Ekonomisk oro är inte en oro för pengar, det är en oro för framtiden
Att försöka lösa ett problem som inte finns på ett sätt som inte går
I dagens avsnitt pratar vi om ekonomisk oro och mitt (Jans) behov att hela tiden bygga ett ekonomiskt fort för att försvara mot den den är saken som säkert kommer gå åt skogen i framtiden. Vi tar avstamp i mina samtal med min terapeut som uttryckte det: ”Jan, du försöker lösa ett problem som inte finns, på ett sätt som inte går.”
Vi hoppas att du uppskattar det här avsnittet, som är diametralt annorlunda mot förra veckans avsnitt med de två brittiska professorerna. Vi tror nämligen att ett rikt liv handlar om balans och att en viss rikedom i livet handlar om saker bortom pengar. Lite enligt principen att vi faktiskt i loggan har både ett hjärta och ett dollar-tecken. 🙂
Denna veckan blir det således ett utpräglat ”hjärta”-avsnitt. Det är en fortsättning på de tankar som vi hade i höstas, där vi funderar på vad är ett rikt liv för oss. Bortom andras förväntningar och sant för oss. Jag vet inte om det är min försenade 40-års kris (född 1981) eller om det bara är en fas i livet där jag funderar mycket på den här typen av frågor.
Caroline sköt i alla fall i höstas till mig en lapp med kommentaren: ”Det här är numret till Bertil, han är en duktig terapeut.” Jag har haft ett par samtal med Bertil under de senaste veckorna, men har faktiskt inte pratat särskilt mycket med Caroline om det. Både för att livet pågår, för att jag har behövt lite tid att tänka på det själv och för att avsnitten ibland är lite vår egentid där vi kan prata ostört.
Så du får helt enkelt hänga med på mitt och Carolines samtal. På gott och ont. Lite roligt är det dock, som när Caroline blir upprörd över att våra terapisamtal tydligen inte följer mallen. 🤣 Jag tror och hoppas att det kan vara värdefullt för jag tror (eller hoppas) inte att jag är ensam med en del av dessa funderingar.
Särskilt det här med att konstant bygga på fortet för att hantera en situation som kanske aldrig kommer, att naturen strävar efter balans även i relationer, att skilja på fara och rädsla, att tillåta sig att njuta mer, att låta livet kännas lika bra som det är och så vidare.
Tack för den här och jag hoppas att vi ses i kommentarerna. ❤️
Hälsningar,
Jan och Caroline
En sammanfattning och våra höjdpunkter
Sedan en tid tillbaka har vi blivit mer aktiva i sociala medier, bl.a. på Instagram, Youtube och TikTok med korta 1-minuters videoklipp.
Följ oss gärna! 🙂
Viktig information om risk
Denna artikel berör eller kan beröra information om att placera pengar i finansiella instrument. Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier.
Allt sparande innebär en risk och du kan både tjäna och förlora pengar. I värsta fall är det inte ens säkert att du får tillbaka pengarna du satt in. Därför vill vi, för undvikande av missförstånd, påminna om att:
- investeringar kan och kommer i perioder att både öka och minska i värde,
- i värsta fall kan du förlora det hela placerade kapitalet,
- investera därför aldrig mer än du har råd att förlora,
- historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning,
- det är viktigt att själv sätter dig in i det som du investerar i och inte investerar i något du inte förstår, och
- ta kontakt med en oberoende finansiell rådgivare (lista här) om du är osäker och vill ha tips kring din egen personliga situation.
Läs gärna mer på vår sida här där vi fördjupar informationen om risk.
Följ diskussionen i RikaTillsammans-forumet
I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik tråd där vi diskuterar det här avsnittet. Där kan du läsa andras kommentarer och funderingar till avsnittet samt naturligtvis dela med dig av dina egna.
I forumet kan du även ställa en fråga, få svar, hjälpa andra och träffa likasinnade. Välkommen. 🙂
Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.
Transkribering av hela samtalet
Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans kanalen, idag är det dags för avsnitt 292. Vi har haft många avsnitt nu på sistone som har handlat om ekonomi, siffror och räntor, idag blir det lite mer av ett hjärta-avsnitt.
Caroline: Ja.
Jan: Jag tänkte att det får bli lite av ett prov. Det är ingen nyhet för den som har följt oss att 2022 har varit ett tufft år för mig personligen.
Min kompis Niklas sa att man kan förhålla sig till 2023 som att man är på museum, man pratar med små bokstäver, man tittar, man är försiktig, man tar inga stora yviga rörelser eller beslut.
Caroline: Observera lite.
Jan: Det var så att du skickade, eller jag vill inte säga att du skickade mig till en terapeut men du hittade en.
Caroline: Ja det var väl rätt så stora hintar. Här är ett namn och telefonnummer. Med det sagt så har jag också varit i terapi i många olika omgångar.
Jan: Jag tog hinten och träffade då Bertil, nu har vi haft ett par möten. Det är roligt för du och jag har inte pratat så himla mycket om vad jag och Bertil har pratat om.
Caroline: Nej det är väl ditt privata liksom.
Jan: Jag tänkte att nu ska vi prata om det lite. Vi kommer prata lite om ekonomisk oro, om värderingar, lite blandat. Varning för känsliga tittare/lyssnare att detta kan bli flummigt och utan röd tråd. Detta är lika mycket en del av vår resa som en fondrobot, indexfonder osv.
Caroline: Ja det är det.
Trevliga terapisamtal med Bertil
Caroline: Jag ska säga en sak att jag har inte lyssnat på dina samtal med Bertil, naturligtvis inte.
Jan: Men?
Caroline: Men jag har hört hur du har skrattat och haft trevligt.
Jag har tänkt att det där är inte terapi, det är inte så det går till.
Jan: Varför kan man inte få ha trevligt? Jag tror att man lär sig bättre när man har det trevligt.
Caroline: Det är klart att man kan ha trevligt när man är i terapi men det är inte det som det går ut på. Jag kan få ett trevligt liv av att jag har hanterat vissa saker i mitt bagage.
Jan: Vad roligt att jag direkt känner att det här kommer bli intressant. Jag blir jättenyfiken av din bild och att du har en värdering av att jag inte gör terapi på allvar.
Caroline: Nej du tar inte det på allvar.
Jan: Tack för den, 3 minuter in i avsnittet.
Caroline: Jag vill ju att du ska motbevisa mig, det är därför jag tar upp det här.
Ekonomisk oro handlar om oro för framtiden
Jan: Om vi ska börja med det stora ramverket. Vår kompis Moa Diseborn hon säger så kloka grejer när det gäller den emotionella sidan av pengar och rikedom eftersom det är de hon jobbar med. Hon säger så här
”Ekonomisk oro handlar om oro för framtiden, ovissheten är svår för hjärnan att hantera”.
Sedan jag var liten har jag haft en ekonomisk oro, jag har värderat finansiell stabilitet som en av mina viktigaste värderingar. Värderingar är lite intressant för det är ju de som är viktigt på riktigt för oss. Finns det inte en finansiell stabilitet för mig så skaver det.
Redan här tycker jag att det var en intressant förflyttning kring ekonomisk oro, jag har alltid tänkt att det handlar om just pengar. När vi var nyexaminerade så flyttade vi till en hyresrätt och hade typ inga pengar, vi hade inte råd att köpa bostadsrätt.
Jag kommer ihåg att jag tänkte att när vi har 20 000 kronor på kontot då kommer jag vara trygg, sen växte det till 50 000 kronor och jag tänkte att när jag har 100 000 kronor då kommer jag vara trygg. Sen växter det till att när vi har den första miljonen då kommer jag vara trygg.
Den här tryggheten har aldrig infunnit sig. Detta är en av de återkommande grejerna som jag har pratat med Bertil om, att jag gillade förflyttningen om att det de handlar om är ovissheten inför framtiden. Jag hittade en amerikansk tidskrift som heter Financial Well-Being eller något sådant, de skrev om vad som är finansiellt välmående. Jag har fritt översatt och gjort det till mitt eget. Kan inte du läsa?
Caroline: Ja.
Ekonomisk rikedom och välmående kan definieras som ett läge i livet där man kan möta de ekonomiska åtaganden man har idag och i framtiden. Man kan känna sig trygg om man har friheten att göra de val man önskar för att leva det liv man älskar och älska det liv man lever.
Jan: Ekonomisk oro handlar om oro för framtiden och inte om pengar. Ekonomisk välmående och frihet kan man dela upp i fyra delar faktiskt, man kan prata om en trygghet idag och imorgon. Ekonomisk trygghet idag handlar om att man kan betala de räkningarna jag får och hantera mitt liv.
Ekonomiskt välmående imorgon handlar om att kunna hantera de ekonomiska chocker som dyker upp. Ekonomisk frihet idag handlar om att göra de valen du vill, du kanske inte behöver titta på prislappen på ICA eller att när du blir bjuden på något så kan man tacka ja.
Ekonomisk frihet i framtiden handlar för mig om att man är på spår att kunna nå de ekonomiska mål som är viktiga för mig i livet. Om jag utgår ifrån mig själv så är jag orolig i det här. Jag tänker hela tiden att det kommer gå åt helvete.
Att lösa ett problem som inte finns på ett sätt som inte går
Jan: Detta är helt känslomässigt. Förr så kunde jag tänka att 5000 kronor inte räcker om bilen går sönder, man måste ha 25 000 kronor.
Idag kan jag rationellt fatta att vi har tillräckligt med pengar för att hantera det mesta i livet men min känsla av oro är fortfarande samma.
Caroline: Ja.
Jan: En av de insikterna som jag har haft nu när jag har pratat med Bertil var det fantastiska citatet:
”Det som du är rädd för det finns inte, du försöker lösa ett problem som inte finns på ett sätt som inte går”.
Caroline: Ja precis.
Jan: Redan det var mindfuck. Jag har satt mig själv i en liten låda och så springer jag runt i den och försöker täta alla sprickor, jag försöker till och med täta sprickorna innan de uppstår. Vi sprang vidare på den här metaforen och kom in på Austerlitz.
Caroline: Vad är det för någonting?
Jan: Det är en tjeckisk by som heter Slavkov u Brna som var kanske det mest avgörande slaget i Napoleon krigen. Det så kallade tre-kejsarslaget mellan den franska kejsaren, tyska kejsaren och den ryska kejsaren.
Caroline: Jag har hört om det men det ringer ändå ingen klocka när du säger detta.
Jan: Metaforen vi använde var att jag bygger ett fort i mitt liv.
Jag bygger fortet som ska skydda mot externa hot, problemet är att det aldrig tar slut. Tänk om de kommer med katapulter, då behöver jag bygga tillräckligt höga murar så att inte katapulternas attack kommer över.
När jag har byggt det och känner fan vad gött, nu är jag skyddad. Sen är jag rädd för nästa hot och behöver höja muren, så gör jag det och känner gud vad skönt. Sen går jag där på muren och inser att de har uppfunnit kanoner och då måste jag bygga stjärnvärn, det tar aldrig slut.
Caroline: Det känns ändå som att du går ut från ditt fort ibland.
Jan: Precis. Men tänk om det kommer utomjordingar, jag har ju inga rymdlasrar på fortet.
Anmäld till Finansinspektionen
Caroline: Du rör dig mot lycka och pengar också, inte bara hur pengarna skyddar dig.
Jan: Det är de som är trycket för mig att komma ut från det fortet och njuta lite av livet. När jag mår bra så får jag komma ut och bygga den där stugan i gläntan.
Caroline: Vad är stugan? Hur du jobbar med pengar och lycka?
Jan: Fortet känner jag att jag måste bygga, så fort man slappnar av så kommer det någon jävel och försöker ta sig över muren.
Någon hade skrivit i forumet att de hade anmält mig till finansinspektionen exempelvis.
Caroline: Jag har behovet av ett hus som är skyddat men inte ett utomjordings-bo som du ska bygga.
Jan: Min tolkning av Bertil är att jag försöker lösa ett problem som inte finns på ett sätt som inte går.
Jag fattar någonstans att det inte är i fortet som lösningen är, min lycka kommer inte finnas i fortet.
Caroline: Det låter klaustrofobiskt i fortet, att du är inbyggt där i någon slags fängelse.
Jan: Ja Bertil sa att jag förnekar mig själv sinnesfrid i det där för att jag känner koppla för i helvete inte av för då går det åt helvete.
Caroline: Jobbar ni mot detta nu då att du ska kunna slappna av? Vad jobbar ni mot du och Bertil?
Jan: Jag tror att det handlar om att koppla av för det är de som är min rädsla. Vart kommer det ifrån då? Det blinkade rödljuset är att min pappa dog.
Caroline: Jag undrar om det är det Jan. Du pratar om det så dissocierat, du var 13 år då Jan, det är mycket som har hänt innan dess. Jag är trött på att du pratar om din pappa som dog hela tiden, det är din sköld mot resten. Du kan hålla upp det och säga att det här var det jobbiga som hände mig.
Det känns inte lika bra som det ser ut
Jan: Tesen vi pratade om är istället att ta en paus i det här fort-byggandet eftersom det är fort-byggandet som skapar problem i mitt liv.
Caroline: Ja det är ju intressant ju. Min åsikt om dig är nog att du tycker att du har grävt och tycker att du har gjort ett bra jobb, så tycker inte jag att du har grävt särskilt långt. Det är ju lite förmätet av mig. Jag ska inte ha en åsikt om dina terapitimmar eller vad ni har kommit fram till. Jag erkänner, jag har åsikter om dina terapitimmar men jag förstår också att jag inte ska ha det.
Jag är rädd för att du tycker att du har grävt tillräckligt och tycker att du är klar.
Jan: Jag har ju fler timmar inbokade.
Caroline: Jag tycker att du gör bra grejer.
Jan: Vad är det jag ska träna på som är klurigt för mig? Jag gillar nyfikenhet och äventyrslystnaden.
Den stående frågan har varit varför känns det inte lika bra som det ser ut.
Jag fick tre frågor, vad skulle jag må väl av just nu en stund?
Caroline: En stund tycker jag är fint. Då blir det inte så att det ska var en sådan grandios känsla.
Jan: Nästa fråga är vad jag skulle bli glad av idag. Den tredje frågan var vad skulle tilltala min kreativitet eller min fantasi att njuta?
Caroline: Jag tror att det du berättar nu om de olika husen, det håller vi alla på med på ett eller annat sätt. Man har sitt trygga fort men man vill nog gärna ha någon koja som ligger i någon backe där det kan komma drakar och allt möjligt kul. Jag bygger också sådant för att få lov att slappna av lite där.
Ta vara på glädjen i livet
Jan: Bertil säger också, ta vara på glädjen i livet, var glad över det som finns för att det är ändligt.
Vissa saker kan du bara göra under en viss tid.
Caroline: Vilket är det då som du ska ta tillvara på?
Jan: Relationer, familj, barnen, att njuta av det.
Jag hade en tid då jag tänkte att jag skulle lägga ner RikaTillsammans, jag kände att det kostade för mycket energi. Det finns en ganska trist sida av att vara en offentlig person.
Det som skaver mest för mig med hela influenser branschen är att utrymmet att göra fel är så himla litet. Framgång eller utveckling sker ju genom att man misslyckas. Vi hade ett möte med juristerna och marknadsföringslagstiftningen där jag undrade om vi gör rätt. Juristerna frågade hur många gånger vi har blivit fällda eller anmälda hos reklamombudsmannen, jag svarade aldrig. Det finns andra som har klippkort där.
Caroline: Det är skönt att höra ändå.
Jan: I min värld var det så att om de kommer innanför vallgraven så är det kört.
Caroline: Får du inga impulser att göra vad fan du vill?
Jan: Nej för att jag är för rädd. Min utmaning är att jag är rädd för att koppla av.
Om jag kopplar av då kommer de jävlarna in på bakgården.
Caroline: Vår väl Charlie Söderberg sa en gång till dig att du är rädd för att sluta vara rädd. Jag har tänkt på det sedan dess.
Jan: Ja för då vet man inte vad som händer.
Caroline: Om du skulle sluta vara rädd så skulle du vara någon helt annanstans mentalt sätt. Du vet inte hur det utrymmet ser ut.
Jag måste svara på mejlen
Jan: Bertil säger att jag behöver utmana den här rädslan för att koppla av. Tyvärr är den enda lösningen på att träna på rädslan är att utsättas sig för rädslan.
Han säger att jag behöver utsätta mig för rädslan genom att göra något jag tycker är kul, skönt och behagligt.
Caroline: Det är helt sanslöst. Det låter jättekonstigt och knäppt men jag fattar det. Jag kan helt relatera till det när jag har pratat med min coach om varför jag inte vågar ge mig hän till att skriva så har det varit att jag har fått träna på att komma dit genom att göra sådant som är behagligt för mig för då kommer kreativiteten.
Jan: Du älskar ju att skriva och få utlopp för din kreativitet.
Caroline: Ja att komma i kontakt med det som är bortom mig själv, där det bara kreativt flödar. Jag älskar inte känslan innan jag är där eftersom det är så mycket plikter, ansvar och annat jag ska göra, det måste vara städat i köket innan.
Ibland kollar jag på Netflix en liten stund och då sätts det igång någonting i mig så kan jag skriva en liten passage om någonting.
Jan: Vet du vad min sån det måste vara städat i köket innan är? Jag måste svara på mejlen.
Caroline: Innan du kan göra det som är roligt?
Jan: Ja.
Caroline: Det är ju aldrig klart.
Om det är viktigt så hör de av sig igen
Jan: Vet du vad det mest bisarra jag läste om i detta området? Jag läste någon krönika på NewYork times, någon amerikan skrev att när de kommer tillbaka till jobbet efter semestern är det första de gör att radera alla mejl i inkorgen. Om det är viktigt så hör de av sig igen. Jag kände bara va.
Caroline: Du hade aldrig kunnat komma på tanken. Vad hände när du läste det? Kände du någon endaste längtan?
Jan: Ja uppenbarligen eftersom det dyker upp här flera månader efteråt.
Caroline: Det är någonting där för dig.
Jan: Jag vågar inte göra det. Jag har knappt raderat några mejl någonsin. Jag har skrivit här, rädd, känslan är att jag borde göra något annat och det besannar att känslan är relevant. Jag behöver ta utflykter ifrån det här fortet, vi var på semester i Rom på sportlovet.
Caroline: Det känns som att du är i terapi iallafall även om du har roligt med Bertil och skrattar.
Jan: Ja.
Skilj på en påhittad och reell fara eller rädsla
Jan: Vi har pratat om att jag sätter mig i en låda av rädsla och där försöker jag lösa det här problemet som inte finns på ett sätt som inte går. Min tolkning på ” på ett sätt som inte går” är att det aldrig kommer ta slut.
Caroline: Du kan aldrig lösa problemet egentligen med de metoder som du använder.
Jan: Det finns kanske inte ens ett problem.
Caroline: Nej tänk den.
Jan: Jag har jättesvårt för den tesen så vi får återkomma till det där. Bertil sa att jag behöver skilja på en påhittad och reell fara eller rädsla. En rädsla är ju känslan och faran är den faktiska situationen, det är två helt olika saker. Rädslan behöver inte ens vara sann.
Bertil sa att om jag inte tar tag i detta så kommer livet bara bli mer och mer tomt samtidigt som bankkontot ökar. Min spontana tanke var att det hade kunnat vara okej, nej det var det inte såklart.
Caroline: Hur ser det ut när livet blir mer tomt egentligen?
Jan: Jag njuter ju inte allt som jag skulle kunna njuta av.
Caroline: Jag tänker också att i och med att du inte övar det här med att njuta, att ha innehåll i livet som du vill ha så kommer den delen av hjärnan bli mindre och mindre så tillslut kommer du inte ens veta vad som saknas.
Jan: För mig handlar det mycket om jobb, det är där man skapar pengarna och tryggheten. Det har inte varit roligt att göra RikaTillsammans under 2022 under vissa delar. När jag började RikaTillsammans kunde jag känna ett driv i att göra ett inlägg kring ett visst ämne.
Jag tänkte inte att jag måste ha med en disclaimer, se till att det inte är en investerings rekommendation, att det inte finns någon intressekonflikt. Man börjar inte en blogg genom att anlita en juristfirma.
Caroline: Nej.
Jan: Man tappar glädjen. I mitt fall är handlar det om att vara duktig i skolan så att du kommer in på ett bra gymnasium, var duktig på universitetet så att du får ett bra jobb. Det är väl kanske inte så konstigt med två föräldrar som har flytt från Tjeckoslovakien och där de fick kämpa super mycket, det har smittat över på mig. Självvärdet kommer i prestationen och i görandet.
Vi har pratat mycket om att ha empati både för sig själv och i detta fallet för mina föräldrar. Jag har blivit placerad i den här lådan av rädsla av mina föräldrar, av kärlek.
Caroline: Ja visst. Jag blev placerad i samma låda.
Naturen försöker balansera
Jan: Vi pratar mycket om att naturen försöker balansera.
Caroline: Inom vilket sammanhang?
Jan: Gaser exempelvis. Naturen strävar efter balans. Det är lite roligt om man flyttar det i sidled så sa Karl Ljung i början av 1900-talet att vi tenderar att gifta oss med en person som har löst våra omedvetna problem för att det ska bli balans.
Caroline: För en själv ja.
Jan: Och för helheten.
Caroline: Jag vet inte om man tänker på någon helhet.
Jan: Man tänker inte alls.
Caroline: Man är attraherad av det man själv inte har kan man säga.
Jan: Du och jag är väldigt olika i många avseenden samtidigt som vi är väldigt lika.
Vi matchar i kreativitet, önskan om frihet, autenticitet.
Caroline: Originalitet också även om du nog inte skulle säga att du är originell.
Jan: VI matchar på lekfullhet, prestigelöshet och massa annat.
Caroline: Sen är det vissa saker som vi inte alls matchar på, där vi inte förstår varandra riktigt.
Jan: Du är väldigt nyfiken, det är inte jag. Jag upplever att jag är bättre på att leda saker.
Caroline: Vissa saker. Har någon skadat sig i vår familj då är inte Jan ledaren, då är jag den som leder.
Jan: Absolut.
Du har vissa värderingar i livet som gör mitt liv jätterikt men som jag är skit dålig på och det är exempel det här med harmoni, familj, relationer.
Caroline: Jag fattar inte att du menar att jag är bättre på relationer.
Jan: Det är ett långt separat samtal. Ta exempelvis relationen till våra barn, du är magisk på det. Där du får träna är ju i relationer med andra människor som inte är nära. Jag är duktig på externa relationer men jag är inte så bra på interna relationer.
Det fanns inte utrymme för känslor
Caroline: Man söker sig till det man inte har.
Jan: Balans.
Caroline: Man strävar efter balans.
Jan: Det intressanta är min bror, han körde inte alls skolracet. Om jag var pluggisen så var han killen som var populärast i klassen. Min bror har spelat mycket poker och är väldigt duktig på det.
Jag har ändå läst 120 hp matematik på högskolan. Jag var och tittade på när min bror spelar poker, hans statistik beräkningar i huvudet var fantastiska. Han har inte pluggat på universitetet men det är inget problem med hans mentala förmåga.
Caroline: Han är väldigt smart.
Jan: Jag tror att det handlar om att naturen balanserar.
Caroline: Er två?
Jan: Naturen balanserar även inom familjen. Naturen balanserar även inom relationer.
Caroline: Du menar att den rollen inom er familj som pluggis var redan upptagen?
Jan: Ja. Sätt det då i perspektivet att pappa dog, då fanns det inte utrymme för känslor.
Mammas strategi var att hon skulle hålla ihop, hon skulle vara stark. Jag valde att jag inte skulle ställa till med besvär, jag skulle också vara stark. Min bror valde en helt annan väg.
Caroline: Han behövde balansera upp er styrka och präktighet.
Jan: Vi har alla de här basala känslorna, ilska, skam, rädsla, kärlek. Problemet är att jag har blivit rädd för de här känslorna. Rädslan är för mig att något sådant här kan hända igen, mattan kan ryckas undan. Pengar blir då ett medel för att tillgodose ett behov av trygghet i mitt fall. Om jag kan skaffa pengar så blir det som att jag skaffar trygghet, problemet är att det inte finns någon gräns.
Lekfullhet, bus och spontanitet
Jan: Ekonomisk oro är en oro för framtiden. Blir jag av med oron för framtiden så kommer allt annat också följa med.
Caroline: Många positiva effekter menar du?
Jan: Ja och kanske behovet av mindre pengar. Man kan lägga tryggheten i något annat. Vad är din tanke?
Caroline: Jag fick en sådan impuls att du och jag ska resa någonstans, detta kan ju vara när barnen är lite större och inte är med. Så ska vi ha typ 100 dollar på fickan och vi ska klara oss i två veckor, då kan man inte förlita sig på pengarna. Det är helt andra kvaliteter som krävs för att klara sig utomlands utan pengar, vad händer då.
Om man simulerar en situation där man inte har den tryggheten som pengar kan ge. Vad behöver man använda för förmågor då?
Jag hörde om någon som gjorde detta. Jag blev attraherad av det för jag tror att det kommer komma fram jättecoola förmågor eller sidor hos en själv.
Jan: Jag blir inte attraherad av det.
Caroline: Jag kan bli attraherad av det på ett annat plan än att vi ska utmana oss själva.
Jan: En av de värderingarna som jag vill motionera under 2023 är lekfullhet, bus och spontanitet. Att kunna säga till Freja att imorgon reser vi till Budapest. Istället för att nu när vi ska åka till Rom under sportlovet så är allt redan planerat.
Caroline: Du blir trött på din trygghetsnarkomani där. Du vill motionera din värdering lekfullhet och spontanitet med en annan typ av resa. Gör det, det är en slags övning.
Jan: Ja att utsätta sig lite. Ibland försöker jag kontrollera det här fortet. Innan hade vi en månadsutgift extra, sedan hade vi tre månaders utgifter extra.
Caroline: Ja gränserna har flyttats fram hela tiden.
Om man inte pratar om det som väcker känslor så blir det som spöken i garderoben
Jan: Jag tänkte på det nu vid skalvet i Turkiet. Om det fanns någon där motsvarande mig som byggde fort så gick du plötsligt från en tidshorisont på kanske några år till en tidshorisont på några timmar.
Caroline: Ja.
Jan: Jag fattar att på något sätt är den här grejen att försöka kontrollera grejer en illusion.
Caroline: Ja det är en illusion.
Jan: Jag tror att det för mig handlar om att ställa mig de här frågorna:
Vad skulle tilltala min kreativitet/ min fantasi? Vad skulle jag må väl av en stund?
När jag pratade med Bertil så sa han att i början handlar det om att identifiera det, man behöver inte ens agera på det. Man känner efter en sekund kring vad man egentligen skulle vilja göra just nu, sen behöver man inte alltid agera. Jag kanske skulle vilja ta en glass eller läsa cornucopias blogg eller någon annan impuls.
Det skiter sig inte, jag har byggt ett bra fort och kan lämna det en liten stund utan att det händer något.
Caroline: Jag tror att om du nu testar att göra de grejerna som får dig att må bra så övar du på den muskeln. Det är en väldigt bra grej att öva på.
Jan: Jag fick också i uppgift att prata med min bror och min mamma.
Caroline: Vad ska ni prata om?
Jan: Jag upplever att jag inte minns så mycket från min barndom.
Bertils tes var att om man inte pratar om det som väcker känslor så blir det som spöken i garderoben.
Caroline: Det är jättebra, jag håller med. Jag har nog en massa spöken som hela tiden håller på. Jag har nog heller inte fattat att man ska prata om dem. Med det sagt när jag träffar min ena syster eller styvfar så vill jag så gärna prata om saker men det är som jag vet, det är inte säkert att de vill.
Jan: De kanske tror att du inte vill.
Caroline: Det är sant, man får prova.
Jan: Min överlevnadsstrategi blev att prestera och vara duktig så att det går bra. Det kom krav och förväntningar, man skulle ha bra resultat på proven och man skulle anstränga sig. Jag har dessutom tränat de här musklerna efteråt, att skapa resurser och lägga kuddar. Det har blivit den här cocktailen som kanske inte är så skön. To be continued.
Caroline: Vi behöver ha de här avsnitten, det är bara så.
Jan: Vad tar du med dig?
Caroline: Att man behöver prata om det som har hänt en annars blir det spöken i garderoben.
Jan: Något jag kommer komma ihåg från 2023 sen, det är metaforen med fortet.
Det blev så uppenbart vad jag håller på med, att jag kan unna mig.
Caroline: Jag måste säga att jag nog är mer praktiskt estetisk än vad jag har trott och att jag har sett ned på det.
Jan: Spännande. Stort tack till dig som har lyssnat.
Ska bli spännande att lyssna.
Här kommer ett boktips till dig @janbolmeson
Tänk om : en studie i oro av Roland Paulsen
Kanske en framtida gäst?
Ger terapeuten dig några utmaningar för att du ska komma vidare?
Typ att du ska prova en investeringsmetod utan forskningsstöd (du får använda lekhinken) och känna att det faktiskt är OK det med utan att världens undergång närmar sig.
OBS att han själv skriver om att han går i terapi och bearbetar sina rädslor. Frågan är seriös och vänligt sinnad, förstår inte varför kommentaren anmälts. En vanlig metod är ju att man utsätter sig för sina rädslor gradvis för att komma vidare och minska deras betydelse framåt.
Jag vill verkligen tacka för att du bjuder på dig själv, när du utmanar dina rädslor. Modigt!
Intressanta reflektioner, vi är ungefär lika gamla och jag ingår i ”präktighets” segmentet, och har ett syskon som är det totalt motsatta. Det har gett oss lite motstånd i vår relation, som kanske inte hade behövt finnas.
Jag borde absolut utmana mig själv i att vara mer modig, och inte alltid vara så korrekt
det får bli min 2023 utmaning.
Men, som sagt, tack!
Allt har sin rot i rädsla för döden och rädsla för tomhet.
Nyckeln till inre frid är tillit och acceptans, så djup att den till och med kan slappna av in döden och oändlig tomhet. Du kan kalla det “Nirvana” eller “Himmelriket” om du vill.
Jesus sa:
Bob Dylan sjöng också:
Tack för ett bra avsnitt! Modigt att blotta sina svagheter och rädslor, hatten av! En tanke bara, bara för att det handlar om känslor så blir det inte flummigt.
Tack för bra avsnitt! Jag gillar de här mellanlandningarna som tar upp hur ni jobbar med er själva!
Stor igenkänning i många aspekter, även i balansen mellan oss syskon i min familj, alla fick vi olika roller efter min pappa gick bort. Sen tror jag man fortsätter att formas under hela sitt liv, att man är ”klar” vid 13 år, kanske kan stämma på vissa saker. Men långt ifrån allt.
Sen så ligger min lägenhet i ett ”fort”, i en gammal regementsbyggnad, med sjukt tjocka väggar. Så kanske att jag undermedvetet attraherades av den trygga känslan huset ger. Så förstår känslan av att leta efter en 100% säker plats, men att mitt letande tar sig fysiska uttryck, då jag saknar möjlighet att bygga ett ekonomiskt fort. Men tror att jag alltid kommer leva med en viss nivå av oro, men inser också att jag får jobba med det. Annars tar det lätt över.
Men det låter som Bertil är en bra Yoda, så hoppas ni fortsätter träffas!
Jag känner igen mig i känslan av att vilja skapa ekonomisk trygghet. Jag tar snart examen från LTH och har bestämt mig för att göra en lång resa istället för att börja jobba direkt. Tänkte bland annat cykla coast to coast i USA. Anledningen till detta är för att jag tror att om jag börjar jobba direkt så kommer jag börja skapa en trygghet istället för att skapa det liv som jag faktiskt vill leva. Hoppas på att få lite insikter under resans gång och för att relatera till avsnittet; öva upp andra muskler som inte fått träna så mycket under åren på LTH.
Titeln på avsnittet har jag verkligen kommit underfund med med tanke på att korrelationen mellan lycka och pengar har varit näst intill inverterad för mig
Se: Insikt: Var lyckligast som fattig student
Jag har börjat komma till insikt om att bostadsköpet jag gjorde för ett par år sedan måste ha triggat någon slags undermedveten känsla av ofrihet. Visst har det inte blivit bättre av rådande realekonomiska omständigheter. Men känslorna infann sig redan innan det.
Karriären har utvecklats på ett förutsägbart sätt och allting spelas upp enligt en standardmall på hur livet ska se ut. Det gör mig livrädd!
Du beskrev det helt perfekt i min tråd @D.B.Cooper Jag hade bokstavligen kunnat skriva exakt samma sak själv!
Det var exakt det som fyllde mig med liv, frihet och sann glädje för bara några år sedan. Nu kretsar istället den större delen av fritiden runt att designa och bygga “fortet”. Ett fort jag i grund och botten har övertalat mig själv om att jag vill ha
Man (och jag själv) har väl kanske tänkt att det är något som helt enkelt hör ungdomen till. Att det är meningen att man ska “växa ur” nyfikenheten och bygga sitt fort. Sitt stabila, förutsägbara familjeliv med allt som hör till. Villa, Volvo, vovve… Men jag vägrar att tro på det! Åtminstone att det är ett recept som alla bör följa.
Tack för avsnittet!
Det är en del av många “tankespjärn” som förhoppningsvis leder in mig på rätt väg i livet för mig framöver. Någonting behöver ändras men jag har varit livrädd för att acceptera och komma till insikt om det. RikaTillsammans är katalysatorn! 
Jag uppskattar verkligen hur öppna ni är med era utmaningar och snacket i er relation. En väldigt givande avsnitt som för min del förklarade mycket av ditt (Jans) tankesätt om tex lönsamheten i Rikatillsammans som jag fann svår att förstå eftersom i mina ögon är det väldigt lönsamt. När ni pratade om att bygga ett fort förstår jag vad mer om din oro, “the goal post” fortsätter flytta sig som Morgan Housel skriver om i Psychology of Money. I ditt fall flyttar den sig pga oro medan för andra är det strävan efter en dyrare bil.
Lärorikt och intressant!
Jättebra avsnitt. @carolinebolmeson, fanns inget behov till de tusen ursäkterna om att “ingen kommer att vara intresserad av det här”! Bara ner i det mörka djupet - vi är simkunniga!

Tack för ett generöst och intressant avsnitt! Väcker många tankar och funderingar, för min del mycket kring att livet levs här och nu.
Bästa avsnittet hittills och konkurrensen är mördande. Fanns så många godbitar att ta. Känns som wizard level jämfört med diskussioner om lysa kontra indexfond i ISK.
Uppskattade särskilt ”du är rädd för att sluta vara rädd” - jag relaterar starkt till det på ett ickemonetärt område.
Hörde en gång nedan citat som jag tycker är tillämplig på många oavsett rikedom:
”You don’t solve financial problems with money ” dr Phil
Imponerande avancerad referens i användarnamnet

Fantastiskt avsnitt, så viktigt! Tack för att ni är så öppna och autentiska @janbolmeson och @carolinebolmeson.
Välkommen ut ur fortet och se vad som händer. Gäller oss alla!
Jag älskar dem här avsnitten den här typen av Teman berikar vårat liv
tack!
Jag behöver också en Bertil som kan prata med mig om det här. Jättebra avsnitt med mycket tänkvärt. Jag hoppas att ni kommer tillbaka till ämnet ofta framgent!
Det där gällande att bygga ett fort som aldrig blir färdigt och kanske är onödigt robust, flytta fram målstolparna hela tiden. Är det inte bara att vara människa helt enkelt? Tänk om vi ”nöjt oss” och ”tagit vara på dagen” istället, då hade vi fortfarande levt i grottor. Du vet ju inte heller hur livet sett ut utan det där fortet. Finns hur många exempel som helst på människor som känt sig tvungna att förnedra sig och mått fysiskt dåligt av att gå till ett arbete, men bara tagit det av ekonomiska skäl. Att ha ett robust fort och kunna säga nej till det är guld värt.
Sedan det där med att njuta av nuet och busa med ungarna etc. En grundförutsättning för att njuta av nuet är att inte gå runt att tänka på att man ska njuta av nuet hela tiden. Dessutom kommer nya nus hela tiden.
Well put
