Om byta bankman istället för bank, kapitalförsäkringar & Vanguard-fonder

Om byta bankman istället för bank, kapitalförsäkringar & Vanguard-fonder

RikaTillsammanspodden #23 - Frågor och svar från bloggen

I dagens avsnitt tar jag och Caroline upp att byta bankman istället för bank, vi fördjupar oss lite i kapitalförsäkringar och sedan pratar vi även om Vanguard-fonder och att välja 5-stjärniga Morningstar-fonder som strategi samt forskningsrapporter.

November är för mig alltid en extrem intensiv månad, men nu när den närmar sig sitt slut så tror jag att vi äntligen kan komma tillbaka till tempot med två artiklar eller avsnitt i veckan. Det är i alla min förhoppning, det saknas i alla fall inte ämnen och frågor för det. Så tack till dig som läser, lyssnar, tittar och inte minst kommenterar. Det är i kommentarerna som jag får många av uppslagen, även om det dröjer ett par dagar till innan jag är ikapp med att svara på kommentarerna.

I dagens avsnitt handlar det främst om:

  • Byta bankman istället för bank och hur vi har bytt 13 gånger på samma bank
  • Lite fördjupad diskussion kring kapitalförsäkringar
  • Om Vanguard-fonder (amerikanska indexfonder)
  • Om att välja fonder med 5 stjärnor på Morningstar som strategi

Lyssna på avsnittet i din poddspelare

Du kan lyssna på avsnittet via SoundCloud, din poddspelare eller ladda ner det:

Om att byta bankman istället för bank

Det är lite pinsamt att erkänna men jag och Caroline hamnar i kategorin ”har samma bank som sina föräldrar”. Jag har dock aldrig riktigt känt behovet av att byta bank då jag har odlat en bra relation med Swedbank som jag använder. Även om jag många gånger – som i förra avsnittet – bashar på bankerna, rekommenderar att skaffa en träningsbank, så inser jag vikten av att ha en bra relation. Hur jag och Caroline har gjort är att vi har bytt många gånger inom Swedbank, vi har bytt kontor 4 gånger och vi har nog totalt bytt bankman 13 gånger.

Jag tror nämligen inte på att man ska hota med att lämna i förhandlingar med banken, utan jag tror hellre på att försöka skapa en win-win-situation. Då behöver man förstå vad banken är ute efter (ibland genom att fråga rakt ut) och sedan börjar ju själva förhandlingen. Sedan har jag även varit lite oäven till att byta då det är rätt mycket meck med att byta bank, i alla fall för mig med företag, bolån, konton och särskilt investeringar som har registrerade konton som det bara kan återföras pengar till. Därför har jag vid ett par tillfällen pratat med chefen på banken och specifikt bett om någon som skulle kunna hjälpa oss i vår situation.

Det som var lite speciellt i vår situation är att jag både har företag och privatperson och som sådant är ju företagets och ens privata ekonomi ganska beroende av varandra även om de är juridiskt och fysiskt separerade i en fysisk och en juridisk person. Vad jag insåg för ett par år sedan är att det är en stor fördel att träffa privatrådgivaren och företagsrådgivaren samtidigt. De har olika perspektiv och kompletterade varandra. Jag vet inte om det är en hemlighet, men det verkar i alla fall som att Swedbank har vissa privatrådgivare som bara jobbar med företagskunder och det var en befrielse när vi fick kontakt med en sådan.

I jul kommer jag se över artiklarna här på bloggen som fungerar mer som guider, men om jag skulle börja från början med hela setup:en igen så skulle jag försöka se till att:

  • Vara kund i en storbank för den löpande ekonomi
  • Vara kund på Avanza eller Nordnet för sparandet och pengamaskinen

I nästa steg skulle jag givet samma situation och givet att man har företag:

  • Skaffat mig en storbank till för att ha att träna på
  • Skaffa en företagsrådgivare och en privatrådgivare

Sedan skulle jag också försöka odla relationen med bankmannen/kvinnan. Jag brukar t.ex. käka lunch i alla en gång om året med företagsrådgivaren som jag har mest kontakt med. När jag gör bokslut så skickar jag över bokslutet mest för att hålla honom informerad – både när det går bra och när det går dåligt. Med allt sagt så är jag medveten om det som min första mentor Claes-Erik alltid sa:

Akta dig för bankerna. De ger dig paraply när det är sol ute, men så fort det börjar regna så kommer de att vilja ha tillbaka det.

Således – banken är inte riktigt din vän, det är din leverantör (av pengar) och som med alla leverantörer bör man ha goda relationer. Relationen och förtroende är många gånger minst lika viktigt som det finansiella.

Kapitalförsäkringar i lite mer detalj

Det andra som vi pratar om i avsnittet var en läsarfråga kring kapitalförsäkringar. Den generella tumregeln är:

Utgå alltid från att välja ett investeringssparkonto (ISK) framför en kapitalförsäkring (KF).

Det finns egentligen bara ett par undantag då en kapitalförsäkring är bättre än ett ISK och det är:

  • Sparande till barn i sitt eget namn med barnen som förmånstagare
  • Sparande i aktier och fonder via ett företag
  • Sparande i utländska aktier / fonder som ger utdelning

Om man sedan ändå måste välja en kapitalförsäkring då bör man alltid se till att kapitalförsäkringen är avgiftsfri och inte innehåller låsningseffekter. Sådan kapitalförsäkring kan man skaffa hos både Nordnet och Avanza. Jag rekommenderar nästan aldrig att skaffa en kapitalförsäkring på något annat ställe. Sedan skiljer ett investeringssparkonto och en kapitalförsäkring lite mer i de juridiska detaljerna kring hur skatten räknas fram, vem som står som ägare för värdepappren och hur transparensen är. Men det är sådana detaljer att jag vågar påstå att de inte berör de flesta av oss dödliga sparare.

Om Vanguard-fonder

Den näst sista frågan handlade om Vanguard-fonder. Vanguard är ju ett amerikanskt fondbolag och ett av de första fondbolagen i världen (om inte det första) som lanserade indexfonder för mer än 20 år sedan. De har specialiserat sig på extremt billiga indexfonder mot de flesta geogriska områden, branscher och tillgångsslag. Jag tycker de är briljanta och som jag säger i avsnittet, hade jag haft möjligheten och bott i USA så skulle jag haft den absoluta majoriteten av mina pengar i just Vanguards indexfonder.

Den stora fördelen med fonderna är att de är extremt billiga med avgifter från 0.05 – 0.3 procent. Det är t.ex. Vanguard-fonden för den amerikanska börsen som Warren Buffet valde när han slog vad att en indexfond skulle slå en korg av hedgefonder. Så det korta svaret är att det är extremt bra indexfonder till låga avgifter. Problematiken som gör att jag inte hoppar av glädje är att de inte är jättetillgängliga för oss i Sverige. Det finns i princip inget sätt för oss svenska sparare att spara direkt i Vanguards fonder, utan vi behöver gå omvägen via de börshandlade fonderna (ETF:ern) och alla finns inte tillgängliga via Avanza och Nordnet. Det gör t.ex. att vi behöver betala courtage för när vi köper och säljer dem, vilket vi inte behöver med en vanlig fond, dessutom har de en spread (=skillnad mellan köp och säljkostnad).

Det andra problemet är valutan även om man kan argumentera för att den är marginell. Om jag ska välja mellan en svensk indexfond mot den amerikanska börsen och Vanguards fond mot samma index så har jag tyckt att det är klurigt. Jag kanske har fel här, men jag väljer hellre den svenska fonden som handlas i kronor för jag tror att valutarisken är mindre då svenska fonder som handlar med amerikanska aktier kan valutasäkra på ett sätt som jag inte kan själv. Jag skrev en artikel om valutasäkring för ett tag sedan här.

En lösning som dykt på sistone är ju den med Lysa som är ju en robotrådgivare som förvaltar dina pengar passivt och de bygger en stor del av sin strategi på just Vanguard-fonder. Eftersom de hanterar mycket mer kapital så har de möjlighet att placera direkt i Vanguards fonder eftersom de är en institutionell placerare. Så jag äger en hel del Vanguard-fonder både direkt och indirekt, och ibland brukar de även åka med på listan ”Bästa fonderna”.

Välja 5-stjärniga Morningstar-fonder som strategi

Den sista läsarfrågan handlade om att välja 5 stjärniga Morningstar-fonder till sin portfölj och om det var bra. Jag skulle säga att det är bättre än många andra strategier, men det är ingen ”helig graal”. Problemet är att flera studier och artiklar har visat på att om en fond har fått 5 stjärnor ett år så är det ingen garanti för att de kommer att prestera på den nivån även i framtiden. Antalet stjärnor på en fond har en låg prediktiv förmåga som det så fint heter. Det är bara att googla: ”Morningstar rating study”.

Så här står det i en artikel t.ex.:

”[…] found that 5-star funds outperform 4-star funds which outperform 3-star funds which outperform 2-star funds which beat 1-star funds.” The Journal found that five-star funds tend, over the 10 years after getting that rating, to get an average rating of three stars. Four-star funds end up with an average rating of 2.8 stars. One-star funds end up at 1.9. Three stars isn’t five stars, but it isn’t 1.9 stars either. Everyone ends up averageish.”

En av Morningstars egna forskare publicerade 2010 en studie där han kom fram till att avgiften var en bättre faktor för att välja en fond än antalet stjärnor:

In every asset class over every time period, the cheapest quintile produced higher Total Returns than the most expensive quintile. [..] for every data point tested, low-cost funds beat high cost funds. [..] Star ratings did not perform as well as expense ratios.

Det här går ju i linje det som jag brukar tjata om, det flesta fonder slår inte index, utan hamnar där förr eller senare och att avgifterna är extremt viktiga. Det jag brukar titta på i en fond är:

  • Antalet stjärnor
  • Avgiften
  • Sharpe-kvoten
  • Indexet fonden följer

En kombination av dessa fyra brukar ge de bästa fonderna, och det märks då mina topplistor med de bästa fonderna tenderar att vara samma år till år. Även om det här blir nördigt, så är de bästa artiklarna och studierna följande:

Slutord

Återigen, tack för att du följer bloggen och tack för engagemanget i kommentarer, frågor och svar. Ses igen på söndag!

Kommentera

11 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej!

    Jonas Lindmark (analyschef och redaktör på Morningstar) skriver om billiga generationsfonder i sin senaste krönika:

    ”Dra mer nytta av billiga generationsfonder” | Krönika | Artiklar | Morningstar Sverige

    Vore väldigt intressant om du och din fru också skulle vilja ta upp detta ämne, dvs hur man kan använda sig av flera generationsfonder för att spara till specifika år i sitt liv.

    Det verkar vara ett bra upplägg om man exempelvis delvis ska leva på den förmögenhet man redan har.

    Vänligen
    Mia

    Gravatar ikon för användaren
    Maria
    1. Vit pil

      Finns det någon möjlighet att du gör ett avsnitt med en genomgång av billiga generationsfonder på samma sätt som du gjorde i artikeln ”Vem är bäst? Lysa, Nordnet Robosave eller Avanza auto”?

      Vänligen
      Mia

      Gravatar ikon för användaren
      Mia
  2. Vit pil

    Det går att köpa Vanguards etf:er på avanza. Man får söka fram dem själv. Jag brukar kolla på fondbolagens hemsida för att läsa på och sen söker jag. Finns den inte så kan man kontakta Avanza och be dem lägga till den. Frågade just i dag om varför de inte listas som de svenska ETF:erna. Här är svaret på varför det inte går att se:

    Norden + Nordamerika:
    Vi har c:a 1700 ETF:er tillgängliga men enligt FI så får vi inte ”lista” dem eftersom de betraktar det som marknadsföring.
    Utländska fondförvaltare har inte alltid ansökt om att få marknadsföra sina produkter i Sverige och vi får inte hjälpa dem med detta genom att ”lista” dem.
    De är däremot sökbara individuellt, symbol eller via sökord, t.ex. iShares, Vanguard, guld eller gold.
    Är det någon produkt du saknar helt så lägger vi till den på din begäran eller hjälper dig på telefon 08- 562 250 00 via mäklarbordet.

    Övr världen:
    Kontakta vårt mäklarbord så hjälper vi dig att handla i t.ex. Tyskland.

    Gravatar ikon för användaren
    Tommy
  3. Vit pil

    Hur kommer ni att göra med räntefonder när den nya beskattningen på ISK och KF träder i kraft, fortsätter ni att spara i dem eller flyttar ni fonderna till fondkonton?

    Gravatar ikon för användaren
    Mattias P
  4. Vit pil

    Hej. Om man har en kapitalförsäkring sen gammalt, ska man behålla den då, eller sälja av och skaffa ett nytt sparande?

    Gravatar ikon för användaren
    Jenny Ström
  5. Vit pil

    Ett litet tillägg. Det går faktiskt bra att köpa Vanguards europeiska ETFer på Nordnet och Avanza. Men det är inte helt enkelt.

    På Avanza är man hänvisad till telefonhandel, men Nordnet erbjuder ju elektronisk handel på Deutsche Börse i Tyskland, där de är noterade.

    Finns dock ett par fällor som man ska undvika.

    Dels får man se upp med dolda kostnader som gör att det för en svensk investerare inte nödvändigtvis blir bättre med Vanguard. Både courtaget och bid/askspreaden slår ju till vid all ETF-handel och är rätt lätta att se, men det man ofta glömmer är valutaväxlingskostnaden. Denna kan överstiga courtaget och gör att avgiftsfördelen Vanguard har försvinner om man inte har väldigt lång placeringshorisont och handlar sällan.

    Sedan får man vara noga med att det är rätt fond man handlar i, det är inte lätt att hitta rätt fond i börslistorna och söka upp den på Nordnet. De här fonderna finns ju inte med på Nordnets ETF-torg.

    Och en kommentar om valutarisken: Aktiefonder, och framför allt indexfonder, valutasäkrar normalt inte alls. Det finns förstås undantag, men de är relativt ovanliga. Detta medför att oavsett om du väljer en svensk indexfond som följer, säg, S&P500 och en amerikansk fond som följer samma index, så kommer du att få ungefär samma utveckling för båda fonderna (och index). En valutasäkrad fond kommer att avvika från index.

    För räntefonder är det en annan sak, där är det mycket mer motiverat att valutasäkra.

    Gravatar ikon för användaren
    Henrik Tell
  6. Vit pil

    Jag tror du har fel när det gäller valutan en fond är noterad i, iaf ifall det är en indexfond. Meningen är ju att de skall följa ett index och i det ingår eventuella valutaeffekter. Skulle de valutasamarbetet så kostar det och avkastningen laggar efter det index den försöker följa (mer än annars).

    Sen tror jag inte man skall tro för mycket på valutariskens betydelse. Även om du betalar allt in SEK så är dina köp ändå till viss del exponerade mot utländsk valuta, t.ex. när man köper importvaror. Annorlunda uttryckt kan man säga att man tar en valutarisk om man bara har SEK.

    Gravatar ikon för användaren
    Skyking
    1. Vit pil

      Ja, det är möjligt. Jag har tänkt mycket på det, då både de underliggande företagen handlar ju i USD, vilket betyder att även den svenska fonden blir ju utsatt för valutaförändringar. Sedan håller jag med dig om att den svenska valutan är så liten att bara ha investeringar i SEK är ju en risk i sig. Det känns som att det är lite hur man än vänder sig så har man rumpan bak. Eller hur resonerar du själv Skyking?

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jag tänker lite olika när det gäller aktier och ränteplaceringar.

      När det gäller aktier tänker jag att om man kör med indexfonder så skall ju fondens utveckling följa index och det innebär att man får eventuell valutaeffekt på köpet. Dock är jag inte så övertygad om att den är så stor som man skulle kunna tro. Jag tycker gott man kan diversifiera sina fondinnehav globalt, tycker egentligen inte man på den punkten behöver ha sverigefonder alls nästan.

      När det gäller ränteplaceringar så är det snarare så att jag skulle vilja placera mig utifrån vilken valutamix jag faktiskt betalar i. Jag tänker att man köper en hel del importerade varor t.ex. och de prissätts ju egentligen i utländska valutor även om man inte ser det med blotta ögat. Problemet här är att jag tycker det är svårt att hitta ett prisvärt alternativ där man kan placera i utländska valutor. Därför är mina ränteplaceringar trots allt helt placerade i SEK.

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking