Har du något stöd för baserad i data eller forskning som stödjer att det är metod du har vunnit på relativt att minska mängden av kapital du har satt i marknaden?
Jag tycker det verkar farligt att hoppa in och ur marknaden. Jag tillåter mig dock att ta hem vinster efter långa uppgångar för att skapa torrt krut att investera i nergångar (vi snackar när börsen är ner -10% till -40%) men inte mer än en 15-20% av kapitalet som jag är beredd på att ta ut/lägga in. Om jag känner att jag vill dra ut mer kapital än så, så har jag sannolikt fel risknivå.
Jag sammanfattade min taktik i en tidigare tråd på ett likande ämne:
”
- Aldrig göra en förändring i affekt eller stress . Håll alltid på beslutet ett par dagar oavsett om det är en ökning eller minskning. Utför därefter om det känns likadant.
- Aldrig göra stora förändringar på en gång . Ska det ändras så ska det vara stegvis i tex. 5%enheter åt gången. Det är bra både på väg upp mot en topp, och på väg ner till en botten och även därefter i början av “climbing the wall of worry” uppgången. Stegvis!
-
Alltid ha ett öppet sinne för felbeslut. Var pragmatisk och reversera riktning (ok, Jan, rätt beslut under förutsättningarna med med fel utfall, så ny information leder till nytt beslut
) - Aldrig gå helt ur eller helt in i marknaden. Jag tänker så här om modellportföljerna:
a) Högriskportfölj - normalt 80% akter (20% räntor/guld) kan få gå ner till 65% aktier och upp till 95% med 3 st 5%enheters steg i vardera riktningen. Balansen placeras 50/50 i räntor/guld.
b) Mellanrisk portföljen - normalt 60% aktier (40% räntor/guld). Kan få gå ner till 40-45% aktier i 3-4 steg och upp till 75-80% i liknande steg.
c) Försiktiga portföljen - normalt med 20% aktier (80% räntor/guld). Kan få gå ner till 5% aktier och upp till 35% aktier också i liknanden steg.
På så sätt tänker jag att olika portföljer i princip täcker en kontinuitet mellan 5-95% andel.
Jag tror det är en mer pragmatisk hållning som underlättar så att man inte freaka-ut när det smäller . Nu har jag ju också varit med om många krascher alltifrån lite drygt 20% till runt 80% nergång:
- 1987 svarta måndagen
- 1990-1994 Svenska finanskrisen
- 1997 Asien / Ryssland krisen
- 2000 IT bubblan
- 2001 September 11
- 2008 Amerikanska finanskrisen
- 2020 Corona krisen.
Om man tillåter sig att dra ner risken något i portföljen efter en lång uppgång, ta hem lite vinster, så minskar också risken att man freakar-ut när det är blodröda siffror. Lättare att sitta lugnt i båten när man låst in en del av vinsten helt enkelt. Dessutom mer torrt krut att lägga in under och efter kraschen.
”
Hoppas det kan tillföra något.
Professor Valeriy Zakamulin, som citeras i Rika Tillsammans bloggen, förespråkar marknadstajming under vissa förutsättningar och har till och med skrivit en bok på ämnet som heter “Market Timing with Moving Averages”.
Det är helt rätt att det finns forskning som pekar på att marknadstajming inte lönar sig MEN det är viktigt att man känner till att det faktiskt finns studier som gjort andra slutsatser. Jag tycker frågeställning är intressant. Jag tror det blir svårt att hävda att exempelvis Dan Zanger kunnat göra 29 000 % på två år med hjälp av att singla slant istället för att använda sig av teknisk analys. Skulle å andra sidan tiotusentals traders göra investringsbeslut genom att singla slant skulle det säkert finnas någon i slutändan som stack ut och hade ett imponerande track record. ![]()
Under vilka förutsättningar menar han att det lönar sig?
En ganska bra metod är att sälja hälften när man blir orolig. Oavsett hur det går har du då gjort rätt till hälften.
I blogginlägget som du länkade till står det så här:
- Marknadstajming underpresterar ofta mot en köp-behåll-strategi i en uppåtgående marknad
- Marknadstajming överpresterar ofta mot en köp-behåll-strategi i en nedåtgående marknad
Jag antar att hans bok handlar om just det här. Nu har jag inte läst den men gissningsvis handlar det om att man definierar trend (bull eller bear) med hjälp av glidande medelvärden och sedan agerar därefter.
Vad står det i boken då? Hur ska man göra?
Nu citerade jag bara så du får nog beställa ett exempel för ett mer ingående svar än så.
Fast om det i 9 fall av 10 är bättre att alltid välja ett visst alternativ. T.ex. buy and hold så kommer det vara negativt att sälja hälften.
Det låter inte orimligt. Handlar man på trend eller momentum kommer man ofta in lite senare eftersom signalen måste bildas först. Är den uppgående marknaden långvarig hinner man ofta komma ifatt.
Det låter också rimligt eftersom man kommer ur på ett tidigt stadium.
Jag tycker du fulciterar blogginlägget när du tar ut de punkterna. Med det menar jag att det utvalda citatet ryckt ur sitt sammanhand visar på en annan bild än vad som faktiskt konstateras om professersorns slutsatser. Jag upplever slutsatserna som mycket tydligare avrådan från marknadstajming än de citat du bryter ut.
Anledningen till att vi ändå håller på och försöker tajma marknaden är att det är så psykologiskt lockande. Vår hjärna älskar att se mönster, ingen gillar att förlora pengar. Det är bara att läsa kommentarerna här på bloggen och på andra ställen till följd av veckans nedgång på -11 % på grund av Corona-viruset. Vi har dessutom en övertro på vår egen förmåga och gurusen får ju faktiskt rätt på det ibland och det är supersvårt att skilja tur från skicklighet i efterhand. Det är dock inte omöjligt att försöka tajma marknaden, men det är väldigt, väldigt, väldigt svårt. Framförallt för att det:
- Krävs att vi har rätt både när vi säljer och köper – vi måste ha rätt två gånger i rad
- Mycket av uppgångar eller nedgångar sker under ett antal enstaka dagar
- Tajming ger fel fokus (=undvika nedgång i en marknad som över tid går mer upp än ned)
- Uppgångsperioder är längre än nedgångsperiod
- Fel beslut ger stora konsekvenser
Hur smärtsamt det än är det bättre att lida sig genom en nedgång än att försöka tajma den. Professor Valeriy Zakamulin som skrivit flera artiklar på marknadstajming konstaterar att: - Den överprestation som skapas av marknadstajming sällan är statistiskt signifikant.
- Marknadstajming underpresterar ofta mot en köp-behåll-strategi i en uppåtgående marknad
- Marknadstajming överpresterar ofta mot en köp-behåll-strategi i en nedåtgående marknad
- På kort sikt är det mer sannolikt att marknadstajming underpresterar än motsatsen
- Marknadstajming är INTE en hög avkastning/låg risk-strategi. Snarare en låg-risk/låg-avkastning-strategi
Slutsatsen är således: sluta försöka tajma marknaden, stå emot känslan att göra något, kontrollera det du kan kontrollera (din reaktion, dina hinkar, din tillgångsallokering, dina mål etc) och bortse från allt annat. Framgångsrika sparare vet att det viktigaste är att rida ut stormarna och att belöningen på andra sidan är värd det.
Det är möjligt men nu menar jag inte att dessa punkter är representativa för blogginlägget. Vi får helt enkelt köpa ett exemplar av boken vars titel på svenska blir “Marknadstajming med hjälp av glidande medelvärden” och se vad han egentligen menar. Kanske fick jag det hela om bakfoten och det i själva verket är en lång avrådan från marknadstajming. Jag är öppen för att jag kan ha fel. ![]()
Jag håller annars med. Marknadstajming är oerhört svårt och ingenting för den breda skaran. Det lättaste sättet att få sitt kapital att växa är att månadsspara och inte sitta klistrad framför grafen. Är det omöjligt att tajma marknaden? Är det enbart tur när man lyckas? Där är jag inte lika övertygad.
Spännande tråd. Jag har den senaste tiden haft en hel del samtal med flera duktiga finansiella rådgivare både i Sverige och utomlands.
Deras helt och hållet samstämmiga råd (6 personer):
- Välj en aktier/räntor-allokering som du kan ha både i uppgång och nedgång
- Aktie-allokeringar över 60 % är högt hur man än vänder och vrider på det
- Försök inte tajma marknaden
- Bankkonto med insättningsgaranti och avkastning är undervärderat (en amerikan kunde inte tro sina öron när han fick reda på 1 % ränta + insättningsgaranti samt ISK-konto)
- Har du vunnit spelet, sluta spela (“varför riskera det man har byggt upp?” och i en sådan situation var aktieexponering över 50 % dumt)
- Mellanlånga och väldiversifierade räntor är fortfarande vägen att gå om man inte kör bankkonto med insättningsgaranti och ränta.
- Tail-hedge ska man inte försöka sig på.
- Faktor-investeringar och tilt är inte heller något att hänga i granen (“marknadsföringstrick”)
- Guld kan man ha, helst i fysisk form, max 5 % av portföljen.
- Bo i ett obelånat hus.
Det var så de placerade sina egna pengar och rådde sina klienter att göra.
Mitt eget tips till tråden också är som många säger - logga inte in. Man missar ofta att ju längre tid det går mellan inloggningarna desto större är sannolikheten för ett positivt resultat eftersom börsen just går mer upp än ner över tid.
Eller så orkar de inte sätta in sig i det, tar emot att behöva rannsaka allt man tänkt tidigare ![]()
Förstår dock problematiken för en rådgivare vars kunder kan försöka hålla en ansvarig, om du avviker för mycket (speciellt underpresterar när index går bra) så blir det snabbt sura miner. Enklare att bara rekommendera indexfonder.
Så tänkte jag också tidigare. Sen när volymerna ökar och du behöver hålla den där vikten någorlunda så blir det dyrt och krångligt, även svårt att vara snabbfotad när det behövs. Så en kombination är överlägsen ![]()
- Guld kan man ha, helst i fysisk form, max 5 % av portföljen.
Vad är deras resonemang kring max 5% guld i portföljen? Har lyssnat på Erik Strand i några avsnitt. Han hävdar, som jag förstår det, att 5% guld är för liten del i en portfölj om den ska klara att väga upp en aktienedgång.
Ja, men Eric har en ganska kontroversiell syn jämfört med klassiska mått mätt. Utifrån sin marknadsstånd har han rätt, utifrån en konventionell syn är det väldigt mycket risk.
Jag kom på en bra idé. Låter lite schizofrent men iaf.
Skriv ett brev till dig själv, till ditt framtida jag (Den du är när kraschen kommer) där du skriver hur du lovat ditt dåtida jag (den du var då brevet skrevs) hur du ska agera. Sedan lyd råden i brevet.
Kan man inte lita på sig själv vem ska man då lita på?
Du kan ha brevet där du ser det ofta för att påminna dig själv. 
Ett tips före tiden för BankID var att inte ha lösenordet till sin depå. Då fick någon annan exekvera ordrarna på ens depå. Jag körde så en period. 
Det blir svårt. Är man positivt lagd kan man se det som att man utvecklas över tid och då måste man ju byta åsikt ibland. Men satt under stress är tillfället kanske inte det bästa.
Mina egna trix:
- Max 60% aktier. För att komma ner hit har jag räknat in mitt hus i min förmögenhet då det inte följer med i en börskrasch.
- När börsen gått ner minst 10%, börja köpa fonder varje vecka/dagligen för en mindre summa. Det ger en känsla av att man agerar och att man “tjänar på nedgången”. Det gäller bara att fördela ut summan så man klarar en längre period. Den senaste kraschen var så kort så denna effekt var nog mest mental, men vid en längre krasch kan man nog göra sig en hacka också. Summan kan vara väldigt liten också (100kr/dag), det är känslan av att man agerar som hjälper för mig.
- Vägra låna. Så länge man inte har lån så kan man max gå ner i noll. Har man då dessutom en villa/bostadsrätt så har man dessutom ett stort kapital kvar.
- Kolla inte på siffrorna inloggat utan följ ditt kapital vid sidan av i ett excel ark. Då blir den procentuella nedgången mindre eftersom man kan räkna in bufferten, hus, bil och andra tillgångar som faktiskt har ett värde för att lura sig själv att nedgången är lägre prcentuellt än vad den är.
Ovanstående tips funkar bra för mig även om det troligen kostar mig pengar att inte vara fullt investerad på börsen så är det för mig värt pengarna jag tappar i avkastning.