Om inte pengar gör dig lycklig, då spenderar du dem nog fel...
Sök:

Om inte pengar gör dig lycklig, då spenderar du dem nog fel…

RikaTillsammans #116 - Åtta framgångsfaktorer för att få mer lycka från dina pengar...

Dagens artikel handlar om de åtta framgångsfaktorer som enligt forskningen bidrar till vår lycka. Studier visar att vi kan köpa mycket, om inte allt, som gör oss lyckliga men att vi sällan gör det. Omedvetet lurar vi oss själva och lägger pengar på fel saker. Tricket är således att spendera sina pengar på ett sådant sätt att man får mest lycka för pengarna.

Min upplevelse är att många, bl.a. media, gärna kommer med påstående såsom ”pengar gör inte en lycklig” eller att ”pengar bortom en gräns bidrar inte till lycka” och så vidare. På samma sätt är det fascinerande hur mycket vi ”kan” om pengar. Redan som barn lär vi oss att ”pengar växer inte träd”, ”pengar är runda för att de ska rulla”, ”det viktiga är inte pengar, det är att vi har varandra” eller ”det viktiga är inte pengar, det är att vi har hälsan”. De flesta skulle nog dessutom hålla med om de två senare påståendena.

Problemet är dock att de kontrasterar två saker som inte har med varandra att göra. Om vi bryter ner det:

  • Betyder det att människor med mycket pengar har dåliga relationer? eller,
  • att rika människor är sjuka?

Påståendet antyder ju nämligen att vi inte kan ha både och. Tittar man däremot på fakta, visar de flesta studier att pengar hjälper till att:

  • Leva längre
  • Leva hälsosammare med bättre träning och kost
  • Minska nivån av oro och stress
  • Ha mer fritid
  • Ha mer tid för familj, vänner och bekanta
  • Styra över dagliga aktiviteter (som är största källan till lycka)
  • Få bättre service i form av t.ex. sjukvård

Är det då så som Samuel L. Jackson lär ha sagt? Att det bara är ”losers talk” och att människor som pratar så aldrig har haft några pengar? Att de som säger så har bara inte haft några pengar? I dagens artikel försöker vi gå bortom åsikter, fördomar och titta på fakta. Enligt forskningen kan nämligen pengar köpa eller bidra till i princip allt som gör oss lyckliga. Problemet är bara att vi väldigt ofta lurar oss själva kring vad vi tror kommer göra oss lyckliga och därmed lägger pengar på fel saker.

Dagens artikel bygger på den vetenskapliga artikeln ”If money doesn’t make you happy, then you probably aren’t spending it right” som publicerades 2010 av Elisabeth Dunn vid University of British Columbia och hennes kollegor vid Harvard och University of Virginia. Jag har tagit mig friheten att bygga hela artikeln på deras studie, lagt till faktorer från andra studier och mina egna upplevelser.

Forskarna påstår inte att pengar automatiskt ger lycka, men att många sanningar är myter. De skriver bland annat så här:

Det är inte förvånande att förmögna människor som inte kan något om vin inte har en särskilt mycket bättre vinkällare än andra. På samma sätt är det inte förvånande att förmögna människor som inte kan något om lycka inte är lyckligare än andra.

Precis som med upplevelsen av ”flow” i livet, tror jag att lycka är något som man kan aktivt bidra till att skapa i sitt liv. Man behöver inte vänta och bli positivt överraskad när det dyker upp. Upplevelsen av lycka bygger på ett antal olika framgångsfaktorer. Forskarna skriver vidare:

Pengar är en möjlighet till lycka. Men det är en möjlighet som de flesta av oss rutinmässigt slarvar bort. Ofta är det nämligen som så att de saker vi tror kommer att göra oss lyckliga inte gör det…

I sin slutsats skriver de att när människor får frågan ”hur lycklig är du idag?” då skiljer sig inte resultaten särskilt mycket åt mellan människor med eller utan pengar. Om man däremot ställer frågan utifrån ”hur lyckligt är du med ditt liv?” då är människor med pengar betydligt mer nöjda och lyckliga. Det går också i linje med andra studier som skiljer på ”emotional well-being” och ”life satisfaction”. Emotional well-being peakar vid ca 50 000 kr i månaden men för life-statisfaction finns det ingen nivå pengar slutar bidra till lycka.

Studierna pekar på att att pengar skapar lycka och nöjdhet när vi tänker på dem, men inte när vi använder dem. Så borde det inte vara. Pengar kan köpa många, förmodligen de flesta (om inte alla) saker som gör människor lyckliga och om det inte gör det, då ligger ansvaret hos oss själva. Det handlar således om att spendera sina pengar på ett sådant sätt att vi ökar sannolikheten för att sättet vi spenderar på bidrar till vår upplevelse av lycka.

Jag och Caroline noterade själva att efter inspelningen av avsnittet har vi flera gånger i andra sammanhang citerat artikeln och använt oss av den. Inte minst resonemanget om hur man kan maximera lyckan för barnen i leksaksaffären. Det var ett litet superkonkret tips som vi redan haft glädje av. Det här brukar vara ett bra tecken och därmed har vi lagt lite extra krut på artikeln som vi hoppas att du kommer att uppskatta.

Hoppas att vi ses även nästa vecka!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnitt #116 om lycka

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till avsnittet:

  • 00:11:20 – Sammanfattning av studien
  • 00:16:15 – Få vet vad som skapar lycka och vad som bibehåller den över tid
  • 00:21:32 – Köp upplevelser istället för saker
  • 00:27:02 – Hjälpa andra istället för dig själv
  • 00:29:20 – Köp många små nöjen istället för få stora
  • 00:38:30 – Köp färre försäkringar
  • 00:41:12 – Betala nu och konsumera sedan
  • 00:46:01 – Tänk på detaljerna du inte tänker på
  • 00:50:08 – Akta dig för jämförelseshopping
  • 00:56:01 – Lite på flocken istället för din hjärna

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med podden på grund av klippningen.

Vi är värdelösa på att förutsäga framtiden

Vi människor är i gemen inte särskilt duktig på att förutspå framtiden. Det gäller inte bara aktier och fonder utan i princip alla områden. Särskilt gäller det vår egen känslomässiga upplevelse av en eller framtida händelser. Studier har visat att hjärnan skapar mentala bilder av framtida händelser. Dessa förhandsvisningar skapar i sin tur en påhittad upplevd känsla. Känslan använder hjärnan i sin tur för att skapa en modell eller förutsägelse om den framtida händelsen känslomässiga konsekvenser.

Det låter väldigt klokt, logiskt och rimligt, problemet är bara att forskningen visar att den här processen väldigt ofta leder helt fel. Felen beror framförallt på två grundläggande faktorer. För det första är våra bilder av framtida händelser väldigt sällan fullständiga. Ett av det stora misstagen vi gör är att vi underskattar hur anpassningsbara vi själva är – både till det positiva och negativa. Vi förstår heller inte de olika faktorer som styr hur snabbt vi anpassar och vi är inte så duktiga på att se vad som saknas i våra mentala bilder.

Den andra felet är att vi inte tar tillräckligt stor hänsyn till sammanhanget. Kontexten där vi gör en förutsägelse om framtiden är väldigt sällan samma sammanhang som vi kommer att uppleva händelsen. Om jag t.ex. kör en dålig bil som jag vantrivs med och jag gör en förutsägelse om hur det kommer att kännas i en ny bil, så blir känslan lätt förstärkt på grund av dagens frustration. Men när jag väl sitter i den nya bilen så är ju inte frustrationskänslan där längre och upplevelsen av bilen kommer att bli en hel annan.

Framgångsfaktor #1. Köp upplevelser istället för saker

Den första framgångsfaktorn handlar om något jag tror flera av oss har listat ut empiriskt. Upplevelser ger en större upplevelse av lycka än materiella saker. Trots det är ett av de vanligaste råden till någon som varit med om dåliga nyheter eller jobbig upplevelse: ”Gå och köp dig något fint”. Även om intentionen är god visar flera studier att människor ofta blir lyckligare av att spendera sina pengar på upplevelser snarare än saker. Sedan kan naturligtvis vissa köp ha effekter i båda områdena, som t.ex. en bil. Det är både en materiell sak och en upplevelse.

Självklart är inte heller alla upplevelser lika. Studier visar att vi människor är lyckligare när vi lyssnar på musik eller har sex än när man jobbar eller pendlar. Men när det gäller själva upplevelsen av lycka verkar aktiviteten som man gör spela en mindre roll än själva saker att man gör den. Nedanstående bild visar en stor studie där människor fick rapportera sin upplevelse av lycka, vilken aktivitet som de utförde just då och var deras tankefokus låg just då.

Resultatet av en studie där man undersökte hur lycklig man var när man gjorde olika aktiviteter och vad man fokuserade på när man gjorde det.
Resultatet av en studie där man undersökte hur lycklig man var när man gjorde olika aktiviteter och vad man fokuserade på när man gjorde det.

Den övre delen av bilden visar aktiviteten som de gjorde och den nedre visar vad man tänkte på. Det intressanta med bilden är att skillnaden i den övre bilden är relativt liten. Det mesta är samlar kring mitten med en mindre avvikelse. Däremot är skillnaden i den nedre delen av bilden betydligt större. Det visar att vad man fokuserade eller tänkte på var egentligen mycket viktigare än vad man gjorde utifrån upplevelsen av lycka. Människor var lyckligast när det var närvarande till det som de gjorde just där och då. Som de skriver i studien:

A wandering mind is an unhappy mind, and one of the benefits of experiences is that they keep us focused on the here and now.

Ytterligare studier har bekräftat att icke-närvaron inte är en effekt av att man inte känner sig lycklig utan snarare en orsak.

Varför gör upplevelser oss lyckligare än saker?

En av de största anledningarna till att vi får en större lycka av upplevelser handlar om vår anpassningsförmåga. Det finns många exempel och ett av de första som dyker upp för mig är när vi installerade Philips Hue-lampor i huset. Den första dagen var det sjukt häftigt, lampor tändes och släcktes av sig själv, man kunde tända och släcka med appen, röststyra och så vidare. Problemet var att mindre 48 timmar senare så var det bara så som det var och det gav ingen ny energi. Jag förväntar mig att lamporna tänds av sig självt och blir tvärtom irriterad när jag måste in i en app för att ändra något.

I kontrast till det blir jag alltid glad och lycklig när jag tänker tillbaka på när vi t.ex. var på safari i Serengeti i Tanzania eller när vi åt sushi hos Jiro i Tokyo. Den här effekten har man bekräftat i flera studier och det är sannolikt även så för dig. En stor anledning är att vi anpassar snabbt till saker som inte förändras. Lamporna i huset har alltid samma funktion, det nylagda parkett-golvet ser likadant ut sista dagen på året som den första medan varje tillfälle på den där årslånga kursen man går ser lite annorlunda ut varje gång.

Den andra anledningen till att vi uppskattar upplevelser mer än saker är att vi både kan se fram emot och minns upplevelser bättre än saker. I en studie med studenter såg man att 83 % av deltagarna återbesökte en upplevelse i tanken oftare än vad de gjorde med en motsvarande materiell sak.

Things bring us happiness when we use them, but not so much when we merely think about them. Experiences bring happiness in both cases.

Till skillnad från materiella saker som bara gör oss lyckliga när vi använder dem, ger upplevelser oss en dubbel effekt. De ger oss lycka både när vi utför dem och när vi tänker på dem. Det är till och med som så att vissa upplevelser ger en större lycka när vi tänker på dem (t.ex. bestiga ett berg, ha sex med en ny partner) än vid själva görandet.

Sannolikheten är också högre att vi mentalt återbesöker en händelse eller upplevelse eftersom den är mer kopplad till vår personlighet och vår identitet. En upplevelse som en konsert, iron-man eller något annat ger oss en bättre möjlighet att definiera vem vi är än ett köp av en vinflaska eller en bil.

Den sista anledningen till varför upplevelser gör oss lyckligare handlar om att vi ofta kan dela dem med andra människor. Just andra människor och relationer är väldigt viktiga för oss på en grundläggande nivå. För länge sedan fick jag ett tips att definiera lycka som:

Lycka är minnen som man skapar tillsammans med andra människor

Vilket var kul att se att studien bekräftade.

Framgångsfaktor 2. Hjälp andra istället för dig själv

Vi människor är den mest sociala varelsen i världen. Tydligen är det bara tre andra djur – termiter, eusociala insikter och kalråttor som skapar i närheten så sociala samhällen som vi. Givet den här sociala läggningen är det inte så konstigt att kvaliteten på våra sociala relationer påverkar vår upplevelse av lycka. Det är något som vi också pratade om i samtalet med vår parterapeut Tommy Waad i avsnitt #111.

I princip vad vi än gör för en investering i våra sociala relationer med andra leder till en ökad upplevelse av lycka. Studier har visat att människor som spenderar pengar på sina relationer är lyckligare, även när man har korrigerat för deras inkomst. Man har visat att det här stämmer globalt, även för olika kulturer även vad man gör för pengarna är olika.

Man har till och med visat med hjälp av magnetröntgen av hjärnan att ge bort pengar gör oss lyckliga. Deltagare i en studie fick välja att ge bort pengar – vissa blev till och med tvingade – och det ledder till aktivering av områden i hjärnan som typiskt aktiveras när man får en belöning. På samma sätt har man visat att pengar som spenderas på relationer med andra – oavsett om det är upplevelser eller saker – leder till en stor påverkan på relationen.

Att ge bort pengar till andra påverkar även vårt eget välbefinnande eftersom det dessutom ger en möjlighet till en positiv självpresentation i det sociala umgänget. Trots de tydliga fördelarna med att spendera pengar på andra är det något som ofta är dolt för oss. Andra studier har visat att att en signifikant majoritet av människor tror – och gör därmed en felaktig förutsägelse – att de kommer att bli lyckligare av att spendera pengar på sig själva.

Något förvånande har man dock sett att själva tanken på pengar underminerar de pro-sociala impulserna. Pengar kan nämligen leda till en orientering där man känner sig själv-tillräckligt och man vill vara oberoende gentemot andra. När människor blev påminda om pengar, relativt påminnelser som inte var pengarelaterade, så ledde de till minskad villighet till hjälpa andra eller ta emot hjälp. Relativt deltagare i studier som inte har ”primats” med pengar utan mer neutrala koncept, ville människor med pengar hellre leka själva, hellre arbeta själva och skapade en större fysisk distans mellan sig själva och andra.

Således, trots att pengar både kan och borde leda till större lycka, så kan till och med den enstaka tanken om pengar, leda till att det inte blir så. Skämtsamt kan man säga att när någon är på ett dåligt ställe nästa gång, säg inte ”gå och köp dig något fint” utan något i riktningen ”bjud mig på lunch…” :-)

Framgångsfaktor #3. Köp många små nöjen istället för få stora

Det som ställer till det mest för oss när det gäller upplevelsen av lycka är vår förmåga till anpassning. Vissa säger att anpassning är lite som resonemanget kring döden. Vi är lite rädda för den, vi bråkar med den, vi försöker skjuta upp det, men till slut förlorar vi alltid. Precis som vi förr eller senare accepterar döden så kan man kan acceptera förmågan till anpassning.

Om vi nämligen anpassar oss till de bästa sakerna som vi kan köpa för pengar, då är det snarare bättre att ofta köpa flera små nöjen. Hellre fika på stan, manikyr, massage, lunch ute, kvalitetskläder än att lägga pengar på stora köp såsom bil eller drömsemester. Som studien antyder så är det inte fel att göra stora köp. Resonemanget är snarare att så länge pengarna är begränsade, då får vi mer ”lycka” för pengarna när vi köper många små saker. De skriver själva:

But as long as money is limited by its failure to grow on trees, we may be better off devoting our finite financial resources to purchasing frequent doses of lovely things rather than infrequent doses of lovelier things.

Man har nämligen visat att i många sammanhang så är lycka starkare korrelerad med frekvensen av upplevelser än deras intensitet. Exempel som de tar upp i studien är att ingen blir förvånad över att människor som har sex är lyckligare än människor som inte har det. Men några blir förvånade över att det optimala antalet sex-partners över en 12 månaders period utifrån en lyckosynpunkt är en.

Varför skulle människor med en sex partner vara lyckligare än någon som har flera? En anledning är att många partners kan vara skoj från tid till annan, men med en regelbunden partner kan man njuta regelbundet. Barn uppskattar t.ex. en karusell-åktur varannan vecka sannolikt högre än att åka en super-duper-berg-och-dalbana en gång om året.

Förmågan att anpassa oss är boven i dramat

En anledning till att små frekventa nöjen slår nöjen som inträffar sällan handlar om vår anpassningsförmåga. Vi har svårare att anpassa oss till många frekventa händelser än till en stor. Ju enklare det är att förstå och förklara en händelse, desto snabbare anpassar vi oss till den enligt studier. Således – allt som gör en händelse svårare att förstå och förklara kommer förlänga tiden det tar att anpassa oss till den.

Faktorer som påverkar anpassningsförmågan är bland annat

  • hur ny upplevelsen är för oss, dvs. har vi varit med om det förut?
  • överraskningsmoment, dvs. var vi medvetna om att det skulle hända?
  • osäkerhet, dvs. vi är inte helt säkra på vad det handlar om och
  • föränderlighet, dvs. det förändras från gång till gång

Alla dessa faktorer bidrar nämligen till att göra en händelse svårare att förstå, vilket leder till att vi lägger mer tankemöda på det och anpassar oss långsammare. Små frekventa upplevelser tenderar att ha fler av dessa faktorer än stora engångsupplevelser. På det här sättet kan t.ex. en afterwork vara mer spännande än en middag på finrestaurang på tu man hand vara. Man vet inte vilka som kommer, det är inte exakt samma sak som förra veckan för att det kom en ny person, det var en ny ölsort i baren eller någon berättade en ny kul historia. Slutsatsen är att eftersom små frekventa nöjen är lite olika varje gång de inträffar gör de anpassningen svårare.

Det är anledningen till att vi slutade gå på finrestauranger

En insikt jag fick när jag läste det här i artikeln var att det förklarade varför jag och Caroline har slutat gå på finrestauranger själva. För några år sedan hade jag till och med som en dröm att besöka alla 3-stjärniga Michelin-restauranger i Europa. Vi besökte Noma i Köpenhamn, vi var på Frantzen i Stockholm, Daniel och Eleven Madison i New York. Särskilt upplevelsen på de två sista var lite märkligt. Särskilt när vi satte den i kontrast med den lilla italienska kvarterskrogen i New York vi var på dagen efter. Där stod mamma i köket, skrek på ungarna som serverade, ljudvolymen var hög, folk trillade in huller om buller och maten var fantastiskt. Sjukt mycket bättre än den 3-stjärniga Michelin-krogen (något jag också skrev på Tripadvisor då).

Idag inser jag att det handlade om anpassning och osäkerhetsfaktorerna. Vi hade varit på ett antal 3-stjärniga restauranger, det var i princip samma vita duk, liknande 12-rätters meny och samma miljö. Vi hade anpassat oss det var inget spännande längre. Den italienska krogen dagen efter hade allt. Det var en ny upplevelse, den hade överraskningsmomentet, vi visste inte riktigt vad som pågick och allt förändrades från gång till gång (och kostade dessutom en tiondel av priset). Det var svårt att anpassa sig vilket gjorde det till ett bättre minne och gav en större upplevelse av lycka.

Mindre avtagande nytta med små frekventa nöjen

En annan fördel med många små nöjen är att de avtagande nyttan är mindre. Resonemanget om avtagande nytta på en investering återkommer i många olika sammanhang. Jag brukar mest tänka på det när jag varit och rest och jobbat nere i Afrika, som t.ex. nu i somras. Eftersom många saker är så outvecklade får man en väldig hög effekt och påverkan på en liten investering. T.ex. kan 100 USD i ett mikrolån till t.ex. en solpanel bokstavligt talat förändra livet för en familj. Att ge 100 USD till någon i Sverige gör en högst marginell nytta i form av påverkan av nuvarande och kommande livssituation. Investeringen i Sverige har en mindre och avtagande nytta.

I sammanhanget av lycka handlar det om att varje ”enhet” som upplevelsen ökar bidrar till en mindre upplevelse av lycka än den föregående enheten. Ett personligt exempel i sammanhanget är glass. Jag älskar glass, men upplevelsen av att äta 500 gram glass är inte dubbelt så bra som att äta 250 gram glass. Glädjen eller lyckan av att äta glass ökar inte med volymen glass jag äter. På det sättet rekommenderar bl.a. nobelpristagaren Kahneman att det är bättre att dela upp de 500 grammen glass i t.ex. tre tillfällen a 150 gram istället för ett tillfälle med 500 gram.

Paus och avbrott skapar en högre upplevelse av lycka

En anledning till att uppdelning fungerar och gör oss lyckligare är för att det skapar en tidsrelaterad paus. Det i sin tur gör anpassningen svårare vilket förbättrar vår upplevelse. I en studie som gjordes 2008 bad man deltagare sitta i en stol som kunde massera. Hälften av deltagarna blev masserade i 180 sekunder utan avbrott och den andra hälften blev masserade i 80 sekunder, följt av en 20 sekunders paus och sedan ytterligare 80 sekunders massage.

Jämfört med deltagarna som hade den oavbrutna massagen, var deltagarna som fick uppleva pausen mer nöjda och förvånande nog villiga att betala dubbelt så mycket(!) som de andra. En majoritet av alla deltagarna gjorde däremot samma fel i förutsägelsen av den framtida upplevelsen av massagen. De trodde nämligen att de skulle uppskatta den längre massagen mer. Studien argumenterar också för att det visar hur snabbt vi anpassar oss, redan på mindre än två minuter har vi anpassat oss till den nya situationen med massage.

Slutsatsen i studien vara samma som i föregående framgångsfaktor. Hellre frekventa och flyktiga upplevelser än sporadiska och långa. På det sättet kan man njuta mer av den första biten choklad, den första minuten massage eller den första upplevelsen av en ny händelse.

En förklaring till den svaga korrelationen mellan lycka och pengar

En studie som gjordes i Belgien kan tillsammans med den här framgångsfaktorn förklara den svaga korrelationen mellan lycka och pengar. Den visade nämligen att personer med en stark muskel i att njuta av de små vardagliga och världsliga sakerna var lyckligare än de som inte kunde eller gjorde det. De såg dock att förmågan att njuta var mindre hos rika individer.

Den positiva effekten av att ha en förmögenhet underminerades till en mycket högre grad av oförmågan av att kunna uppskatta de små sakerna. Slutsatsen i studien var att förmögenheten gav tillgång till så kallade ”peak experiences” och att dess i sin tur underminerade förmågan att njuta av de små vardagliga nöjena.

Det har man sett även i andra studier där människor som först har fått se bilder på pengar och därmed fått upplevelsen av förmögenhet, njöt mindre av att t.ex. äta choklad. Slutsatsen man kan dra är att de små vardagliga nöjena är en starkt bidragande faktor till en upplevelse av lycka. Dessutom bör man vara medveten om att tillgång till exklusiva ”peak experiences” dessutom snarare stjälper än hjälper i avseendet lycka.

Framgångsfaktor 4. Köp färre försäkringar

Om den dåliga nyheten i förra framgångsfaktorn är att vi anpassar oss till de bra sakerna och upplevelserna, så är de goda nyheterna att vi anpassar oss lika mycket till de dåliga. Studier på hur människor anpassar sig till olika negativa situationer – allt från hjärtinfarkt, naturkatastrofer eller terroristdåd – visar att vi är inte alls de sköra varelser vi ibland tror att vi är.

Just as the physical immune system wards off maladies, the “psychological immune system” wards off malaise by marshalling the remarkable human capacities of reconstrual and rationalization.

Precis som vi nämligen har ett fysiologiskt immunförsvar kan man argumentera för att vi har ett liknande psykologiskt immunförsvar. Problemet är att de flesta av oss är inte i närheten lika medvetna om vårt psykologiska immunförsvar som vi är medvetna om det andra. Den okunskapen leder i sin tur att vi ofta överskattar utsattheten och de negativa effekterna av en dålig sak.

Det är något som många företag empiriskt har upptäckt och tjänar pengar på. Det absolut vanligaste sättet är att man säljer en försäkring mot känslan av ånger eller osäkerhet. Man kan få pengarna-tillbaka-garanti, 30 dagars öppet-köp eller till och med Ikeas 365 dagars bytesrätt. På teknikprylar är det inte ovanligt med olika försäkringar som förlänger garantitiden, eliminerar självrisken eller skyddar mot att man är en drulle. Det här trots att studier i princip är entydiga i att det är ofta är ett dåligt beslut för konsumenten att köpa dessa dyra tillägg.

Vi underskattar det psykologiska immunförsvarets makt

Studier på senare tid har till och med visat att den psykologiska effekten inte alls är så stor som vi tror. Vi underskattar nämligen det psykologiska immunförsvarets makt och förmåga. Vi är nämligen väldigt duktiga på att rekonstruera och rationalisera händelser på ett sådant sätt att vi slipper uppleva ånger eller den egna skulden.

I en studie lät man människor beskriva vad som skulle ge upphov till störst upplevelse av ånger – att missa tåget med fem minuter eller med en minut. Föga förvånande valde de flesta (även jag) att missa tåget med en minut skulle vara värre än att missa det med fem. När man väl frågade människor som missat tåget med en minut så visade de förvånansvärt lite ånger. I alla fall skiljde den sig inte från dem som missade med fem minuter.

Förklaringen till skillnaden mellan de två scenario handlar om de psykologiska immunförsvaret. I det första scenariot när man skulle tänka sig in i den negativa händelsen, tenderade människor att skylla på sig själva. Man sa om jag bara hade skyndat mig lite, om jag bara hade vaknat lite tidigare och så vidare. Passagerare som de facto missade tåget tenderade däremot att skylla på allt och alla – förutom sig själva. T.ex. sa de att de skulle hunnit om det funnits två öppna grindar istället för en och så vidare.

Eftersom vi är så duktiga på att skylla på andra och undvika den egna skulden upplever vi mindre ånger än vad vi tror att vi kommer att uppleva.

Även om jag personligen inte direkt ser det här som en framgångsfaktor i livet att skylla på andra så är vi starkare än vi tror – något som är väldigt positivt.

Vi betalar extra för något som vi redan har gratis

Många av oss köper hellre nytt i butik än begagnat på Blocket, tradera eller motsvarande – trots att vi skulle kunna spara massor av pengar – för att vi spontant tror att en butik är bättre utrustad att ta hand om vår ånger eller olycka efter ett köp. Få av oss tänker på att vi redan har vårt psykologiska immunförsvar som har exakt samma funktion och att det dessutom är helt gratis.

Forskarna beskriver det här på ett kul sätt enligt följande:

After purchasing a Roomba vacuuming robot on Craigslist that turns out not to pick up dirt, the psychological immune system enables us to see what a fabulous dog toy we now own and to appreciate how dirty floors help us “get back to nature.”

Det tragi-komiska är att jag känner igen mig själv jättemycket i det här.

Generösa garanti-villkor kan faktiskt minska vår lycka

I en studie man gjorde 2002 visade man generösa returvillkor faktiskt kan minska vår lycka och upplevelse av den köpta saken. Man lät studenter få välja mellan olika reproduktioner av kända konstnärer. När studenterna väl hade gjort sina val fick hälften av dem generösa returvillkor – de fick nämligen möjligheten att komma tillbaka och byta ut sin tavla närhelst de ville under den kommande månaden. De andra studenterna blev informerade om att deras val var slutgiltigt och att köpt var köpt.

Det intressanta var att studenterna som var fast med sin tavla rapporterade en högre nöjdhet än studenterna med de generösa returvillkoren. De såg till och med sitt val i ett bättre ljus än de gjorde initialt. De andra studenterna berövades den känslomässiga kopplingen och åtagandet på grund av möjligheten att ångra sitt beslut. Precis som tidigare var alla studenterna lika dåliga på att förutsäga den känslomässiga framtida effekten. De trodde att de skulle vara lika lyckliga oavsett om de fick de generösa returvillkoren eller inte.

Vi väljer alltså förlängda garantier och generösa returvillkor för att förekomma en framtida upplevelse av ånger. Forskningen visar dock att dessa försäkringar och garantier är onödiga utifrån ett lyckoperspektiv. De kan till och med underminera upplevelsen av lycka.

Framgångsfaktor 5. Betala nu och konsumera sedan

Få kan ha undgått skiftet som har skett de senaste åren där man i princip kan köpa vad som helst idag och betala sedan. Jag minns när jag var mindre att bilannonserna i tidningen faktiskt visade vad bilen kostade att köpa. Idag står det bara vad den kostar att leasa eller hyra. Vi kan välja att köpa nu och betala senare på många olika sätt – allt från räntefria månader till olika former delbetalningar. På många sätt kan vi idag få allt mycket fortare än någonsin. Vi kan hyra filmer direkt via datorn, lyssna på vilken musik vi vill via Spotify, få tillgång till alla världens böcker via appar och allt fler företag tävlar om att till och med leverera samma dag.

Studier gjorda redan för 10 år sedan visar hur det här skiftet till omedelbar njutning och uppskjuten betalning förändrat grunden i vårt ekonomiska systemet på ett fundamentalt sätt. Det påverkar vårt välmående på framförallt två olika sätt. För det första leder ”konsumera nu och betala sedan” till ett för oss ofördelaktigt beteende. Vi blir kortsiktiga, samlar på oss skulder, sparar för lite till pensionen och så vidare. Problemet är ju nämligen att förr eller senare måste ju pengarna betalas tillbaka. Det är väl belagt inom forskningen att bl.a. oförmåga till uppskjuten belöning och otålighet leder till att människor hamnar i sämre situationer.

Längtan är en kostnadsfri lycka

De andra problemet är att omedelbar konsumtion dessutom eliminerar möjligheten att se fram emot något. Just den här längtan kan man se som en kostnadsfri möjlighet till lycka. En person som köper en kaka och äter den direkt får en upplevelse av X enheter lycka. Men en person som sparar sin kaka för att äta den senare får samma X enheter lycka av att äta den plus alla upplevelsen av lycka som kommer med själva längtan och fantasin om att äta den.

Det här gäller många olika saker och sammanhang. Det gäller till och med om själva händelsen i sig inte är fullt lika njutbar. Ett exempel kan vara att man ser fram emot en semester som sedan regnar bort. Studier visar också att upplevelsen av lycka associerad med en längtan är starkare än upplevelsen av lycka som kommer med att komma ihåg en händelse. T.ex. köpte studenter ett dyrare tack-kort till någon som skulle hjälpa dem med en tjänst än till en person som redan hade hjälpt dem med tjänsten.

Värt att notera är också att positiva händelser i framtiden ser bättre än ut än samma händelser i det förgångna, precis som vi tolkar negativa händelse i framtiden värre än dem i historien. Exempelvis ville studenter ha mer betalt för en framtida trist arbetsuppgift än för en de redan hade genomfört. Personer i låtsats-jury-panel dömde större skadestånd till någon som skulle få lida det kommande året än någon som redan hade lidit ett år och så vidare. Återigen är vi inte särskilt rationella och blir lurade av vår egen hjärna.

Just det här är anledningen till att vi vill konsumera idag hellre än imorgon. Vi tror nämligen att vi kommer vara lyckligare här och nu än vad vi kommer att vara i framtiden. Problemet är det inte stämmer och det är återigen ett förutsägelse av framtiden-fel. Känslor i framtiden är inte mindre starka än de är idag. Genom att konsumera idag går vi miste om lyckan i längtan.

Uppskjuten belöning ger ytterligare två sätt att öka lyckan

Förutom längtan bidrar uppskjuten belöning till lycka på ytterligare två sätt. För det första tenderar vi att göra bättre val när vi tänker på lång sikt än när vi tänker på kort sikt här och nu. Det finns mängder av studier där man t.ex. ska välja vad man ska fika nu och om två veckor. Det är mycket större sannolikhet att man väljer mer nyttigheter till fikan om två veckor än vad man väljer här och nu. Som en vän sa till mig – man är lite dum-i-huvudet när man ska ta här-och-nu-beslut. Forskningen stödjer tesen om att på längre sikt är det enklare att ”välja rätt” eftersom man inte står under oket av känslan just nu.

Det andra sättet som uppskjuten belöning kan bidra till en högre nytta är att det kan skapa osäkerhet. Innan vi köper en produkt tenderar vi ha en viss nivå av osäkerhet. Vi vet inte riktigt vilken produkt vi ska välja, hur den kommer vara eller till vilken användning den kommer att komma till. Den här osäkerheten gör det svårare för oss att anpassa oss eftersom fokuset fortfarande är riktat på produkten.

Forskarna ger ett fantastiskt exempel som jag och Caroline har börjat använda oss av redan idag:

Consider, for example, a little boy in Toys R Us eagerly clutching both a stunt kite and a water gun. While the boy would probably experience immediate delight if his mother offered to buy both toys for him, new research suggests that more lasting pleasure would ensue if his mother told him that she would return to the store the next day and buy him one of the two toys.

Självklart kommer barnet vilja veta vilken av de två leksakerna som mamman kommer att köpa, i tron att han blir lyckligare av vetskapen av beslutet. Men i realiteten är det bättre för mamman att inte berätta och därmed låta pojken fantisera i en hel dag både om framtiden där han flyger drake och deltar i vattenkrig.

Framgångsfaktor 6. Tänk på detaljerna som du inte tänker på

Ju längre in i framtiden en händelse ligger desto mer abstrakt tenderar vi att tänka på det och desto mindre detaljer och praktikaliteter ser vi. Forskarna hänvisar till en studie som gjorde i Kanada där en övervägande majoritet önskade en sommarstuga på landet vid en sjö. Man beskrev drömmen i väldigt positiva ordalag, hur man skulle njuta av solnedgångarna, båtturerna, fisket och sittandet på verandan. Så långt allt väl. Väldigt få tänkte däremot på myggen, problemet med att få hantverkare till ett hus som ligger helt off, ungarna som skriker i bilen i den långa färden till stugan och så vidare.

Vi är ofta överens om de breda penseldragen och även om de sällan är helt fel är de ofta inkompletta. En middag med familjen eller släkten låter som en bra idé ända till man börjar fundera på vem som ska bjudas in, vad som ska lagas för att tillfredsställa både köttätarna och de gluten-intoleranta vegetarianerna. Anledningen till att det här resonemanget är viktigt är att källan till lycka ofta ligger i detaljerna.

Studier har nämligen visat att får upplevelse av dagen snarare formas av vår nuvarande upplevde situation – t.ex. stress på jobbet eller fritid med familjen – snarare än av de stora faktorerna i livet såsom huruvida man har anställningstrygghet eller gift. Man har visat att man bättre förutsäger psykologisk stress av de vardagliga händelserna och aktiviteterna snarare än av större livshändelser.

Vardagen har en större betydelse än du tror…

Utifrån perspektivet vad man bör lägga sina pengar på, så är det bättre att tänka på hur ett köp kommer att påverkan vår tid. Ett klassiskt exempel kan vara kring huruvida man ska köpa ett lite mindre hus i bra skick jämfört med ett större renoveringsobjekt för samma pris. Det större huset kan initialt se ut som det bättre alternativet, men om det innebär att man behöver byta ut kvällar och helger med vänner till kvällar och helger med hantverkare, så kanske det inte är en så bra eller smart affär i alla fall.

När vi väl har köpt vår nya boende kommer vår upplevelse av lycka inte bara bero på följdeffekterna av bostadsköpet som att barnen kan vara i trädgården. Det kommer också bero på en hel mängd saker som inte alls har med bostadsägandet att göra överhuvudtaget. Det kommer bero på födelsedagsfiranden, konserter, icke-fungerande dator, utspilld mat eller kraschad hårddisk. Problemet är att dessa ”irrelevanta” detaljerna sällan syns när vi fokuserar vårt ”mentala teleskop” på en stor framtida händelse. Det är därför vi till stor del överskattar den positiva känslomässiga effekten av händelsen som vi fokuserar på.

Slutsatsen att ta med sig är således: om man tänker att ett stort enskilt köp kommer ha att ha en långsiktig effekt på ens upplevelse av lycka, kommer man förmodligen göra en bättre och mer realistisk förutsägelse av sin lycka genom att tänka på en typisk dag i sitt eget liv.

Hur ser din perfekta vecka ut?

Den här punkten var en av dem som gladde mig mest att läsa i studierna. Jag och Caroline har nämligen de senaste åren testat många olika saker som många har sagt gör dem eller skulle göra dem lyckliga. Det har varit allt från julen i värmen till segling eller lång skidresa. Även om det varit trevligt så har vi insett att det inte är något för oss. Det gör inte vårt liv rikare eller oss lyckligare.

Jag tror inte det var medvetet, men för lite mer än ett år sedan började vi snarare fokusera på att göra vardagen fantastisk. Att istället för att lägga massor av pengar på en skidresa till alperna, hur vore de om vi lade pengarna på att lyfta vardagen till nästa nivå. Omedvetet ledde det till många små frekventa nöjen (istället för en skidresa) och det har verkligen gjort att vi levlat i upplevelsen av ett rikt liv.

Därav vill jag faktiskt inspirera till en av frågorna som vi hade på ett av våra MasterMind-möten:

Hur ser en perfekt vanlig vecka ut i ditt liv? Och vad kan du göra för ett otillräckligt litet steg redan idag för att komma närmare den?

Det var en fråga som hjälpte oss och mina vänner till en hel del spännande insikter. Att den sedan dessutom råkade gå i linje med forskningen är ju magiskt.

Framgångsfaktor 7. Akta dig för jämförelseshopping

De senaste åren har vi fått mängder av jämförelsesajter där man kan jämföra både priser och funktioner inom i princip alla upptänkliga kategorier. På många sätt är dessa jämförelsesajter bra och bidrar med ett tydlig värde för oss användare. På senare tid har däremot forskningen visat att dessa fördelar ibland kommer med en eller flera uppenbara nackdelar.

Jämförelsesajterna bidrar nämligen till att ändra den psykologiska kontexten i vilken vi fattar vårt köpbeslut. Genom användningen av en jämförelsesajt skiftar nämligen fokuset från det initiala behovet som är viktigt för vår lycka till fokus på vad som skiljer de olika tillgängliga alternativen åt.

Ett konkret exempel är processen att köpa ett boende. Innan man bestämmer sig för att börja leta boende har man ofta en klar bild över vad boendet ska medföra för fördelar. Sedan börjar man gå på visningar och då inleds själva jämförelseprocessen. Ju fler visningar vi går på desto mer uppmärksam blir man på vad som skiljer objekten åt och man detaljstuderar bostadsrättsföreningarnas ekonomi eller husets besiktningsprotokoll och man jämför objekten sinsemellan.

I den här processen ökar vikten vi lägger på skillnaderna och likheterna hamnar i skymundan. Det i sin tur leder till att vi överskattar skillnaderna, glömmer bort det som initialt var viktigt för oss och kanske köper ett för stort och för dyrt boende. Istället för att köpa det lite mindre huset som också hade uppfyllt våra önskemål och tillfredsställt vår dröm, köper vi det stora för vi vill göra en bättre affär och kanske lånar lite mer än vad vi egentligen borde.

Experimentet med den kackerlacksformade chokladen

I studier har man visat att jämförelseshopping till och med kan leda till att vi väljer ett för oss själva mindre attraktivt alternativ. Jämförelseshoppingen lägger nämligen fokus irrelevanta detaljer och tillgängliga alternativ snarare än på det som är viktigt för oss på riktigt. Det bästa exemplet jag har hört talas vad en studie med studenter och choklad.

Studenterna fick välja mellan 200 gram choklad som var format som en realistisk kackerlacka som var värd 20 kr eller 50 gram vanlig choklad som var värd 5 kr och format som ett hjärta. Mindre än hälften (46 %) av studenterna uppgav att de skulle njuta mer av den kackerlackformade chokladen. Trots det valde en klar majoritet (68 %) den. Slutsatsen att dra var att jämförelseshopping leder oss till att välja den ”bästa dealen” – ”varför välja något för 5 kr när jag kan få något för 20 kr?” – snarare än det som vi njuter mest av.

Tipset att ta med sig är att genuint fundera och försöka hålla fokus på vad det är som är viktigt egentligen. Är det att optimera priset och värdet eller är det att uppfylla på det initiala behovet?

Framgångsfaktor 8. Lita på flocken istället för på din hjärna

Ett sätt att försöka lista ut vilken film man kommer att gilla är att läsa om den på Imdb.com. Databasen innehåller all information som finns om en given film. Tanken är att ju mer information och fakta, desto mer välavvägda beslut kan vi fatta. Det andra sättet att bedöma vilken film man kommer att gilla är att titta på vad andra tittare, i mitt fall, i åldern 35-40 tyckte om filmen och inget mer. Vilket sätt kommer ge det mest exakta utfallet?

Studier antyder att det bästa sättet att förutsäga hur mycket vi kommer att uppskatta något är att titta på hur mycket andra i liknande situation har uppskattat samma sak. Det är alltså bättre för mig att gå på andras rekommendationer än att läsa på själv. Man har gjort fler studier på ämnet. I en studie där man speeddejtade fick hälften av kvinnorna se ett foto och läsa en beskrivning av mannen som de skulle träffa och de andra fick bara reda på om kvinnorna dessförinnan hade uppskattat mannen.

Trots att en majoritet var övertygade om att det var bättre med foto och biografi för att göra bedömningen om huruvida man skulle uppskatta mötet, inträffade precis motsatsen. Kvinnorna som bara fick andra kvinnors rekommendation hade mer rätt. Det kanske är så som 1600-tals författaren François de La Rochefoucauld lär ha skrivit:

Before we set our hearts too much upon anything, let us first examine how happy those are who already possess it

François de La Rochefoucauld

Poängen handlar således att i en större utsträckning våga lita på människorna runt omkring en själv som både känner och inte känner en. Flera studier visar på att de många gånger kan ge oss bättre feedback än vad vi själva kan.

Slutord och egen reflektion

Som vanligt när det gäller vetenskapliga studier eller artiklar med tips och framgångsfaktorer tror jag att det viktigaste är att välja ut en eller maximalt två tips som man vill träna på. Att försöka göra alla brukar, i alla för mig, sluta med att jag inte gör någon alls. Det som jag och Caroline verkligen har tagit oss an under det här året är att fokusera på de små vardagliga nöjena snarare än de stora upplevelserna. Hellre billigare hämtmat två-tre gånger än restaurangbesöket, hellre aktiviteter lokalt än en resa och så vidare.

Studien hjälpte oss också att förklara varför vissa saker idag inte ger samma upplevelse som det gjort tidigare. Jag har nämligen aldrig tänkt på det utifrån ett anpassningsperspektiv. Något som vi faktiskt har börjat att testa lite smått i vardagen. Fortsättning får följa helt enkelt. Jag ser fram emot att läsa om du också känner igen dig i någon eller några av punkterna ovan.

Tack för den här veckan och på återseende i nästa. Då blir det avsnitt om fastighetsmarknaden med dokumentärfilmaren Fredrik Gertten som är känd för bl.a. filmen Bananas som fick företaget Dole att gå bokstavligt bananas.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillar den här artikeln och inte vill missa framtida, då får du väldigt gärna prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det kommer en gång i månaden, är kostnadsfritt och det innehåller de bästa artiklarna på bloggen, månadens mini-avsnitt med konkreta tips och råd samt eventuellt ett erbjudande som jag själv gillar och har använt mig av som jag tror du också skulle uppskatta.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

När du anmält dig till nyhetsbrevet får du även ett par välkomstbrev under loppet av en månad som plockar russinen ur kakan. Det är de två viktigaste artiklarna, fyra vanliga frågor, bästa artiklarna inom olika teman och ofta även några konkreta tips på saker att göra.

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln, då kommer du nog även uppskatta följande artiklar på samma tema:


Den här artikeln publicerades 2019-09-01 klockan 19:42 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Övrigt och off-topic.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

11 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    När jag lyssnade på de olika framgångsfaktorerna så kom jag att tänka på en fd kollega som nog lyckades få in ganska många av faktorerna genom en julklapp till sina barn. Hon har tre vuxna barn och de fick tillsammans en summa pengar plus instruktioner om hur de skulle hanteras. Ungefär en gång i månaden skulle ett av barnen planera in en upplevelse/middag/överraskning som skulle omfatta alla tre, därefter tog nästa barn vid för att hitta på något för sina syskon osv. Tanken var att barnen skulle träffas och ha roligt tillsammans under ett års tid. Med lite god vilja så kan man nog säga att hon spikade #1, 2, 3, 5 och 6 i alla fall. Tips inför julen kanske ;-)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mona
  2. Vit pil

    Dalai Lama har författat en bok vid namn lycka. Den klargjorde en hel del förvirring kring lycka enligt mig. Han menar att vi i väst lätt blandar ihop lycka med njutning. Det finns såklart många likheter men källorna till uppkomsten av lycka och njutning skiljer sig åt. Att boka in sig på ett flott hotell för dyra pengar kan ge njutning. Att läsa läxorna med barnen kan kanske inte vara njutningsfullt men är troligen mer än källa till lycka (när det går bra :))

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    N
  3. Vit pil

    Kan hålla med om princip allt i denna text.
    Men tycker att det viktigaste budskapet är att lära sig uppskatta de små vardagssakerna till fullo.
    Vi bor i ett av världens rikaste länder, hur kan då så många må så dåligt: Fel inställning.
    Jag har genom jobbet upplevt både naturkatastrofer och krig, trafikolyckor och död.
    Varje gång jag kommit hem och stängt dörren, har det varit med ett stort ”tack för att jag har det så bra”
    Det har gjort mig lycklig i så många år.
    Sedan råkade jag själv ut för en svår olycka.
    Är sedan 20 år förtidspensionär med kronisk värk och invaliditet.
    Hur jag mår mentalt idag?
    Toppen.
    Jag har under åren tillämpat mycket av råden som nu hamnat i artikeln, och det funkar.
    Men jag hittade också ett nytt sätt att fokusera, leva i nuet och stänga av disketten i huvudet som fick mig att tidvis må dåligt.
    Fick långt senare veta att jag hittat grundprinciperna i MINDFULNESS.
    Så det blir mitt tilläggstips.

    Tack för en bra sida som både jag och mina barn följer Jan.
    Micke

    5+
    Gravatar ikon för användaren
    Zavalay Zavalay
  4. Vit pil

    Mariah Carey fick frågan. ”Vad skall du göra med alla pengar som du har tjänat? Jag vet varifrån jag kommer och jag vill inte tillbaka dit.”

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Birger
  5. Vit pil

    Jag älskar att åka till All Inclusive hotell med massa sport och tävlingsaktiviteter. Så mycket att jag undersökt vad det skulle kosta och bo där en hel säsong. Tyvärr alldeles för mycket pengar än jag har råd med.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hockey
  6. Vit pil

    Hellre rik och frisk än fattig och sjuk.

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Birger
    1. Vit pil

      Hellre rik och frisk än fattig och sjuk, men chanserna är ungefär 50/50.

      Sveriges 1% rikaste är ca en procent av befolkningen, alltså ca 100 000 personer. De äger drygt 40% av bruttotillgångarna, ca 2 500 miljarder kr. Fördelat på 100 000 blir det i snitt ca 10 miljoner kr per skalle.

      Drygt 1% av svenskarna lever i materiell fattigdom, alltså ca 100 000 personer det också.

      Således kan vi stoltsera med att i Sverige råder det bra balans mellan de fattiga och rika.

      Med tiden kommer det ekonomiska gapet förstås att öka, men så länge man kan behålla de här proportioner och hålla antalet fattiga på en konstant nivå är det bra för samhället. (Utan de fattiga skulle de rika få det mycket sämre – välfärd betalas ju via skatter.) Kanske inte PK, men fattiga människor är helt nödvändigt för att samhället ska fungera optimalt. Sett till helheten är den där procenten bara ett litet offer på ekonomins altare, ett nödvändigt ont. Sen kan man alltid prata om jämställdhet och orättvisor, men glöm inte att utan de rika skulle de fattiga ha det ännu sämre.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
  7. Vit pil

    Tycker att det är jättebra att punkt 2 tas upp. Jag lyssnade faktiskt IDAG på en intervju med Bill Gates på podden ”The TED Interview” där de bland annat pratar om att han och Warren Buffet (med flera) skänker väldiga mängder pengar till ”philanthropy”. Jag hade därför tänkt föreslå att det kunde vara värt att tas upp i något avsnitt.
    Jag ser personligen mitt personliga ekonomiska mål med investerandet att trigga ekonomin efter pensionen men efter det ser jag en möjlighet att kunna hjälpa andra som mycket viktigare än att kunna gå tidigt i pension så tidigt som möjligt eller att få ihop mycket pengar som möjligt.
    Jag menar inte att man inte kan ha en kombination av allt detta som mål, men jag tror att vi har en hel del att lära av den amerikanska inställningen där ”charity” och ”philanthropy” spelar en mycket större roll än för oss.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Olov Andersson
    1. Vit pil

      En stor anledning till fokuset på välgörenhet i USA är att det sociala skyddsnätet är begränsat, istället väljer amerikaner att skänka pengar till de ändamål de själva tror på. I Sverige har vi istället byggt ett system där pengar fördelas om via skatten. Att själv skänka pengar kan därför bli lite ”kaka på kaka”.

      Exempelvis så ligger Sveriges biståndsbudget på $701 per capita per år (plats 2 i världen efter Norge), medan USA hamnar långt ner på $96 per capita. Vi svenskar gör mycket gott både i Sverige och i världen automatiskt via skattesedeln, det är synd att det blir så osynligt.

      8+
      Gravatar ikon för användaren
      Rikard
    2. Vit pil

      Warren Buffet har skänkt flera miljarder till Bill Gates så snacka om välgörenhet! Den typen av filantropi som de här herrarna förespråkar har bara ett syfte och det är ökad tillväxt. Det kan dock föra med sig några väldigt positiva bieffekter som minskad fattigdom och bättre miljö samt utrotning av några av världens värsta sjukdomar. Och inget fel med det – man får ju två flugor med en smäll. (Sen är det kanske inte så enkelt att säga vad som är hönan och ägget.)

      Men vad kan vi vanliga människor göra? Flera kommuner vill förbjuda att be om pengar utan motprestation medan det är lagligt att ta betalt för intimt umgänge. Det blir spännande att följa konsekvenserna av den svenska synen på välgörenhet. Om jag får gissa kommer den att öka men bli mindre synligt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
  8. Vit pil

    Vardagslyx – picknick med barnen

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Cecilia Brahme

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.