Om energieffektivisering, solpaneler och diversifiering av värmekällor

I dagens avsnitt pratar vi om energieffektivisering, el, energi och värme utifrån ett privatperson-perspektiv. Vi pratar om energieffektiviseringar, solpaneler, diversifiering av värmekällor, värmepumpar, fjärrvärme och vad som gör störst skillnad egentligen.

Energiförbrukningen i vårt eget boende (30-tals villa i Malmö) har varit en fascination för många, sedan vi i avsnitt #128 råkade nämna att vi förbrukar ca 33 000 kWh per år. Det var ju hanterbart när elen var billig, men t.ex. i december betalade vi nästan 18 000 SEK i elräkning. Mindre kul.

För att en gång för alla försöka få bra råd och tips googlade jag fram Daniel och hans företag. Vi anlitade honom för att göra en termografimätning (dvs. mäta var huset läcker energi) och komma med förslag på vad vi kunde göra. Vi fick många tips och det var lärorik och spännande diskussion, så pass att vi kände att Daniel måste ju besöka podden så att fler får höra hans tankar.

Daniel pratade om t.ex. möjligheten till diversifiering av värmekällor – t.ex. att kunna ha både en värmepump och en annan lösning (t.ex. ved) – något som så klart gick rakt in hos mig 😂 som älskar sprida risker. Vi pratade om fjärrvärme, som var ett alternativ för oss, men som sannolikt skulle bli dyrare. Vi diskuterar även t.ex. att värmepannor de senaste tre åren har blivit så pass mycket bättre, att det för oss med en 11 år gammal panna skulle kunna vara lönsamt att byta. Vi pratar även om t.ex. att bergvärme är inte det mest optimala i Skåne där medeltemperaturen är över 8 grader och liknande.

Daniel är även en av få – kanske den ende – som har renoverat ett gammalt hus till ett plusenergihus (det finns många nybyggda så klart). Vi pratar lite om det och om t.ex. solpaneler. En fråga som Daniel skickade med som jag i alla fall inte har tänkt på är: ”Tänk om det finns effektivare ställen att energieffektivisera än med solpaneler? Solpaneler bör man överväga först när man kan täcka hela sin årsförbrukning av energi”

Vi kommer även in på diskussionen att energi kommer sannolikt inte bli billigare i framtiden. Så det är värt att titta över det redan idag. Att göra som många duktiga fastighetsägare att lägga in energieffektiviseringar i en underhållsplan så att man gör dem samtidigt. Vi kommer även in på eltariffer, hur elbolag som inte tjänar pengar på el tjänar pengar och mycket annat.

Vi hoppas att du uppskattar avsnittet. Ingen ersättning har utgått till någon part. Du hittar Daniels hemsida på: ellenergi.se

Många hälsningar,Jan och Caroline

Transkribering av hela intervjun

Jan: Varmt välkommen Daniel Ell, du är en oberoende rådgivare och certifierad energiexpert med fokus på energibesparing, vvs och inomhus klimat. Du jobbar med privatpersoner men mest med fastighetsägare.

Daniel: Tack så hemskt mycket.

Jan: Bakgrunden till att vi sitter här är att vi har haft ett återkommande samtal kring vårt hus som är storförbrukare på 36 000 kilowattimmar. Det var någon som sa att jag behövde prata med dig eftersom du gör termografimätning. Vi började prata och jag tyckte det var superintressant.

Du är nog en av få i Sverige som har gjort om ett gammalt hus till ett +energi hus.

Caroline: Det är bra.

Jan: Varför blev det energi och hur blev det med huset?

Daniel: Det är många bäckar små. Vi köpte huset 2002, vi visste mycket väl att det var väldigt mycket att göra med huset. Intresset för energi har hela tiden funnits där, vi gjorde ganska snabbt en plan på energi.

Redan 2005 började man prata om extremt energieffektiva fastigheter, hus och så vidare. Då tänkte jag att det är nog dit vi ska sträva.

Jan: Du gjorde det innan det var coolt.

Daniel: Ja, jag har försökt göra det i alla fall.

Jan: Vad är ett plusenergi hus?

Daniel: Man kan väl säga så här. Ett + energihus är att man producerar mer energi än vad det gör av med. Sen kan man mäta detta på olika sätt. Det finns en massa olika certifieringsorganisationer där man ska klara massor med olika krav för att bli certifierad.

Det finns den här varianten att man har netto noll energi på årsbasis, att man producerar lika mycket energi som man gör av med. Grunden i det hela är att man ska få en så låg energiförbrukning som möjligt från början för värme och varmvatten.

900 millimeter isolering

Daniel: På de flesta fastigheterna i Sverige och Norden ser man att de läcker extremt mycket energi. Det är den energin som vi ska spara.

Jan: Kan du inte berätta lite vad ni gjorde med ert hus? Du har berättat att ni har en inomhus pool och att ni använder den typ som ett batteri.

Caroline: Var det så att ni hade övrig renovering som ni tänkt göra så att ni då lika gärna kunde täppa igen?

Daniel: När jag pratar med större fastighetsägare så är de oftast väldigt duktiga på att ha en underhållsplan. De är duktiga på att veta att de ska byta tak och byta fönster vid en viss bestämt tidpunkt. Men de har inte energiplanen, där tycker jag att det är väldigt viktigt att de här två sakerna kuggar ihop.

Om man ska bygga om taket till exempel så ska man isolera, man ska kanske titta på möjligheten att sätta dit solceller och hela den biten för att få en bra ekonomi i totalen.

Det är inte ekonomi som man ser i många verksamheter idag att man renoverar taket. Sen tar man ner byggställningarna och sen efter ett halvår så ska man sätta solpaneler. Har man då de här olika planerna och det går ihop så går det ju väldigt enkelt.

En annan grej som är ett problem hos fastighetsägare och även villaägare är att de ser investeringen som det stora problemet. De ser inte driften, att det bara är en kostnad som de måste lägga på de vanliga kostnaderna och att man aldrig får tillbaka de pengarna. Är det någonting som har med energi att göra så är det oftast att man får tillbaka de pengarna.

Jan: Vad är det du har gjort hemma?

Daniel: Vi har bytt alla fönster till tre-glas. Vi har tätat och extra isolerat väggar och sådana saker. Vi har ganska mycket isolering på vinden, vilket många reagerar på, vi har typ 900 millimeter, ett normalt hus i Skåne har kanske 3–400 millimeter.

Jag räknar med att det här huset efter vi har renoverat det ska stå i minst femtio år och då tycker jag att det är ekonomiskt försvarbart att lägga dit den isoleringen.

Caroline: Men varför just isoleringen på vinden då?

Daniel: Alltså, det är som mössan på vintern. Går man ut utan mössa så blir det väldigt kallt, det är samma med hus. Mycket av energin stiger, värmeenergin stiger upp och sätter sig i taket och där ligger den och trycker.

Caroline: Det håller värmen i huset så det blir inte bara varmt och på vinden.

Daniel har en jordvärmepump

Daniel: De husen som byggdes på 70–80-talet som byggdes med en kanske sämre klimatskärm. Den är ju oerhört viktig när du börjar isolera. Ju mer du isolerar, desto större risk finns det att du får problem med konstruktionen om inte den här skärmen alltså plasten är tät. Det är också en viktig faktor när man pratar om de här sakerna, att alla saker måste följa med så man inte får fuktproblem och så vidare.

Jag känner att branschen kanske inte är helt redo för så mycket isolering, man måste räkna, titta och hitta en bra lösning på olika fastigheter.

Jan: Hur har du gjort med värmepump och fjärrvärme? Vad har du för energikälla?

Daniel: Vi har en jordvärmepump. Vi har förlagt slangen väldigt djupt i marken nära sjön. Så den är mer eller mindre i sjövattnet hela tiden.

Caroline: Hur funkar det egentligen? Ska man ta upp värme från jorden?

Daniel: Ja, det är en bergvärmepump. Antingen så borrar man ett djupt hål nere i marken och så plockar man ut energin från berget. Sen finns det jordvärme som fungerar precis på samma sätt, fast man måste förlägga lite mer slang i marken och så tar man ut energin ifrån det. Eller så har man en grundvattenvärmepump som man pumpar upp vatten till en värmeväxlare med.

Caroline: Jag får känslan av att det är kallt nere i jorden och i vattnet.

Utnyttja differensen i temperatur

Jan: För de som inte vet hur en värmepump fungerar, lite kort så utnyttjar man differensen i temperatur.

Daniel: Ur den lilla energin som finns utvinner man det via en kompressor och gas. Sedan kan man välja olika gaser och så och för vilka temperaturer man vill ha på sekundär sidan.

Jan: Jag älskar när folk pratar diversifiering och sen så kommer du och pratar om att man borde tänka på diversifiering med värmekällor.

Daniel: Framför allt nu. Förut har man kunnat låsa sig till ett värmesystem, man kör en värmepump och så är det liksom färdigt. Idag kan man säga att det bara blir viktigare och viktigare, dels hur omvärlden ser ut med allting som händer runtomkring oss. En annan sak är att priserna varierar otroligt mycket.

Elpriset kan på en dag variera 7 kronor och kanske till och med ännu mer. Man vill inte använda elen när det kostar 7 kronor utan kanske om det hade kostat 10 öre och då måste man ha ett flexibelt system som utnyttjar det.

Värmepumpar nu för tiden tittar på vad spotpriserna är på börsen och kör mer eller mindre inte över huvud taget om priserna är höga och så vidare. Det finns även appar och massa tillbehör man kan köpa till äldre värmepumpar som man kan applicera de här sakerna på.

Caroline: Så att de blir lite smartare.

Daniel: Där händer jättemycket. Är elpriserna väldigt höga ja, då kanske man ska ha en liten kamin eller en vedpanna eller nåt liknande som man kan elda i. Även som större fastighetsägare så ska man inte låsa sig i fjärrvärme, utan man kan ju även ha värmepumpsteknik och köra det när det är billigt.

Elprodukter har blivit mer effektiva

Jan: Vi har en sådan här luft/vatten och där sa du att man hade kunnat kolla på att ha en vedpanna bredvid. Jag trodde att vi hade en värmepanna som var relativt ny som var från 2011. Tittar vi tre år tillbaka så har det skett jättemycket så att det kan vara lönsamt för oss att faktiskt byta.

Vad är det som har hänt med värmepannorna?

Daniel: Inom de senaste åren så har det hänt extremt mycket i att alla elprodukter som har blivit väldigt mycket effektivare. Det finns ju en anledning till att alla elprodukter i stort sett är A+++ enligt det gamla systemet man mäter efter.

Nu har man då gjort ett nytt system så nu är det många system som kanske hade A+++, de kanske är G idag i det nya systemet. Man måste vara noggrann med att kolla om det är den nya standarden eller den gamla.

Caroline: G låter ju dåligt

Daniel: Ja, och det är ju. Det är lite samma med huset, A och B i energideklarationen är nästan omöjligt att uppnå för de flesta. Om man bygger ett nytt hus så ska man hamna i kategori C och de flesta husen i Sverige ligger liksom i E eller F.

Fläkten har blivit 80 procent mer energieffektiv

Daniel: Den nya skalan gjorde man så att det nästan skulle vara omöjligt att hamna i kategori A. När man har gjort om skalan nu är den mer relevant. Fläkten har blivit kanske 80 procent mer energieffektiv, cirkulationspumparna har blivit 80 procent effektivare de senaste fem åren. Man har jobbat väldigt mycket med värmepumpar.

Det är en väldigt stor skillnad mellan olika fabrikat än så länge, men det kommer hämta hem.

Jan: Min fördom är att Nibe och Mitsubishi är bland de bättre, att de brukar hamna i topp.

Daniel: Ja, det kan man säga fortfarande när det gäller luft/vatten.

Caroline: Är de också smarta då?

Daniel: Ja, där har du hela konceptet. Den värmepumpen som är installerad för tio år sedan har rent fysiskt betalt tillbaka sig redan.

En fördubbling av effektiviteten

Caroline: Man undrar vad det är som har hänt de senaste åren så att alla de här produkterna har blivit 80 procent effektivare.

Daniel: Det är framför allt motorteknik som krävs i alla de här applikationerna som har blivit så mycket effektivare. De märkena som har jobbat mycket med detta har gått in i detalj med hur man kan göra saker bättre.

I en äldre luft/vatten värmepump så ger du den en krona och så får du kanske ut två till tre kronor. I en ny luft/vatten som är effektivare då lämnar du in en krona och så får du kanske fyra eller fem kronor tillbaka.

Det är nästan en fördubbling av effektiviteten, det gör givetvis att man sänker energiförbrukningen väldigt snabbt med en värmepump.

Jan: Säg att man är fastighetsägare eller villaägare, vad har man för alternativ?

Daniel: Det är vissa som kör ren värmepumpsteknik. Det är gas, fjärrvärme och värmepumpsteknik. I gas har man 90% verkningsgrad så för varje kilowatt du stoppar in så blir 90 procent värme.

Fjärrvärme är ungefär 1:1 förhållande alltså hundra procent. då du stoppar in en kilowattimme så får du det. Det är det jag kallar rå energi.

Sedan har du värmepumpsteknik där du kanske stoppar in en krona får 2–3 kronor tillbaka. Då kan du ta den här rå energin och dela med två till tre gånger och då blir det hur mycket kilowattimmar i el det kommer kosta. Har du fjärrvärme så kostar fjärrvärmen någonting per kilowattimme och elen kostar någonting per kilowattimme. Det är viktigt att veta om man räknar på själva driftkostnaderna.

Temperaturer och värmekällor

Jan: Min mamma har haft fjärrvärme i trettio år. Hon tyckte det var konstigt att vi inte hade fjärrvärme. Jag har hört att fjärrvärme är lite klurigt, det har i vissa fall varit billigare, men sen har avgifterna höjts.

Fjärrvärme har varit lite fusk subventionerat för att många industrier har haft spillvärme som sedan har gått till fjärrvärme. Men nu vill företagen använda den här spillvärmen själva. Hur är ditt resonemang?

Daniel: Generellt kan man ju säga att fjärrvärmenäten i sig, där finns ganska mycket förluster. Det är en kulvert med väldigt varmt vatten som ska åka långa sträckor och där är stora förluster. Sedan har man en panna som man eldar i, oftast med sopor eller något liknande, för att förbränna det på något bra sätt. Där har man förluster, det har kompenserats mycket av företagare i industrin som har alldeles för mycket värme och som då har gett det här till fjärrvärmenätet.

Alla energieffektiviserar idag på ett eller annat sätt, industrin är inte sen på det och man vill ju utveckla. Man ser det överallt, det här är en stor sak som händer och då kommer vinsten till fjärrvärmenäten blir ett problem.

Jan: Antingen så kan du välja att ha fjärrvärme, då kommer du ha det billigare typ de där tio dagar om året då det är minusgrader. Eller så har du luft/värmepumpen som är dyr de dagar det är riktigt kallt. Hur ska man tänka med temperaturer och värmekällor?

Daniel: Luft/vatten i Skåne, västkusten, stora delar av kuststräckan och upp till Stockholm kan man säga. Kanske mitt inne i Smålandsskogar där det blir väldigt kallt på vintern, där kanske man kan fundera mellan bergvärme eller luft/vatten.

I och med att luft/vatten har blivit så sjukt effektivt i förhållande till för tio år sedan och att man kan utvinna mycket mer energi från luften på ett bra sätt. Jag skulle säga att luft/vatten är en mycket billigare installation också.

Fördelen med bergvärme är att när det väl är kallt ute, då vill man ha den här kanske åtta graderna och ta upp. Det man har gjort med värmepumpar i dag är att de är frekventstyrda så de jobbar bara efter den effekten som huset behöver.

Maskiner från 10 år sedan körde på 100%, när det var rätt temperatur så stannade den. De håller på så om och om igen, men i dag så går maskinerna hela tiden. Fast kanske på 40 procent, eller 50 procent, lite beroende på vad huset behöver. Det gör ju också en väldig skillnad på effektiviteten,

En tumregel

Jan: Finns det någon tumregel för oss som inte är så insatta? Hur ser du på det? Hur stegar man sig fram?

Daniel: Men måste räkna fram rå energin, om vi tar ert hus som exempel. Huset gör av med 90 000 kilowattimmar i värme. Elen till allt annat kommer fortfarande vara kvar som el även om ni byter till fjärrvärme. Säg att fjärrvärmen kostar 70 öre, då kostar det 90 000 gånger 70 öre.

Caroline: På ett år?

Daniel: Ja och sedan tillkommer alla avgifter. Med värmepumpen ni har idag gör ni av 30 000 kilowattimmar. Som exempel säger vi att elpriset kostar 2 kronor nu. Då kostar det 60 000 kronor i drift.

Byter man till en ny luft/vatten till exempel så kommer skillnaden vara att ni kanske hamnar på ungefär 20 000 kilowattimmar, ni sänker med 10 000 kilowatt. Då kommer man hamna på en kostnad på ungefär 40 000 kronor. Byter ni till bergvärme skulle jag säga att ni hamnar någonstans mellan 19–20 000 tusen kilowattimmar. Det blir ingen jättestor skillnad.

Jag rekommenderar att man har någon typ av underhåll oavsett vilken värmepump man har. Så att man inte helt plötsligt står där en vinter när det blir kallt.

Jan: Bor man i inlandet där det är kallt kan bergvärme vara en bra grej. Det vi inte har pratat om är att ha en vedpanna.

Daniel: Fördelen om man har ett jobb där man kan vara hemma till exempel, eller att man har den möjligheten att vara i närheten av sitt hem och vill sänka sin energiförbrukning. Då är det perfekt att ha antingen en riktig vedpanna som man kan elda i.

När man har eldat tillräckligt mycket så stänger även värmepumpen av.

Caroline: Vart har man dem? I källaren?

Daniel: De flesta av de äldre husen som har en källare och så vidare är uppbyggda för att det ska vara en uppvärmd skorsten. Direkt när man installerade värmepump så tog man bort det och det är inte många försäljare som säger det till sina kunder.

Energi och el i Sverige i framtiden

Jan: När du var här hos oss och mätte så frågade du vad jag hade för ventilation. Jag svarade att jag har självdrag, då sa du att jag inte har någon ventilation.

Daniel: Ja, och det är ju lite så. Har du inga yttre faktorer så händer det inte mycket mer.

Men sen brukar jag när jag står på mässor och sådant säga att det är tur att vi bor i Skåne för här blåser det alltid.

Jan: Hur ser du på energi och el i Sverige i framtiden? Vi kan nog få fler problem än vad vi tror.

Daniel: Ja, jag ska ta fram spå kulan. Det är jättesvårt att säga med de yttre faktorer som finns i dag i hela världen.

Jan: Vad är problemen som du ser?

Daniel: Energi krigen med Ryssland och Ukraina. Det här med gas och olja, Europa har levt på att det hela tiden har kommit gas. Vi har inte varit så beroende av det i Sverige. Tittar man i resten av Europa så är gas enormt stort.

Detta gör att det blir ett stort problem för att vi på något sätt måste bygga om hela energisystemet.Om vi inte ska vara beroende av gasen som kommer ifrån Ryssland, då måste vi titta på hur vi ska kunna förstärka elnätet och elproduktionen.

I Europa har vi ingen basenergi, vi har jättemycket vind- och vattenkraft och möjligheter. Problemet är att den enda energin vi kan lagra är vattenkraft. I Sverige tror jag att det är fem älvar som står för 90% av all elenergi från vattenkraft.

Effekttariff i Göteborg

Jan: I Göteborg har man nu börjat gå över till en effekttariff. Vad är det och varför har man infört det?

Daniel: Ju mer effekt du behöver på kort tid in i ditt hus avgör din effekttariff. Man betalar för den effekttoppen man har i sitt hus.

Om alla hade kört värmepumpen på max, el patronen på max, elbils laddarna på max samtidigt så hade du fått maxeffekten som du kan ta ut och troligtvis hade säkringarna gått också. Då får du betala för den effekten över hela månaden och det kommer nog att bli väldigt dyrt. Om alla gör detta samtidigt, då får vi problem med vårt elnät. Detta är framför allt vi som bor i södra Sverige, det är därför vi har så högt elpris.

Vi är närmare Europa så vi har deras elpriser runt om oss och transporten av elen kostar väldigt mycket pengar. Om man tittar på alla elnät som finns i södra Skåne så är det mer eller mindre rött på alla de här tabellerna. Vi har nått begränsningen.

Jan: I Trelleborg kunde man inte starta någon ny industri på grund av det.

Caroline: Det är det trist.

Daniel: I dag betalar vi per kilowattimme på hur mycket vi har förbrukat.

Jag tror att systemen kommer gå över mer till att om du förbrukar väldigt högeffekt under kort tid, då kommer du bli bestraffad och får betala mycket pengar.

Jan: Kör hellre diskmaskinen på natten i stället för på kvällen när alla andra kör den.

Daniel: När det blir kallt, nu är vi tillbaka till energin, så är det viktigt att man har ett väl isolerat hus. Även om det blir tio minus så behöver man inte ha massor med mer effekt för att du har isolerat så bra så det påverkar nästan inte någonting.

Man börjar tänka mer diversifierat

Daniel: Fjärrvärmen är effektiv på det sättet att man kan ta väldigt mycket toppeffekt av det. Många större fastighetsägare idag jobbar med ett system där man får betala två abonnemang rent fysiskt, man får betala fjärrvärme och man betalar elen.

Jag tror att nätbolagen måste börja fundera på hur man ska effektivisera detta på ett bra sätt så att fastighetsägarna kan dra nytta av att det finns olika system.

Jan: Att man börjar tänka mer diversifierat.

Caroline: Om man nu har ett väldigt tätt hus, kan man stöta på något problem med det? Blir det för varmt inne i huset på sommaren? Har man dålig ventilation?

Daniel: Om man bygger ett superenergi hus, då är det väldigt tätt. Det man kan få då är fuktproblem. När du bygger tätt och bra, då måste du också ha någon typ av ventilation som fungerar och den måste ju oftast vara mekaniskt styrd.

Man får ha någon typ av fläkt som driver runt i luften och då är det inga problem. Men det är många som gör det felet att man har gått hela vägen och effektiviserat sitt hus till max men glömt ventilationen.

Får man kondens på utsidan av fönsterna så betyder det att det är bra isolerade fönster. Får man kondens på insidan av fönsterna så är det på grund av att man har för dålig ventilation i huset.

Caroline: Bra, men man kan enkelt åtgärda det med fläktar?

Daniel: Absolut, det är inga större konstigheter. Om man sätter in en fläkt i badrummet som bara blåser rakt ut, vad gör man med energin?

Caroline: Finns det inga sådana lite effektivare fläktar som kör ut någonting men behåller något annat?

Daniel: Ja, det finns. Det finns något som heter FTX ventilation. Sen är det ju alltid kanske svårt i ett befintligt hus att göra en sådan lösning. Men oftast blir det att man får ta lite hörn eller att man får dra ledningarna på lite olika sätt. Men allting är möjligt.

Blir ett väl isolerat hus för varmt på sommaren?

Caroline: Hur var det nu på sommaren? Blir det för varmt i huset då?

Daniel: Har man isolerat så blir det inte för varmt. Om du har 40 grader ute så kyler det av och håller den temperaturen som är inne, så det blir ingen större skillnad. Sen har du det här med ventilationen. Har man ett smart ventilationssystem så återvinner den kylan som finns i huset.

Får man på kyla så kan man kyla under en viss temperatur inomhus. Det man också kan göra med ett FTX aggregat det kallar man för fri kyla.

Den luften som är på natten är oftast kallare så då ökar man ventilationen väldigt mycket och för in den kalla luften som är.

Man kyler av hela konstruktionen invändigt och sedan ut med det. Har man bergvärme till exempel så kan man även använda borrhålet på sommaren och ta ut den kalla energin som är i borrhålet till att kyla luften i ventilationen.

Hur tjänar elbolagen pengar?

Jan: Idag har det blivit väldigt populärt med många bolag som ger timpriser. Det många inte vet är att de här elbolagen många gånger har andra affärsmodeller på hur de kan tjäna pengar.

Vissa elbolag är väldigt proaktiva, att man ska installera billaddare som går att styra. Kan du inte förklara på vilka andra sätt tjänar de här bolagen pengar på?

Daniel: Jag vet inte exakt hur allas affärsmodeller ser ut. Vi pratade lite om det innan, om det här med effektavgift, att det kommer att bli en stor grej. Om man tittar i det stora hela på elnätet i Europa så är det väldigt viktigt med de 50 hertzen. Där finns så många olika slags produktionssystem i dag och för att det ska fungera så vill man hålla hertzen på femtio så att det blir enkelt.

Tar man då ut väldigt mycket energi på kort tid så kommer hertzen att sjunka. Stänger man plötsligt av allting så kommer den och öka. Det kostar väldigt mycket pengar att kunna styra det. Det här blir bara mer och mer viktigt, för nu kommer alla solcellspaneler in i systemet. Det handlar ju om toppeffekt.

Jan: En vanlig fråga på vårt forum är om man ska välja tim-debitering eller ska jag välja dygns genomsnitt? Hur ska man resonera eller finns det rätt svar?

Daniel: Det finns inget rätt svar. Det är jättesvårt att säga. Det jag tycker är viktigt, det är att man ska kunna anpassa sig. Det är svårt, har man en äldre värmepump så är det jättesvårt att styra den när den kör.

Vår värmepump där hemma sänker effekten, när det blir billig el igen så går den upp. Har du ett värmesystem som inte kan styras över huvud taget, kör på dygnsmedel. Kan du vara lite anpassningsbar så välj tim-debitering.

Rörligt eller bundet elpris?

Daniel: Vi har bara elbilar och vi kör väldigt mycket, så vi laddar väldigt mycket också. Dag priserna har de senaste veckorna legat på kanske 3–4 kronor och kvällspriset har legat mellan 10 öre- 1 krona och sådant.

Det är inga problem att kunna spara väldigt mycket pengar.

Jan: Hur ska man tänka, rörligt eller bundet?

Daniel: Rörligt idag är dygnsmedelpris. Har du då timpris, så är det ju för den timmen som du betalar med ett visst pålägg.

Jan: Kan man binda på 12 månader eller 36 månader?

Daniel: Du kan göra det men du får det ju till ett jättehögt pris idag.

Jan: Vi har ju alltid haft rörligt sedan vi flyttade till hus 2016 och det har vi tjänat på alla de här fem åren, förutom de där tre, fyra, fem, sex månaderna förra hösten. Det är inte så man tänker att fyrtioåtta månader var bra och fem månader var dåligt.

Man tänker fan vilken loser jag är som betalar ett högt pris de här fem månaderna.

Daniel: Det är många som har gått med i den här timpris cirkusen tidigare och då har inte priserna skilt sig åt så mycket. Det är inte så förrän de senaste månaderna när det har exploderat med priserna att det har blivit så extremt stor skillnad på dag och nattpris.

Solpaneler har oftast en lång återbetalningstid

Jan: Jag tänker på det här med solpanel. Jag har kompisar som har fastigheter, flerbostadshus och det som är roligt med flera av dem är att de kör järnet med solpaneler på sina industrilokaler och sina flerbostadshus. Men de sätter inte en solpanel på sitt eget hus. De argumenterar att om du har stora ytor så är det lönsamt.

Ska jag sätta solceller på mitt eget hus är det mer för syns skull än för att det är lönsamt.

Daniel: Allting handlar lite om hur man räknar. Om du är en privat ägare av en villa och du inte har jobbat med ditt hus kring el, då är det den stora kostnaden du har egentligen. Då kan du spara väldigt mycket med att sätta solceller på privat tak.

De flesta villorna har för små tak för att täcka sin energiförbrukning på grund av att man inte har energi effektiviserat från början.

Jag har ju vissa kunder som ringer till mig och säger att de har direktverkande el radiatorer som tror att det måste vara jättebra för dem att sätta dit solpaneler. Nej, säger jag. Där du kan sänka din energiförbrukning från början på ett mycket effektivare sätt än att installera solpaneler. Solpaneler är inte billigt och det har oftast en väldigt lång återbetalningstid.

Man ser redan tendenser nu när solen har börjat visa sig lite mer de senaste veckorna att elpriserna under dagtid är extremt låga.

Jan: Ja, vi har sett det på kurvan också. Under de senaste sex månaderna har vi aldrig laddat bilen dagtid. Men häromdagen var det billigt mellan klockan 12-15. Är det på grund av solen?

Daniel: Solen är säkert en stor del av det. Många av de som har större anläggningar kan nu i april, maj och juni producera enorma mängder energi. Panelen blir ännu inte för varm utan där finns fortfarande ganska kall luft som gör att kristallerna klarar av att köra på max.

Byt din värmepump innan du sätter upp solceller

Jan: Jag vet att många resonerar att det exempelvis kostar 25 000 kronor att installera solceller, sedan blir avkastningen åtta procent. Det är hemräknat på 12 år och de har en livslängd 20 år. Över 20 år kommer man gå plus på detta.

Så om jag ska tolka ditt resonemang så är det kanske är bättre att du byter värmepumpen för att man kommer spara mer pengar på det?

Caroline: Men det är inte så sexigt med 20 år. Jag tycker att det är en för lång tid.

Daniel: Nu kommer vi tillbaka till isolering. Det är det som håller din energi inne i ditt hus. Om du isolerar väldigt, väldigt bra så tar det lång tid innan det försvinner ut. Isolering och sådant är långtids tänkandet.

Sen när du har gjort alla de här sakerna, du har isolerat, du har effektiviserat och har bytt till den bästa värmepumpen. Du har gjort alltihop och du har en väldigt liten energiförbrukning. Då kan man kompensera med solceller för då får du en väldigt bra återbetalningstid på solcellerna.

Jan: Innan dina solpaneler kan täcka din årsförbrukning så finns det andra saker du kan göra.

Daniel: Målet är hela tiden att man ska sätta en så stor anläggning som man förbrukar.

Gör ett hus av med mer än 5000–10 000 kilowattimmar så ska man effektivisera på annat sätt.

Caroline: Det låter sjukt vettigt.

Jan: Vi har bara sex gånger mer än det.

Vad är tilläggsisolering?

Caroline: Får jag bara fråga kring det här med isoleringen igen? Det låter som ett stort ingrepp i huset?Jan: Du har tittat på vårt hus, du gick runt med en termografikamera och så hittade vi hörn där det blåste in i huset. För oss var de två stora grejerna, överväg att byta värmepump, eventuellt sätta in en komplettering till värmekälla. Sen pratade vi om tilläggsisolering.

Vad är tilläggsisolering?

Daniel: Det handlar om det här med underhållsplan och energiplanen. Ska man byta tak till exempel så är det ju bra att man har med energi biten där också. I ert fall har ni en vind där man har inrett för att bo och där är det inte så jättetätt. Dels blir det obehag för er som bor i den ytan.

Det handlar ju om täthet och det handlar om isolering. Den andra grejen med er vind är att på sommaren så blir det jättevarmt. Framför allt är det ju mössan/taket som är viktig.

Jag har räknat lite på ert hus som jag har estimerat till ca 210 kvm fasadyta. I rå energi eller fjärrvärme energi så går det åt 25 000 kilowattimmar per år genom att det läcker ut genom fasaden.

Jan: Det är bara det som försvinner.

Daniel: Om man då tar de i kilowattimmar ifrån värmepumpen så blir det ungefär 8000 kilowattimmar. Det är en ganska hög siffra.

Hade du gjort en isolering på fasaden utvändigt på 150 millimeter och sedan putsat om den. Då hade U-värdet gått ifrån 1.3 till 0.2

Caroline: Det hade gjort mycket för vårt hus.

Daniel: Ja, då hade ju man kommit ner så att rå energin hade varit 5000 kilowattimmar per år. Med värmepumps energi ungefär 1700 kilowattimmar per år. Det är en enorm skillnad.

Om ett elpris står på 2 kronor så är det ungefär 13 000 kronor per år som man hade sparat om man har gjort en åtgärd. Men kostnaden för att göra den åtgärden, den är ju ganska hög så payoffen på det blir dyr. Ska man bo i huset i minst 20 år ja då är den här investeringen ganska intressant.

Sverige har bland de lägsta elpriserna i hela Europa

Daniel: Alla energipriser kommer ganska säkert gå uppåt. Vi har bland de lägsta priserna i hela Europa som det är idag.

Jan: Det känns ju inte så.

Caroline: Nej.

Jan: Men vad hade isoleringen för vårt hus kostat? 2–300 000 kronor?

Daniel: Jag skulle tippa på det någonstans.

Jan: Om man säljer huset påverkar det priset då?

När vi köpte det så tittade inte vi på energideklarationen. Idag hade det nog varit så att man mer hade tittat på det om man hade köpt ett nytt hus.

Daniel: Det som har hänt de senaste två åren är att banker har tagit åt sig detta så man kan få bättre ränta på bolån med gröna bolån eller vad de kallar det.

Om man har hus i kategori A eller B så kan man få extra rabatt på räntan. Energipriserna går upp, räntorna kommer troligtvis att gå uppåt också. Som det har varit de sista åren så har räntan varit väldigt, väldigt låg. Så det är inte det som har påverkat ditt husköp.

Det är inte ekonomiskt försvarbart att byta fönster

Daniel: Det har inte varit ekonomiskt försvarbart att köpa in mina tjänster förrän nu egentligen.Nu har man ju på en månad betalat ungefär det som jag kostar att plocka in. Sen beror det på hur mycket hjälp de olika kunderna vill ha, vi är med och stöttar i hela processen om man vill bygga om och titta på den biten.

Jan: De stora, kanske lite mer osexiga saker man ska göra är att kolla på värmekällor, kolla på tilläggsisolering och ventilationen.

Daniel: Ju bättre isolerat, ju bättre tätt huset är ju mindre energiförbrukning har huset från början. Sedan tittar man på fönster vad gäller isoleringsbiten.

Ur ett energiperspektiv så är det inte ekonomiskt försvarbart att byta fönster. Återbetalningstiden på att byta fönster är någonstans mellan 20–50 år om man bara tittar på energi biten.

Tittar man på ventilationssystemet, är det ungefär en tredjedel av energiförbrukningen i huset. Har man fläktar som bara drar rakt ut, då försvinner ju energi som man har värmt upp. Kan man återvinna det på något sätt så är det ju oftast bra. Ventilation är också en ganska dyr investering, i ett befintligt hus blir det problematik. Det man ska tillägga tycker jag det är ju att det blir en stor skillnad på klimatet invändigt.

En invändning mot tilläggsisolering, huset blir tjockare

Jan: Är det lämpligt om man gör om tilläggsisolering på utsidan att man gör ventilation samtidigt då?

Daniel: Absolut det låter vettigt.

Då har man fördelen att man kan dra rören och sådant i isoleringen som man lägger på utsidan.

Jan: Den vanliga invändningen mot tilläggsisolering är att huset blir tjockare eller?

Daniel: Ja, i de fallen man kan göra det på utsidan så är det de absolut bästa enligt mig. Då får du inga större problem med fukt.

Caroline: Vi har inte pratat om poolen som batteri än.

Jan: Om vi ska ta batterier är det något som känns som att det fortfarande är för dyrt?

Daniel: Ja, hade du frågat mig för sex månader sedan så hade jag sagt ja nu är vi i det här dilemmat och att priserna varierar något extremt. Hade vi sett tillbaka på de sex månader som har varit så hade det nog vart ekonomiskt försvarbart. Rent generellt och om man inte har ett extremt egenintresse i de här sakerna så säger jag nej.

Energirådgivning, optimering och energiinventering

Jan: Är det något vi har missat?

Daniel: Det finns massor med saker som man skulle kunna diskutera men jag tycker att vi har täckt av det mesta.

Jan: Det vi har pratat om, funkar det lika väl om man är villaägare, bostadsrättsföreningen eller flerbostadshus.

Daniel: Absolut. Ju mer fakta man har ju bättre är det. Många har inte koll överhuvudtaget.

Det är viktigt att mäta mer så man får det svart och vitt, i dag är det ganska enkelt att mäta det kostar inte några enorma pengar.

Jan: Daniel, ett fantastiskt stort tack. Man hittar dig på ellenergi.se. Du hjälper till med precis det vi har pratat om idag. Energirådgivning, optimering och energiinventering. Man kan ställa alla sina frågor till dig kring detta ämne. Det som också är himla skönt är att du fattar ekonomi. Tack för att du ville komma.

Daniel: Tack själva.

Jan: Jag hoppas att vi kan bjuda tillbaka dig i framtiden och visa vår ackumulatortank.

Jan och Caroline Bolmeson

6 april, 2022

Den här artikeln publicerades onsdagen 6 april 2022 klockan 12:49 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.