haft någon snitt siffra på 7%. Nu såg jag en beräkning från Research Affiliates att den förväntade reala avkastningen, alltså efter inflation, de kommande tio åren ligger på 9,5 – 10%. Det där går i linje med det du säger att, tittar man framgent, börsen bör statistiskt sett bara vara ett bättre alternativ om man vill ha värdeökning på pengar tänker jag.

Att ha allt i boendet är nästan som att ha allt i en enda aktie

Om vi tänker på risk och diversifiering: om du äger en bostad, äger du ett hus på en specifik plats i ett land. Det är lika med att äga en enda aktie. Men om du investerar i ett brett aktieindex, kan du få exponering mot nästan 10 000 olika aktier.

Risken att en specifik del av Stockholm kanske inte är lika populär om tio år och att ditt hus förlorar värde på grund av det, är verklig. Det är därför missvisande att endast se på genomsnittet för bostadspriser över en lång tid. Istället bör man se på variansen, eller alla möjliga utfall, för alla bostäder under den tiden.

Caroline: Om man tänker att man behöver någonstans att bo, och att urbaniseringen fortsätter över hela världen, då borde det teoretiskt sett vara en bra affär att köpa en lägenhet eller ett hus i en stad.

Jan: Jag skulle säga att det normala scenariot är att en bostad behåller sitt värde.

Jonas: Det jag observerar att nu är vi inne och spekulerar.

Caroline: Man tänker ofta bara att man behöver någonstans att bo. Och föräldrar brukar ofta råda en att äga sitt boende. De har alltid ägt sitt hus och det har varit bra för dem.

Jonas: Frågan är om det verkligen är sant. Bostadsfrågan är komplex, eftersom det finns andra investeringsalternativ, som aktier, och det går att diskutera timing och liknande. Dessutom är pengarna bundna så länge du fortsätter att flytta till större boenden, vilket en genomsnittlig svensk kanske gör fram till de är runt 55 år. Så dina pengar kommer att vara bundna under den perioden.

Du binder upp en stor mängd pengar över en lång period, i en väldigt smal investering, vilket också innebär en stor osäkerhet. Visst, om du köpte en villa i Bromma 2003, så grattis till dig.

Caroline: Hur har ni själva gjort med boendet?

Jonas: Jag uppskattar flexibilitet och att ha likvida medel tillgängliga. För min del, och det här är inte ett råd, vill jag låna till en nivå där amortering och räntekostnader inte har stor negativ påverkan på min ekonomi.

Vi behöver kunna hantera även dåliga ekonomiska scenarion utan stress och obehag, det är en del av ekonomiskt välbefinnande. Men fram till den nivån föredrar jag att låna, hålla pengar likvida och ha möjlighet att investera dem i tillgångar som jag anser ger en säkrare långsiktig avkastning.

Caroline: Bor du i en hyresrätt då?

Jonas: Nej, vi bor i en villa. Vi har strävat efter att hålla belåningen under 50%.

Hur investerar Jonas sina pengar?

Jan: Hygienfrågan: hur investerar du dina pengar? Notera att här finns bara ett rätt svar.

Jonas: När det gäller hur jag investerar mina pengar, har jag en mycket bred portfölj. Jag har en liten del i startups och små företag. Men majoriteten av mina investeringar ligger i en Opti 9-portfölj.

Opti 9 är en indexnära produkt med hög risk. Den är mycket bred och inkluderar både stora och små bolag i utvecklade och utvecklingsländer, samt i nya utvecklingsländer som Angola och Kuwait. Brasilien räknas också som en utvecklingsmarknad.

Caroline: Då är det index?

Jonas: Absolut, det är en produkt som är mycket nära ett index, och den har en bred aktieexponering. Vi har investeringar i både stora och små bolag i utvecklade länder, utvecklingsländer och även i nya utvecklingsländer, kända som ”Frontier Markets”, som Angola och Kuwait. Brasilien räknas också som en utvecklingsmarknad.

Jan: Innefattar det många afrikanska länder?

Jonas: Ja, det inkluderar länder som är där Kina eller Indien var ekonomiskt för 15-20 år sedan. Och det är bara aktiedelen, vi har också råvaror. Jag tycker råvaror har en naturlig plats i en portfölj, inte minst på grund av dess riskminskande funktion.

Caroline: Är det för diversifieringens skull? Jag är rädd för råvaror, jag vill inte ha dem.

Jan: Jag gillar ju er, det är ingen hemlighet, att jag ofta rekommenderar er. Jag brukar råda folk att investera i en billig, global, bred, passiv indexfond, eller i en fondrobot som Opti eller Lysa. Anledningen är att ni fondrobotar inkluderar alla länder, branscher, företagsstorlekar och även alla tillgångsslag som råvaror, korta och långa räntor. Kan man säga, ert mål är precis som mitt, så stor höstack som möjligt. Ju större desto bättre?

Jonas: Absolut, vi vill äga allt. Forskningen säger att om du vill maximera din avkastning för den risk du tar, bör du äga en portfölj som är så nära det totala handlade kapitalet i världen som möjligt, proportionerligt mot handelsvolymen. Det innebär att vi vill ha en aktiemarknadsexponering i samma storlek som den globala aktiemarknaden, relativt den globala obligationsmarknaden.

När vi är inne i den globala obligationsmarknaden, då ska det vara lika mycket mexikanska statsobligationer som det är en del i den globala obligationsmarknaden till exempel. Så det är verkligen att ta hela höstacken. Och sedan så justerar man vikterna mellan de här sakerna utifrån att, den risknivå man som kund bör ha egentligen.

Skillnaden mellan OPTI och LYSA

En fråga här, får vi lade ut på Instagram innan du skulle komma, så är där en fråga. Jag tror det är @Villa_Hensta, @Christiana_Gebratt, @SandraSjoberg, @2020franta, @Marfio92, @OlleAsplund,@JCederholm, alla har varianter på frågan:

Hur skiljer sig er robot från övriga marknaden. Och för många var så här, hur skiljer det sig mot till exempel Lysa.

Jag vet att ni och Lysa har faktiskt kollegor i branschen, bra relation. Lysa pratar gott om er och jag vet att du pratar gott om Lysa också. Men om du skulle säga de breda penseldragen.

Jonas: Jag och Patrik, VD för Lysa, pratade en gång om hur ironiskt det var att de två bästa investeringsrobotarna i Europa båda kom från samma land, Sverige. Vi har i grunden samma filosofi. Både Opti och Lysa baserar sina strategier på forskning, förespråkar bred riskspridning och låga avgifter. Det enda sättet vi skiljer oss på, nu är jag inne på bilens motor.

Jan: Så vi har tittat på bilens exteriör, öppnat motorhuven och nu sitter vi som två mekaniker och tittar på motorn, hur ser den ut?

Jonas: Precis, vi är två nördar som granskar motorn på en Ferrari. Vi bryr oss inte så mycket om var bilen tar oss, utan mer om hur den fungerar.

Vår filosofi liknar varandra, men skillnaden ligger i balansen mellan avgifter och diversifiering. Lysa tror att lägre avgifter ger bättre avkastning, medan vi på Opti tror att mer diversifiering ger bättre avkastning.

Rent konkret, när det kommer till aktieinvesteringar, prioriterar vi Frontier Markets – små marknader som kan bli nästa Kina eller Indien. Vi tycker också det är viktigt att inte ha en övervikt mot Sverige. Lysa har 15-20% svenska aktier, men vi tror att Sveriges grundläggande ekonomiska förhållanden har förändrats. Sverige utgör bara 1% av den globala aktiemarknaden.

Om du strikt följer forskningen, bör bara 1% av dina investeringar vara i Sverige. Men faktum är att majoriteten av de 20% svenskar som äger aktier har alla sina pengar investerade i Sverige. Detta trots att ingen av oss skulle tänka tanken att investera 100% av våra pengar i Holland, som har en marknad av samma storlek. Detta fenomen kallas för ”home bias” inom forskningen.

Vi tror inte på en övervikt mot Sverige längre

För att klargöra: Om man följer forskningens rekommendationer bör man investera proportionellt till marknadens storlek. Svenska aktiemarknaden utgör 1% av världsmarknaden, så i teorin bör endast 1 kr av varje 100 kr investeras i Sverige.

Betraktar vi den svenska befolkningen, tror vi att 80% inte äger några aktier och mindre än 20% gör det. Av dessa har de flesta investerat allt i Sverige, trots att marknaden är jämförbar med Holland, till exempel. Vi investerar inte 100% av våra pengar i Holland, vilket illustrerar den så kallade ”home bias” – tendensen att föredra hemmamarknaden.

Caroline: Menar du svenska företag?

Jan: Ja, att investera på den svenska marknaden.

Jonas: Vi tror inte att det finns starka argument för en ”home bias”.

Jan: Det var faktiskt en fråga om detta. Har ni ändrat åsikt?

Jonas: Ja, det har vi. Vi hade tidigare en viss ”home bias”, men ändrade det. Vi ser allt som ett optimeringsspel och ”home bias” komplicerar saker. Det är inte bara en fråga om hur svenska aktier kommer att prestera jämfört med amerikanska, utan också om hur din köpkraft kommer att förändras.

Om du investerar mer i Sverige, satsar du mer på Sverige. Om du investerar mer utomlands, satsar du mer på utlandet. Om du följer forskningen och investerar brett och globalt, kommer du sannolikt att ha bättre relativa köpkraft än genomsnittsinvesteraren. Vi trodde tidigare att det fanns ett starkt skäl för en ”home bias”, men vi har ändrat oss.

Jan: Det var MagnusP som frågade om detta. Det har diskuterats mycket i forumet. Jag har faktiskt lutat mer mot Sverige i mitt sparande, men det är på marginalen.

Tro på forskningen

Jonas: Så här:

Vi tror grundläggande på samma saker: vi litar på forskning, strävar efter låga avgifter och tror på att investera brett. Du vill hålla låga avgifter och du vill investera brett. Vi tror att investera brett är på marginalen viktigare och du tror att göra det billigaste är på marginalen viktigare.

Om vi ser framåt 20 år och strikt utgår från nuvarande standarder, tror jag att avkastningen för Opti och Lysa kommer att vara mycket lika. Men vi tror att vi bidrar med mer än bara genomsnittlig avkastning per år. Vi fokuserar på kommunikation med våra kunder och hur vi kan hjälpa dem att göra bättre investeringsbeslut, till exempel att inte sälja av när de inte borde.

Om du gör misstag kan det sänka din avkastning med 40% per år. Så vi lägger mycket mer fokus på att beteendefrågor och att vara en coach för sparare. De tips som går ut till mer än en enskild kund eller en liten kundgrupp får de människorna att bete sig bättre. Att inte sälja av när man inte ska sälja av. Det är det som bidrar med, om du gör fel, sänker din avkastning med 40% per år i snitt.

Så bilens motor, det är två sjukt bra motorer. Men jag vågar argumentera för att titta på beteende och att vara den här coachen. Att spara mer, spara rätt, fatta rätt beslut. Det gör vi, vi lägger betydligt mycket mer fokus där.

Jan: Jag vill betona detta. Om vi ser på ”Lysa-bilen” och ”Opti-bilen” vid startlinjen nu och tittar framåt 20 år, tror jag resultatet kommer att vara mycket jämnt.

Jonas: Förutsatt att man låter pengarna vara.

Jan: Jag ignorerar beteendefaktorn här. Oavsett om man väljer det ena eller det andra, bör man vara nöjd med att ha gjort ett bra val. Jag har alltid rekommenderat er till de som föredrar mobila plattformar eftersom ni har en utmärkt och användarvänlig app. Nu kan man också logga in via er webbplats, vilket passar oss som börjar bli lite äldre.

Caroline: Men hur kommunicerar ni?

Jan: Den frågan kommer vi att ta upp i nästa avsnitt. Jonas skriver fantastiska nyhetsbrev och om han varit influencer, hade vi haft en tuff konkurrent. Vi kommer att diskutera några av punkterna i hans nyhetsbrev i nästa avsnitt. Men nu till nästa fråga, från åtta personer, inklusive Adru, Max Flyt, Björn Gubben, Muraks och andra. Ni har en avgift på 0,8%, har ni planer på att sänka den? Hur tänker ni?

Försöker sänka avgifterna gradvis

Jonas: Absolut! Om vi ser på hela spannet från den billigaste till den dyraste portföljen, ligger avgiften mellan ungefär 0,2, för super lågriskportföljer, och upp till ungefär 0,9, för portföljer med särskilda hållbarhetspreferenser och tyngdpunkt på hållbar omställning. En 100% aktieportfölj ligger just nu runt 0,72%, så det varierar.

Vi har lyckats sänka avgifterna stegvis. En fördel vi har är att vi kan förhandla fram institutionella fonder som inte är tillgängliga för privatpersoner tack vare den stora mängden kapital vi förvaltar. Vi har nyligen införskaffat en ny aktiefond som är mycket bred och attraktiv, men som inte är tillgänglig för privatköp. Listpriset ligger runt 0,50%, men våra kunder betalar endast 0,08% eller till och med 0,07% för den. Så vi får ungefär 90% rabatt på vissa fonder, vilket hjälper oss att sänka avgifterna stegvis.

Vårt mål är alltid att ge människor mest möjliga pengar i fickan över tid. Vi strävar efter att locka folk till att börja investera med Opti och sedan ge hög avkastning, och en del av den strategin innefattar att hålla nere avgifterna.

Det som folk betalar det lilla extra för när de använder Opti är snarare den mervärde vi ger. Ta till exempel Jenny, en kund vi nämnde tidigare. Hon har provat olika tjänster men har aldrig riktigt kommit igång. Med Opti kunde hon göra det och hon skulle inte ha sin lägenhet idag utan oss. Eller ta en annan kund, en mycket förmögen individ, som uppskattar den extra diversifieringen vi erbjuder.

Denna kund kunde se att vår portfölj överpresterade mot andra på grund av dess bredd. Råvaror blev plötsligt den bästa avkastande tillgångsklassen två år i rad av de senaste fem. Så, för olika kunder, erbjuder vi olika värden. Och går man till ännu en till person som är den viktigaste personen, då är det mars 2020 februari. Och går man till ännu en till person som är den viktigaste personen, då är det mars 2020 februari.

Jan: -30% på 30 dagar.

Beteende under och efter en krasch

Jonas: Sedan hade vi den plötsliga situationen i februari förra året där människor inte sålde sina aktier, trots osäkerheten. Vi informerade snabbt våra kunder i appen om situationen och gav råd om hur de skulle agera. Direkt några timmar efter invasionen av Ukraina. Genom att fungera som en coach för våra kunder, hjälpte vi dem att förstå att de kunde fortsätta spara även under osäkra perioder. Faktum är att vi såg att kunder investerade mer efter stora marknadskrascher.

Och komma tillbaka till den här coachen, att visa människor att det är lugnt och det gör att människor fortsätter spara även genom de här perioderna. Vi kunde till och med se att vid den netto inflöden, så folk investerade mer efter de här stora krascherna.

Caroline: Kan det också vara att ni var bra på att kommunicera då? Att man kände sig trygg, men jag kan faktiskt spara mer till och med.

Jan: En stor utmaning i finansbranschen är just bristande kommunikation. Om branschen var bättre på att kommunicera skulle vi inte ha mycket att göra.

Jonas: Många betalar för att få hjälp med att fatta rätt beslut. Det är tillbaka till Dalbar-rapporten. Det är för att fatta rätt beslut. Du sitter där, du är Jenny i Borås. Eller du är en läkare i Lindome, en helt vanlig snitt svensk.

Du vill inte nödvändigtvis vara fokuserad på vad är rätt investerings beteende just nu. Du vill ha någon som, dels sköter allt vi kan sköta men som även hela tiden coachar att göra rätt saker med det vi inte kan göra åt dig, det vill säga hjälpa dig att investera mer nu för det är nog väldigt rätt mars 2022 och det är det som ger folk mer pengar i fickan, i slutändan.

Jan: Vi har mycket att prata om, så jag tänker vi gör två avsnitt. Här kommer en fråga från Camillas Yoga Kitchen på Instagram, vad händer om Opti skulle gå i konkurs eller behöva avvecklas?

Jonas: I praktiken ingenting. Du äger dina fondandelar, precis som du skulle göra om du var hos en nätbank eller en storbank. Vi är bara rådgivande lagret emellan.

Jan: Jag brukar säga till folk att även om vi pratar om det som att man investerar i Opti eller i Lysa, så är det inte i er man investerar. Man investerar i de fonder som ni har förhandlat fram och valt ut. Om ni skulle försvinna kommer fondförvaltarna att kontakta oss sparare och säga, ’här är dina pengar, vad vill du göra nu?’ Man kan vara trygg i det. Den svenska Finansinspektionen har gjort ett bra jobb med den regleringen.

Jonas: Vi har också evig finansiering. Vi närmar oss lönsamhet och har tillräckligt med pengar för att täcka våra fasta kostnader för evigt.

Jan: Bra sammanfattning. Det är sant, man är inte seriös om man inte är långsiktig. Man kan ladda ner er app eller gå till er hemsida. Du nämnde också att man kan använda RikaTillsammans kampanjkod om man vill. Tack för att du ville hänga med oss Jonas, vi ses i nästa avsnitt! (Red: publiceras i veckan).