Provprat kring ekonomisk trygghet. Utifrån ett rationellt perspektiv handlar ekonomisk trygghet om två saker. Att ha kontroll på sin ekonomi idag och förmågan att klara en oförutsedd händelse imorgon. Utmaningen är att de flesta av oss är emotionella kring vår ekonomi. Särskilt vi som har en släng av ekonomisk oro.
När jag var student och levde på studentbidrag var 20.000 kr en enorm summa. Det motsvarande tre månadslöner. Jag minns att jag tänkte att om man har 20.000 kr på kontot, då klarar man vad som helst. Det blev ett av mina första sparmål.
Sedan läste jag en bok av Bodo Schäfer som tog upp att alla borde ha 50.000 kr undanstoppat i en buffert. Alla som hade en sådan enorm summa kunde känna sig trygga. Jag flyttade fram målflaggan. Nytt mål 50.000 kr. När jag skulle ha 50.000 kr på kontot, då skulle jag känna mig trygg.
Jag sparade på och efter tag nådde jag även 50.000 kr. Precis som tidigt passade jag på att flytta målflaggan innan jag hade nått målet. 50.000 kr blev 100.000 kr. 100.000 kr blev 250.000 kr utan upplevelsen av trygghet ökade. Det var där någonstans insikten började komma att ekonomiska trygghet förmodligen inte handlar om en siffra utan en känsla.
Att ekonomisk egentligen inte är en oro för pengar, utan en oro för framtiden. Att min hjärna kommer alltid klara av att hitta nya scenarion att oroa sig för. Min coach kallade det till och med för
“Worry is a creative misuse of imagination.”
Lösningen ligger därför någonannanstans än i ett belopp som ständigt växer.
Förhållningssätt och acceptans
Om du likt mig också fått oros-kortet i din kortlek så grattis! 
. Fördelen med att ha oro-kortet är att du alltid kommer att ha buffert, buffert-på-buffert och pengar kommer objektivt sett alltid finnas. Lyxfällan kommer aldrig inträffa, det kommer aldrig riktigt gå åt skogen och objektivt sett kommer du vara tryggare än de flesta - och - jag vet att det inte hjälper ett dugg. 
Vi kommer alltid att bygga ett ekonomiskt fort som förvar mot det okända. För varje ny uppgradering, ny mur och ya försvarsverk kommer vi att komma på nya hot. Fortet som började med en träpalisad har till slut trippla murar och lasrar mot osannolika händelser som utomjordingsinvasion.
Baksidan av oros-kortet är att det alltid har en kostnad i känslan av “aliveness”. Det vill säga hur rik eller levande man känner sig i livet. Oro tar tyvärr livsenergi eller glädje i livet. Oron tvingar oss att hela tiden fixa till svagheter i fortet istället för att lämna det, sätta sig i gläntan i solen i skogen och njuta (och ha tillit till att fortet klarar sig utan dig ett tag).
För det går inte att träna på att inte spela kortet, lika lite man kan träna på att inte trilla av hästen. Däremot går det utmärkt att träna på hur snabbt man kommer upp på hästen igen. Att snabbare identifiera när hjärnan har spelat kortet bakom ryggen på en. Vi kan bestämma om vi vill låta det ligga eller medvetet spela ett annat kort.
Principen om farligast just nu
Ett annat angreppsätt är @Jonathan.S princip om “farligast just nu”. Den handlar om att skilja på fara och rädsla och identifiera det som är farligast men också troligast just nu. Att faktiskt skilja på fantasi, verklighet och prioritering av resurser.
Att tillåta sig att bli kompis med sin oro från tid till annan. Att det är okej att ha en genomgång av det ekonomiska fortet. Att tillåta sin hjärna och sin fantasi spinna iväg kring alla de olika scenarion som finns. Men att göra det i en kontrollerad och begränsad process, tex med en tidsbegränsning.
Därefter kan man rationellt i Excel tex räkna på hur mycket pengar som faktiskt behövs. Att skapa sig en tillräckligt stor buffert utifrån sina förutsättningar, behov och möjligheter. Att fundera och ställa sig frågor som:
- Vad är farligast om det skulle inträffa?
- Av det som är farligast, vad är troligast?
- Hur mycket pengar kräver omställningen, skyddet eller försäkringen?
Trygghet behöver inte vara pengar
Egentligen är det inte så smart att lägga sin trygghet i en resurs som pengar. Om pengarna försvinner, då försvinner tryggheten. Men eftersom man inte föddes med pengarna utan har tjänat in dem, så betyder att det finns en färdighet kring att skapa dem. Varför skulle du då inte kunna spara ihop dem igen? Det finns kanske andra saker att ha som grund för sin trygghet.
Det är smartare att lägga tryggheten i tilliten till din egen förmåga i, snarare än i pengarna. På samma sätt kan trygghet även vara andra saker. Det kan vara goda relationer. Att man har vänner och föräldrar att vända sig till. Att man faktiskt har löst de flesta viktiga problem i sitt liv. Att man kan be andra om hjälp, något de flesta av oss kan träna på betydligt mer.
Tänk om tricket är att ge sig själv tillåtelse att njuta lite mer?
Risken är annars att man likt Sisyfos alltid kommer jaga en siffra man inte når. Varje gång man närmar sig målflaggan, kommer man ta tag i den och flytta fram den. Man kommer aldrig att ha tillräckligt, man kommer aldrig tillåta sig njuta av livet och man kommer ägna tid - vår mest värdefulla resurs - att bygga försvar och förbättra det ekonomiska fortet mot något som aldrig inträffar.
Kanske dags att försöka sluta lösa ett problem som inte finns, på ett sätt som inte går och istället sätta sig i gläntan, njuta och låta livet kännas lika bra som det är?
Fem tankar om ekonomisk oro
-
Ekonomisk trygghet handlar om att ha koll på sin löpande ekonomi och ha tryggheten i vetskapen att man klarar en oförutsedd händelse i framtiden. Ekonomisk valfrihet handlar om att i dagsläget kunna göra val för att njuta av av livet samtidigt som man är på väg att nå sina ekonomiska mål i framtiden. Tillsammans skapar dessa fyra delar basen för ekonomiskt välbefinnande.
-
Ekonomisk oro handlar ofta inte om pengar; det är en oro för framtiden. Den beror ofta på att man inte har koll på sin ekonomi här och nu och ofta även saknar riktning mot framtiden. I de flesta fall är det ett misstag att tro att man löser en ekonomisk oro med hjälp av mer pengar. Under förutsättning att man har mat på bordet och tak över huvudet. Så klart.
-
Överväg möjligheten att det inte finns någon siffra eller belopp som kommer att få dig att känna dig ekonomiskt trygg. Om du inte kan hitta känslan inom dig, kommer inget belopp att övertyga dig. Pengar är inte en lösning. Pengar är bara en förstärkare. Pengar kommer i de flesta fall bara hävstånga de känslor som vi redan har - särskilt de av osäkerhet, rädsla och oro. (Oftast är det därför bättre att hantera dem så tidigt som möjligt medan det fortfarande är billigt.
) -
Överväg även att byta frågan kring ekonomiska mål från: “Hur mycket pengar vill jag ha / behöver jag?” till “Hur vill jag att livet ska kännas?”
-
Ett vanligt misstag som många gör är att de tror på “om jag bara har X pengar, då kommer Y”. Det vill säga, då kommer jag känna mig trygg, arbeta mindre, vara lyckligare, vara en bättre förälder, ta tag i eller förbättra min hälsa, starta eget elelr något annat. Inte för att det inte kan hända, men det är betydligt vanligare att vi använder pengar som en ursäkt och förklaring till att vi inte lever det liv vi önskar.
Fem frågor att diskutera med din partner eller en vän
-
När känner du dig ekonomiskt trygg (eller inte)?
-
Givet att pengar är en trygghet för dig, vad finns det för några andra saker som du skulle kunna ge liknande känsla av trygghet?
-
Givet ditt liv och din ekonomiska situation idag, var är farligast just nu?
-
Känner du igen dig i resonemanget kring kortleken i livet? Har du också fått ekonomisk oro-kortet? Eller, har du fått ett andra? Vilka? Vilka fördelar ger de? Vad är kostnaden för dem?
-
Hur vill du att livet ska kännas?
Relaterade artiklar
För dig som vill fördjupa dig ännu lite till. 🙂
- Buffert: tips, råd och oväntade rekommendationer | 342
- Metaforen som hjälpt mig hantera min ekonomiska oro ❤️
- Ett första besök i den inre trädgården...
- Om att "pengar inte är lösningen, bara en förstärkare" och tipset att prao:a mer...
- Farligast just nu, mentalt överskott & problemet före lösning #334
I sociala medier:
Hur tänker du kring ekonomisk trygghet?
Det vore väldigt spännande att läsa vad du tänker. Håller du med? Eller, än hellre, om håller du inte med? Känner du igen dig? Eller har du provat andra strategier? Lägger du ekonomisk trygghet i något annat?
