Om byta bankman istället för bank, kapitalförsäkringar & Vanguard-fonder

Frågor och svar från bloggen

I dagens avsnitt tar jag och Caroline upp att byta bankman istället för bank, vi fördjupar oss lite i kapitalförsäkringar och sedan pratar vi även om Vanguard-fonder och att välja 5-stjärniga Morningstar-fonder som strategi samt forskningsrapporter.

November är för mig alltid en extrem intensiv månad, men nu när den närmar sig sitt slut så tror jag att vi äntligen kan komma tillbaka till tempot med två artiklar eller avsnitt i veckan. Det är i alla min förhoppning, det saknas i alla fall inte ämnen och frågor för det. Så tack till dig som läser, lyssnar, tittar och inte minst kommenterar. Det är i kommentarerna som jag får många av uppslagen, även om det dröjer ett par dagar till innan jag är ikapp med att svara på kommentarerna.

I dagens avsnitt handlar det främst om:

  • Byta bankman istället för bank och hur vi har bytt 13 gånger på samma bank
  • Lite fördjupad diskussion kring kapitalförsäkringar
  • Om Vanguard-fonder (amerikanska indexfonder)
  • Om att välja fonder med 5 stjärnor på Morningstar som strategi

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Om att byta bankman istället för bank

Det är lite pinsamt att erkänna men jag och Caroline hamnar i kategorin ”har samma bank som sina föräldrar”. Jag har dock aldrig riktigt känt behovet av att byta bank då jag har odlat en bra relation med Swedbank som jag använder. Även om jag många gånger – som i förra avsnittet – bashar på bankerna, rekommenderar att skaffa en träningsbank, så inser jag vikten av att ha en bra relation. Hur jag och Caroline har gjort är att vi har bytt många gånger inom Swedbank, vi har bytt kontor 4 gånger och vi har nog totalt bytt bankman 13 gånger.

Jag tror nämligen inte på att man ska hota med att lämna i förhandlingar med banken, utan jag tror hellre på att försöka skapa en win-win-situation. Då behöver man förstå vad banken är ute efter (ibland genom att fråga rakt ut) och sedan börjar ju själva förhandlingen. Sedan har jag även varit lite oäven till att byta då det är rätt mycket meck med att byta bank, i alla fall för mig med företag, bolån, konton och särskilt investeringar som har registrerade konton som det bara kan återföras pengar till. Därför har jag vid ett par tillfällen pratat med chefen på banken och specifikt bett om någon som skulle kunna hjälpa oss i vår situation.

Det som var lite speciellt i vår situation är att jag både har företag och privatperson och som sådant är ju företagets och ens privata ekonomi ganska beroende av varandra även om de är juridiskt och fysiskt separerade i en fysisk och en juridisk person. Vad jag insåg för ett par år sedan är att det är en stor fördel att träffa privatrådgivaren och företagsrådgivaren samtidigt. De har olika perspektiv och kompletterade varandra. Jag vet inte om det är en hemlighet, men det verkar i alla fall som att Swedbank har vissa privatrådgivare som bara jobbar med företagskunder och det var en befrielse när vi fick kontakt med en sådan.

I jul kommer jag se över artiklarna här på bloggen som fungerar mer som guider, men om jag skulle börja från början med hela setup:en igen så skulle jag försöka se till att:

I nästa steg skulle jag givet samma situation och givet att man har företag:

  • Skaffat mig en storbank till för att ha att träna på
  • Skaffa en företagsrådgivare och en privatrådgivare

Sedan skulle jag också försöka odla relationen med bankmannen/kvinnan. Jag brukar t.ex. käka lunch i alla en gång om året med företagsrådgivaren som jag har mest kontakt med. När jag gör bokslut så skickar jag över bokslutet mest för att hålla honom informerad – både när det går bra och när det går dåligt. Med allt sagt så är jag medveten om det som min första mentor Claes-Erik alltid sa:

Akta dig för bankerna. De ger dig paraply när det är sol ute, men så fort det börjar regna så kommer de att vilja ha tillbaka det.

Således – banken är inte riktigt din vän, det är din leverantör (av pengar) och som med alla leverantörer bör man ha goda relationer. Relationen och förtroende är många gånger minst lika viktigt som det finansiella.

Kapitalförsäkringar i lite mer detalj

Det andra som vi pratar om i avsnittet var en läsarfråga kring kapitalförsäkringar. Den generella tumregeln är:

Utgå alltid från att välja ett investeringssparkonto (ISK) framför en kapitalförsäkring (KF).

Det finns egentligen bara ett par undantag då en kapitalförsäkring är bättre än ett ISK och det är:

  • Sparande till barn i sitt eget namn med barnen som förmånstagare
  • Sparande i aktier och fonder via ett företag
  • Sparande i utländska aktier / fonder som ger utdelning

Om man sedan ändå måste välja en kapitalförsäkring då bör man alltid se till att kapitalförsäkringen är avgiftsfri och inte innehåller låsningseffekter. Sådan kapitalförsäkring kan man skaffa hos både Nordnet och Avanza. Jag rekommenderar nästan aldrig att skaffa en kapitalförsäkring på något annat ställe. Sedan skiljer ett investeringssparkonto och en kapitalförsäkring lite mer i de juridiska detaljerna kring hur skatten räknas fram, vem som står som ägare för värdepappren och hur transparensen är. Men det är sådana detaljer att jag vågar påstå att de inte berör de flesta av oss dödliga sparare.

Om Vanguard-fonder

Den näst sista frågan handlade om Vanguard-fonder. Vanguard är ju ett amerikanskt fondbolag och ett av de första fondbolagen i världen (om inte det första) som lanserade indexfonder för mer än 20 år sedan. De har specialiserat sig på extremt billiga indexfonder mot de flesta geogriska områden, branscher och tillgångsslag. Jag tycker de är briljanta och som jag säger i avsnittet, hade jag haft möjligheten och bott i USA så skulle jag haft den absoluta majoriteten av mina pengar i just Vanguards indexfonder.

Den stora fördelen med fonderna är att de är extremt billiga med avgifter från 0.05 – 0.3 procent. Det är t.ex. Vanguard-fonden för den amerikanska börsen som Warren Buffet valde när han slog vad att en indexfond skulle slå en korg av hedgefonder. Så det korta svaret är att det är extremt bra indexfonder till låga avgifter. Problematiken som gör att jag inte hoppar av glädje är att de inte är jättetillgängliga för oss i Sverige. Det finns i princip inget sätt för oss svenska sparare att spara direkt i Vanguards fonder, utan vi behöver gå omvägen via de börshandlade fonderna (ETF:ern) och alla finns inte tillgängliga via Avanza och Nordnet. Det gör t.ex. att vi behöver betala courtage för när vi köper och säljer dem, vilket vi inte behöver med en vanlig fond, dessutom har de en spread (=skillnad mellan köp och säljkostnad).

Det andra problemet är valutan även om man kan argumentera för att den är marginell. Om jag ska välja mellan en svensk indexfond mot den amerikanska börsen och Vanguards fond mot samma index så har jag tyckt att det är klurigt. Jag kanske har fel här, men jag väljer hellre den svenska fonden som handlas i kronor för jag tror att valutarisken är mindre då svenska fonder som handlar med amerikanska aktier kan valutasäkra på ett sätt som jag inte kan själv. Jag skrev en artikel om valutasäkring för ett tag sedan här.

En lösning som dykt på sistone är ju den med Lysa (annonslänk) som är ju en robotrådgivare som förvaltar dina pengar passivt och de bygger en stor del av sin strategi på just Vanguard-fonder. Eftersom de hanterar mycket mer kapital så har de möjlighet att placera direkt i Vanguards fonder eftersom de är en institutionell placerare. Så jag äger en hel del Vanguard-fonder både direkt och indirekt, och ibland brukar de även åka med på listan ”Bästa fonderna”.

Välja 5-stjärniga Morningstar-fonder som strategi

Den sista läsarfrågan handlade om att välja 5 stjärniga Morningstar-fonder till sin portfölj och om det var bra. Jag skulle säga att det är bättre än många andra strategier, men det är ingen ”helig graal”. Problemet är att flera studier och artiklar har visat på att om en fond har fått 5 stjärnor ett år så är det ingen garanti för att de kommer att prestera på den nivån även i framtiden. Antalet stjärnor på en fond har en låg prediktiv förmåga som det så fint heter. Det är bara att googla: ”Morningstar rating study”.

Så här står det i en artikel t.ex.:

”[…] found that 5-star funds outperform 4-star funds which outperform 3-star funds which outperform 2-star funds which beat 1-star funds.” The Journal found that five-star funds tend, over the 10 years after getting that rating, to get an average rating of three stars. Four-star funds end up with an average rating of 2.8 stars. One-star funds end up at 1.9. Three stars isn’t five stars, but it isn’t 1.9 stars either. Everyone ends up averageish.”

En av Morningstars egna forskare publicerade 2010 en studie där han kom fram till att avgiften var en bättre faktor för att välja en fond än antalet stjärnor:

In every asset class over every time period, the cheapest quintile produced higher Total Returns than the most expensive quintile. [..] for every data point tested, low-cost funds beat high cost funds. [..] Star ratings did not perform as well as expense ratios.

Det här går ju i linje det som jag brukar tjata om, det flesta fonder slår inte index, utan hamnar där förr eller senare och att avgifterna är extremt viktiga. Det jag brukar titta på i en fond är:

  • Antalet stjärnor
  • Avgiften
  • Sharpe-kvoten
  • Indexet fonden följer

En kombination av dessa fyra brukar ge de bästa fonderna, och det märks då mina topplistor med de bästa fonderna tenderar att vara samma år till år. Även om det här blir nördigt, så är de bästa artiklarna och studierna följande:

Slutord

Återigen, tack för att du följer bloggen och tack för engagemanget i kommentarer, frågor och svar. Ses igen på söndag!

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök