Använd någon av Skatteverkets 57(!) e-tjänster

Deklarationstips med Emelie Köhn och Jan Janowski från Skatteverket - Del 1 av 2

Jan och Caroline Bolmeson

26 mars, 2023

I dagens avsnitt har vi besök av Emelie Köhn och Jan Janowski från Skatteverket. Det blir ett samtal om deklaration, skatt, avdrag och mycket annat. Vår förhoppning är att du upplever de två avsnitten som ganska lättsamma, allmänbildande och kanske till och med att du får ett tips eller två.

Det förmodligen viktigaste tipset – som faktiskt efter avsnitten även kom från min bror – är att använda Skatteverkets olika e-tjänster. T.ex. den för beräkning av reseavdraget där tydligen varannan person gör fel. Min bror som gjort avdraget i flera år bara kommenterade det som:

”Det är skitlätt, du bara går in på deras hemsida, fyller i siffrorna och så spottar den fram rätt siffror och var de ska fyllas i”.

Jag personligen har faktiskt alltid haft ett gott öga till Skatteverket, då det förmodligen är en av de myndigheter som jag ställt mest frågor till och alltid upplevt att de varit trevliga, snabba och servicevänliga. Emelie bekräftade det här också att man väldigt tydligt internt gått från ”Kontrollmyndighet” till ”Servicemyndighet” för många år sedan.

Lite som vi skojade om i avsnittet, den initiala känslan många har med Skatteverket är ju ungefär som jag med polisen när man blir stoppad och den första tanken är: ”När drack jag senast?” och inser att det var typ månader sedan. 🙈🤣 (Och nej, vi inte har fått någon ersättning för avsnittet. Det är lite public service som när vi hade Riksbanken på besök. 🤣)

I dagens avsnitt blir vi dessutom utsatta för en frågesport av Emelie och Jan. Riktigt roligt faktiskt, ske som det inte kan bli något vi kan göra mer av. Vi utsatte även dig på forumet och på Instagram för samma. Du kan testa dig själv på frågor såsom:

• Hur många personer fick förseningsavgift för sent inlämnad deklaration 2022?
• Hur fördelades ovan bland kvinnor och män?
• Vad tror ni att det kostar att ta in 100 kronor i skatt?
• Hur många frågor besvarade Skatteverkets skatteupplysning under hela år 2022?
• Hur många deklarationer skickades ut 2022
• Hur många samtal besvarade skatteupplysningen sista dagen man kunde deklarera förra året?

Några konkreta saker som vi går genom i avsnittet och som kan passa dig eller inte är:

• Jämkning – Om du brukar få en större summa kvarskatt eller skatteåterbäring kan du rätta till det genom att ansöka om jämkning. Då dras rätt skatt från början.

• En nyhet för i år är Skatteverket är snabbare och alla datum flyttas bakåt. Återbäring av skatt betalas ut snabbare. T.ex. nu redan vid påsk istället för midsommar (om du skickar in innan 30/3). Men även t.ex. vi som normalt betalade skatt i november lär få betala den i september.

• Använd de olika e-tjänsterna – det är supervanligt att man gör fel på det som hamnar som ”Övrigt avdrag”. T.ex. gör mer än varannan fel på reseavdraget (resor till och från jobbet). Tipset är att använda den här e-tjänsten.

• Utgifter för intäkternas förvärvande och bibehållande dras av som kostnad – jag har alltid haft det som rättesnöre i företagandet, men det gäller även privatpersoner. Något som jag helt missat, t.ex. kan man få avdrag för studier och vidareutbildning.

• Skatteverket har ett avdragslexikon – istället för att gå på medias ”70 avdrag att göra”, kolla Skatteverkets hemsida och deras avdragslexikon från A-Ö som innehåller alla avdragen, förklaringar och länkar till e-tjänsterna.

• Vid försäljning av bostad finns det saker man kan dra av även om de gjordes för mer än 5 år sedan. Man skiljer ”grundförbättringar” och ”vanliga förbättringar”-

Sedan blir det nördigt när vi försöker förstå skillnaden mellan skattereduktion och avdrag. Vet inte fortfarande inte om det landade helt. Som tur är behöver man kanske inte förstå skillnaden utan får den förtryckt. 🤣

Notera att det finns en fortsättning till detta avsnitt. Vi pratade i nästan 1h 45 minuter så vi valde att dela upp avsnittet i två mindre delar så att du kan titta på det vid olika tillfällen.

Tack för att hänger med oss,
Jan x2, Caroline och Emelie

Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:

• Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
• Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
• Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
• Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:

Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Idag är det dags för avsnitt 295, och idag blir det inget känsloavsnitt som föregående veckor. Idag har vi Skatteverket på besök.

Caroline: Jajemän.

Jan: Det var någon som sa att ”det blir torrt”, men det blir det inte. Det blir faktiskt ganska roligt. Vi har besök av Emelie Köhn och Jan Janowski. De hade till och med gjort en frågesport åt oss!

Caroline: Ja, och det är ju en frågesport som riktar sig även till dig som lyssnar eller läser, såklart. Det här är inte bara ett nöje för oss.

Jan: Precis, så då kan man ju pausa en stund och fundera innan man lyssnar eller läser svaret för att maxa nöjet.

Jan: Vi hade så mycket att prata om, så det blev två avsnitt, 295 och 296. Istället för att det blev ett långt avsnitt som är en timme och 40 minuter för dig som lyssnar, så är det två stycken 50-minuters avsnitt. Det som vi framförallt fokuserar på i detta avsnittet är deklarationen, det är ju det som är aktuellt just nu. Det blir prat om avdrag, jämkning, kontrolluppgifter….

Caroline: De vanligaste frågorna som Skatteverket får just nu.

Jan: Precis, vanliga misstag kommer också att avhandlas. I nästa avsnitt, 296, pratar vi med Emelie och Jan om skattekontot, det blir nördiga frågor om skattskyldighet och sådant som tagits upp i vårt forum. Nu kör vi och släpper på Emelie och Jan J!

Varmt välkomna Jan och Emelie från Skatteverket!

Varmt välkomna! Emelie, du är ju deklarationssamordnare och har juristexamen från Uppsala universitet, har pluggat engelska och andra språk samt presentationsteknik. Välkommen också Jan, du har ju varit handläggare inom internationell beskattning, du har masterstudier i affärsrätt bakom dig, har läst affärsjuridiska programmet med fransk profil vid Linköpings universitet.

Emelie: Tack!

Jan J: Tack, det stämmer.

Jan B: Är det något ni vill lägga till som vi har glömt?

Emelie: Nej, det var en fin presentation.

Jan B: Okej, vad bra. Emelie, jag läste någon intervju med dig då du sa ”Jag ville bidra till samhällsnyttan på något sätt och så hamnade jag här. Som så många andra som jobbar här är jag väldigt intresserad av skatt”.

Emelie: Aha, du plockade upp det.

Jan B: Ja, kan du inte berätta var intresset för skatt kommer ifrån?

Emelie: Jag tror faktiskt att jag sa att jag gillade juridiken, alltså skatterätten, men journalisten klippte det lite.

Jan B: Klassiker. Hur kommer det sig att det blev Skatteverket för dig, Jan J?

Jan J: Det var en ren tillfällighet, faktiskt. Jag hade inga specifika planer på att börja på Skatteverket efter studierna. Jag hade ett jobb under studierna, men där ville jag inte fortsätta, så då letade jag efter andra jobb och så råkade det bli Skatteverket.

Skatteverket är en servicemyndighet

Jan B: Vi pratade ju lite innan, och jag berättade då om första gången jag fick kontakt med Skatteverket i form av brev eller samtal från er, ett par av era kollegor för flera år sedan. Det var som att bli stoppad av en polis för mig. Man kan få spontana stresstankar såsom ”När drack jag senast?” och så var det tre månader sedan.

Eftersom jag är företagare och har fått hänga litegrann med Skatteverket och fått mycket hjälp, så inser jag att ni är en fantastisk myndighet med jättebra kundservice. En stor förändring för er – som ni berättade om innan under vår lunch ihopa – är att ni gått från kontrollmyndighet till servicemyndighet.

Kan ni inte säga något mer om det?

Caroline: Vi som företagare känner av att ni identifierar er som servicemyndighet.

Jan B: Men också som privatpersoner, faktiskt. Kan ni inte berätta om det skiftet?

Emelie: Absolut. Ända sedan 1970-talet, och 1990-talet egentligen, så fick vi nya ledord på Skatteverket. Och de var ”offensiv, pålitlig och hjälpsam”. De var ledord för oss ända från 90-talet fram till 2019.

Nu har Skatteverkets ledord bytts ut till ”enkelt, rätt och tryggt för alla”.

Jan J: Ja, och målet är ju ett samhälle där alla vill göra rätt för sig.

Jan B. Ja, det kommer jag ihåg faktiskt.

Jan J: När ledorden kom och användes på 2000-talet, så jobbade varken jag eller Emelie där just då, men vi har hört att de inte togs emot jättebra av alla som jobbade där. Ordet ”hjälpsam” till exempel. Hur hjälpsamma ska vi vara? Kan vi bli för hjälpsamma, och ge rådgivning som inte är bra?

Senare så utkristalliserades det och man satsade mycket på skatteupplysningen och på vårt bemötande, och många märkte att det fungerade jättebra. Varför gjorde vi inte detta tidigare? frågade man sig.

Nästan 900 handläggare svarar i telefon sista deklarationsdagen

Jan B: Ja, detta har jag sagt i andra poddavsnitt, och inte bara för att ni är här, men jag brukar ju säga att ni har Sveriges bästa kundtjänst. Man ringer in, särskilt i deklarationstider, och får höra i luren att jag har 294 samtal före i samtalskön. Jag tänker att detta kommer att ta halva dagen.

Men vidare så får jag höra att min beräknade väntetid är fyra och en halv minut, och att vi som ringer in betjänas av 600 handläggare. Det blev lite av en wow-upplevelse första gången det hände. Och så har jag förstått att om det är många som ringer i deklarationstider, så är det ”all hands on deck” för er? Att alltså nästan alla som jobbar på Skatteverket svarar i telefon just då.

Caroline: Ja, jag tänkte just fråga: var kommer alla de personerna ifrån just då?

Jan J: De tas från alla delar av Skatteverkets verksamhet just under den perioden. Absolut sista deklarationsdagen något år, så var vi nästan 900 personer som svarade i telefon samtidigt. Och då ska man komma ihåg att vi har öppet fram till midnatt, sista deklarationsdagen.

Jsn B: Har ni en fest när sista deklarationsdagen passerat? 3:e maj, då är det klart. Pusta ut.

Caroline: Som en ”wrap-up-fest”?

Emelie: Nej, det har vi inte hehe. Det är ju en av våra uppgifter såklart, att vara en servicemyndighet och svara i telefon. Men sen ska vi också behandla allting som kommer in. Så den arbetsuppgiften börjar lite innan 2:e maj.

Skatteverkets roll och funktion i samhället

Jan B: Hur skulle ni beskriva Skatteverkets roll och funktion i samhället, om vi tar den större bilden?

Emelie: Viktig roll, skulle jag säga. Det är ju en väsentlig del i en demokrati att alla hjälps åt på lika villkor för att bygga upp ett samhället. Och där är vi med och stöttar, allra högsta grad. Det ingår i vårt uppdrag att vi ska bygga samhället.

Jan J: Det som står i regleringsbrevet beskriver det ganska bra; att säkra finansieringen av samhället – och välfärden egentligen – och förebygga brott, bidra till konkurrens på lika villkor. Det finns många saker som vi gör som är viktiga, och då pratar vi bara om skattedelen av Skatteverket. Vi har andra verksamhetsdelar också.

Jan B: Folkbokföring, äktenskapsregister, fatighetstaxering…

Caroline: Vad är det för brott ni ska förebygga?

Emelie: Skattebrott.

Jan B: När vi intervjuade Riksbanken, så sa David som vi pratade med, att ibland när man behöver förstå någonting, så kan det vara lättare att då föreställa sig att funktionen man försöker förstå, inte existerar. Innan ni kom hit så funderade jag på hur vårt samhälle skulle sett ut om inte Skatteverket fanns.

Jag kom fram till att det blir ganska knökigt.

Allt vi har gemensamt skulle inte fungera så bra i och med att det inte hade finansierats. Vi fick en skämt-fråga innan ni skulle komma hit: ”kan du inte fråga om de kan göra ett undantag för mig så att jag slipper betala skatt?”

Och jag tänkte, att om alla skulle vilja bli undantag och ingen skulle betala skatt, så hade vi inte haft skolor, försvar, sjukvård, internet och mycket mer som ingår i vår infrastruktur. Så på det viset är det mycket som Skatteverket möjliggör. Håller ni med om det?

Emelie: Ja.

Jan J: Verkligen, och man kan återkoppla till den resa som Skatteverket har gjort. Skatteverket är ju för medborgarna, vi står inte avsides och ska kontrollera att allt går rätt till och hittar fuskarna Det är ju jätteviktigt att Skatteverket, och alla andra myndigheter med, har högt förtroende med bra bemötande och man ska känna att man alltid kan kontakta oss. Man ska känna sig hörd och får den hjälp man behöver.

Emelie: Vi jobbar mycket med att också tillgängliggöra information. Till exempel förtrycker siffror i din deklaration utifrån de uppgifter som kommit in till oss, så att man ska känna att vi hjälper till i första hand.

Jan J: Ja, hjälptjänster finns och det går att hitta allting på vår webbplats.

Jan B: Precis, det ska vi prata om senare. Ni har till och med avdragslexikon.

Jan J: Javisst.

Skatteverkets frågesport kring roliga siffror

Jan B: Ni sa att ni har förberett en frågesport?

Emelie: Vi var inne på en av frågorna redan, men här kommer den första frågan:

År 2022 fick cirka 76 000 personer förseningsavgift för sent inlämnad deklaration. Tror ni det är någon skillnad mellan könen i fördelningen av de här? Isåfall med hur mycket?

Caroline: Ja! Jag tror att kvinnor är bättre på att lämna in i tid.

Jan B: Jag tror också det. Män är säkert sämre på det. Vilka fördomar.

Caroline: 60/40 tror jag.

Jan B: Jag tror 70/30.

Emelie: Det är faktiskt exakt rätt. Ock det bygger på statistik från 2020, 2021 och 2022.

Jan B: Ja!!

Jan J: Ja, det är oförändrat.

Caroline: Tusan.

Jan B: Jag trodde att du skulle fråga om förseningsavgiften och hur stor den är.

Emelie: Ja, vad ligger den på?

Jan B: Är det inte 500 kronor?

Emelie: Nej, 1 250 kronor.

Jan B: Och så är det 5 000 kronor för företag? Eller är det för försenad årsredovisning?

Jan J: Nja, där är det nog andra siffror.

Emelie: Fråga 2

Vad tror ni att det kostar att ta in 100 kronor i skatt?

Jan B: Oj, vilken bra fråga. Jag tänker att ni nog är bättre än hjälporganisationer. 0.5 procent?

Emelie: Vi pratar kronor nu.

Jan B: Jag tror 40 öre.

Caroline: Jag tror 2 kronor. Men det är för mycket…

Jan B: Ja, det är nog för mycket.

Emelie: Rätt svar är 34 öre.

Caroline: Nä, nu måste jag komma ikapp. Jag tycker inte om när Jan vinner, han blir odräglig.

Emelie: Då tar vi fråga nummer 3.

Hur många frågor besvarade våran skatteupplysning under hela år 2022?

Emelie: Det kan vara frågor på webben, som rings in etc.

Caroline: Det kan ju vara miljoner. Nä, jag säger 800 000.

Jan B: Jag tänker att det finns 7.5 miljoner deklarationer, säga att tio procent har frågor och sen tillkommer lite till. Jag säger 1. 5 miljon.

Emelie: Nej, rätt svar är 3.5 miljoner.

Jan J: Och det är 8.3 miljoner deklarationer som skickas ut.

Emelie: På telefon har vi 2.9 miljoner samtal med frågor. Och sen har vi chatten. I inloggat läge kan man chatta med oss också. Den har ökat, från 30 000 år 2021 till 60 000 förra året.

Caroline: Den är ju skön, att chatta menar jag, för man kan göra annat under tiden. Nästa fråga.

Hur många samtal besvarade skatteupplysningen sista dagen man kunde deklarera förra året?

Caroline: 60 000 tror jag.

Jan B: 150 000 tror jag.

Emelie: Nu var ni för högt. 36 800 samtal är rätt svar, och man kan jämföra med en vanlig dag då vi har cirka 8 000 samtal. Och det var 826 personer som tog emot samtalen.

Varför måste vi deklarera?

Jan B: Vad roligt med frågesport! Tack för det. Vi har fått in massor av frågor till er, både i vårt forum och på våra sociala medier, som instagram till exempel. Vi blandar dem lite, men jag tänker att vi kan börja med deklarationsfrågorna specifikt.

Varför måste vi deklarera egentligen?

Jan J: Det enklaste och kortaste svaret är ju för att skatten ska bli rätt. Vi får ju väldigt många kontrolluppgifter så mycket siffror har vi redan, men vi har inte alla uppgifter och skattetabellerna är inte exakta. Det finns ju dessutom avdrag och annat som man själv ska ta upp, som vi inte vet på förhand. Det ska bli rätt helt enkelt.

Emelie: På lika villkor.

Jan B: Hur funkar egentligen det här med deklarationen? Jag upplever att det finns en del missförstånd, och en del av det har jag stört mig på. Till exempel när folk säger att de har fått tillbaka på skatteåterbäringen. Då tänker jag att det inte är pengar man har fått från Skatteverket, det är ju pengar du har betalat in själv som är för mycket. Som du nu får tillbaka. Då har man ju inte hängt med i hur det fungerar.

Det går ett år, jag tjänar pengar, och när jag tjänar pengar så berättar arbetsgivaren för Skatteverket hur mycket det är. Och så görs det sen ett preliminärt avdrag. Jag har ett skattekonto och detta blir ett slags kontroll..kan ni inte guida oss igenom det här?

Caroline: Ja, och varför det kan blir för lite eller mycket skatt man har betalat in.

Emelie: Vi har ju en skattetabell som man följer som arbetsgivare när man gör skatteavdrag, och då drar man av en viss procent varje månad.

Jan B: Ja, och betalas in till Skatteverket runt den 13:e varje månad och de pengarna räknas in i vad jag har betalat preliminärt.

Jan J: Du har en jämn månadsinkomst som är samma varje månad under ett år. Om du till exempel har 40 000 kronor varje månad, då är det det som skattetabellen räknar på. Skulle det vara så att du får löneförhöjning eller byter jobb…

Emelie: …har flera inkomster.

Jan J: Ja, eller blir föräldraledig, då är det en annan kolumn i skattetabellen. Man jobbar med jobbskatteavdrag och så vidare, så kan det bli fel. Det är en av många anledningar till att man kan få restskatt eller skatteåterbäring. Inte minst andra saker såsom ränteutgifter som man får avdrag för i kapital, det finns inte medräknat i skattetabellen naturligtvis för vi har ingen aning om vad varje person har i ränteavdrag.

Jan B: Ja, så har jag också tänkt på det: att allt jag gör under ett år är preliminärt. Och sen får jag deklarationen, och den visar ”så här blev det”. Efter det godkänner ni deklarationen och då kan jag få mitt slutskattebesked.

Emelie: Då vet vi vad den slutliga skatten blev. Räckte den till det som har betalts under året? Ja, då får man kanske tillbaka någonting, eller så får man betala in om den inte räckte till. Det kan vara så enkelt som att man har en fastighetsavgift att betala.

Jan J: Ja, det behöver inte vara mycket som gör att man har något att betala in. Om man har en anställning och inget annat som ska in i deklarationen, då blir det så nära plus/minus noll man kan komma. Det blir inte exakt plus/minus noll, för det finns olika spann i skattetabellen. Om du tjänar 39 001 upp till 40 000 kronor per månad, då är det ett visst belopp som ska dras i skatt. Så det finns alltid några kronor i differens.

Jan B: Jag har ibland samtal med min mamma i deklarationstider och hon är noga med att prata om just sin deklaration. När hon förvärvsarbetade innan pensionen, så bad hon sin arbetsgivare att betala in lite extra på skatten, så att hon alltid blev positivt överraskad över att hon skulle få tillbaka återbäring.

Caroline: Nä? Har hon sagt det?

Jan B: Ja ja ja.

Caroline: Men får arbetsgivaren betala in mer än de ska?

Jan J: Ja, det får alltid betala mer. Det behövs inget beslut för det. Men ska arbetsgivaren betala in mindre i skatt än vad skattetabellen anger, så då måste man ha ett beslut.

Emelie: Ett jämkningsbeslut.

Jan B: Det där ska vi prata om. Men ialla fall, så ringer min mamma till mig och frågar: Hur gick det för dig? Fick du tillbaka något på skatten?

Jan B: Och då svarar jag ofta att jag ska betala in, sådana belopp som 100 000 kronor. Och hon drar efter andan. Så jag förklara att jag har tagit utdelning på mitt företag som gick med vinst, och den dras inte automatiskt utan jag måste anmäla det. Ingen överraskning eller katastrof att jag ska betala 100 000 kronor.

Hur det fungerar med jämkning

Kan ni säga något om jämkning? Det kan ju vara extra intressant och relevant nu när räntorna ökat, för att det blir ett viktigt verktyg mer än det har varit de senaste åren.

Vad är jämkning, och hur gör man?

Emelie: Man räknar ut i förväg så att skatten blir rätt redan från början. Det kan till exempel vara svårt att räkna ut exakt hur stora ränteutgifter man kommer att ha under ett år, men om man uppskattar dem ungefär, så kan rätt skatt dras under året. Då stämmer den avdragna skatten med den slutliga skatten.

Caroline: Jag fattar inte riktigt hur räntorna hänger ihop med slutskatten, ändå.

Jan B: Förklara gärna ränteavdraget, så tar vi det därifrån.

Jan J: Ränteavdraget är i grunden en skattereduktion. Man brukar säga ”avdrag” för det är just vad det är, ett avdrag i kapital. Man summerar ju alla inkomster i kapital och kvittar det mot alla avdrag i kapital. Det finns ett kvittningsschema, så man går efter det. Vi kanske kommer in på det senare.

Men har man till exempel höga ränteutgifter…

Caroline: ..på typ bolån?

Jan J: Ja, bolån eller privatlån. Om du har ett underskott på kapital på upp till 100 000 kronor, så får du 30 000 kronor i skattereduktion, för att det är 30 procent. Skatten minskar alltså så mycket.

Jan B: Så om man inte har någon lön eller inkomst, då kan man inte heller göra avdraget.

Emelie: Precis, man måste ha något att göra avdraget på.

Jan J: Men istället för att vänta på slutskattebeskedet, så kan man skicka in en jämkningsansökan. I den kan man meddela oss att man kommer att ha si eller så höga räntor under året, och de här avdragen samt de här tjänsteinkomsterna. Då räknar vi ut hur mycket skatt som ska dras varje månad på inkomsterna för att det ska gå jämt ut under innevarande år.

Emelie: Och då ska det sägas också att det bara är huvudutbetalaren, det vill säga arbetsgivaren som får beslutet. Som får göra skatteavdrag som kompenseras för de andra.

Caroline: Okej, så man är själv inte involverad på det stadiet längre.

Jan B: Så min mamma bad sin arbetsgivare att dra 12 000 kronor istället för till exempel 10 000 kronor i månaden. Och så fick hon tillbaka lite pengar på skatteåterbäringen. Men kan göra tvärtom också, och be Skatteverket att ge arbetsgivaren tillstånd att dra mindre, så att man har mer nu och mindre sen. Så får man runt sin ekonomi i nuläget.

Men det gäller väl att göra beräkningen så att man inte får betala jättemycket när väl slutskattebeskedet kommer.

Emelie: Är man nyfiken och vill veta mer om sin egen skatt så kan man räkna ut den på vår hemsida www.skatteverket.se. Det är jätte-enkelt. Man fyller i som en deklaration och så får man en skatt som är den slutliga skatten. Man kan laborera med det och få veta mer om hur det påverkar slutskatten om man gör lite olika med sina räntor.

Jan B: Och få hjälp av kundtjänst som svarar på massor av frågor.

Jan J/Emelie: Ja, absolut.

Nyheter i årets deklaration

Jan B: Jag tänkte också fråga om det finns några nyheter i årets deklaration.

Jan J: Det finns ett par nyheter, inga stora revolutionerande.

Jan B: Va? Hehe…

Emelie: En nyhet är rätt stor för dem som ska betala kvarskatt, för att det kommer att komma tidigare beslut till fler i år. De flesta får sina beslut i juni nu till skillnad från andra år då beslutet brukar komma i augusti. Och det gamla är att man betalar i november. Nu betalar man 12:e september.

Jan J: Det är reglerat i lag. Man ska betala skatten 90 dagar efter beslutet.

Emelie: Vi ser ju ingen anledning att hålla inne på färdiggranskade deklarationer. Det ska vara lika för alla.

Jan B: Ja, jag tänkte också på att ni steppat upp lite vad gäller datum. Förr fick man sin skatteåterbäring vid midsommar, men nu säger ni påsk!

Jan J: Ja, det finns datum att lägga på minnet. Man kan deklarera innan 30:e mars – och göra det digitalt genom e-tjänst, app, sms eller telefon.

Caroline: Ni har verkligen gjort det enkelt får jag säga.

Jan J: Ja, och inte gör några ändringar i sin deklaration! Har man bilagor att deklarera, då går det inte att få tidigare slutskatt.

Jan B: Vilket är vanligast att folk deklarera genom? Via telefon, sms eller genom e-tjänst?

Jan J/Emelie: E-tjänst är nog absolut vanligast.

Caroline: Det tycker jag också är bäst. För jag vill ändå se min deklaration innan jag trycker Godkänn.

Jan B: Det roliga i sammanhanget är ju att det inte ens är du själv som gör deklarationen, utan vi har vår redovisningskonsult som pysslar med den.

Caroline: Jättekul Jan. Jag gjorde den själv innan redovisningsbyrån tog över. Men jag tänkte fråga om man fortfarande kan få pappers-deklaration hem i brevlådan? Men det kommer inte automatiskt hem?

Jan B: Jo, men vi har ju anmält i Kivra att vi vill ha den bara digitalt.

Jan J: Ja, bara de som har digital brevlåda, och hade det senast 5:e mars, får sin deklaration digitalt. Alla andra får den per post, och den skickas ut nu fram till 5:e april.

Jan B: Jag såg en intervju med dig Emelie, att nu i år är det ingen plast runtom deklarationen och att det inte skickas ut någon kopia heller.

Emelie: Nej, precis. Deklarationen skickas i kuvert.

Jan B: Hur många får pappers-deklaration? Någon miljon minst iallafall. Så då är det ett par träd som får stå kvar.

Jan J: Varje år är det dessutom färre och färre som deklarerar på papper.

Caroline: Hur gör din mamma, Jan? Hon använder ju ibland pappersräkningar när det är dags att betala räkningar.

Jan B: Jag vet inte. Hon har faktiskt Kivra för att betala räkningar.

Caroline: Ja, man gör det som funkar. Jag har också föräldrar.

Emelie: De som pappers-deklarerar gör ju det för att det känns tryggt. Och vi tycker absolut att man ska göra det som känns tryggt.

Jan B: Kanske lite nördigt, men har ni ändrat lay-outen på pappers-deklarationen? När jag pratade med min redovisningskonsult så hittade jag inte utdelningsrutan och undrade om de hade glömt rapportera utdelning från mitt företag. Men hon sa att Skatteverket ändrat lite på blanketten.

Emelie: Nej, det är inte ändrat vad vi vet. Däremot har vi förenklat skatteberäkningen, så att den är lite lättare att följa.

Jan J: Slutskattebeskedet alltså.

Emelie: Också den preliminära i deklarationen.

Viktiga och vanliga avdrag man kan göra

Jan B: Jan Thorén på vår instagram frågar:

Vilka är vanliga avdrag kan man göra, som man inte ska missa?

Vi kommer ju att gå igenom avdrag här men innan när vi pratade på telefon, så hade jag känslan att det inte är lönt att göra avdrag, för man får ändå aldrig tillbaka på avdragsansökan.

Emelie: Du har ju rätt på ett sätt. Huvudregeln är ju att för privata levnadsomkostnader får man inte göra avdrag för alls. Avdrag ska höra ihop med en inkomst man har fått.

Jan B: Kan man säga att det finns en övergripande princip? Min mentor sa att allt för inkomstens förvärvande är avdragsgillt. Jag vet inte ens om det står någonstans.

Jan J: Jo, det står i lagen. Förvärvande och bibehållande av inkomst.

Caroline: Vad kan det vara, till exempel?

Jan J: Det är svårt att säga, eftersom ett avdrag som är giltigt i en verksamhet inte behöver vara det i en annan verksamhet.

Caroline: Men ett exempel så att man får en känsla, kan det vara bil i tjänsten?

Jan B: Vi kan komma till det, för vi ska absolut prata om avdrag för privatpersoner, men en sak var en insikt för mig var kring mitt företagande och avdrag. Och den insikten var att ni inte har en lista på avdrag där det står ”tillåtet” och ”inte tillåtet”.

Det gäller att kunna visa att man behövde köpa något för att kunna fakturera i slutändan, och tjäna pengar.

Jan J: Det kommer ofta frågor om avdrag för saker som man använder privat också – till exempel mobiltelefon eller dator – som du också behöver i tjänsten. Säg att man är näringsidkare, det vill säga företagare, och har köpt in en dator för verksamheten.

Du bokför den datorn för verksamheten och kan göra avdrag för hela köpet. Men sen så använder du den datorn privat också. Då ska man enligt lagen uttagsbeskattas. Om du använder datorn 50 procent för verksamheten och 50 procent privat, så ska du uttagsbeskattas 50 procent.

Jan B: När jag blev granskad för många år sedan, så insåg jag att det handlade om att ha ett samtal med er och kunna motivera och ha underlag som stödjer vad man säger. Då har jag aldrig upplevt att det har varit något problem.

Jan J: Det vanligaste är att man får en förfrågan från Skatteverket. ”Kan du specificera den här kostnadsposten?” och då får man förklara vad det är för något. Då kanske det dyker upp fler frågor. Det handlar inte om ifrågasättande från Skatteverkets sida, utan vi vet helt enkelt inte. Vi behöver en förklaring för att kunna fatta ett beslut. Det är precis som du säger; det är ett samtal, ofta i skrift.

Jan B: För mig var det 2010 och då tog jag med mig mina pärmar och åkte och träffade den här handläggaren. Jag var helt svettig, hade nystartat företag, och fick okej från Skatteverket när de tittade i pärmarna.

Vi hade en fråga på forumet, apropå det med att bli granskad. Caroline, minns du vad han hette?

Just det; ”Kludd” i forumet undrar;

Jag har varit skötsam företagare i sju år och äger fyra eller fem organisationer, men jag har aldrig fått någon kontroll. Har ni glömt bort mig?

”Kludd” i RikaTillsammans-forumet

Emelie: Nej, det kommer Kludd. 🤣🙈

Mer praktiskt om hur man gör avdragen

Jan B: Jag tänkte knyta an till din fråga Caroline, om avdrag. Jag har varit inne i ert avdragslexikon. Man kan googla ”Skatteverket avdragslexikon” och då får man upp det. I ett avdragslexikon kan man klicka på A och som börjar man där.

Jag hittade detta; arbetskläder, arbetsredskap…. Studier; om du har gått en utbildning för att kunna behålla ditt nuvarande arbete, kan du göra avdrag för studiematerial, kurskostnader, resor och ökade levnadskostnader. Hänger det ihop med det där vi sa tidigare ”för att ha och bibehålla inkomster”?

Jan J/Emelie: Ja.

Caroline B: Finns det några konstiga avdragsförsök som ni har stött på?

Jan J: Nja, men det du nämner om arbetskläder och arbetsredskap, tillhör övriga utgifter. Det är en kombinerad avdragspost. När man är i tjänst, privat.

När vi tittar på sådant i kontrollen, så är det nästan ingen som får det avdraget. Det är för att det är extremt restriktivt och specifikt. Gällande arbetskläder, så är det inte så att man kan säga att man behöver den här jackan eller byxorna med logotypen på. Det ska arbetsgivaren stå för, och gör inte arbetsgivaren det, så får man bekosta det själv. Det får man inte avdrag för.

Det är snarare om det är skyddskläder eller skor med stålhätta. Du kanske jobbar med giftiga ämnen och behöver skyddskläder för det. Vanligtvis står arbetsgivaren för det, men i vissa fall inte. Då kan man eventuellt får avdrag för det, och då ska det vara på belopp som överstiger 5 000 kronor.

Emelie: Det ska heller inte ha att göra med vädret, att man behöver skydda sig mot vinden.

Caroline: Vi var på någon show för länge sen. ”Ljust och fräscht” med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström. De stod på scenen i jättekonstiga kostymer och sa att de hade de scenkläderna för att de skulle vara specifikt för det jobbet, annars fick de inte avdrag för dem. De gick inte att använda utanför scenen, egentligen.

Jan B: Ja, precis. Men om man nu vill göra ett sådant avdrag, ska man då skriva in beloppet och sedan beskriva vad man gör avdrag för i meddelande-rutan? Eller ska man bifoga kvitto? Hur gör man?

Emelie: Nej, inte om vi inte ber om det.

Jan J: Skriv beloppet och var redo med kvitto eller underlag. Men skicka inte in det. Bara om du får en förfrågan.

Jan B: Hur görs kontrollerna? Är det slumpen som avgör?

21 miljarder drogs av i reseavdrag förra året

Emelie: Vi kan inte riktigt gå in på hur vi gör det. Men alla deklarationer granskas maskinellt. Och sen tar vi ut, utifrån risk, och tittar på vissa deklarationer. Där som vi ser att det kan finnas stora risker för fel. Till exempel resor till och från arbetet.

Jan B: Kan vi inte ta den kategorin? Det har kommit lite frågor om det. Då gäller alltså bil till och från arbetet, och så kan man få reseavdrag för detta oavsett om det är bil eller kollektivtrafik. Jag såg att man till och med kan få avdrag för cykelresor.

Emelie: Jajemän.

Jan J: Det är en kombination, för cykel är 350 kronor per år och då måste man ha kommit upp i 11 000 kronor Avdrag gäller över det beloppet.

Reseavdrag är det avdrag som är störst av de avdrag man kan göra själv.

Jan B: Var det inte en siffta på 21 miljarder per år?

Emelie: Ja, 21 miljarder för 2021.

Jan J: 780 000 personer gjorde det avdraget förra året.

Jan B: Hur många var rätt?

Jan J: I de kontrollerna vi gör, så ser vi att det är något fel i vart annat avdrag, ungefär. Dem granskas för att det är högre risk på dem, så det är inget konstigt att det är fel ibland.

Caroline: Vad är det för fel man kan göra då?

Jan B: Hur gör man rätt?

Så här gör man rätt i rese-avdraget

Jan J: Ja, oftast är det tre saker som man kan göra fel. Det absolut största felet man kan göra, eller det fel som det oftast handlar om, i reseavdrag är tidskravet. Resor till och från arbetet med bil.

Jan B: Två timmar, eller hur?

Jan J: Precis. Tar du bilen till och från arbetet så ska du spara in två timmar på att ta just bilen, istället för att ta kollektivtrafik. Bor man i en stad med kollektivtrafik så är det näst intill omöjligt att komma över två timmar. Det är väldigt sällan. Här ska man också tänka på att man inte får räkna med omvägar eller lämning på dagis eller skola, eller andra ärenden på vägen.

Emelie: Det ska vara närmaste vägen.

Jan J: Ja, dörr till dörr.

Jan B: Nu känns det mycket som en kontrollmyndighet :)

Jan J: Det kan kännas som svåra regler och mycket att hålla reda på. I de områden vi går in på här, så har vi hjälptjänster som ska serva en i det här.

Jan B: Ja, jag såg att man kunde få hjälp att räkna på det när jag tittade i avdragslexikonet.

Emelie: Absolut. Man skriver in vilka parametrar man själv sitter med i sin avdragsansökan och så kan man få hjälp med dem. Kan jag få det här avdraget, och isåfall med hur mycket?

Jan J: Det som är så bra med hjälptjänsterna, är att du själv bara fyller i det du vet. Allt annat gör tjänsten åt dig. Du behöver egentligen inte kunna någonting om beräkningar eller regler för i det stöttar våra hjälptjänster.

Jan B: För att summera när reseavdrag kan fungera: Jag ska spara två timmar per dag på närmaste vägen, om jag tar bilen.

Emelie: Fem kilometer minst, ska det röra sig om.

Jan J: Och då är det 18.50 kronor per mil, egen bil.

Emelie: Än så länge. Nästa år ändras det till 25 kronor milen.

Caroline: Varför har man höjt det? Det är ju redan jätte-mycket pengar som går till reseavdragen.

Jan B: Det pratar ”Skogstomten” om i vårt forum. Att detta inte har höjts sedan 1990-talet.

Jan J: Det var längesen, kanske inte exakt 90-tal, men det var dags.

Jan B: Jag har lärt mig att inte argumentera emot ”Skogstomten”.

Caroline: Han brukar ha koll,

Jan B: Vi har en annan fråga: Hur funkar det med reseavdrag om man samåker?

Emelie: Det går ju att göra avdrag, men har vi det i huvudet?

Jan J: Det finns ju en schablon för det.

Jan B: Okej, då går det att kolla i efterhand.

Emelie: Och det går ju att läsa på Skatteverkets hemsida.

Hur man gör andra avdrag

Jan B: Nu när vi ändå är på A i lexikonet, så står det arbetsredskap. Hur gör man avdrag för det? Är det dator och mobiltelefon? Mer?

Jan J: Mja, det är väldigt sällan man får avdrag för arbetsredskap.

Jan B: Vad är det vanligaste man kan få för då? Vanligt och med låg risk? Generellt sett.

Emelie: Avdrag för omkostnadsbelopp när man har köpt aktier, och sålt.

Jan B: Ja, och det raporterar man själv. Jag har ju tänkt på det här med avdrag en del, men känt mig lite bitter för man får ju ändå aldrig avdrag. Men sen har jag tänkt; vi har ju i och för sig en del avdrag såsom ränteavdrag, jobbskatteavdrag…men man tänker oftast inte på dem. De är ju redan förtryckta.

Jan J: Och är egentligen skattereduktioner. Det är en liten skillnad.

Emelie: Det är en ganska stor skillnad.

Bra att veta om skattereduktioner

Jan B: Oh, nu blev jag lite förvirrad. Både jag och Caroline tydligen.

Jan J: Vi kan kort gå in på det. Ett avdrag sänker ju inkomsten som den beräknas på. Vi tar ett enkelt exempel. Vi säger att du har 100 000 kronor i tjänsteinkomst. Du får reseavdrag på 20 000 kronor. Du får egentligen bara 9 000 kronor, för det är det som överstiger 11 000 kronor. Men för enkelhetens skull säger vi att du får 20 000 kronor.

Då beräknas skatten på 80 000 kronor i inkomst. Skatten på de 20 000 kronorna är det som blir minskningen inte det som du faktiskt drar av. Du får inte 20 000 mindre i skatt, utan det är skatten på dem. Skattereduktion däremot går rakt mot skatten. Har du 30 000 kronor i skattereduktion, då har du 30 000 kronor mindre i skatt. Det minskar inte din inkomst.

Först räknar man ut den kommunala skatten, eventuell statlig inkomstskatt och sen kommer alla skattereduktioner. Jobbskatteavdraget är också en skattereduktion för arbetsinkomster. 00:42:11

Räntereduktion, ROT och RUT-avdragen är också skattereduktioner.

Jan B: Och vilket var det andra vi pratade om? avdrag? Ränteavdrag? Nej, det är visst inte många rätt på mig idag :)

Emelie: De kan vara både och, nämligen. För i inkomstslaget kapital har man till exempel inkomster, eller säg att du har fått en utdelning. Och så har du en ränteutgift, och så räknar man ihop inkomstslaget kapital; har du ett överskott eller ett underskott?

Har du ett underskott så är det aktuellt med en skattereduktion. Under 100 000 kronor max, så får du en skattereduktion på 30 procent på underskottet.

Jan J: Ja, och nu är det kanske några som har sålt sina värdepapper med förlust. Då är det också underskott av kapital. Har man i dagens läge dessutom tagit ett nytt bolån och sålt någonting med förlust, så är det enkelt att få underskott på över de där 100 000 kronorna.

Caroline: Detta vi pratar om nu känns så otroligt vuxet. Jag har aldrig varit i kontakt med de här sakerna.

Jan B: Jag tänkte på värdepapperna, att det förutsätter att de är i en aktie-fonddepå. Inte i ett Investeringssparkonto (ISK) eller Kapitalförsäkring.

Emelie: Är de i en ISK får man istället en schablonintäkt istället.

Jan B: Är det blankett K4 för värdepapper som man fyller i då?

Jan J: Ja, och krypto.

Caroline B: Jag tänkte på en annan sak. Har ni fått in Artificiell Intelligens som börjar komma in i processerna?

Emelie: Jadå.

Jan J: Det jobbas ganska mycket med AI hos oss, och i flera myndigheter. Såklart i chatten med en chatbot som tränas upp med antalet frågor den får. Men så har vi AI som lär sig att bedöma risker i andra processer och när stora datamängder ska analyseras.

Hur man gör rätt med bil i tjänst

Jan B: Ok. Vidare mot bil i tjänst? Där finns väl inga nivåer man ska komma upp i, utan det är körjournal som behövs? Och så är det 18.50 kronor/mil med egen bil, 6.50 med diesel och 9.50 med hybridbil.

Jan J: Ja, det är lite olika, bäst att gå in på vår hemsida och dubbelkolla.

Jan B: Det är inte så ofta jag blir virrig…men gör jag avdrag för det här? Ibland får man ju sådant här betalt av arbetsgivaren? Och får jag det så kan jag väl inte göra avdrag?

Caroline: Nej, det låter ju som att det inte går ihopa.

Jan B: Hur gör jag rätt med bil i tjänst?

Jan J: Du menar om man har förmånsbil från arbetsgivaren, eller?

Jan J: Eller privat bil. Jag har en privat bil, säger vi. Jag har köpt den själv för mina egna pengar, och jag kör med den till kundmöten. Då får jag dra av 18.50 kronor per mil?

Jan J: Ja.

Jan B: Men om jag får den betald från arbetsgivaren, då kan jag inte göra avdrag?

Emelie: Du kanske tänker på om man får en förmån från arbetsgivaren, och att man då tar upp den som en inkomst? Då kan man ibland också göra avdrag för den. Men ofta handlar det om regler kring ”tyst kvittning”, det vill säga att arbetsgivaren inte tar upp den här inkomsten för dig. Man rapporterar inte in den som en inkomst. Och du får ersättning för samma belopp som du har haft som utgift.

Jan J: Då får man den ersättningen från arbetsgivaren. Om arbetsgivaren betalar mer än schablonbeloppen, vilket är vanligt, då tas den delen upp som en inkomst. Då är det en förmån.

Ta hjälp med avdrag vid bostadsförsäljningen

Jan B: Detta var en fråga från Libbe Libby Love – fantastiskt med användarnamn på instagram – Bostadsförsäljning. Vad ska man tänka på? Hur gör man rätt?

Emelie: Använd våran e-tjänst ”Beräkna bostadsförsäljning”. Det är ett område lätt att göra fel på annars.

Caroline: Det kan man tänka sig. Säkert är det från fall till fall.

Jan B: Men vad är huvudprinciperna?

Jan J: Det som brukar vara det knepigaste när det kommer till bostad, är de så kallade ”förbättringsutgifterna”. Man får göra vissa avdrag, och det kan vara mäklararvode, home styling och så vidare. Och ett avdrag man får göra är förbättringsutgifter. Det är en jätteknepig lagstiftning kring det, tyvärr.

Det är väldigt svårt att beräkna, och det finns ju olika typer av förbättringsutgifter. Grundförbättringar, reparationer och underhåll, och det är olika avdragsregler kring dem. Vid grundförbättringar kan man göra avdrag för hela kostnaden, och långt tillbaka i tiden. Gäller det hus så är det 1952 och framåt. Är det bostadsrätt så är det 1974 och framåt.

Däremot, om vi pratar om reparationer och underhåll, så är det försäljningsåret och fem år före försäljningsåret, så det kan bli sex år.

Om du byter golv, du har gamla laminatgolv och byter till en lyxig parkett, då har du både gjort en grundförbättring och gjort reparation och underhåll. Förbättringen är för att du valde ett dyrare och lyxigare material. Så vad skulle det kostat dig att bara renovera med samma typ av golv, i förhållande till parketten? Den kostnadsökningen är en grundförbättring. Där får du dra av hela beloppet.

Sen har vi ”förbättra en reparation” och det är resterande del. Man får titta på…

Emelie: Förslitningsavdrag.

Jan J: Ja förslitningsavdrag, så kallade årsavdrag. Har du gjort det här för fyra år sedan, då ska du inte dra av hela kostnaden. Det är inte i toppskick längre, även om det kan vara i bra skick. Så det är ju väldigt knepigt. Det är en bedömningsfråga. Hur mycket ska man dra av? Hur stor del av kostnaden får man?

Det finns ju inga specifika regler. Vi har en hjälptjänst för själva försäljningen av bostad, och vi har en specifik hjälptjänst för förbättringsutgifterna också.

Emelie: Och den guidar en också, säger till en vad som kan vara aktuellt på huset så att man blir mer medveten om vad man gjort och inte gjort. Man får lite stöd i hur man kan tänka.

Jan B: Fråga från sidan. Vi ska byta till fjärrvärme.

Caroline: Jag tänkte också på den.

Jan B: Det är 120 000 kronor till E.On.

Jan J: Då tillför ni något som inte funnits tidigare, så det är en grundförbättring. Ett annat exempel: Man har inge tvättstuga, men så köper man tvättpelare. Det är en grundförbättring, för du har tillfört något som inte har funnits där tidigare.

Jan B: Vi byggde om vinden så att vår dotter kan bo där…

Jan J: Det är förmodligen en ombyggnation. Det är en grundförbättring. Ombyggnation, tillbyggnation och…

Emelie: Nybyggnation!

Jan J: Ja, nybyggnation. De är alla grundförbättringar.

Caroline: Och detta blir bara aktuellt när man ska sälja sitt hus.

Jan B: Ja, man gör avdrag för att inte behöva betala 22 procent på vinsten.

Emelie: Man ska spara kvitton.

Jan J: Ja, i och med att grundförbättringar kan gå långt tillbaka i tiden.

Caroline: Men då är det inte bara papperskvitton?

Jan B: Skannade kvitton, hoppas jag?

Jan J: Absolut. Kvitton och fakturor är det bästa man kan ha men går att kombinera med fotografier före och efter. Bygglovshandlingar med. Massa olika saker.

Emelie: Vi har fri bevisning i Serige, så man får samla på sig det som man tycker styrker vad man har gjort.

Caroline: Solceller då? Man betalar mycket för dem, de kostar egentligen till de är break-even, och sen kanske man flyttar ifrån sitt hus när de genererar el eller pengar rentav. Kan man få tillbaka något för dem? Man gjorde en förbättring på huset och det kostar inte dem som ska flytta in.

Jan B: Man ska nog inte blanda in att de tjänar pengar på det.

Jan B: Blanda inte in att de tjänar pengar på solpanelerna.

Jan J: Ja rent konkret är det en grundförbättring och det räcker.

Caroline: Ja det var därför det blev knökigt…

Emelie: Det är ganska fyrkantigt och juridiskt men ändå inte så himla definierat.

Jan J: Det kan som sagt bli fel lätt, så ta hjälp av oss.

Vad är reaktionerna när ni säger att ni jobbar på Skatteverket?

Caroline: Det känns också som om vi kommer in på specifika fall. Jag kan tänka mig att ni får sådant när ni träffar nya människor. Ni berättar att ni jobbar på Skatteverket, och då kommer frågorna: ”Oh, då kan du säkert svara på min – väldigt specifika – fråga.

Jan J: Oh ja. Och man har fått alla typer av reaktioner. Vissa backar lite. En del är jätte-intresserade och tycker ”bra, då har jag en fråga till dig”.

Jan B: Det var faktiskt en fråga från JBL i vårt forum: Hur reagerar nytt folk när ni säger att ni jobbar på Skatteverket?

Jan J: Ja, och då kan man få frågor om allt möjligt.

Emelie: Folkbokföring…äktenskapsregister, id-kort…

Jan B: En vän till oss berättade inte att hon läste teknisk fysik på universitetet när hon var ute på krogen. Istället sa hon att hon läste psykologi, för att inte skrämma killar.

Vi har pratat i en timme och bryter här. Tar paus. Sedan kör vi bonusavsnitt och pratar mer om vad som händer när det går fel i deklarationen, fler avdrag…

Caroline: Och sådant som vi borde tagit upp men inte gjort, enligt er.

Jan B: Många undrar hur vanligt det är med skattefusk, vilket det vanligaste skattebrottet är…och hur vanligt det är med angiveri till exempel.

Jan J: Vi har statistik på det med!

Jan B: Då tar vi det i bonusavsnittet.