Vilket är i paritet med global indexfond 
1 gillning
Är det verkligen så? 
AMF Mix som jag tror du syftar på får enligt fondreglerna ligga på 2-12 år. Helt riktigt. Men i praktiken, så långt jag kan hitta gamla årsrapporter så har de legat ganska snävt runt 4 år.
Captor Aster Global Credit stipulerar 7-15 år. Captor Iris 10-15 år. Captor Aster High Yield 1-7 år. Alltså ganska hög variation möjlig här också.
Så det känns mer som ett upplevt problem där jag mer ser Captor fonderna som något man kan få ta till ”på toppen” om man måste skrämma upp snittduration på en portfölj eller gå globalt på företagspapper.
De kostar ju ändå 3-4 X mer (0,5-0,7% mot 0.15-0,2%) än mellanmjölksfonderna som ändå i min mening är rimliga att ha i basen på portföljen för att hålla nere avgiften på hela räntedelen.
7 gillningar
Fast då faller ju tanken med att matcha medelduration med sparhorisont… eller menar du att alltid matcha ex. Captor Iris med korträntefond för att få “rätt” medelduration?
Jag ser inte sparkonto som en ränteplacering. Det är en annan typ av tillgång som beter sig annorlunda. Typ i linje med det här:
Jag har denna fördelning med tre tillgångsslag:
60 % aktiefonder
30 % obligationsfonder
10 % sparkonto (kassa)
Obligationerna har jag delat upp i 2/3 Storebrand Obligation och 1/3 Captor Iris Bond.
Men jag är dock väldigt riskavert. Någon annan kanske hade kört 90 % aktier och 10 % Captor Iris Bond.
1 gillning
Templeton Global Bond A(acc)SEK-H1
LU0476944003
Statsobligationer
Duration på ca. 6 år
Genomsnittlig kreditbetyg A
Valutasäkrad till SEK
Tyvärr för kort duration och osäker investeringsstrategi då dom kan investera i annat än statsobligationer. Den längsta globala “statsobligationen?” som är valutasäkrad?
1 gillning
Kan ni förklara för mig på ett pedagogiskt sätt varför det är bra att matcha medelduration med sparhorisont?
1 gillning
Tack för tipset, den hade jag helt missat! Väldigt intressant, funderar på att ta in den i portföljen. Man får dock komma ihåg att den befinner sig någonstans mellan diversifiering och avkastning i räntetriangeln, eftersom den innehåller mycket statsobligationer från tillväxtländer med sämre kreditbetyg. Avgiften ganska dyr också, så jag tror att jag avstår ändå.
1 gillning
Om syftet med ränteallokeringen är “stabilitet”, så är det klokt att matcha duration och sparhorisont eftersom man då garanterar att i slutändan ha fått den yield-to-maturity som gällde när man köpte fonden, även om marknadsräntorna höjs under tiden och värdet på innehavet tillfälligt går ned.
På samma sätt som att du är garanterad att få tillbaka nominellt värde + kupongränta på en enskild obligation, så kan man resonera att detta gäller vid varje givet tillfälle för räntefonder som inte rullar sina innehav. För räntefonder som rullar innehav för att upprätthålla ett durationsmål (ex. ETF:er med extra lång duration) blir matematiken mer komplicerad.
4 gillningar
Ingen förenkling är perfekt, men jag tänker såhär att om din sparhorisont är kort, bör du inte heller ta en stor risk med räntedelen. Det betyder att du bör satsa på sparkonto eller räntefonder med korta löptider för att inte riskera att förlora pengar på räntedelen.
Se även Zinos svar ovan.
Det andra sättet är som tidigare diskuterats utgå från triangeln och de olika syftena med varför du överhuvudtaget har räntor, vilket är det jag själv landat i.
Jag har därför enbart långa durationer i min långsiktiga portfölj. När aktier går ner, går de långa räntorna (oftast) ner eftersom detta (oftast) sker i samband med en konjunkturnedgång och centralbankerna då sänker räntorna för att stimulera ekonomin. Detta leder till positiv avkastning för de långa räntefonderna som delvis kompenserar nedgångarna i aktiedelen.
Det ger en stabilare avkastning för hela portföljen, om än lite lägre förväntad absolut avkastning på lång sikt, vilket passar mig givet min riskprofil.
3 gillningar
Såg att du hade taggat mig också men jag har inte så mycket mer att tillföra än samma resonemang som @Zino och @Anonym redan framfört 
2 gillningar
Ska man lägga Captor Iris Bond på ISK eller depå?
På Fondo får man ned avgiften till 0,33% på den, men det är ju då ISK.
Jag upplever att det finns otroligt mycket värde i den här tråden. Ränteplaceringar är i sig inget jag är expert på så min novis-hjärna tar tacksamt emot all ny kunskap.
Det sagt så kan jag ogilla trådar som blir en diskussion om vilken kaka som är bäst, istället för att reda ut vilka ingredienser som har vilka egenskaper så att varje individ kan baka den baka den är sugen på.
Motargumentet kan vara att det blir för komplicerat. Till det skulle jag vilja lyfta fram alternativet att börja med att hitta vad som är rätt i förhållande till problemen, och därefter förenkla lösningen utan att förenkla problemet till den grad att de inte längre är realistiskt. Tar man andra vägen och börjar i förenkling så finns risken att man skapar en enklare lösning, men som är fel i förhållande till problemet/problemen.
Slutligen, så tror jag att basera beslut på sparhorisont är väldigt vanligt förekommande och accepterat. En standard-metod som många tycker är bra. Jag är rädd för att man mäter det som går att mäta istället för det som spelar roll. Att på förhand bestämma att inget i livet kommer hända de kommande 30åren, negativa händelser som skador/sjukdom/skiljsmässa eller positiva händelser som möjligheter att leva sitt drömliv, tror jag kan vara att planera förbi händelsehorisonten. Mycket kan hända på 30år, och rätt vad det är, år 5, så blir din då 25års långa horisont, 25h. Hittar inte tråden nu men en tråd om att risken för varje enskilt år är fortsatt den samma, oavsett hur lång din sparhorisont är gör sig påmind.
Jag skulle nog utforska andra alternativ än att basera min strategi på ett bet om en oföränderlig framtid som håller sig till min linjära plan. Och välja räntefonder, om några, efter det.
3 gillningar
@Jonathan.S - kan du inte starta en ny tråd på problematiken som du ser med sparhorisont. Jag tycker den är superintressant och tar gärna det som en viktig konversation för 2024.
3 gillningar
Skickar in några tankar i detta också, hoppas det kan vara till nytta för någon. En del är sagt redan också. Kan inte gå in på exakt vilka fonder vi rekommenderar och i vilka proportioner. Dels är det svårt rent legalt och dels ser det olika ut för olika kunder av flera olika anledningar och det blir för komplicerat att gå in på alla upptänkliga fall.
Men för de flesta använder vi, utöver någon del i banksparande, två fonder. En global obligationsfond, valutasäkrad till SEK (för exponering mot flera olika länders räntor) och en svensk realräntefond (eftersom det är den svenska inflationen som är den relevanta att skydda sig mot för de flesta). Tycker inte det är någon poäng med fler fonder än så för de allra flesta.
-
För en investerare som har möjlighet att investera i aktiefonder (vilket det stora flertalet har) är det inte nödvändigt att jaga avkastning i ränteportföljen. Det finns inga gratisluncher - högavkastande räntefonder medför svåröverskådliga och svårbegripliga risker som kan vara högre än man tror. De tenderar dessutom att ha högre korrelation med aktiemarknaderna. Vilket betyder att när aktiemarknaderna kraschar och du verkligen vill att räntefonderna ska fungera som motvikt, så gör de inte det. Behöver du mer avkastning - överväg en högre aktieandel istället så att du tar mer begripliga risker med öppna ögon.
-
När det gäller löptid bör man vara medveten om att det mesta av löptidspremien får man för de första 3-5 åren. Nyttan med att gå längre ut på kurvan än så är begränsad - premien för ytterligare år blir rätt liten och faller med ökande löptid. Möjligen finns ett korrelationsargument för en riktigt lång räntefond, den kan ge en annan riskspridning relativt aktier, men detta är högst osäkert och förmodligen inte intressant för de flesta.
-
Valutarisk bör de flesta placerare (och troligen alla privatpersoner) undvika helt i sin ränteportfölj. Om ränteportföljen har utländska inslag bör dessa alltså valutasäkras till 100% - annars krävs en väldigt lång placeringshorisont och en stark mage.
-
Sparkonto är inte ett helt dåligt alternativ, men a) funkar inte för stora portföljer och b) har historiskt varit sämre än lite längre räntefonder.
-
Försök att hålla det enkelt. Blir lätt råddigt med mer än några få fonder och det tillför inte så mycket att det är värt merarbetet. Avkastningsskillnaderna hänförliga till produktvalet blir i allmänhet väldigt mycket mindre på räntesidan än på aktiesidan.
Och som någon skrev ovan, givet att det finns behov av en räntedel så är det viktigare att den existerar, än exakt hur den är utformad, givet punkterna ovan.
22 gillningar
Håller med till 100% om dina punkter. Jag är väl en av dem som tryckt på att det är viktigare ATT man har en räntedel än att den är optimal, såklart, under förutsättning att man verkligen ska ha en räntedel.
Jag har bara en undran och det är på realräntefonder som jag har svårt att förstå mig på. Hoppas du kan addera perspektiv.
Jag förstår argumentet att man vill skydda sig mot svenska inflationen. Men också att det blir lite av en spekulation att marknaden underskattat framtida inflation (alltså utöver det som prisats in i realräntepapperna) och att den då måste vara rätt rejält underskattad eftersom realräntor bara ges ut av staten (lägre räntenivå som statspapper) än övriga obligationsmarknaden (även andra AAA statligt garanterade varianter som tex. bolånepapper). Man får alltså lägre ränta med motsvarande höga kreditvärdighet dvs. framtida inflationen måste verkligen slå på uppsidan för det ska löna sig. Om jag fattat det rätt. Det är väl mest därför jag undvikit realräntor (och HY men av andra skäl).
Kan du berätta mer hur du resonerar kring realräntor och varför de är en bra ide i portföljen?
4 gillningar
Case in point. Såg denna kommentar någonstans här i forumet:
Jag skrev förut till er men förstår inte svaret när ni endast hänvisar till Lysa angående deras räntesparande fonder. Som dom anser skall vara 50 % i mitt fall, jag förlorade 7 % av kapitalet tills jag förstod att det var galet med deras fördelning som ni försvarade.
Men hur menar personen här? Förlorat 7%? Jämfört med vad? Har personens 50/50 gått 7% sämre än en 100% aktieportfölj? I så fall är det ju inget konstigt, det är ju ganska förväntat om aktier har ett bra år, och man bara är exponerad till 50% aktier.
Eller gick portföljen 7% minus? Det är ju inte heller något konstigt om aktiebörsen gått ner t.ex 14% och räntorna legat still. En 50/50-portfölj innebär inte att man inte kan förlora pengar. Man får väl fortfarande förvänta sig en värdeminskning på 25% om aktier går ner 50% vilket ändå är fullt möjligt.
Förlorat 7 procent på räntorna. Dvs förväntning om att räntorna skulle skydda och inte gå back.
I en annan tråd skrev jag något om den beteendemässiga risken som finns med att inneha räntefonder om man inte tydligt förstår hur dessa fungerar, inte minst de med längre duration. Jag tror att många som läser eller hör att räntefonder är “tryggare” eller “mindre riskfyllt” än aktier, kan uppfatta detta som bankkonto-funktion - d.v.s. man kan ha uppfattningen att räntefonder aldrig kan tappa i värde nominellt. Om det är så, belyser detta också vikten av att förstå vad man placerar sina pengar i. Med detta i åtanke, tror jag att bankkonto, där det går att välja, för många kan vara det bästa att ha som räntefunktion i portföljen. Inte för att det skulle vara bättre eller sämre utan just för att de personliga förväntningarna inte stämmer överens med räntefonders olika syften i en portfölj.
Jag ska kanske förtydliga att jag själv har många och olika räntefonder och anser att dessa kan fylla viktiga och tydliga roller i en portfölj. Det jag tycker är synd är om någon tror sig ha köpt en “Toyota” men blir “varse” att de har köpt en “Formel 1- bil” eller “traktor”. Samtliga produkter har olika kvaliteter och fyller en tydlig funktion i olika sammanhang. Kanske lite haltande jämförelse men jag hoppas att poängen går fram.
Rikatillsammans gör en stor insats med att förklara hur räntefonder fungerar och det ger också möjlighet för många att bättre förstå vilka räntefonder som är lämpliga i specifika portföljer m.m.
3 gillningar
Okej då förstår jag.
Det är ju klart att det kan komma som en smärre chock när ränteportföljen tappar 7% om man förväntar sig att den alltid ska vara en trygg och stabil investering som ger skydd mot fallande aktier.
Många gånger är det ju faktiskt just så som räntefonder marknadsförs…
Här ser jag potential hos fondrobotarna att utbilda och se över sin marknadsföring och beskrivning av portföljen och dess beståndsdelar. Kanske förklara för kunden att räntorna och dess avkastning till stor del beror på en viss hävstångseffekt baserad på duration och styrräntorna, marknadsräntan. Både direkt och förväntad framtida räntebana. Detta i sin tur påverkas ju bland annat av inflationen.
Ping @OscarLysa @Lysa @Jonas-Opti
2 gillningar