Över långa tidsserier har småbolag överavkastat, men av alla alternativa riskpremier är storlek den som mest gått in och ur favör.
Sen är det inte säkert att det är något vi får betalt för pga att det är en risk, finns många bra förklaringar under Behavioural Finance för varför värde, storlek, momentum och kvalitet har överavkastat
Det kan vara en dålig idé för den som pumpar in pengar i samma fond i år efter år. Byter man mellan fonder är aktivt förvaltade fonder faktiskt en bra idé då fonderna går olika bra över tid, vilket man då kan utnyttja till sin fördel.
Sen brukar man även tydligt rekommendera AP7 Såfa på PPM, vilken är en aktivt förvaltad fond som upp till 55 års ålder utgörs av AP7 Aktiefond som är en aktivt förvaltad aktiefond. Här säger man inte att det är en dålig idé, varför? För man har väl (gud förbjude) inte tittat på historiken för AP7 då man kommer fram till att man rekommenderar den?
Stämmer detta verkligen? Det låter inte klokt. Å andra sidan bör det vara väldigt få som äger en aktie över dess livstid, från introduktion tills att aktien upphör att existera? Ändå gick du in i Storskogen?
Det innebär dock inte att aktieägaren gått lottlös. Alla bolag som lämnar börsen är ju inte genom konkurs. De andra är
Samgående / merger där aktieägaren får en annan aktie
Uppköp där aktieägaren får pengar (till premium över kursen) som kan investeras i andra aktier.
I all den statistiken som presenteras så hoppas jag att studierna enbart tagit hänsyn till konkurserna när det räknats ut hur illa det ser ut för enskilda aktier. Är det så?
Har du sett någon statistik på hur det ser ut om man tex undviker nystartade börsbolag och/eller bolag som inte gör vinst?
Sen tänker jag att alla spel är inte att slå index med en smal ”stock picker ” portfölj. I mitt fall med ”buy and hold” utdelnings/värde portfölj som är 10-15% av vårt kapital så är spelet snarare stabilitet / lägre volatilitet och med mycket stor diversifiering med 100+ bolag (närmar sig 150). Denna typ av portfölj har åtminstone jag lättare att hålla genom de värsta av nedgångar för jag gillar och tror på alla bolagen, och får utdelning under tiden kraschen kör. Målet är snarare 4% avkastning i form av utdelning på värdet men över tid betydligt högre som yield-on-cost. Om kursen också går upp är grädde på moset för mig.
Bara ett exempel på att man kan spela andra spel än att slå index
Vilken vetenskaplig grund finns det för att man kan skapa en överavkastning genom att byta mellan fonder? Det är klart att fonder går olika bra över tid men hur ska du utan att kunna resa in i framtiden kunna välja vilka som kommer att gå bra? Forskningen är enig om att få aktiva fonder slår index, och att det inte finns någon pålitlig metod för att kunna förutse vilka fonder som slår index. Du kan bara gå på historisk avkastning och det brukar vara en dålig indikator på framtida prestation (nästan alla fonder med högst morningstar-rating förlorar sina stjärnor inom några år).
AP7 har otroligt bra riskjusterad avkastning till en extremt låg avgift vilket gör den det bästa valet på vetenskapliga grunder. Med pensionsbesparingar vill man få en pålitlig avkastning till låg risk för att undvika negativa utfall där ditt pensionskapital utraderas. Du kanske kan välja fonder som går bättre över tid, men eftersom det är så pass få fonder som gör det lär det vara näst in till 100% tur. Eller så har du tagit massor med onödig risk vilket enligt mig är en extremt dålig idé när det gäller pensionsbesparingar som du en dag ska kunna leva på.
200 Mkr kan nog vara en absolut gräns men min uppfattning är att den största skillnaden syns först mellan 5-10 mdkr i börsvärde. Vissa mindre fonder kan nog börja ta position tidigare men för att en större småbolagsfond ska kunna ha bolaget i top 10-size krävs en hel del mer än 200 Mkr i börsvärde. Kommer man in innan 5 mdkr i börsvärde tror jag att man ändå får ta del av majoriteten av multipelexpansionen.
Hela ditt inlägg är ett försvarstal för ditt eget sätt att tänka, har du tänkt på det?
Tänk om du har fel. Och andra som du tar till dig av har kanske också fel. Du måste inte hålla med alla men nästan alltid finns det ett uns av sanning i det mesta. Det unset kan vara ett guldkorn.
Ett av problemen med den här observationen är ju att den bara räknar in bolag som antingen gått i konkurs eller blivit uppköpta/avnoterade. Alla bolag som fortfarande finns kvar räknas ju inte in, eftersom deras livstid ej upphört.
Vidare, så avses enbart aktiekursens avkastning. Alltså, statistiken tar inte hänsyn till eventuella utdelningar, avknoppningar eller andra värdeskapande ting.
Tänkte precis samma. Jag kör både fonder och aktier. Kör man aktier får man vara mer aktiv, tänka på att plocka hem vinster, sätta stop / loss med mera.
Är övertygad om att man outperformar en indexfond över sikt då. Med vissa bra och vissa dåliga affärer.
Blir ju lite av en halmgubbe om man redovisar något som inte är representativt för flertalet aktier utan att förklara hur man kom fram till detta. Många kommer då att förledas till att tro att det resultatet -100% är representativt för alla aktier i snitt eller liknande, vilket det givetvis inte är.
Min portfölj: +56,02%
Länsförsäkringar Indexnära: +40,31%
Jag är inget proffs, är nybörjare. Har En 12 - 16 aktier i portföljen. Består av en del stora omx 30 företag, ett par investmentföretag och några tillväxtbolag.
Argumentet var att marknaden gått ner och nu out performar länsförsäkringar. men fastän min portfölj tagit rejält med stryk så outperformar jag ändå, SOM nybörjare. Skalat av lite, dippköpt en del och möblerat om en del, men inga jättegrejor.
Tycker man i avsnittet glömmer ålder/risk. Desto yngre, desto mer risk.
Så köper inte heller argumentet indexnära desto mer jag tänker
Jag funderar också lite på hur man ska tolka denna forskning. Och såhär tolkar jag det.
Låt oss titta på detta påstående.
Det betyder att de övriga 96% av bolagen gick ungefär som den riskfria räntan. Det betyder inte att alla dessa bolag gick så dåligt. Om vi antar att minst ett av dessa bolag gick i konkurs, enligt den övriga forskningen, då måste det funnits bolag bland dessa 96% av bolagen som hade en högre avkastning än räntorna, för att kompensera för de som gick så himla dåligt.
Alltså, skulle du köpa bolagen som hamnar mellan 90%-96% andelen så borde även de ha en högre avkastning än räntor, för att kompensera för de allra sämre aktierna.
Tyckte denna del av avsnittet var sjukt skoj att lyssna på, då i min värld handlar det mycket om uppköp av bolag samtidigt som man tänker på hur @janbolmeson gillar Storskogen som köper upp massvis med företag.
Bra avsnitt, men det där med att 0.6 procent av fondförvaltarna slår index beror på att de har en avgift på 1-2 % (ibland ännu mer). Därför inte helt jämförbart med privatpersoner, som inte behöver överprestera index med 1-2 procent för att kunna säga sig slå index. Eller hur?