20% gäller som tur är bara för aktier och ETF’er. Rätt så enkelt att gå runt genom att dela upp tex. guld-innehavet på 2st ETF’er 
Jag kom på att jag uteslöt en del av mailet från Nordnet som jag inte tänkte var relevant men nu börjar jag tro att det är det 
400 000 av 980 000 = 40,8% i belåningsgrad. Men om du lånar lite mindre så du max lånar 40% av belåningsvärdet skulle du få 0,89% så länge ditt största innehav inte utgjorde för stor del av din portfölj precis som du skrev. Det som händer när man går över 40% eller ens största innehav utgör för stor del av portföljen är att allt du lånar för ändrar ränta till nästa räntenivå, alltså 1,99%.
Nu kan det väl ändå inte finnas några frågetecken kvar? 
1 gillning
Tack @1havde för att du postade ditt excel-ark!
Kommer definitivt ta inspiration från det.
Det är dock en sak jag inte riktigt får att gå ihop:
även om vi accepterar ditt sätt att räkna belåningsgraden på nordnet
så tycker jag nedgångsbufferten blir fel.
Låt oss ta ett exempel där jag har 100 kr eget kapital, 40 kr kredit och 80% belåningsvärde.
Alltså ett totalt belåningsvärde på: 140 kr * 0.8 = 112 kr
Enligt ditt excelark så har jag då en belåningsgrad på 35.7%
Vilket stämmer överens med: 40 kr / (140 kr * 0.8) = 35.7%
Ditt excelark säger då att jag har en buffert på 40% - 35.7% = 4.3%
Men det är väl inte så man räknar nedgångsbuffert?
På 40 kr kredit så blir väl belåningsgraden 40%
när totala belåningsvärdet är: 40 kr / 0.4 = 100 kr
Vilket väl vore en nedgång av totala belåningsvärdet på: 1 - (100 kr / 112 kr) = 10.7%
Vad kul 
Haha bufferten som visas i min excel är egentligen helt meningslös, har bara haft den där för att, typ.
Sen såg jag din nedgångsbuffert och tänkte direkt att jag ska uppdatera med den, den är ju mycket mer hjälpsam 
Jag fick fram en liknande siffra som du (ca 10%) när jag räknade på att börja använda belåning förut, därför jag kände mig trygg med den belåningsgraden
Bara för att klargöra ett par saker angående nedgångsbufferten:
- Nu verkar jag ju ha räknat fel om vi ska gå på vad @1havde säger angående nordnets villkor (jag räknade totalt kapital istället för totalt belåningsvärde)
- Men i vilket fall som helst så är den där nedgången på -21%
på vårat egna kapital.
När vi räknar på nedgångsbuffertar till räntenivåer eller tvångsförsäljning
så ska vi räkna på totala beloppet (vare sig totalt kapital eller totalt belåningsvärde).
Värsta nedgången på totala beloppet mellan 2001 och nu: 12.78% (se simuleringen utan hävstång).
Nedgången på totala beloppet är densamma oavsett vilken hävstång man har – helt enkelt nedgången på underliggande tillgångarna.
I detta fall 12.78%.
Rörelsen på egna kapitalet är sedan: rörelsen på underliggande tillgångarna * hävstång.
(Och sedan minus ränta)
Exempel: -12.78% * 1.67x hävstång = -21%
(Notera att den formel inte stämmer perfekt på simuleringarna, eftersom simuleringarna använder daglig konstant hävstång, vilket kan ge andra resultat än värdepapperskredit.)
Det hade alltså inte spelat någon roll vilken hävstång vi använt mellan 2001 och nu:
12.78% buffert på totala beloppet hade räckt, även i de fallen egna kapitalet gick ner mer.
(Sen är ju frågan om totala beloppet beräknas som totalt kapital eller totala belåningsvärdet)
Exempel enligt @1havde’s sätt att räkna belåningsgraden:
Säg att vi hade 100 kr eget kapital, 70 kr kredit och 80% belåningsvärde.
Totalt kapital: 100 kr + 70 kr = 170 kr
Hävstång: 170 kr / 100 kr = 1.7x
Belåningsvärde: 170 kr * 0.8 = 136 kr
Belåningsgrad: 70 kr / (170 kr * 0.8) = 51.5%
70 kr kredit blir 60% belåningsgrad vid ett totalt belåningsvärde på: 70 kr / 0.6 = 116.7 kr
(Totala kapitalet är då: 116.7 / 0.8 = 145.9 kr)
En nedgång av totala belåningsvärdet på: (116.7 kr / 136 kr) - 1 = -14.2%
Nedgången i totala kapitalet har samma förhållande: (145.9 kr / 170 kr) - 1 = -14.2%
14.2% är våran nedgångsbuffert, vilket vi alltså hade klarat oss på mellan 2001 och nu eftersom totala beloppet bara gick ner 12.78% som värst, även om vårat egna kapital
hade gått ned med ca: 12.78% * 1.7 = 21.7%
(om vi ignorerar ränta).
Att lägga sig så nära 60% belåningsgrad vore såklart djärvt,
men vill bara klargöra principen.
2 gillningar
Nu hänger jag inte med. Jag kanske missförstår vad du menar.
Varför ska man räkna största nedgång på totala beloppet och inte på eget kapital?
Det låter jättefel enligt mig. Om ingen belåning används och portföljen går ned 10% så betyder ju det att den går ned lite mer än 15% vid 1,5x hävstång.
Nordnet räknar iaf på det sättet eftersom hävstången är inräknad i avkastningen som visas.
Dvs om mitt egna kapital är 100 000kr och jag lånar 50 000kr dvs hävstång på 1,5x och de underliggande tillgångarna går upp 10% så visas min avkastning som lite mindre än 15%.
Om man tittar i appendix långt ned i Dragon Portfolio dokumentet så visas avkastning och max drawdown både vid 0 hävstång och vid hävstång för att uppnå 15% volatilitet och det skiljer såklart väldigt mycket.
Ditt egna kapital går ned 15%, inte totala belåningsvärdet.
Och belåningsgraden är, enligt din egen formula, baserad på totala belåningsvärdet (inte bara egna kapitalet).
Därför ska vi räkna nedgångsbufferten enligt maximala nedgången på belåningsvärdet,
inte egna kapitalet.
Om jag antar 80% belåningsvärde i ditt exempel: 150 000 kr * 0.8 = 120 000 kr
Belåningsgrad: 50 000 kr / (150 000 * 0.8) = 41.7%
Börsen går ned 10%.
Totala kapitalet går ned 10% till: 150 000 kr * 0.9 = 135 000 kr
Totala belåningsvärdet går ned 10% till: 120 000 kr * 0.9 = 108 000 kr
Våran belåningsgrad är nu: 50 000 kr / (135 000 kr * 0.8) = 46.3%
Vårat egna kapital är nu värt (om vi ignorerar räntan):
135 000 kr totalt kapital - 50 000 kr kredit = 85 000 kr
En nedgång på egna kapitalet på: (85 000 kr / 100 000 kr) - 1 = -15%
I enlighet med 1.5x hävstång: 10% * 1.5x = 15%
Poängen är att jag pratar om nedgångsbuffert, inte avkastning!
Om vi i detta exempel skulle räkna ut nedgångsbufferten till 60% belåningsgrad.
Först räknar vi ut totala belåningsvärdet vid 50 000 kr kredit och
en belåningsgrad på 60%: 50 000 kr / 0.6 = 83 333 kr
Vi började alltså med ett totalt belåningsvärde på 120 000 kr.
En nedgång av totala belåningsvärdet på: (83 333 kr / 120 000 kr) - 1 = -30.55%
Börsen kan alltså gå ned -30.55% innan vi går över 60% belåningsgrad.
-30.55% är våran nedgångsbuffert.
Vårat egna kapital har dock gått ned -30.55% * 1.5x hävstång = -45.8%
Och om vi vill bekräfta detta måste vi först räkna ut vårat totala kapital:
83 333 kr totalt belåningsvärde / 0.8 = 104 166 kr
104 166 kr totalt kapital - 50 000 kr kredit = 54 166 kr eget kapital
En nedgång av egna kapitalet på: (54 166 kr / 100 000 kr) - 1 = -45.8%
Slutsats: Egna kapitalet kan gå ned hur mycket som helst.
Så länge vårat totala belåningsvärde är på rätt sida gränsen så får vi ränterabatt.
2 gillningar
Det är jag helt med på och det var det jag menade, var lite otydlig bara 
Jösses vad mycket siffror, min lilla hjärna klarar inte det här
När jag kommer hem ska jag skapa en nedgångsbuffertkalkylator enligt hur jag tror att man räknar så får vi se om vi tänker likadant
1 gillning
Jag börjar faktiskt inse att jag sannolikt har fel. Tack för att du stått på dig trots att jag varit envis! Jag önskar ofta att världen vore mer logisk än vad den är 
Inväntar dock fortfarande att få saken bekräftad av @Anonym , och om du lyckas höja din kreditlimit får du gärna skriva här igen så att vi får det 100% säkerställt.
Detta innebär alltså att skillnaden mellan Nordnet och Avanza inte är så stor som jag trodde. Nordnet marknadsför sig dock på ett väldigt fult sätt.
Avanza: 25% belåning till 1,19% ränta
Nordnet: “40% belåning till 1,09% ränta.”
Vid första anblick ser Nordnet mycket bättre ut! I praktiken blir dock inte skillnaden så stor eftersom de räknar på helt olika sätt:
Avanza:
25% portföljbelåningsgrad = 1,33x hävstång
Nordnet, genomsnittlig fondbelåningsgrad 70% (minimum):
40% av 70% = 28% portföljbelåningsgrad = 1,39x hävstång
Nordnet, genomsnittlig fondbelåningsgrad 90% (maximum):
40% av 90% = 36% portföljbelåningsgrad = 1,56x hävstång
I alla ovanstående exempel förutsätter vi att alla fonder i portföljen är godkända för ränterabatt. Vi har även ignorerat avdrag för räntekostnaden.
Sammanfattat:
Avanza ger dig 1,33x hävstång till 1,19% ränta.
Nordnet ger dig 1,39x - 1,56x hävstång till 1,09% ränta, beroende på hur väl du optimerar dina fondval.
Nordnet är förstås fortfarande det bättre valet (framförallt om man handlar med ETF:er) men jag gillar Avanzas tydliga belåningsmodell mycket bättre.
Nu när jag inser betydelsen av belåningsgraden på Nordnet blev jag imponerad över hur väl du lyckats optimera dina fondval, för att uppnå ett så högt snitt!
Det är sant, jag tänkte fel i mitt tidigare inlägg! Så det är egentligen mest en psykologisk påfrestning av nedgången i eget kapital, risken att gå över 60% belåning är i princip obefintlig med 33% nedgångsbuffert. Isåfall tycker jag att det känns ännu tryggare att hålla sig kring 1,67x (som snarare verkar vara 1,56x) hävstång.
1 gillning
Här är ett väldigt simpelt excel-ark med en buffertkalkylator
baserat på min förståelse av hur man räknar ut det:
Marknadstajmarns Simpla Buffertkalkylator För Nordnet v3
(edit: Uppdaterade nu med lite fler variabler och konverterad till .xlsx)
Ni kan ju kolla så att ni tycker att siffrorna stämmer.
Sen kan förhoppningsvis @1havde skapa ett som är snyggare och mer funktionabelt
Jag kan inget fancy stuff i excel…
1 gillning
Kan du lägga upp en version som är i något filformat som funkar i Numbers på en Apple-enhet? 
Gammalt och nytt Excel-format funkar t.ex.
1 gillning
Konverterat filen till .xlsx nu.
Kollade på några tänkbara alternativ till portföljen nu
Inom parantes är tillgångens grundläggande belåningsvärde (ökat
belåningsvärde baserat på “väl diversifierad portfölj” ej inräknat).
25% Aktier
- 5% SEB Sverige Indexnära (85%)
- 5% Xtrackers MSCI World Momentum (85%)
- 5% JPM Global Equity Multi-Factor (80%)
- 5% SPDR MSCI USA Small Cap Value (80%)
- 2.5% SPDR MSCI Europe Small Cap Value (80%)
- 2.5% iShares Edge MSCI EM Minimum Volatility (75%)
15% Nominella statsobligationer
- 7.5% iShares $ Treasury Bond 20+yr (85%)
- 2.5% Xtrackers Eurozone Government Bond 25+ (80%)
- 2.5% iShares China CNY Bond (80%)
- 2.5% AMF Räntefond Lång (85%)
5% Företagsobligationer
- 2.5% SPDR Bloomberg 10+ Year U.S. Corporate Bond (80%)
- 2.5% iShares € High Yield Corp Bond (80%)
15% Realräntor
- 5% Danske Invest Globala Realräntor SEK (80%)
- 5% UBS TIPS 10+ (80%)
- 2.5% UBS Euro Inflation Linked 10+ (80%)
- 2.5% SPDR Bloomberg EM Inflation Linked (70%)
(Notis: Jag hittade inte UBS TIPS och EUR Inflation-Linked i vanliga etf-listan,
men hittade dom när jag sökte uppe till höger)
5% Råvaror
- 5% WisdomTree Enhanced Commodity (70%)
15% Guld
- 7.5% Invesco Physical Gold (70%)
- 7.5% WisdomTree Physical Swiss Gold (70%)
(Guld uppdelad på två för att minimera risken att en del annars går
över 20%)
20% Volatilitet
- 20% Amundi Fds Volatil Wld A (80%)
(20% på amundi ska vara okej eftersom det är en vanlig fond).
3 gillningar
Nice! Med den exakta fördelningen blir ”Ökad belåningsgrad” 85% då fonden för volatilitet är störst och har belåningsgrad på 80%. Kan inte se ett scenario där den fonden inte är störst, i den fördelning du beskriver. Tryggt och säkert. Enda risken är om en av alla ETFer som nu ligger på 70% belåning sänks så att de inte längre faller inom ramen för portföljbelåning.
2 gillningar
Så lite så 
Hehe, ja, det har tagit en hel del tid att jämföra olika fonder för att hitta en bra kombination.
Mina fonders genomsnittliga belåningsgrad var ytterligare lite högre innan jag bytte ut
SEB Asset Selection C SEK - Lux mot NorQuant Multi Asset D i början på året, känner mig riktigt dum som gjorde det bytet nu 
Här kommer mitt bidrag till en nedgångsbuffertkalkylator.
Pga bristande matematikkunskaper tog det här mycket längre tid än vad jag vill erkänna
2 gillningar
Skönt att vi kommer fram till samma siffror! Jag komplicerade det lite dock 
1 gillning
Härlig tråd.
Kan konstatera att jag utan så ingående bevis för vad jag hittat på i princip haft igång en belånad allvädersportfölj hos Nordnet sedan några år.
Belåningsgraden har varierat över tid, lika så exakt innehåll. Men i nuläget har jag en väl diversifierad portfölj som mycket liknar de portföljer som nämnts här.
Nu till det mer intressanta, och det är att jag i dag har en belåningsgrad på 24% och därmed en hävstång på 1.317
Denna får jag till 1,08% ränta. Så lång inget nytt direkt.
Men mer intressant är då att jag med stor säkerhet varit uppe på en belångingsgrad över eller nära 45% och därmed en hävstång på ca 1.61
Detta var då tidigare, till den då gångbara räntenivån 1,98% (dvs idag 2,15%) Tyvärr har jag då inte dessa nivåer längre och kan därmed inte “bevisa” det hela. Men det går alltså bra att få till den nivån.
Tänker att det kan hjälpa er att fundera vidare hur Nordnet egentligen hanterar det där med belåningsvärde och ränterabatter osv.
3 gillningar
Räknar du belåningsgrad på samma sätt vi har diskuterat i tråden? Isf är det inget konstigt att du hade den högre räntan vid en belåningsgrad på 40%
okej. Då missförstod eller missläste jag ett av dina tidigare inlägg. Belåning av Allvädersportfölj hos Avanza och Nordnet - Nr 31 av 1havde
Läste det som att det inte skulle gå att komma upp i +45% belåningsgrad eller 1,6x hävstång med 2,15% ränta. Men då var det inte så du menade.
Om någon av er sammanfattar vad era findings är vore det super.
Det jag egentligen mest vill förstå bättre är vad den ideala belåningsgraden är hos Nordnet.
Jag har som sagt själv just nu en belåningsgrad på 24% och hävstången ärr 1.317x och då balanserar jag precis på gränsen där jag får 1.08% ränta på lånet.
Jag har inte alls gjort en så noga analys som ni för att “bevisa” varför jag lägger mig på den nivån, utan jag tänkte helt enkelt mer “intiutivt” att den nivån på hävstång kunde vara rimlig och att 1,08% ränta var rimlig att tänka sig klara av att långsiktigt tjäna på att använda.
Men jag har som sagt tidigare varit uppe på nästa gräns för belåning (nu 2,15%) under i stort sett hela 2021, men backade ner tidigt 2022. Tanken var att risken just nu verkade för hög. Och lite tur har jag haft med timing får jag väl tycka.
Jaha! Nej, det jag menade var att maximal hävstång du kan komma upp i utan att gå över 40% belåningsgrad (och därmed den högre räntan) är 1,56x.
Är man villig att betala den högre räntan så kan man absolut sikta på en högre hävstång och då också en belåningsgrad över 40%.
Tror det är svårt att säga en ideal belåningsgrad som funkar för alla eftersom att flera olika faktorer behöver vägas samman. Fondernas avgift, hur de har presterat historiskt och hur stora nedgångar man kan förvänta sig på portföljen bör vara grunden, sen får man helt enkelt labba lite med vilken belåningsgrad så att man har en nedgångsbuffert som man kan sova gott om natten med.
Personligen siktar jag på ca 38% belåningsgrad där mina fonders genomsnittliga belåningsgrad är 87%.
Då behöver mitt egna kapital sjunka 7,5% för att jag ska nå upp till den högre räntenivån på kort tid vilket jag ser som väldigt osannolikt efter all backtesting jag har gjort, eller, gjorde i alla fall det tills jag bytte ut SEB Asset Selection C SEK mot NorQuant Multi Asset D, nu är jag inte så säker längre
En viktig sak att tänka på är att om man nu är OK med att ligga på en belåningsgrad över 40% så behöver det vara en bit över 40% för att det ska vara värt det, iom den högre räntan på hela lånebeloppet.
Du har ju gott om marginal till 40% och därmed högre ränta
1 gillning