Skulle det rent hypotetiskt bli en verklighet så får jag väl ta ett arbete , jag har ändå ganska många förmågor som är brett fördelade som borde vara ganska lätta att få betalt för och ett skapligt gott kontaktnät.
Men personligen så krävs det istort sett världens undergång för att jag skulle få de problemen! Slutade arbeta för 3,5 år sedan och har större förmögenhet idag!
Jag skulle aldrig ta risken att sluta arbeta iallafall inte så tidigt i livet som jag gjorde utan väldigt goda marginaler!
Har forskat en del runt det där och det finns nog en del möjliga jobb att hoppa på, men att räkna med att kunna gå tillbaks där man slutade efter lång tid utanför marknaden det ska man nog inte göra. Man bör absolut kolla runt vad man kan tänka sig att jobba extra med, det är ju en del skitjobb på listan. Kontaktnät är ett stort plus. Personligen har jag väl tänkt att inte helt lämna på en gång utan trappa ner stegvis lite beroende på hur vissa saker utvecklar sig.
Personer som kan hoppa in lite närsom är uppskattat i vissa sektorer och det är inte alltid som ålder behöver vara negativt även om det oftast inte är nån fördel. att vara 60 och söka jobb.. Hellre en 60-åring som kommer än en 20-åring som kanske kommer.
För egen del sitter jag också med eventuella fastighetsförsäljningar som förmodligen kommer att generera något. Har inte räknat med i kalkylen men går att utlösa vid behov.
Har det förändrat något i din livsstil? Tar du ut mer pengar per år pga av det? Eller kör du på din ursprungsplan och gläds åt att det finns mer buffert?
Det där är ju drömmen, att få en bra start på FIRE.
Alternativet att det dyker hårt första åren skulle vara tufft i alla fall mentalt
Det beror kanske på marginalerna man har! Jag hoppade av yrkeslivet vid 40 och skulle klara mig även om 90 procent av mina tillgångar försvann! När jag skulle börja svettas och sova dåligt? Sannolikt en bit över 50 procent, men då vet jag att steget tillbaka till yrkeslivet fortfarande är väldigt kort vilket ju i sig är extra marginal och buffert!
Klara sig är en sak men när man går i FIRE har man ju troligen kämpat länge o funderat mycket över sitt sparande o även hur det kommer kännas o funka i FIRE.
Så även om jag klarar en dipp så skulle det såklart vara skönt om börsen går bra i alla fall första året så man kommer in i det hela med lite mer lugn
Det är såklart en personlighetsfråga men jag hade inte gått om jag trodde ett rejält fall direkt hade varit lite tuffare mentalt! Men det hade ju självklart varit möjligt att gå tidigare men inte med de förutsättningarna som var acceptabla för mig teoretiskt och känslomässigt.
Går man så tidigt som jag gjorde så tycker jag nästan det är oansvarigt att slutta med mindre än 100 procent marginal ![]()
Röstar på V så man får feta bidrag.
Skriver upp mig på arbetsförmedlingen o lyfter försörjningsstöd tills jag får ett jobb om jag inte får ett jobb så är det inge mer med det ![]()
Om jag inte har någon att leva på (=min hustru) blir jag förmodligen uteliggare och tiggare! Efter 60 är det nästan omöjligt att få ett jobb, speciellt om man inte har jobbat på några år, och tillräcklig “ersättning” från samhället får man nog inte heller om man inte har jobbat på några år.
Tanken är ju att det scenariot inte ska hända, och några steg på vägen dit är väl dessa:
Vid -25% av startkapital så kommer jag dra ner på konsumtionen kraftigt och ha lite is i magen och vänta ut börsen, kanske till och med göra några efforts för att få upp kapitalet med timvikariat eller liknande
Vid -50% av startkapitalet kommer jag inse mig förlorad och söka jobb igen ifall det sker efter innan 55års åldern, om det sker efter så låsa pengarna på fasträntekonto och klara mig till pensionen
Sen är ju min tanke bara att leva av avkastningen och att kapitalet håller sig över eller samma som startläget tills man är 60-65 ca
-50% händer relativt ofta historiskt. Till och med inom ett decenium är det hög risk.
Vid denna tidpunkt bör man helst sitta still i båten, minska utgifterna så mycket man kan och göra vad som helst för att dra in lite pengar.
Istället för att sälja av allt till 50% värde och placera dem på fasträntekonto, kan det kanske vara bättre att ha en högre allokering mot räntor från FIRE starten, om man värderar trygghet. Dock under lång FIRE är räntor väldigt riskabla.
Sant men 50% på hela portföljen som förhoppningsvis inte är 100% aktier/aktiefonder är mycket. Speciellt jämfört med initialvärde vid FIRE-start eftersom portföljen troligen inte droppar dag ett.
Jag ser ju också detta som absolut worst case scenario som inte får ske så det är ju ganska osannolikt att jag sätter mig i den sitsen.
Min plan är ju att ändå ha någon form av sysselsättnig som genererar någon sorts inkomst stora delar av livet, så snarare FI än FIRE, så dessa extrema scenarion är inte helt genomtänkta
Precis så går tankegången ja!
-50% av startkapitalet är dock mycket mindre sannolikt än -50% från toppen.
Tänkte inte på vilken allokering du hade tänkt dig. Är det 50/50 t.ex. så är -50% väldigt stor nedgång helt klart. Händer inte jätteofta, men fortfarande surt att sälja av aktier om de gått ner typ 70% i det scenatiot.
Jag tänkte mer från ett 100% aktier perspektiv, då jag själv har preferens för det.
Som FIRE i 40års åldern så skulle jag nog läsa en del på högskolan. Inga fulla program eller överdrivet mycket. Men jag skulle läsa kurser som intresserade mig och utforska nya områden.
Men det har mer med mig att göra där jag skulle behöva ett kontext utanför det privata för att må bra.
Om man tycker det är kul så att läsa om saker som intresserar, då har du ett enkelt sätt att skapa en plan B. Allt medans man gör något som man tycker är just kul med sin tid. T.ex att ha tillräckligt med poäng för att enkelt kunna addera kurser i pedagogik och jobba som lärare(plan B exempel). Kanske till och med jobba extra som vik under min FIRE om jag tycker det är kul.
Som FIRE så har man ju all tid i världen att utforska sina intressen och saker som man kanske inte kunde lägga tid på under perioden när man byggde upp sin ekonomi. Man har ju också FI-delen av FIRE vilket gör att man kan göra som man vill med RE-delen. Du har “fuck off” pengar och kan ju styra din tid efter eget tycke, förutsatt hälsa såklart! ![]()
Jag respekterar känslan TS har, men inte att det är en riktig FIRE om det börjar kännas tajt nu, 2026. Då var det nog som sagt snarare “ful-FIRE” (som f ö var ett kul begrepp jag tänker börja använda).
Just nu har jag en WR på 4 %. Jag äger olika tillgångar som kan säljas och kommer förmodligen att få ett arv i framtiden. Jag har ett års utgifter i kontanter, som skulle användas om marknaden föll mer än 20 %.
Samtidigt har jag barn, och mina utgifter kommer att öka gradvis under några år framöver. Och det börjar kännas märkligt att inte jobba när man befinner sig i är toppen av sin produktivitet, vid 40. Jag har mycket att göra och har inga problem att fylla mina dagar, men jag saknar ett sammanhang.
Jag ser några olika alternativ:
Gå tillbaka till mitt tidigare yrke. Problemet är att jag skulle behöva jobba heltid. Det är nästan omöjligt att hitta tjänster på mindre än 75 %. Branschen är i en lågkonjunktur, så jag skulle förmodligen behöva ta ett sämre betalt jobb med sämre villkor än de jag haft tidigare. Med ett heltidsjobb skulle jag också få mindre tid med barnen, gym och annat som är viktigt för mig.Det känns svårt att ge upp den friheten när jag har möjligheten att inte jobba.
Försöka hålla mig anställningsbar några år till och börja söka jobb när barnen är äldre. Det är dock svårt inom IT. Jag skulle behöva skapa en låtsas företag för att fylla mitt CV, det räcker inte att bara studera. Och typ omöjligt att hitta deltidsuppdrag
Njuta av livet just nu, utforska olika möjligheter och släppa jobbtankarna. Kanske sätta en tidsgräns för mig själv. Om jag till exempel om fem år fortfarande inte har hittat något som känns rätt, kan jag utbilda mig till ett bristyrke.
Starta eget. Jag har gjort det tidigare och vet att det är svårt, särskilt om målet är att arbeta deltid.
vet inte hur man hamnar i den sitsen förutom om man totalt blundat för vart det barkar hän, i minst 5 år.
Fire är inte ett koncept för den som inte kan kontrollera sin spend