Ekonomisk oro är inte en oro för pengar, det är en oro för framtiden

I dagens avsnitt pratar vi om ekonomisk oro och mitt (Jans) behov att hela tiden bygga ett ekonomiskt fort för att försvara mot den den är saken som säkert kommer gå åt skogen i framtiden. Vi tar avstamp i mina samtal med min terapeut som uttryckte det: ”Jan, du försöker lösa ett problem som inte finns, på ett sätt som inte går.”

Vi hoppas att du uppskattar det här avsnittet, som är diametralt annorlunda mot förra veckans avsnitt med de två brittiska professorerna. Vi tror nämligen att ett rikt liv handlar om balans och att en viss rikedom i livet handlar om saker bortom pengar. Lite enligt principen att vi faktiskt i loggan har både ett hjärta och ett dollar-tecken. 🙂

Denna veckan blir det således ett utpräglat ”hjärta”-avsnitt. Det är en fortsättning på de tankar som vi hade i höstas, där vi funderar på vad är ett rikt liv för oss. Bortom andras förväntningar och sant för oss. Jag vet inte om det är min försenade 40-års kris (född 1981) eller om det bara är en fas i livet där jag funderar mycket på den här typen av frågor.

Caroline sköt i alla fall i höstas till mig en lapp med kommentaren: ”Det här är numret till Bertil, han är en duktig terapeut.” Jag har haft ett par samtal med Bertil under de senaste veckorna, men har faktiskt inte pratat särskilt mycket med Caroline om det. Både för att livet pågår, för att jag har behövt lite tid att tänka på det själv och för att avsnitten ibland är lite vår egentid där vi kan prata ostört.

Så du får helt enkelt hänga med på mitt och Carolines samtal. På gott och ont. Lite roligt är det dock, som när Caroline blir upprörd över att våra terapisamtal tydligen inte följer mallen. 🤣 Jag tror och hoppas att det kan vara värdefullt för jag tror (eller hoppas) inte att jag är ensam med en del av dessa funderingar.

Särskilt det här med att konstant bygga på fortet för att hantera en situation som kanske aldrig kommer, att naturen strävar efter balans även i relationer, att skilja på fara och rädsla, att tillåta sig att njuta mer, att låta livet kännas lika bra som det är och så vidare.

Tack för den här och jag hoppas att vi ses i kommentarerna. ❤️

Hälsningar,
Jan och Caroline

En sammanfattning och våra höjdpunkter

Sedan en tid tillbaka har vi blivit mer aktiva i sociala medier, bl.a. på Instagram, Youtube och TikTok med korta 1-minuters videoklipp.

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av RikaTillsammans av Jan och Caroline Bolmeson (@rikatillsammans)

Följ oss gärna! 🙂

Transkribering av hela samtalet

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans kanalen, idag är det dags för avsnitt 292. Vi har haft många avsnitt nu på sistone som har handlat om ekonomi, siffror och räntor, idag blir det lite mer av ett hjärta-avsnitt.

Caroline: Ja.

Jan: Jag tänkte att det får bli lite av ett prov. Det är ingen nyhet för den som har följt oss att 2022 har varit ett tufft år för mig personligen.

Min kompis Niklas sa att man kan förhålla sig till 2023 som att man är på museum, man pratar med små bokstäver, man tittar, man är försiktig, man tar inga stora yviga rörelser eller beslut.

Caroline: Observera lite.

Jan: Det var så att du skickade, eller jag vill inte säga att du skickade mig till en terapeut men du hittade en.

Caroline: Ja det var väl rätt så stora hintar. Här är ett namn och telefonnummer. Med det sagt så har jag också varit i terapi i många olika omgångar.

Jan: Jag tog hinten och träffade då Bertil, nu har vi haft ett par möten. Det är roligt för du och jag har inte pratat så himla mycket om vad jag och Bertil har pratat om.

Caroline: Nej det är väl ditt privata liksom.

Jan: Jag tänkte att nu ska vi prata om det lite. Vi kommer prata lite om ekonomisk oro, om värderingar, lite blandat. Varning för känsliga tittare/lyssnare att detta kan bli flummigt och utan röd tråd. Detta är lika mycket en del av vår resa som en fondrobot, indexfonder osv.

Caroline: Ja det är det.

Trevliga terapisamtal med Bertil

Caroline: Jag ska säga en sak att jag har inte lyssnat på dina samtal med Bertil, naturligtvis inte.

Jan: Men?

Caroline: Men jag har hört hur du har skrattat och haft trevligt.

Jag har tänkt att det där är inte terapi, det är inte så det går till.

Jan: Varför kan man inte få ha trevligt? Jag tror att man lär sig bättre när man har det trevligt.

Caroline: Det är klart att man kan ha trevligt när man är i terapi men det är inte det som det går ut på. Jag kan få ett trevligt liv av att jag har hanterat vissa saker i mitt bagage.

Jan: Vad roligt att jag direkt känner att det här kommer bli intressant. Jag blir jättenyfiken av din bild och att du har en värdering av att jag inte gör terapi på allvar.

Caroline: Nej du tar inte det på allvar.

Jan: Tack för den, 3 minuter in i avsnittet.

Caroline: Jag vill ju att du ska motbevisa mig, det är därför jag tar upp det här.

Ekonomisk oro handlar om oro för framtiden

Jan: Om vi ska börja med det stora ramverket. Vår kompis Moa Diseborn hon säger så kloka grejer när det gäller den emotionella sidan av pengar och rikedom eftersom det är de hon jobbar med. Hon säger så här

”Ekonomisk oro handlar om oro för framtiden, ovissheten är svår för hjärnan att hantera”.

Sedan jag var liten har jag haft en ekonomisk oro, jag har värderat finansiell stabilitet som en av mina viktigaste värderingar. Värderingar är lite intressant för det är ju de som är viktigt på riktigt för oss. Finns det inte en finansiell stabilitet för mig så skaver det.

Redan här tycker jag att det var en intressant förflyttning kring ekonomisk oro, jag har alltid tänkt att det handlar om just pengar. När vi var nyexaminerade så flyttade vi till en hyresrätt och hade typ inga pengar, vi hade inte råd att köpa bostadsrätt.

Jag kommer ihåg att jag tänkte att när vi har 20 000 kronor på kontot då kommer jag vara trygg, sen växte det till 50 000 kronor och jag tänkte att när jag har 100 000 kronor då kommer jag vara trygg. Sen växter det till att när vi har den första miljonen då kommer jag vara trygg.

Den här tryggheten har aldrig infunnit sig. Detta är en av de återkommande grejerna som jag har pratat med Bertil om, att jag gillade förflyttningen om att det de handlar om är ovissheten inför framtiden. Jag hittade en amerikansk tidskrift som heter Financial Well-Being eller något sådant, de skrev om vad som är finansiellt välmående. Jag har fritt översatt och gjort det till mitt eget. Kan inte du läsa?

Caroline: Ja.

Ekonomisk rikedom och välmående kan definieras som ett läge i livet där man kan möta de ekonomiska åtaganden man har idag och i framtiden. Man kan känna sig trygg om man har friheten att göra de val man önskar för att leva det liv man älskar och älska det liv man lever.

Jan: Ekonomisk oro handlar om oro för framtiden och inte om pengar. Ekonomisk välmående och frihet kan man dela upp i fyra delar faktiskt, man kan prata om en trygghet idag och imorgon. Ekonomisk trygghet idag handlar om att man kan betala de räkningarna jag får och hantera mitt liv.

Ekonomiskt välmående imorgon handlar om att kunna hantera de ekonomiska chocker som dyker upp. Ekonomisk frihet idag handlar om att göra de valen du vill, du kanske inte behöver titta på prislappen på ICA eller att när du blir bjuden på något så kan man tacka ja.

Ekonomisk frihet i framtiden handlar för mig om att man är på spår att kunna nå de ekonomiska mål som är viktiga för mig i livet. Om jag utgår ifrån mig själv så är jag orolig i det här. Jag tänker hela tiden att det kommer gå åt helvete.

Att lösa ett problem som inte finns på ett sätt som inte går

Jan: Detta är helt känslomässigt. Förr så kunde jag tänka att 5000 kronor inte räcker om bilen går sönder, man måste ha 25 000 kronor.

Idag kan jag rationellt fatta att vi har tillräckligt med pengar för att hantera det mesta i livet men min känsla av oro är fortfarande samma.

Caroline: Ja.

Jan: En av de insikterna som jag har haft nu när jag har pratat med Bertil var det fantastiska citatet:

”Det som du är rädd för det finns inte, du försöker lösa ett problem som inte finns på ett sätt som inte går”.

Caroline: Ja precis.

Jan: Redan det var mindfuck. Jag har satt mig själv i en liten låda och så springer jag runt i den och försöker täta alla sprickor, jag försöker till och med täta sprickorna innan de uppstår. Vi sprang vidare på den här metaforen och kom in på Austerlitz.

Caroline: Vad är det för någonting? 

Jan: Det är en tjeckisk by som heter Slavkov u Brna som var kanske det mest avgörande slaget i Napoleon krigen. Det så kallade tre-kejsarslaget mellan den franska kejsaren, tyska kejsaren och den ryska kejsaren. 

Caroline: Jag har hört om det men det ringer ändå ingen klocka när du säger detta.

Jan: Metaforen vi använde var att jag bygger ett fort i mitt liv.

Jag bygger fortet som ska skydda mot externa hot, problemet är att det aldrig tar slut. Tänk om de kommer med katapulter, då behöver jag bygga tillräckligt höga murar så att inte katapulternas attack kommer över.

När jag har byggt det och känner fan vad gött, nu är jag skyddad. Sen är jag rädd för nästa hot och behöver höja muren, så gör jag det och känner gud vad skönt. Sen går jag där på muren och inser att de har uppfunnit kanoner och då måste jag bygga stjärnvärn, det tar aldrig slut.

Caroline: Det känns ändå som att du går ut från ditt fort ibland.

Jan: Precis. Men tänk om det kommer utomjordingar, jag har ju inga rymdlasrar på fortet.

Anmäld till Finansinspektionen

Caroline: Du rör dig mot lycka och pengar också, inte bara hur pengarna skyddar dig.

Jan: Det är de som är trycket för mig att komma ut från det fortet och njuta lite av livet. När jag mår bra så får jag komma ut och bygga den där stugan i gläntan.

Caroline: Vad är stugan? Hur du jobbar med pengar och lycka?

Jan: Fortet känner jag att jag måste bygga, så fort man slappnar av så kommer det någon jävel och försöker ta sig över muren.

Någon hade skrivit i forumet att de hade anmält mig till finansinspektionen exempelvis.

Caroline: Jag har behovet av ett hus som är skyddat men inte ett utomjordings-bo som du ska bygga.

Jan: Min tolkning av Bertil är att jag försöker lösa ett problem som inte finns på ett sätt som inte går.

Jag fattar någonstans att det inte är i fortet som lösningen är, min lycka kommer inte finnas i fortet.

Caroline: Det låter klaustrofobiskt i fortet, att du är inbyggt där i någon slags fängelse.

Jan: Ja Bertil sa att jag förnekar mig själv sinnesfrid i det där för att jag känner koppla för i helvete inte av för då går det åt helvete.

Caroline: Jobbar ni mot detta nu då att du ska kunna slappna av? Vad jobbar ni mot du och Bertil?

Jan: Jag tror att det handlar om att koppla av för det är de som är min rädsla. Vart kommer det ifrån då? Det blinkade rödljuset är att min pappa dog.

Caroline: Jag undrar om det är det Jan. Du pratar om det så dissocierat, du var 13 år då Jan, det är mycket som har hänt innan dess. Jag är trött på att du pratar om din pappa som dog hela tiden, det är din sköld mot resten. Du kan hålla upp det och säga att det här var det jobbiga som hände mig.

Det känns inte lika bra som det ser ut

Jan: Tesen vi pratade om är istället att ta en paus i det här fort-byggandet eftersom det är fort-byggandet som skapar problem i mitt liv.

Caroline: Ja det är ju intressant ju. Min åsikt om dig är nog att du tycker att du har grävt och tycker att du har gjort ett bra jobb, så tycker inte jag att du har grävt särskilt långt. Det är ju lite förmätet av mig. Jag ska inte ha en åsikt om dina terapitimmar eller vad ni har kommit fram till. Jag erkänner, jag har åsikter om dina terapitimmar men jag förstår också att jag inte ska ha det.

Jag är rädd för att du tycker att du har grävt tillräckligt och tycker att du är klar.

Jan: Jag har ju fler timmar inbokade.

Caroline: Jag tycker att du gör bra grejer.

Jan: Vad är det jag ska träna på som är klurigt för mig? Jag gillar nyfikenhet och äventyrslystnaden.

Den stående frågan har varit varför känns det inte lika bra som det ser ut.

Jag fick tre frågor, vad skulle jag må väl av just nu en stund?

Caroline: En stund tycker jag är fint. Då blir det inte så att det ska var en sådan grandios känsla.

Jan: Nästa fråga är vad jag skulle bli glad av idag. Den tredje frågan var vad skulle tilltala min kreativitet eller min fantasi att njuta?

Caroline: Jag tror att det du berättar nu om de olika husen, det håller vi alla på med på ett eller annat sätt. Man har sitt trygga fort men man vill nog gärna ha någon koja som ligger i någon backe där det kan komma drakar och allt möjligt kul. Jag bygger också sådant för att få lov att slappna av lite där.

Ta vara på glädjen i livet

Jan: Bertil säger också, ta vara på glädjen i livet, var glad över det som finns för att det är ändligt.

Vissa saker kan du bara göra under en viss tid.

Caroline: Vilket är det då som du ska ta tillvara på?

Jan: Relationer, familj, barnen, att njuta av det.

Jag hade en tid då jag tänkte att jag skulle lägga ner RikaTillsammans, jag kände att det kostade för mycket energi. Det finns en ganska trist sida av att vara en offentlig person.

Det som skaver mest för mig med hela influenser branschen är att utrymmet att göra fel är så himla litet. Framgång eller utveckling sker ju genom att man misslyckas. Vi hade ett möte med juristerna och marknadsföringslagstiftningen där jag undrade om vi gör rätt. Juristerna frågade hur många gånger vi har blivit fällda eller anmälda hos reklamombudsmannen, jag svarade aldrig. Det finns andra som har klippkort där.

Caroline: Det är skönt att höra ändå.

Jan: I min värld var det så att om de kommer innanför vallgraven så är det kört.

Caroline: Får du inga impulser att göra vad fan du vill?

Jan: Nej för att jag är för rädd. Min utmaning är att jag är rädd för att koppla av.

Om jag kopplar av då kommer de jävlarna in på bakgården.

Caroline: Vår väl Charlie Söderberg sa en gång till dig att du är rädd för att sluta vara rädd. Jag har tänkt på det sedan dess.

Jan: Ja för då vet man inte vad som händer.

Caroline: Om du skulle sluta vara rädd så skulle du vara någon helt annanstans mentalt sätt. Du vet inte hur det utrymmet ser ut.

Jag måste svara på mejlen

Jan: Bertil säger att jag behöver utmana den här rädslan för att koppla av. Tyvärr är den enda lösningen på att träna på rädslan är att utsättas sig för rädslan.

Han säger att jag behöver utsätta mig för rädslan genom att göra något jag tycker är kul, skönt och behagligt.

Caroline: Det är helt sanslöst. Det låter jättekonstigt och knäppt men jag fattar det. Jag kan helt relatera till det när jag har pratat med min coach om varför jag inte vågar ge mig hän till att skriva så har det varit att jag har fått träna på att komma dit genom att göra sådant som är behagligt för mig för då kommer kreativiteten.

Jan: Du älskar ju att skriva och få utlopp för din kreativitet.

Caroline: Ja att komma i kontakt med det som är bortom mig själv, där det bara kreativt flödar. Jag älskar inte känslan innan jag är där eftersom det är så mycket plikter, ansvar och annat jag ska göra, det måste vara städat i köket innan.

Ibland kollar jag på Netflix en liten stund och då sätts det igång någonting i mig så kan jag skriva en liten passage om någonting.

Jan: Vet du vad min sån det måste vara städat i köket innan är? Jag måste svara på mejlen.

Caroline: Innan du kan göra det som är roligt?

Jan: Ja.

Caroline: Det är ju aldrig klart.

Om det är viktigt så hör de av sig igen

Jan: Vet du vad det mest bisarra jag läste om i detta området? Jag läste någon krönika på NewYork times, någon amerikan skrev att när de kommer tillbaka till jobbet efter semestern är det första de gör att radera alla mejl i inkorgen. Om det är viktigt så hör de av sig igen. Jag kände bara va.

Caroline: Du hade aldrig kunnat komma på tanken. Vad hände när du läste det? Kände du någon endaste längtan?

Jan: Ja uppenbarligen eftersom det dyker upp här flera månader efteråt.

Caroline: Det är någonting där för dig.

Jan: Jag vågar inte göra det. Jag har knappt raderat några mejl någonsin. Jag har skrivit här, rädd, känslan är att jag borde göra något annat och det besannar att känslan är relevant. Jag behöver ta utflykter ifrån det här fortet, vi var på semester i Rom på sportlovet.

Caroline: Det känns som att du är i terapi iallafall även om du har roligt med Bertil och skrattar.

Jan: Ja.

Skilj på en påhittad och reell fara eller rädsla

Jan: Vi har pratat om att jag sätter mig i en låda av rädsla och där försöker jag lösa det här problemet som inte finns på ett sätt som inte går. Min tolkning på ” på ett sätt som inte går” är att det aldrig kommer ta slut.

Caroline: Du kan aldrig lösa problemet egentligen med de metoder som du använder.

Jan: Det finns kanske inte ens ett problem.

Caroline: Nej tänk den.

Jan: Jag har jättesvårt för den tesen så vi får återkomma till det där. Bertil sa att jag behöver skilja på en påhittad och reell fara eller rädsla. En rädsla är ju känslan och faran är den faktiska situationen, det är två helt olika saker. Rädslan behöver inte ens vara sann.

Bertil sa att om jag inte tar tag i detta så kommer livet bara bli mer och mer tomt samtidigt som bankkontot ökar. Min spontana tanke var att det hade kunnat vara okej, nej det var det inte såklart.

Caroline: Hur ser det ut när livet blir mer tomt egentligen?

Jan: Jag njuter ju inte allt som jag skulle kunna njuta av.

Caroline: Jag tänker också att i och med att du inte övar det här med att njuta, att ha innehåll i livet som du vill ha så kommer den delen av hjärnan bli mindre och mindre så tillslut kommer du inte ens veta vad som saknas.

Jan: För mig handlar det mycket om jobb, det är där man skapar pengarna och tryggheten. Det har inte varit roligt att göra RikaTillsammans under 2022 under vissa delar. När jag började RikaTillsammans kunde jag känna ett driv i att göra ett inlägg kring ett visst ämne.

Jag tänkte inte att jag måste ha med en disclaimer, se till att det inte är en investerings rekommendation, att det inte finns någon intressekonflikt. Man börjar inte en blogg genom att anlita en juristfirma.

Caroline: Nej.

Jan: Man tappar glädjen. I mitt fall är handlar det om att vara duktig i skolan så att du kommer in på ett bra gymnasium, var duktig på universitetet så att du får ett bra jobb. Det är väl kanske inte så konstigt med två föräldrar som har flytt från Tjeckoslovakien och där de fick kämpa super mycket, det har smittat över på mig. Självvärdet kommer i prestationen och i görandet.

Vi har pratat mycket om att ha empati både för sig själv och i detta fallet för mina föräldrar. Jag har blivit placerad i den här lådan av rädsla av mina föräldrar, av kärlek.

Caroline: Ja visst. Jag blev placerad i samma låda.

Naturen försöker balansera

Jan: Vi pratar mycket om att naturen försöker balansera.

Caroline: Inom vilket sammanhang?

Jan: Gaser exempelvis. Naturen strävar efter balans. Det är lite roligt om man flyttar det i sidled så sa Karl Ljung i början av 1900-talet att vi tenderar att gifta oss med en person som har löst våra omedvetna problem för att det ska bli balans.

Caroline: För en själv ja.

Jan: Och för helheten.

Caroline: Jag vet inte om man tänker på någon helhet.

Jan: Man tänker inte alls.

Caroline: Man är attraherad av det man själv inte har kan man säga.

Jan: Du och jag är väldigt olika i många avseenden samtidigt som vi är väldigt lika.

Vi matchar i kreativitet, önskan om frihet, autenticitet.

Caroline: Originalitet också även om du nog inte skulle säga att du är originell.

Jan: VI matchar på lekfullhet, prestigelöshet och massa annat.

Caroline: Sen är det vissa saker som vi inte alls matchar på, där vi inte förstår varandra riktigt.

Jan: Du är väldigt nyfiken, det är inte jag. Jag upplever att jag är bättre på att leda saker.

Caroline: Vissa saker. Har någon skadat sig i vår familj då är inte Jan ledaren, då är jag den som leder.

Jan: Absolut.

Du har vissa värderingar i livet som gör mitt liv jätterikt men som jag är skit dålig på och det är exempel det här med harmoni, familj, relationer.

Caroline: Jag fattar inte att du menar att jag är bättre på relationer.

Jan: Det är ett långt separat samtal. Ta exempelvis relationen till våra barn, du är magisk på det. Där du får träna är ju i relationer med andra människor som inte är nära. Jag är duktig på externa relationer men jag är inte så bra på interna relationer.

Det fanns inte utrymme för känslor

Caroline: Man söker sig till det man inte har.

Jan: Balans.

Caroline: Man strävar efter balans.

Jan: Det intressanta är min bror, han körde inte alls skolracet. Om jag var pluggisen så var han killen som var populärast i klassen. Min bror har spelat mycket poker och är väldigt duktig på det.

Jag har ändå läst 120 hp matematik på högskolan. Jag var och tittade på när min bror spelar poker, hans statistik beräkningar i huvudet var fantastiska. Han har inte pluggat på universitetet men det är inget problem med hans mentala förmåga.

Caroline: Han är väldigt smart.

Jan: Jag tror att det handlar om att naturen balanserar.

Caroline: Er två?

Jan: Naturen balanserar även inom familjen. Naturen balanserar även inom relationer.

Caroline: Du menar att den rollen inom er familj som pluggis var redan upptagen?

Jan: Ja. Sätt det då i perspektivet att pappa dog, då fanns det inte utrymme för känslor.

Mammas strategi var att hon skulle hålla ihop, hon skulle vara stark. Jag valde att jag inte skulle ställa till med besvär, jag skulle också vara stark. Min bror valde en helt annan väg.

Caroline: Han behövde balansera upp er styrka och präktighet.

Jan: Vi har alla de här basala känslorna, ilska, skam, rädsla, kärlek. Problemet är att jag har blivit rädd för de här känslorna. Rädslan är för mig att något sådant här kan hända igen, mattan kan ryckas undan. Pengar blir då ett medel för att tillgodose ett behov av trygghet i mitt fall. Om jag kan skaffa pengar så blir det som att jag skaffar trygghet, problemet är att det inte finns någon gräns.

Lekfullhet, bus och spontanitet

Jan: Ekonomisk oro är en oro för framtiden. Blir jag av med oron för framtiden så kommer allt annat också följa med.

Caroline: Många positiva effekter menar du?

Jan: Ja och kanske behovet av mindre pengar. Man kan lägga tryggheten i något annat. Vad är din tanke?

Caroline: Jag fick en sådan impuls att du och jag ska resa någonstans, detta kan ju vara när barnen är lite större och inte är med. Så ska vi ha typ 100 dollar på fickan och vi ska klara oss i två veckor, då kan man inte förlita sig på pengarna. Det är helt andra kvaliteter som krävs för att klara sig utomlands utan pengar, vad händer då.

Om man simulerar en situation där man inte har den tryggheten som pengar kan ge. Vad behöver man använda för förmågor då?

Jag hörde om någon som gjorde detta. Jag blev attraherad av det för jag tror att det kommer komma fram jättecoola förmågor eller sidor hos en själv.

Jan: Jag blir inte attraherad av det.

Caroline: Jag kan bli attraherad av det på ett annat plan än att vi ska utmana oss själva.

Jan: En av de värderingarna som jag vill motionera under 2023 är lekfullhet, bus och spontanitet. Att kunna säga till Freja att imorgon reser vi till Budapest. Istället för att nu när vi ska åka till Rom under sportlovet så är allt redan planerat.

Caroline: Du blir trött på din trygghetsnarkomani där. Du vill motionera din värdering lekfullhet och spontanitet med en annan typ av resa. Gör det, det är en slags övning.

Jan: Ja att utsätta sig lite. Ibland försöker jag kontrollera det här fortet. Innan hade vi en månadsutgift extra, sedan hade vi tre månaders utgifter extra.

Caroline: Ja gränserna har flyttats fram hela tiden.

Om man inte pratar om det som väcker känslor så blir det som spöken i garderoben

Jan: Jag tänkte på det nu vid skalvet i Turkiet. Om det fanns någon där motsvarande mig som byggde fort så gick du plötsligt från en tidshorisont på kanske några år till en tidshorisont på några timmar.

Caroline: Ja.

Jan: Jag fattar att på något sätt är den här grejen att försöka kontrollera grejer en illusion.

Caroline: Ja det är en illusion.

Jan: Jag tror att det för mig handlar om att ställa mig de här frågorna:

Vad skulle tilltala min kreativitet/ min fantasi? Vad skulle jag må väl av en stund?

När jag pratade med Bertil så sa han att i början handlar det om att identifiera det, man behöver inte ens agera på det. Man känner efter en sekund kring vad man egentligen skulle vilja göra just nu, sen behöver man inte alltid agera. Jag kanske skulle vilja ta en glass eller läsa cornucopias blogg eller någon annan impuls.

Det skiter sig inte, jag har byggt ett bra fort och kan lämna det en liten stund utan att det händer något.

Caroline: Jag tror att om du nu testar att göra de grejerna som får dig att må bra så övar du på den muskeln. Det är en väldigt bra grej att öva på.

Jan: Jag fick också i uppgift att prata med min bror och min mamma.

Caroline: Vad ska ni prata om?

Jan: Jag upplever att jag inte minns så mycket från min barndom.

Bertils tes var att om man inte pratar om det som väcker känslor så blir det som spöken i garderoben.

Caroline: Det är jättebra, jag håller med. Jag har nog en massa spöken som hela tiden håller på. Jag har nog heller inte fattat att man ska prata om dem. Med det sagt när jag träffar min ena syster eller styvfar så vill jag så gärna prata om saker men det är som jag vet, det är inte säkert att de vill.

Jan: De kanske tror att du inte vill.

Caroline: Det är sant, man får prova.

Jan: Min överlevnadsstrategi blev att prestera och vara duktig så att det går bra. Det kom krav och förväntningar, man skulle ha bra resultat på proven och man skulle anstränga sig. Jag har dessutom tränat de här musklerna efteråt, att skapa resurser och lägga kuddar. Det har blivit den här cocktailen som kanske inte är så skön. To be continued.

Caroline: Vi behöver ha de här avsnitten, det är bara så.

Jan: Vad tar du med dig?

Caroline: Att man behöver prata om det som har hänt en annars blir det spöken i garderoben.

Jan: Något jag kommer komma ihåg från 2023 sen, det är metaforen med fortet.

Det blev så uppenbart vad jag håller på med, att jag kan unna mig.

Caroline: Jag måste säga att jag nog är mer praktiskt estetisk än vad jag har trott och att jag har sett ned på det.

Jan: Spännande. Stort tack till dig som har lyssnat.

Jan och Caroline Bolmeson

12 mars, 2023

Den här artikeln publicerades söndagen 12 mars klockan 14:57 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Personligt med Jan och Caroline, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.