I denna tråd finns fler länkar till intervjuer med Bengen mm:
Lyssningstips när man läser Bengens nya bok:
8 gillningar
Skall läsas med andakt
Ja då var boken läst och smält. Försök till sammanfattning …
Det var ju som med en del böcker. Spännande story, vindlande handling … och som sen slutar lite snöpligt med ett ”jaha” 
Bengen har tagit konceptet vidare senaste åren. 4% regeln från 1995 blev först 4,7% regeln redan 2006.
Dessa procentsatser är för standard uttaget som han definierar det där de viktigaste punkterna är inflationsjusterat uttag och en portfölj 55% aktier, 40% medellånga räntor, 5% korta räntor/cash men att portföljen kan varier mellan runt 40-70% aktier beroende på riskprofil.
Då ska pengarna räcka i 30 år för värsta fallet, som i hans databas är den som slutade jobba 1968. Detta är värsta fallet pga hög inflation under hela 1970talet in på 1980talet och samtidigt ett dåligt börsklimat fram till 1982. Många andra tidigare pensionärer kunde ha betydligt högre uttag på 7-8% för att avkastningen på amerikanska marknaden (där Bengens portfölj i huvudsak håller till) varit en bit över 10%.
Sen tar han det vidare med en typ av matris för att bestämma Safe Withdrawal Rate som han döpt om en del (använder andra förkortningar som jag inte går in på här).
Ens SWR kan man sätta beroende på
-
Förväntad inflation nästkommande åren, hög, medel och låg inflation. Han är nogran att påpeka att inflation är ett större hot än börskrascher för den förra blåser upp uttaget permanent medan börser återhämtar sig, även om det kan ta tid.
-
Börsvärdering. Här använder han S&P500 Shiller PE (värdering baserat på snitt 10 års vinster). Man får tabeller med SWR för de olika (låg, medel, hög) inflationsnivåerna så man kan hitta sitt SWR. Högre Shiller PE ger lägre SWR. Tanken bygger på ”mean reversion” att en billig börs tenderar att gå upp mycket kommande år och att en dyr börs tenderar att gå ner kommande åren. Åtminstone sett över lång tid.
Sen är han tydligt med att beroende på vad som händer, speciellt med inflation men även med börskrascher, så kan man behöva göra om sin SWR. Upp och ner. Rimligt.
En intressant grej med portföljen är att han förordar en ökande allokering till aktier över tid. Låter för mig för att hantera sequence of return risken. Tex öka allokeringen med 1% om året.
Sen till jaha (gäsp) känslan. I nuläget är Shiller PE talet för S&P nästan 39, vilket bara varit högre vid IT bubblan och är mer än dubbla medianvärderingen (16) och då skriver Bengen ungefär ”jag vågar inte sätta en SWR när Shiller PE är över 24 för det finns helt enkelt inte tillräckligt med data” 
Han föreslår att värsta fallet SWRen för 1968 pensionären på 4,7% sannolikt inte blir lägre i nuvarande situation. Åtminstone inte så länge inflationen är moderat nästakommande period.
Så kontentan för mig, som inte tänker vänta med att sluta jobba till börsvärderingen som Shiller PE är under 24 (så Bengens tabeller funkar) 
så får man väl då vackert ta SWR på 4,7% och netto efter ISK skatt i nuläget 3,8%.
Ganska mycket tillbaka på ruta 1 men kanske lite klokare och framförallt mer medveten om att verkligen se upp med inflationen och agera tidigt (dra ner uttag/utgifter) om den sticker iväg.
23 gillningar
Superbra sammanfattning, tackar!
Det här är något jag också plockat upp från intervjuer med honom och är en av de främst insikterna jag tagit med mig senaste åren för att komplettera/nyansera SWR.
2 gillningar
Berättar han vilket fel han gjorde i originalstudien (och som Trinitystudien upprepade) som gjorde att han så kraftigt undervärderade den säkra uttagsnivån?
Det var inget direkt fel tidigare. Det han gjort är att utöka tillgångsslagen från två till sju vilket ökade SWR från 4,2 % till 4,7 %.
Tidigare:
US Large-Company stocks
Intermediate-term US Govt Bonds
Nu:
US Large-Company stocks
US Small-Company stocks
US Mid-Size-Company stocks
US Micro-Capstocks
International stocks
Intermediate-term US Govt Bonds
US Treasury Bills
6 gillningar
Om jag kommer ihåg rätt så var det portföljallokering på aktiedelen. Tidigare var det bara large cap (1994). Numer har han allokering till large, mid, small och micro samt internationella. I princip likaviktat dvs bara lite lite internationellt. Sen rekar han viss överviktning till small och micro cap men det var någon procentenhet mer på dessa bara. Långt ifrån globalt index är det åtminstone
Sen poängterar han att safe inte är idiotsäker utan snarare oddsen på sin sida.
Samt att det aldrig riktig var 4% utan 4,15% initialt som blev 4,7% med ändrad portfölj (som jag nu kommer ihåg det)
On top of my mind
För de som slutar i perioder med billig börs och förväntad låg inflation kan SWR på både 7% och 8% uppstå med hans metod. Tyvärr är vi inte där idag
PS: Sen kan jag tycka att det blir lite väl många decimaler för en metod som ändå är rätt grov. Om än baserad på faktiska data från pensionärer som gått vid olika tidpunkter vilket ju ger en viss verklighets känsla. Det baseras ju dock på ett exceptionellt amerikanskt århundrade, så personligen tar jag väl decimaler med en nya salt.
1 gillning
Ah, perfekt. Skulle läst ditt inlägg före jag svarade
1 gillning
Ja, det var ju inte jätteövertygande. Tror att jag stannar kvar på 4 %.
1 gillning
Hur tänker du med ISK skatt?
Vi tänker att vi tar ut den från ISK när den ska betalas så uttaget för konsumtion är netto och då knappt en procentenhet lägre.
1 gillning
Jag är inte tillräckligt nära att behöva bekymra mig om det, men det känns mycket möjligt att om jag ska börja leva av pengarna flyttar jag över allt till ett depåkonto. ISK känns spontant inte som en bra lösning när man ska leva av pengarna, men jag har inte grävt djupare i det ännu.
3 gillningar
Hur höga avgifter räknade Bengen med ursprungligen och nu?
Avgifterna för våra billiga indexfonder plus ISK-skatten kanske ändå är lägre summerat än bara avgifterna var förr?
2 gillningar
Det är omnämnt i boken men har inte den här just nu. Han räknar med indexfonder så inte höga fondavgifter och beräkningarna är baserade på skattegynnade konto i USA (kommer inte ihåg vad de heter).
Så jag skulle inte tro att SWR är beräknat med så höga kostnader. När jag läste boken var det åtminstone ingenstans jag tänkte ”ah,ok, det kan jag kvitta mot ISK skatt”
Kanske någon har tillgång till boken och kan slå upp det? För lite mer exakta besked
2 gillningar
Återkom gärna då du gjort det! Själv har jag, efter lite funderande, bestämt mig för att sätta av den del som jag troligen/förhoppningvis aldrig kommer att behöva under min levnad till ett AF-konto.
1 gillning
Jag räknar skatten som en utgift som jag tar höjd för att finansiera när jag sätter nivån på vad som krävs för att kunna leva på pengarna
4 gillningar
Blev nyfiken, vill du utveckla detta lite?
Jag gjorde ett försök förra året (tack till @CarlJohan för all feedback) i tråden;
Under en uttagsfas där likviditet och kassaflöde till en ökande andel kommer från portföljen är det med AF lägre löpande skatt och ger större utrymme att ta eventuella förluster jämfört med ISK.
Ta gärna en titt, laborera med egna siffror och ge gärna feedback i tråden. 
2 gillningar
Grunden är att ISK förvärrar sekvensrisken jämfört med depå. Går det dåligt för dina investeringar i början så betalar du ingen skatt på ett depåkonto, medan ett ISK kräver nästan lika mycket skatt även om börsen rasar. Eftersom det är sekvensrisken som är den dimensionerade faktorn när det gäller uttag innebär det att ISK ger ett lägre uttag efter skatt.
Oavsett sekvensrisk är dessutom skatten på depå i princip noll i början och växer med tiden. I det enklaste fallet, där man tar ett konstant uttag på 4 % av nuvärdet, så blir maxskatten 30 % av 80 % (schablonvärdet man får använda om man vill), vilket är 24 % av uttaget. Kör man ISK betalar man 1 % av portföljvärdet, vilket är 25 % av uttaget om man tar ut 4 % per år. Så depå ger en gradvis ökande skatt som börjar på noll och går mot 24 %, medan ISK redan börjar på 25 %.
Men ändrar man på dessa antaganden kan det ju se annorlunda ut, förstås. Och flexibiliteten i ett ISK har också sina fördelar. Som sagt, jag har inte grottat ned mig i det, men just sekvensrisken är för mig ett starkt argument mot ISK för den som lever av pengarna.
2 gillningar
Åhå, ser ju helt klart intressant ut! Tack för tipset och arbetet!
1 gillning