288. Fyra-hinkar-modellen 2023 | En mental modell för en bättre balans i din ekonomi

[JFB]

Nu återkommer jag

Jag tycker det finns lite embryo på olika ställen kring räntor - bland annat här och här. Jag gjorde en nörderi-studie här där jag försökte ta fram alternativ till Vanguards Target Retirement Funds både m.h.t. allokering och fonder (inkl. förenklat alternativ) där jag tagit in slutsatserna i det nedan.

Men jag saknar lite avslut på det, “RT rekommendationen” (förrutom sparkonto och LYSA) och kanske ett separat avsnitt, som sammanfattar allt och gör det tillgängligt för de som plötsligt inser att de behöver intressera sig för räntor av olika anledningar

Om vi bortser i huvudsak från vad den procentuella allokeringen till räntor bör vara i denna tråden, och fokuserat på ränte-basportföljer för olika syften så har det för mig landat som nedan där mina utgångspunkter är att:

1. Långsiktigt avkastar räntefonder motsvarande vad marknadsräntan är (för olika bindningstider). En stabilt högre räntenivå på marknaden (än vad vi haft senaste årtiondet) gör att räntefonder avkastar motsvarande marknadsränta (minus skatt och avgifter).

2. Priset på räntepapper är omvänt proportionellt mot riktningen på marknadsräntor. Går räntor upp så går priset på räntepapper ner, och det motsatta. Tumregel: Går räntan ner 1%enhet så går räntepapper upp 1% per års duration (löptid) som man har i räntefonder.

3. Tumregeln är att sparhorisonten bör vara minst lika lång som fondens duration (löptid) är.

Krockkudde

• Syftet är i huvudsak stabilitet, inte avkastning.
• Sparhorisont 0-1 år
• Buffert sparande
• Stabil räntedel att använda för ombalansering av portföljer (ta av räntedel för att öka i aktier i krasch, sälja av från aktier i uppgång för att lägga som räntedel)

Sparkonto med insättningsgaranti

När man kan sätta pengar på sparkonto, alltså privat kapital/portföljer som man tex. har på Avanza, Nordnet eller LYSA 100% aktier för den delen)

• Bindningstid / Duration från 0-1 år typiskt (finns längre men då är det inte riktigt i krockkudde kategorien för det är inte tillgängligt med relativt kort varsel)
• Högsta kreditkvalitet (garanterat av staten)
• Ingen ränterisk i form av att värdet inte går ner om räntan går upp (i motsats till räntefonder)
• Dock viss ränterisk i form av att värdet inte heller går upp om räntan går ner (som räntefonder gör)

Kort räntefond som alternativ

När man inte kan/vill sätta pengarna på sparkonto. Tex.

• Portföljer där man har en låg räntedel (0-20%) som ska vara stabil och i huvudsak agera som buffert för ombalansering mot aktiefonder.
• Stort kapital som skulle behöva delas upp på många banker för att inte gå över insättningsgarantin, och man vill inte använda skattekontot
• Pensions portföljer som närmar sig uttag där man kan styra uttaget genom att löpande sälja korträntefond till likvid varifrån pensionsuttaget sker månatligen (ofta så på Avanza, Nordnet, dock vanligen inte så på TJP där uttaget sker tvärs alla innehav).

Bästa fond i min mening är AMF Räntefond Kort, låg ränterisk med duration under 1 år (0.6 år i nuläget), låg kreditrisk med 100% i AAA-A kreditbetyg, och bra avgift 0.13%.

Alternativa fonder beroende på bank är att leta upp billigaste (under 0.2% avgift) korträntefond (duration under 1 år) med risk nivå 1. Tex, Swedbank Robur Räntefond Kort, SEB Likviditetsfond, Öhman Kort ränta, Länsförsäkringar Kort räntefond.

Bred balanserad ränteportfölj a la höstacken-princip

• Syftet är är en kombination av avkastning (långsiktig räntenivå), stabilitet (lägre volatilitet än aktier), och typiskt sett värdeökning i lågkonjunktur (när aktier typiskt går ner och även räntor typiskt går ner så går räntefonder då upp).
• Kan användas i alla typer av portföljer med någon andel räntor, 10-90%.
• Sparhorisont 4-5 år minst

Här har vi såklart LYSAs ränteportfölj för de som har mixat aktier/räntor enligt RTs “go to” LYSA rekommendation och är i det närmaste en ganska lång obligationsfond.

• Duration nu 4.8 år
• Bra kreditkvalitet med i snitt A+ men viss kreditrisk då den innehåller ca 20% BBB rating, och en liten del i “junk bonds” med BB rating och lägre.
• Drygt 25% företagspapper som har mer korrelation med börsen.

“Plain vanilla” fondalternativ om man inte använder LYSA så är mina bästa fonder som också är rimligt vanligt förekommande på olika banker/försäkringsbolag:

• AMF Räntefond Mix mestadels statspapper internationellt och valutasäkrat i SEK. Ca 4 års duration men kan anpassas mellan 2-12 år. 85% med AAA-A kreditbetyg, 15% i BBB och inget i “junk bonds” 0.13% avgift.

• AMF Räntefond Lång med cirka 50% i statspapper, knappt 20% i bolånepapper och knappt 25% i företagspapper, balans i likvida medel. 3.8 års duration. 64% med AAA-A kreditbetyg resten i BBB, så gott som inget i “junk bonds”. 0.14% avgift.

• Storebrand Obligation med nästan 60% i statspapper, knappt 30% i bolånepapper och cirka 10% i företagspapper. 5.4 års duration. 95% med AAA-A kreditbetyg resten BBB, och inget i “junk bonds”. Avgift 0.21%.

Idealt väljer jag 1/3del av vardera om jag har alla tillgängliga och det är en ansenlig räntedel (30+%). Det matchar också vettigt den benchmark jag gjorde med Vanguard TRF över tid.

Vid lägre räntedel typ 10-20% så räcker det med 1-2 av dem i min mening. Om man vill välja bara en fond så är min prioritet AMF Mix.

Saknar jag 1-2 av dem så lägger jag det i de/den kvarvarande så länge det inte blir för mycket pengar m.h.t. motparts risk. Nu har jag inte det problemet, men hade jag upplevt det så hade jag fått leta upp en kompletterande fond på den banken (typiskt med risknivå 2) även om avgiften då säkert blir högre.

Hög ränterisk/avkastning portfölj med mycket långa obligationer

• Syftet är att få en hävarm i räntenedgång, som ofta är korrelerat till lågkonjunkturer då aktier går ner. Alltså att få en värdestegring på obligationerna för att ombalansera till aktier när de är billiga.
• För att ge någon mening så bör det vara i portföljer med en ansenlig del räntor, 20-80%.
• Sparhorisont 10+ år

Här hamnar man ofta i ETFer och mindre vanliga fonder dvs. inte alltid tillgängligt utanför Avanza, Nordnet. och den typen av plattformar. Alternativ kan vara

• Captor Iris som investerar i obligationer, penningmarknadsinstrument, på konto i kreditinstitut och i derivatinstrument. Duration runt 10 år som kan gå upp till 15 år. 100% i AAA. Avgift tyvärr 0.7%.

• iShares Core Global Aggregate Bond Fund UCITS investerar globalt i hela obligationsmarknaden, “höstack” principen. Duration knappt 7 år. 85% i AAA-A och 15% i BBB, så gott som inget i “junk bonds”. Avgift 0.1%. Denna skulle också kunna platsa i kategorin ovan “bred balanserad ränteportfölj”.

• iShares $ Treasury Bond 20+yr som ingår i gamla RT portföljen och som namnet säger investerar i 20+ år eller längre US statsobligationer. Duration i nuläget knappt 18 år. 100% AAA. 0.07% avgift.

EFTerna ser mest intressanta ut pga låg avgift men kräver att man håller dem ett bra tag för att inte förlora för mycket på courtage, spread och valuta växling

Hög kreditrisk/avkastning

• Syftet är att få högre avkastning genom att ta högre kreditrisk. Företagspapper av olika kreditkvalitét.
• För att ge någon mening så bör det vara i portföljer med en ansenlig del räntor, 20-80%.
• Kan också vara ett alternativ med 100% räntor om man föredrar företagspapper som ändå har lägre risk än aktier. Obligations ägare går före aktieägare vid konkurs.
• Kan vara både korta företagspapper och längre företagsobligationsfonder
• Kan vara både “investment grade” (BBB+) eller “High Yield” (junk bonds)
• Sparhorisont beror på hur långa fonder man väljer

Här kan jag alldeles för lite i nuläget för att ens ge mig på några förslag. Det finns nog andra som är bättre skickade på det

Så det var min ränte-rant hur jag ser på den delen av investeringsuniversumet.

[anon19088942]

Grymt inlägg som vanligt.

@JFB

För att ge någon mening så bör det vara i portföljer med en ansenlig del räntor, 20-80%.

En kort tanke är vid blandportföljer även med så lite räntor som 10% så tycker jag medellånga räntefonder à la AMF Mix och Storebrand obligation A funkar bra. Tänker att oftast är sparhorisonten i en 90/10 längre än durationen i dessa fonder.

Med en sparhorisont på 10+ år är det värt med något längre räntefonder i jämförelse med sparkonto/kort räntefond.

[JFB]

Tack

Jo, absolut, mer att ”ge mening” är för att det ska få någon effekt på avkastningen. Klart man kan ta obligationsfonder som 10% i en 90/10 också. Jag editerar ovan i plain vanilla delen Kolla och se vad du tycker?

[anon19088942]

Ser fantastiskt ut!

Bra jobbat JFB. Borde vara en del av RT riktlinjerna

[JFB]

Kanske, kanske inte Du och jag har nog rätt liknande synsätt men det finns ju andra som jag tror kan se på det på ett lite annat sätt och kan mer om framförallt de lite mer exotiska ränteportföljerna än vad jag kan.

Tanken med de 4 kategorierna (finns kanske fler) är att inte säga vad som rätt eller fel utan mer vad som kan passa olika personer, olika situationer och olika mål.

Det jag hoppas på är att @janbolmeson med sin stora hjärna, förmåga och erfarenhet kan sy ihop det som en bredare RT rekommendation än idag genom att involvera fler här på forumet och idealt sett även experthjälp.

Problemet som jag upplever det är att räntor är ganska polariserat mellan olika ofta starka synsätt. Lite skämtsamt

1. Öh, är du dum? Räntor är skit, 100% aktier ska det vara
2. Öh, är du dum? Det ska vara längsta möjliga obligationer för att vara maximalt okorrelerat mot börsen
3. Öh, är du dum? Det ska vara maximal risk för att få avkastning med företagspapper, gärna HY

Alla ovan kan vara helt rätt, för olika personer med olika situationer och olika mål. Det kan också vara helt fel för vissa där jag upplever det som att de flesta här är i 1an ovan

Just därför tror jag man behöver fokusera på portföljer för olika syften, för att kanske bredda just tanken att det faktiskt ser olika ut för olika personer, och att få en samsyn på det. Avpolarisera.

Sen kan var och en kombinera de olika basräntefonderna/syftena med sin aktie/ränte portfölj beroende på vad man har (högrisk 90/10, mellanrisk 60/40 eller 50/50 etc).

De grupper som jag tror har mest nytta av det är

1. De som är 50+ och börjar tänka på att skydda kapitalet i stay rich, inte minst mht TJP
2. De som redan är i pension/FIRE och vill/behöver jobba mer med räntedelen (fast kanske inte tänkt / vet om alternativen)
3. De som har ”vet inte” kapital men inte vill (eller kan) vara på LYSA och inte vill fylla på mer räntor på sparkonto

Hoppas det blir något bredare inom RT av det

[anon19088942]

Jag och @JayR hade en givande diskussion om fyrahinkarprincipen och framförallt mellanriskhinken.

Jag har hittills haft en mellanriskhink som är fylld med vinst i boendet osv. Men jag valde att ha en extra buffert i den som fritt kapital. Hinken var placerad med 60/40 upplägg.

Sen hade jag en högriskhink med 100% aktier.

Efter många år på RT så har jag inte förstått poängen med mellanriskhinken men ändå haft den för att den är ”logisk” att ha.

Det kluriga är att om jag tar ut pengar från mellanriskhinken så ändrar jag risknivån på mitt totala sparande. Dessutom tar det lång tid att bygga upp buffert, sen mellanrisk för att slutligen nå högrisksparandet. Vilket kan vara straffande om man är ung. Dessutom är det omöjligt för mig att veta vad jag ska köpa om 8 år eller om 15 år. Så blir en gissning i vilken hink jag ska spara i.

Istället är det faktiskt lämpligare att slå ihop mellanrisk och högrisk hinken. Med en lämplig risknivå. På det viset så sparar man i båda hinkarna samtidigt. Och vid uttag så påverkar man inte risknivån. Det går också hand i hand med klassisk investerarmetodik.

60/40 och 100/0 kan ersättas med en 80/20 hink om det är lika mycket i hinkarna. Risknivån bör justeras efter ålder och livssituation. 110- ålder kan vara en variant.

Jag personligen väljer att inte ta med buffert när jag räknar på portföljsammansättningen. För den är en vital konstant del i familjens ekonomi.

Jag kör därför följande:

• Buffert: 6 månadsutgifter + målsparande de kommande 2 åren. Sparkonto med ränta.
• Framtid: 80/20 portfölj med månadssparande.

På det viset har jag en konstant risknivå på börsen oavsett uttag. Samtidigt sparar jag för framtiden utan att veta vad som komma skall. Men jag tar höjd för uttag om 5 år genom att ha en ”mellanriskhink” i hinken tack vare räntedelen.

Ville bara dela med mig av mina tankar
Kanske är det fler som kommit till samma slutsats?

[hannahej]

Hej! Jag har en fråga som jag har funderat på sen jag hörde detta avsnitt: Jag är ganska ung, 25 år och studerande och väljer därför att strunta i mellanriskhinken. Jag planerar dock att köpa en bostad om ca 3 år när jag är klar med mina studier. Hur ska jag tänka här? Det är en stor summa jag har sparat till detta och då det är i det lägre skikten av mellanriskhinkens tidspann blir jag osäker- bör jag lägga in hela kapitalet på ett sparkonto? Månadsspara 1000kr in på samma konto eller sätta dem på Lysa med lite risk? Eller sätta allt på Lysa 50/50 räntor/aktier och med det skaffa mig en mellanriskhink? Hjälp mig, ni kloka människor!

[SwedeAbroad (Christoffer)]

Jag skulle vilja slå ett slag för mellanriskportföljen - och då även om man är lite yngre - just eftersom jag kan tycka att det finns något klokt i att ha kapital investerat på medellång sikt som inte är bundet i en bostad exempelvis.

Jag inkluderar vanligtvis inte något annat än just investeringar och sparande (alltså inte boende, försäkringar etc.) i hinkarna, men beroende på vad man sparar till tycker jag absolut det finns argument för att spara till just ”tänk-om-utgifter”. Jag tänker exempelvis på:

• Bil
• Att vilja spara till att köpa en större bostad om man redan äger en och vill skjuta till kapital
• Karriärbyte - kostnader för längre utbildningar, att täcka kostnader för en större omställning
• Större familj/barn

Ovan är bara exempel, men saker som kan hända (eller inte hända) inom 3-9 år för många och där ett vanligt buffertkonto känns ineffektivt sett till sparhorisont. Det är också händelser man kanske inte vill sälja sin bostad för att kunna finansiera.

Tankar @janbolmeson?

[janbolmeson]

@SwedeAbroad

Tankar @janbolmeson?

Ja, absolut. Jag håller helt med.

[Softmix]

Tankar kring medelriskhinken…
Missade antagligen det här med get rich och kanske även stay rich fasen, mer i save-and-spend-fasen. Är nu 63 år och pensionerat mig halvtid, dvs jobbar 3 veckor, ledig 3 veckor och har därmed blivit rik på tid. Blev bekant med 4-hinkar modellen när jag började planera mina pensionsuttag. Modellen har jag använt som en överblick över mina tillgångar mer än ett sätt att placera sparande.
I medelriskhinken har jag lagt eget boende, fritidshus, inkomstpension och förmånspension. Här skulle jag också lagt traditionellt placerad kapitalförsäkring, men den har jag satt sprätt på, bl a med 60-årsfest. Med tanke på att jag fortfarande arbetar och fyller på mina pensionsrätter och att bostäderna ligger på plus efter beräknad reavinst och utgifter för räntor, växer den hinken “passivt” och får motsvara ränteplacerat kapital gott och väl, (motsvarar ca 75% av samlat beräknat beskattat kapital). I min ålder vill dessutom såväl AMF som SÅFA pytsa över fondplaceringar till åldersalternativ med lägre risk (läs hög andel räntor) som om jag vore döende inom de närmsta 5-10 åren istället för om en statistisk kvarvarande livslängd på sisådär 24 år.
Nåväl god vänner, det samlade kapitalet är relativt gott och hälsan god, men jag har också en egen “4-hinkar-modell” med transaktionshink, samt för tillgängliga, realiserbara, respektive bundna tillgångar. Bilen och båten åker omkring och har inte riktigt bestämt sig för om de vill räknas som tillgängliga realiserbara eller guldkant men medelrisk vill de inte vara.
Glad sommar

[Tobiass (Tobias)]

Tack för Fyra Hinkar

Jag som gillar ekonomi och att spara pengar men är ingen djupdykare , innan jag hade Fyra Hinkar, ja även nu så kan jag drabbas av tankar som "Gör jag nu rätt i mitt sparande?, har jag koll?, hur mycket har jag var? " innan fyra hinkar ledde de frågorna ofta till att jag överanalyserade mitt sparade, tog nya beslut och flyttade om pengar, troligtvis till det sämre, nu när dessa tankarna dyker upp, startar jag min excel med fyra hinkar där jag har allt överskådligt och strukturerat, får en total överblick och känner att jag gör enl min grundplan och blir lugn.

Fyra hinkar har blivit ett viktigt “verktyg” i mitt sparande för att hålla kursen.

[1122 (Kicki)]

Som pensionär har jag ett annorlunda upplägg för mina hinkar: Hink 1= Sparande med bankränta ( fasträntekonto 4,25%). Hink 2= sparande på börsen ( sparhorisont 10 år). Hink 3= sparande på bankkonto (3,75% ränta) och nu till det roliga hink nummer 4= HOPP OCH LEK HINKEN här sätter jag av en ordentlig peng till mig själv där jag kan unna mig spontana restaurangbesök, bio, kulturevenemang, eller rent av den där soffan jag länge suktat efter Så härligt när man arbetat och varit ekonomiskt genompräktig hela livet att få ha ett hopp och lekkonto där man bara är fri att ha lite trevligt . Hoppas att ni andra på forumet inte glömmer er själva i nuet. Alla slantarna ska väl inte finnas sen och ännu mer sen.

[belm (B)]

Guld, i vilken hink hör det hemma i när man är i get rich-fas? Utan att ha belägg för det tänker jag mellanrisk-hinken där man ersätter 50-50-fördelning med kanske 50-40-10-fördelning (guld 10).

Vettigt eller finns ett bättre upplägg?