Så kan det vara. Var hittar jag aktieportföljen? Jag tänkte främst på fondportföljen här, den som ju kallas för RikaTiIlsammansportföljen.
RikaTillsammansportföljen är inte en fondportfölj, det är en stay-rich portfölj med ungefär 25% aktiefonder, 25% guld och resten räntor/bankkonto.
Aktieportföljen heter globala barnportföljen och den finns här, den har gjort 50% plus senaste 5 åren då OMX30 gjort dryga 30% plus. Den har tom 10% räntepapper också.
Det är inte överdrivet svårt om man jobbar annorlunda än småsparare i snitt, via en aktiv strategi. Majoriteten av småsparare är inte aktiva, de byter fonder väldigt sällan eller aldrig. Majoriteten ligger också i lågavkastande indexfonder eller globalfonder. Är man aktiv har man redan här en mycket stor fördel mot snittet av småsparare.
De professionella förvaltarna är låsta vid regelverk och tröghet om de har ett stort kapital att förvalta. De kan inte hux flux ändra inriktning och strategi, inte lätt gå likvid eller byta marknad, viktning etc. De måste följa fondens strategi och marknadens regler. Som resultat av detta kommer deras fond att prestera olika bra över tid.
Jag som småsparare är inte låst av något av detta utan kan ändra om precis hur jag vill. Jag kan gå likvid, jag kan byta marknad, jag kan ändra på precis vad som helst när som helst. Jag kan hoppa mellan fonderna med bästa momentum och utnyttja de perioder där vissa fonder går oerhört mycket bättre än marknaden som helhet. Jag behöver inte pricka rätt varje gång ens, det räcker att jag prickar hyfsat rätt över tid. Med alla dessa fördelar jag har som privatsparare mot en enskild fondförvaltare blir omkostnader för köp/sälj helt irrelevanta i sammanhanget.
Det är rimligt att tro att det är möjligt att göra det så ofta att man lyckas bättre än index över tid. Med de antaganden och fördelar jag skrev om ovan. Fler och fler har insett detta och lyckas, trots det du säger som bygger på felaktiga antaganden, ofta helt överdrivna via referenser till forskning som inte på något sätt är relevant för en aktiv strategi (momentum eller motsvarande).
Bägge ligger ju runt +50% på 5 år så det ändrar inte mina slutsatser på något sätt. Globala barnportföljen har just nu +52% på 5 år, sharpekvot 0,20
Jag har c:a +200% och Sharpekvot c:a 2,6.
Majoriteten ligger i aktiva fonder, de borde få samma resultat som en aktiv strategi då. Finns även fond i fond som skulle lösa det problemet, men inte heller de har visat sig överavkasta.
Stämmer inte för hedgefonder. Inte heller de överpresterar.
Du behöver träffa både in och ut rätt, det är svårt nog för att inte ge ett statistiskt övertag. PPM är ett bra exempel där majoriteten av de som gör aktiva val underpresterar.
De flesta är trots allt inte speciellt aktiva på PPM. Under 2019 var det 3,9% av alla personer som bytte. De bytte i snitt 2 ggr/var. Jag kan vara betydligt mer aktiv än så och redan där ha en stor fördel mot de som är “väldigt lite aktiva”.
Förutsatt att det är en fördel att byta. Vilket forskningen visat att det inte är. Alltså har du ingen fördel.
Svepande argument. Vilken forskning visar det för PPM? Varför skulle det inte vara en fördel att löpande byta till bättre fonder under året? Du kommer inte att hitta någon forskning som säger det, eller hur?
1 gillning
Varför skulle det vara bättre? Du kan inte titta på en fonds tidigare prestanda och dra slutsats att den kommer gå bättre kommande tid p.g.a. det. Det saknas korrelation mellan kommande prestation och tidigare prestation. Se här och här.
Helt fel i ett kortare perspektiv. T.o.m. Premiepensionsmyndigheten själv säger att om man väljer fonder baserat på de som gick bäst året innan så kvarstår den fördelen i snitt i ett år i alla fall. Men fördelen kvarstår i ännu högre utsträckning om man istället tittar på momentum baserat på kortare historik om 1 månad eller 3 månader, löpande. Du hittar ingen forskning som vederlägger det. Alltså som vederlägger en aktiv bytesstrategi. Du kan byta varje vecka om du så vill på PPM.
Nej, det stämmer oavsett tidsperspektiv. Om du inte anser det får du visa forskning som stödjer det du säger.
Du hävdar här något. Peka ut vilken forskning som stöder att exemepelvis historik på 1 eller 3 månader inte har en korrelation med ökad framtida avkastning närmaste veckorna/månaderna. Jag behöver inte bevisa något jag inte påstår. Du påstår att du har stöd i forskningen men jag kan inte se att du har stöd mot det case jag beskriver, exempel.
En gång i månaden:
- Se vilka fonder som går bäst baserat på historik, 3m eller 1m bakåt (exempel)
- Byt till dessa, ev. med tillämpning av viss restriktivitet så att man inte byter onödigt ofta
- Repetera
Jag hittar ingen forskning som visar på att detta ger en fördel men väldigt många har sett det via egna erfarenheter. Du hävdar att forskningen säger att detta inte skulle fungera. Då ligger bevisbördan på dig.
Jag har gett dig två referenser som motbevisar det du påstår.
Du hävdar att mina referenser inte motbevisar det du påstår.
Nu vill jag ha referenser som stödjer det du påstår. Bevisbördan ligger på dig att bevisa att det du säger stämmer. Kommentarer om folks erfarenhet duger inte.
Jag har tittat på bägge dina referenser. De uttalar sig bara om hur fonder presterar ett år framåt. Jag pratar alltså om mycket kortare perioder och bara utgående från de som var högst presterande när historiken studerades. Din forskning säger faktiskt inget alls om det case jag beskrev. Så du har fel här.
Hittar inte länken nu men Premiepensionsmyndigheten visar på att ända upp till ett år kvarstår fördelarna med om mam väljer fonder baserat på vilka som gick bäst året innan. Och kurvorna visar tydligt att fördelen (självklart) är större i närtid, vilket talar för att om man väljer fonder baserat på historiken 1 månad eller 3 månader så kvarstår fördelarna åtminstone närmaste tiden i hög utsträckning, tills man byter igen. Och man kan som sagt byta varje vecka på PPM om man så vill.
1 gillning
Eftersom Du redan har gjort en del av det jag tänker göra i år, så skulle det vara intressant att veta ungefär hur många fonder Du har och hur ofta Du bytte under förra året (om det nu varit representativt).
En annan fundering är att indexkramarna säger vi kämpar emot världens samlade ekonomiska expertis och vetenskap… De är ju aldrig överens, så jag lyssnar till deras olika ståndpunkter och försöker värdera deras argument för att själv sedan välja intresseområde och förvaltare av en bra fond med ett bra momentum.
Innan du lämnar forskningsreferenser på det du påstår ser jag ingen anledning att diskutera detta mer.
Jag tycker det är orimligt att jag ska behöva lämna referenser om forskningsstöd men du inte ska behöva göra det. Det tror jag vi båda är eniga om.
Jag strävar efter max 5 fonder per depå men det kan vara fler eller färre beroende på vad som finns att tillgå. Eftersom det är olika utbud på Avanza, Nordnet, PPM etc. så kan det förstås bli lite olika fonder.
Utvärderar nästan varje dag och byter vid behov, kanske en eller ett par fonder i månaden i snitt.
Forskningen man åberopar är inte på något sätt tillämpbar på det sättet jag beskrev. Man får gå till källan för forskning och se exakt vad man studerat och vilka slutsatser man dragit. Jag har hittills aldrig hittat någon forskning som är giltig på fallet att man väljer bästa fonderna löpande på kortare historik om några månader. Dock hävdar “indexkramarna” att så är fallet men ännu har jag inte sett att detta stämmer.
Jag behöver inte bevisa något, jag ser med egna ögon att min metod fungerar. I år har jag fått en avkastning på motsvarande två årslöner från årsskiftet på den metoden. Det är inget bevis förstås men en mycket fin indikation på att det ser ut att fungera så här långt. Det räcker för mig.
Jag hävdar inget och behöver sålunda inte heller bevisa något. Dock ifrågsätter jag när man hävdar att forskningen säger si och så när den inte gör det, den visar oftast något ganska snävt och så generaliserar man detta till att det i alla hörn skulle peka på att man inte kan slå index över tid. Det är helt fel, det gäller bara under vissa snäva förhållanden, inga sådana förhållanden är alltså tillämpbara på “vår” metod.
Det jag menar med att lägga sig platt är ju att man väljer att flyta med strömmen, man lägger ingen energi på att lyckas bättre. Man har ju ingen aning om hur det ska gå och man gör inget för att kontra om det går dåligt. Som privatsparare har man ju möjlighet att hoppa mellan marknader och fonder precis hur ofta man vill och kontra att fonderna går olika bra över tid. Det skulle jag säga är att inte lägga sig platt.
Återigen, jag säger inte att det är fel “att lägga sig platt” och acceptera det som marknaden ger i snitt. Men det är inget för mig, jag vill mer än så.
Absolut, alla vill inte vara lika aktiva och jag gillar det. När man gick i skolan kunde vissa välja att flyta med och få godkänt betyg, kanske lite mer än så, med minsta möjliga ansträngning. Jag ville ha bra betyg så jag var mer aktiv med läxor etc. Man väljer själv och jag ser likheter med hur väl man lyckas med sin avkastning.
Det finns olika strategier och olika sätt att tillämpa dessa på. Det är en blandning av tur och skicklighet. Jag har valt strategier som har en hel del bedömningar som bygger på erfarenhet. Det kan gälla att vissa marknader är mindre stabila, går man in i en viss marknad så tenderar den lätt att vända ner igen och man får gå ur. Omvändningen för andra. Man kan hänga med i nyheter, man kan göra egna bedömningar. Man kan titta på fonders innehav, man kan göra TA på innehaven eller hela fonden. Massor av saker kan man ta in. Ibland går det ändå tokigt för det händer hela tiden saker man inte kan förutse. Ibland går det extra bra, “tur” eller så hade man lagt upp det bra för att öka chansen att det skulle gå extra bra. Som det där med Stenmark (ironi) om att ju mer man tränar, desto mer tur har man. Även sådant kommer in förstås. Jag bryr mig inte om vilket så länge strategin fungerar.