Se på tusan trodde man fick 7% årligen!
Lär sig nåt var dag
5% är mer än 0%. Hur kommer övriga tillgångsslag gå?
2 gillningar
Kan jag få lov att be er att vara lite snälla mot varandra i tråden. Vi vill i mångt och mycket samma sak. Låt oss försöka ha en framåtriktad diskusison istället för personpåhopp. Det finns andra bättre forum för det. 
För att komma tillbaka on-topic. Jag tar alla dessa förutsägelser med ro. Kom ihåg att experters jobb är att ha en åsikt. Sedan om den är rätt eller fel spelar ofta inte så stor roll. Jag själv publicerade denna grafen i slutet av januari i år:
Går man till källan som TS skriver om med Vanguard så ger de följande förutsägelser:
Tittar man på bilden vi lade på instagram häromdagen så ser den ut som följer:
Jag tänker att det är väl inte så mycket att göra med den här informationen än att konstatera att några personer tycker så här. Det kan bli så i framtiden, eller inte. Återigen tror jag att det bästa man kan göra är att gå tillbaka till sig själv och försöka ha flexibilitet:
- Flexibilitet i behovet av avkastning i procent
- Flexibilitet i när man behöver pengarna
- Flexibilitet i hur mycket pengar man behöver
Det är saker som vi kan kontrollera, det är värt att lägga fokus. Sedan blir marknaden vad marknaden blir tänker jag.
19 gillningar
Kan det bli mer finans-zen än så här? 
—
Acceptera att ni kommer tjäna pengar, ni vet bara inte hur mycket pengar ni kommer att tjäna. Och om ni inte lägger ned någon tid på att försöka tjäna pengar på börsen så kommer ni antagligen (enligt forskningen) att tjäna mer pengar än om ni dedikerar tid, engagemang och försummar era hobbies som ni egentligen tycker mer om.
7 gillningar
@Zino postade en intressant graf i sin tråd som visar problemet med att bara hålla aktier eller 60/40.
Och Bridgewater gjorde en simulering som också visar värdet av att inkludera tillgångar som trivs i hög inflation.
3 gillningar
Och vilka tillgångar är det här förutom aktier? Guld? Tips?
1 gillning
Jag tycker dina grafer säger allt man egentligen behöver veta. Ingen vet hur hög/låg avkastning någon del av marknaden kommer att ge. Någon av dessa kanske träffar rätt över de kommande 10 åren. Det lite lustiga är dock att detta med väldigt stor sannolikhet inte beror på de saker de tror idag.
Efter att ha jobbat många år med att utforma budgetar inom bolag så är det enda jag är säker på när jag är klar att utfallet inte kommer bli som vår budget. Om den mot förmodan skulle överensstämma med utfallet så beror det på helt andra saker än vi antog när budgeten utformades.
Spekulationen är dock rolig, det är intressant att se vilka infallsvinklar som finns, hur dessa prognoser landar och att räkna på vad detta skulle innebära för mig. Detta skänker mig oftast större glädje än det faktiska utfallet. 
7 gillningar
I mitt tidigare liv var jag mer beroende av prognoser. Jag brukade då beräkna ett förmodat sämsta utfall och ett förmodat bästa utfall. Då visste jag inom vilket spann jag sannolikt skulle komma att landa, och hade beredskap för det. Exakta beräkningar blir “garanterat” alltid fel.
Börsen är svårare att beräkna men det skulle kunna vara rimligt att den landar i spannet 1-10%. Med andra ord, hoppas på 10% men ha beredskap för 1% på lite längre sikt.
1 gillning
Tack för alla intressanta svar.
Jag tror att nhb är inne på något riktigt klokt, att tänka ett spann istället för en snittsiffra.
Men ibland finns ändå ett behov att försöka gissa en framtida snittavkastning, till exempel när man ska jämföra olika investeringar, till exempel amortering, fastigheter, uthyrning.
I dessa fall måste vi ju försöka göra en bedömning av framtida avkastning på börsen?
1 gillning
TIPS, guld och råvaror verkar det vara.
(TIPS fanns ju inte förr, så de är simulerade)
1 gillning
När många här inklusive jag själv säger att “förväntad avkastning” är xx på lång sikt så betyder det att det är väntevärdet på den förväntade utfallsdistrubutionen av avkastning.
Alltså när 50% sannolikhet är att komma över det värdet och 50% sannolikhet att hamna under.
Tillsammans med standardavvikelsen kan man då sätta ett spann. Där man väljer hur många standardavikelser man vill ta höjd för (alltså så sannolikt det är att vara inom ett givet intervall).
2 gillningar
Större riskpremie än så bör nog finnas. Med en riskfri-ränta på kanske 4% borde åtminstone 6-7% vara rimligt
Njä, medianen avviker väl ändå en del från väntevärdet?
Jo, viktat för storleken av utfallen då.
Men begreppet standardavvikelse förlorar dock sin mening om distribution inte längre är symmetrisk kring medel/median/väntevärde.
Hur menar du? Finns ju massa asymmetriska sannolikhetsfördelningar med en tydlig standardavvikelse, typ exponentiell.
Jajamen, men standardavvikelsen blir ju mindre speciell. Du kan ju välja alla möjliga former av assymetriska fördelningar där standardavikelsen inte säger något alls om hur skeva/assymetriska de är. Så det blir ett mindre användbart mått för att få en uppfattning om intervallet.
Lyssnade på ett avsnitt om just framtiden på börsen. Det är snarare ett skifte i världen där väst vill bli mindre beroende av öst pga geopolitiska spänningar. Effekten av Corona när Kina stängde ner. Vi kommer inte vilja vara lika beroende igen.
Det i sin tur leder till mer lokal produktion vilket ökar priserna dels för att vi har högre löner osv.
Vinsterna i företagen kommer därav bli mindre med högre kostnader. Då produktion i billigare länder fasas ut.
Parallellt med allt detta så införs ESG som kommer förstärka effekten ytterligare med mindre produktion i länder med höga utsläpp.
Intressant poddtips - ska lyssna igenom för att lyssna på deras argumentation.
Ett par reflektioner av ditt inlägg:
För att vinsterna ska bli lägre i och med högre kostnader förväntas samma produktivitet mellan de olika marknaderna. OM det finns en skillnad i produktivitet behöver inte sambandet stämma.
Jag tycker tankarna låter kloka, jag köper argumentation men allt detta förutsätter att det enda som kommer ändras är att exakt samma produkter ska tillverkas på exakt samma sätt fast på andra platser med ökade kostnader. Även efterfrågan anses i detta fall vara konstant. Detta samband är inte nödvändigtvis sant. Efterfrågan kan helt enkelt förändras, nya tekniska lösningar kan uppkomma vilket omkullkastar vår nuvarande verklighet.
I och med att kraven kommer öka för att minska utsläpp kommer nya branscher skapas. Nya produkter skapas och marginalerna för dessa kan vara högre än en stor del av de nuvarande. Detta kan även ställa krav på ökad produktivitet/effektivitet vilket kan innebära att bolagen blir än bättre och därigenom mer lönsamma.
Vissa branscher kommer drabbas negativt - andra positivt.
Det finns helt klart tendenser av en minskad globalisering - naturligt vid tidpunkter av kris/krig. Det är lätt att handla med andra så länge vi är överens, börjar vi kriga mot varandra försvinner förtroendet och vi ser över om det ändå inte var bättre att tillverka detta själva istället. Detta KAN helt riktigt öka kostnaderna. Något vi sett under det senaste året.
Det finns dock även en möjlighet att det på grund av kortade leveranstider, ökat nära samarbete, bättre struktur och kommunikation mellan leverantör och producent förbättrar flöden vilket därmed sänker kostnader över tid. Detta kan förbättra leverensprecision och kvalitet i produkter och därigenom ökat värde för slutkund. Kanske kan förändringarna som krävs sänka kostnaderna totalt trots att lönerna ligger högre då de övriga fördelarna trumfar de kostnadsökningar som kommit?
Jag har varit med om både lyckade och misslyckade outsourcing försök. Ibland överväger fördelarna och ibland nackdelarna. Just nu vet vi inte vart detta tag vägen.
Min största kritik mot teorier som anses som sanning är man ofta letar argument som stödjer just detta. Det betyder inte att de inte kommer stämma men det finns andra potentiella vägar detta också kan ta som man istället väljer att blunda för. Vi människor ser ofta de stora nackdelarna framför oss men har svårt att se de potentiella uppsidor som kan tillkomma.
Det kan ju potentiellt vara så att genom en övergång till en mer lokal produktion så kommer helt enkelt investeringar i större omfattning ske i närområdet. Detta gynnar den lokala ekonomin på samma sätt som den globala tidigare gjort men på ett helt annat sätt. För att klara denna övergång kommer enorma investeringar helt plötsligt att behövas och det är någon som ska tjäna pengar även här.
En fråga i all välmening - hur mycket tid har du lagt på att leta efter argument som motsäger din teori om minskad avkastning på börsen? Är den ens 10 procent av den du lagt på att verifiera din grundtanke? En av anledningarna att jag älskar att läsa på detta forum är att det finns människor med helt andra infallsvinklar än jag själv har. Det breddar mitt synsätt och hjälper mig att få en bredare bild av en fråga.
Jag säger inte att det du skriver är fel, tvärtom låter resonemanget logiskt. Min invändning är bara att det inte måste bli så. Vi människor har en tendens att se all förändring som något dåligt, något som inte alltid stämmer…
2 gillningar
Några kommentarer angående statistik:
Det man pratar om är ju ofta det geometriska medelvärdet, eller på engelska compound annual growth rate (CAGR). Det är relaterat till väntevärdet på avkastningens fördelning, men är inte riktigt samma sak.
Det du pratar om här är typiskt det som kallas median istället för medelvärde. Även för symmetriska fördelningar så är det inte säkert att medelvärdet existerar (ett exempel är Cauchy-fördelningen) medans medianen alltid gör det (under resonabla antaganden).
Även för fördelningar som inte är symmetriska så är standardavvikelse ett mått på spridning runt medelvärdet. Det är huvudsakligen endast för normalfördelade slumpvariabler som standardavvikelsen bestämmer t.ex. konfidensintervall.
1 gillning
Tack för dina reflektioner.
Jag har inte skrivit att det är en sanning utan snarare en gissning om en kommande förändring i världen. 
Jag försökte nog mest sammanfatta vad som sades i podd-avsnittet. Min inkompetenta tolkning av vad de sa 
. Så nej, inte mycket efterforskning från min sida där. Jag tyckte bara det lät rimligt.
Jag håller med dig helt om att efterfrågan klart kommer ändras framöver. Vi kan nog inte hålla samma takt som Kina i fråga om produktion och vi kommer inte heller vilja konsumera lika mycket när både priset och räntorna är högre än senaste decenniet.
Så jag tänker att vinsterna i företagen kommer minska pga minskad försäljning och högre kostnader. Men är ingen ekonom.
Sen vad det gäller avkastning på börsen, så tänker jag att den lokala produktionen kan gynna västerländska börsen men missgynna tillväxtmarknader. Jag tror dock att den allmänna utvecklingen kommer minska globalt dels för inflation, men också för att efterfrågan kommer minska överallt.
Det är nog min amatörtolkning av läget. Men lyssna på podden, där två experter som gjort ordentlig efterforskning, får tala.
Sen vill jag också förklara att en potentiell förändring inte är negativ i min mening. Vi behöver en förändring. Dels för klimatet men också för vår egen hälsas skull. Jag tror inte vi mått bra av den överdrivna konsumtion vi har bakom oss. Så länge inte förändringen skador fler människor såsom i krig.
1 gillning