Fyra-hinkar-modellen 2026

Fast det har ingen betydelse om jag år 9 ska köpa en bil eller leva av pengarna. oavsett vilket borde jag rimligtvis ta samma risk. :slight_smile:

Jag vet, men det betyder inte att jag tycker det är en bra metafor

Sinnesfriden ja. Ser fram emot den :slight_smile:

Kanske skulle jag istället uttryckt mig kring att man aldrig slutar investera eller alltid fortsätter ta risk istället för att säga att man inte går i mål, andemeningen är den samma. Man har en hög med stålar som man känner sig hyfsat säker på ska räcka i 30 år förutsatt att man investerar dem hyfsat smart till rätt risk.

Det handlar inte om att inte vara nöjd eller ha tillräckligt men få har väl lyxen att veta att man med 100% säkerhet kommer ha exakt den köpkraft man tänkt sig 30 år bort?

Eller för att exemplifiera:
“Nu har jag nog för att klara 30 år, jag slutar “gambla” sänker “risken” och plockar ut alla pengar från börsen och lägger dem i madrassen i rummet som jag hyr på den gamla bensin och tändsticksfabriken”

Man går liksom inte i mål och slutar ta risk utan man fortsätter ju ta risk hur man än vänder och vrider på sig, gäller att göra det med eftertanke :slight_smile:

1 gillning

Jag tycker att jag förklarat väl både hur jag tänker och hur principen är upplagd, samt att det finns STOR flexibilitet att anpassa efter egen önskan så att hink-modellen faktiskt fungerar för alla.

Nu tycker jag vi vänder på steken, hur tycker DU att en modell för att investera från start till rikedom (för att undvika det känsliga ordet mål) ska se ut då?

Det var någon på forumet som skrev för länge sedan att om du inte vet när du ska använda pengarna är 50/50 en bra fördelning. Det tycker jag är ett bra synsätt för slutfasen, som jag befinner mig i, ”Förvalta-fasen vid pension”, och med tre hinkar. Bufferthinken, eller ballasthinken som jag gillar att se den som, som håller skutan på rätt köl. Sedan Bevarahinken med Lysa 50/50 och guld och så en Tillväxthink med huvudsakligen indexfonder. För varje år som går för jag över en årsutgift från Tillväxthinken till Bevarahinken, så den tömmer jag långsamt med stigande ålder.

2 gillningar

The first bucket strategy was developed by financial planning pioneer Harold Evensky in 1985. This was a two-bucket approach with a cash bucket holding five years of retirement spending, and a longer-term investment bucket consisting mostly of stocks. When the stock market performed poorly, withdrawals were taken from the cash account to avoid selling stocks in a down market, and when the stock market did well withdrawals were taken from the investment bucket, and investments from this bucket were also sold to replenish cash

The most prominent advocate for bucket strategies is Christine Benz, director of personal finance at Morningstar. The particular strategy she advocates is a three-bucket strategy – two years of retirement withdrawals in cash, an intermediate bucket of five or more years of spending held mostly in bonds, and a longer-term bucket held mostly in stocks. Again the strategy is to use cash when stocks are down and utilize the longer buckets they have performed well. This approach keeps an allocation balance between the two longer buckets.

Källa

Såklart finns det varianter på ovan, tex som

1.*- Bucket 1: Cash for today.**

This is your everyday spending pool. It usually holds one to three years of living expenses in high-interest savings accounts, term deposits, or other short-term cash investments. The goal here isn’t to chase yield but to provide stable and reliable income.

2.*- Bucket 2: Income for the medium term.**

This bucket serves as a bridge between your immediate needs and your long-term goals, holding funds you might need in the next four to six years. Typical investments here might include bonds, conservative funds, fixed income, or dividend-paying stocks. Its role is to generate steady income and, when needed, top up bucket 1.

3.*- Bucket Three: Growth for the long term.**

This is where equities, growth funds and alternatives reside. Its purpose is to compound, counter inflation, and protect against longevity risk. When markets are strong, gains are harvested here to refill the other buckets. When markets fall, it remains untouched, and you draw from your safer options.

Källa

Eller denna (som jag hänvisat till många gånger i denna tråden)

Det som alla exempel ovan ovan har gemensamt är att de är just pensionsstrategier där det centrala är att man beaktar just tidshorisonten för uttag och anpassar sin risk utefter detta. Dvs “bucket approach” var (och är) i huvudsak en pensionsstrategi

Sen kom RT varianten :backhand_index_pointing_down: som inte är olik de ovan.

Skillnaden mot de andra pensionsstrategierna var att RT modellen skulle gälla som modell både före och efter pension. Och nu har modellen landat i att det fortfarande är en hink modell men att tidshorisonterna inte längre är applicerbara när man är i fire/pension, alltså det hinkmodellen ursprungligen var designad för.

Jag tycker det är lite märkligt att jag får jobba så hårt för att förklara vad jag tycker skaver här.

Svaret har redan presenterats i tråden:

(Get rich har jag inga invändningar mot, det är stay rich som jag anser glidit iväg från hur modellen var tänkt att fungera och nu (i mina ögon) är en något märkligt mix som inte längre har något gemensamt med de ursprungliga “bucket approach” pensionsstrategierna )

Sen tycker jag det är relevant att ifrågasätta och utmana om hinkstrategin är det bästa pension/fire upplägget eftersom

The asset allocation chosen will have a much bigger impact on outcomes than whether or not a bucket strategy is used

och

I have seen claims that bucket strategies can reduce sequence of returns risk or have been shown to increase a portfolio’s longevity. It might seem logical that a strategy designed to avoid selling stocks in down markets should provide superior financial performance. However, there’s no evidence to support such claims. They depend on an assumption that year-to-year stock returns are negatively correlated, whereas the historical data shows virtually no correlation.

If bucket strategies provide peace of mind and help clients stay with their long-term plans, then that is a positive benefit.

Det tycker jag ryms inom RT upplägget. Det är ju i princip Fall 2 som jag gav ovan.

Kanske med lite väl låg aktieandel i Bevara kapital hinken där jag väl hellre ser 50-70% aktier eftersom den fylls på hela tiden från Tillväxthinken i ett fall som du beskriver

Upplägget bjuder ju upp till allehanda egna anpassningar, vilket jag ser som styrkan. Alla har ju sina individuella behov

Jag har läst ditt inlägg två gånger men fattar inte vad det är du vill ändra på i @janbolmeson bildspel. Du får kanske vara mer konkret på vad som är fel i bildspelet?

:scream:

Jag utgår från att Jan förstår, jag tror inte jag kan skriva det på fler sätt. Jag och Jan diskuterade dessutom samma sak i tråden nedan där han bekräftade att han förstod (och vid tidpunkten höll med). Undrar Jan över något är min erfarenhet att han frågar själv :slight_smile:

Nu orkar jag inte mer. Kommer nyfiket lyssna på avsnittet. Kanske kommer några missförstånd rätas ut och kanske kommer jag se något perspektiv som jag just nu missar.

Jag fattar fortfarande inte riktigt problemet men ska över till Jan och prata om det. Han kanske kan förklara för mig :sweat_smile:

Jag tycker bildspelet täcker även det scenario som du kanske menar ska vara huvudscenariot dvs …

Medan min utgångspunkt är ”stay rich” portföljen dvs

  • upp till 5 årsutgifter i buffert
  • 25 årsutgifter eller mer i typ 60/40 (plus minus säg 10%)
  • (Tillväxt och lekhink valbart)

… som grundutförande och speciellt för de som kanske inte har mage eller marginaler att hantera börsnedgångar i pension/FIRE.

Som jag skrivit flera gånger så menar jag dock på att RT hink modellen lätt anpassas till andra scenario - som ditt - med mycket kapital i tillväxthinken. Inget problem i min mening.

För mig så utvecklar vi tillsammans i denna tråden det som blir RT hink modellen vilket inte slaviskt måste följa varken Nick M eller Ted Oakley (som väl tillskrivs ”stay rich” portföljen)

Det viktigaste för mig är

  1. Att en helt oerfaren med rimligt låg risk tolerans och kapacitet kan applicera RT modellen utan att det går åt pepparn för hen
  2. Att erfarna med andra riskprofil lätt kan anpassa modellen för sina behov dvs ha mycket i Tillväxthinken och t.o.m. helt skippa Bevara kapital hinken (som jag vet en del gör och är trygga med det)

Jag tycker RT modellen täcker allt detta redan. Vi får se vad Jan tycker :man_shrugging:

2 gillningar

När forumet goes IRL.

6 gillningar

Kommer onekligen att blir ett intressant avsnitt. @janbolmeson gjorde en del beräkningar för lite typfall som normal svensken mm. som var en ögonöppnare för mig :sweat_smile:

Beroende på vad man räknar in i sitt kapital och andra livsval så kan det slå rejält på hur mycket risk man behöver ta, många behöver nog ta rätt mycket mer än vad jag trott.

Tack Jan för nya insikter :+1:

1 gillning

Tack själv för att du tog tiden att komma förbi! :heart:

Känner att det är lite tillbaka till ritbordet :joy:

1 gillning

@JFB och ni andra, roade mig med att sätta ihop en liten kalkyl utifrån hinkarna för att se hur det slår. Så här tänker jag at att det ser ut för en snittsvensk hushåll i ca 45 års åldern.

Utgår från ganska normala siffror för en snittsvensk. 30.000 netto per person i hushållet. Har 60.000 SEK i månaden. Sparar / Amorterar 5.000 SEK per månad. Hhar således årsutgifter på ca 660.000 SEK. Stort sparande för att vara snittsvensk (median: 70.000 SEK på ISK). Större än snittsvensken i buffert med 50.000 SEK.

Låt oss titta på lite grafer utifrån resultatet.

Fördelning aktier och räntor

Trots stort ISK på 400.000 SEK så är ränteandelen jättestor. För att ens komma till 50/50 krävs ytterligare 2.2000.000 SEK i en ren 100% aktieinvestering.

Fördelning per tillgångsslag

Det är framförallt inkomstpensionen och boendet som ställer till det och drar ner risken. Tjänstepensionerna som vi i detta fallet utgår fårn är i aktietillgångar försöker balansera.

Fördelning per hink

Omräknat till årsutgifter, kanske det mest relevanta

Jag tänker att räkna i årsutgifter är ett ganska praktiskt sätt. För då vet man som en tumregel att när man har ca 25-33 årsutgifter, då borde man kunna klara sig på att leva på kapitalet enligt Bengens 4%-regel.

Volymviktad totalavkastning nedbruten per hink

Vi kan här räkna ut den volymviktade avkastningen på hela kapitalet.

Extrapolering av årsutgifterna de kommande 25 åren (fram till pension för 43-åringen)

Här blir det intressant att grovt extrapolera årsutgifterna från den förra grafen de kommande 25 åren för det är då personerna i exemplet går i pension. Sedan är det ju mellan tummen-och-pekfingret eftersom t.ex. de aktie-tunga tillgångarna borde växa mest och därmed dra upp den volymviktade avkastningen över tid.

Fördelning per hink i procent

Fördelning tillgångsslag per hink

Jag tänker att man kan dra ganska många intressanta slutsatser.

  • En typiskt svensk / svenskt hushåll kommer i princip aldrig komma över 50% aktier om man inkluderar alla tillgångar.
  • Förmodligen detta @RicardNylund menade med “släpp taget om handbromsen” för jag som pillar med räntor även i kapitalet utanför bostad / pension - det är ju idiotiskt (typ som i bilden köra räntor i tillväxthinken). :exploding_head:
  • De flesta har förmodligen en större riskkapacitet - förmåga att bära risk - än vad de tror. Tittar man isolerat på sitt ISK blir det lätt att gå fel och tycka man har 100% aktier, men tittar man på helheten ser det ju annorlunda ut.
  • En snittsvensk på detta sätt kommer nå sina 25 årsutgifter vid 69-ish. Förmodligen tidigare eftersom utgifterna dessutom borde gå ner. De är konstanta i exemplet.

De typiska invändningarna kommer att bli:

  • Ta inte med boendet - rimligt tänker jag om man tänker att det är obelånat och man avser inte använda kapitalet i det och bo kvar, typ att det ska gå i arv till nästa generation.

  • Ta inte med pensionen - fast det är ju också ganska orimligt eftersom pensionen är ju en stor del av den framtida inkomsten som definitivt behöver hanteras utifrån ett aktie- resp ränteandelssparande.

Det som jag ska fundera över helgen på:

  • Om man funderar på 25x regeln (bengens 4%-regel) så säger den att 25 årsbelopp i ett 55/40/5-sparande kommer generera en årsutgift om året. Men det måste ju ändå bygga på någon slags förväntad avkastning tänker jag. Men den verkar oklar när jag söker på den.
5 gillningar

Här är utkast på kalkylen. Den är inte färdig, utan jag släpper den med avsnittet. Just nu väldigt mycket i experimentstadie. Tänk på att du måste göra en kopia för att kunna använda den.

4 gillningar

Bill Bengens metod bygger väl på historiska resultat och inte en prognos för förväntad framtida avkastning?

Sen är 55/40/5-fördelningen något som används i senaste boken. Jag tror inte han redovisar varför han just använder denna fördelning. Det var något jag funderade på när jag läste den.

Men i intervjuer efter att boken släpptes berättar Bengen att han gjort nya undersökningar med 65/30/5 som kan ge bättre resultat.

1 gillning

Som jag fattat det efter att ha läst boken så använder han standard index men nämner dem inte explicit. Han nämner bara tillgångsklasserna nedan samt att han gör historiska simuleringar för en pensionär som gått i pension varje kvartal sedan 1926 dvs knappt 400 utfall baserat på historiska data.

  • 55% aktier jämför fördelat på Large, Mid, Small, Micro Cap i USA samt International stocks. Så 11% vardera. Hård US tilt alltså. Här kan man ju gissa att han använder S&P500, Russel indexen osv.
  • 40% obligationer. US intermediate bonds dvs typisk målduration i fonder 4-5 år.
  • 5% treasury bills dvs 0-1 år

Så som jag fattar det, det är inte antaganden utan faktisk utveckling han använder med portföljen ovan för att komma fram till SWR 4,7% i senaste boken.

OBS den gäller dock bara när Shiller PE är under 24 så med nuvarande 40+ så ger han ingen rek på SWR.

Simuleringen görs över 30 år så han säger väl inte hur många årsbehov man behöver utan mer att man kan ta ut X% ur portföljen och att den överlever i 30 år oavsett portföljstorlek.

Aktieandelen. I portföljen säger han kan få variera mellan 40-70% beroende på risktolerans och kapacitet.

Som jag fattar hans bok så ingår bara tillgångar i någon typ av fondlösning alltså 401K pension, Roth IRA pension, samt privata investeringar.

Inte kapital i boende. Inte social security. Om man lägger in dessa tillsammans med portföljen som mer räntetillgångae så lär aktieandelen sett på totala kapitalet blir bra mycket lägre kanske 25-35% gissar jag. Kanske ungefär där typsvensken hamnar?

Amerikanska boenden är väl inte direkt billiga och social security är inte insignifikant om man arbetar hyfsat många år.

2 gillningar

Det jag funderar på är…

När jag körde en massa Montecarlo simulering med pension och bostad i kapitalet så landade jag i att 50/50 (med allt kapital) var ganska optimalt. Såklart innebär det att vissa portföljer måste vara 100/0 (tex min utdelningsportfölj, pensioner som tas ut sent mm mm).

För vår del var det ganska lätt att uppnå 50/50 kanske pga våra unika omständigheter dvs många år utomlands dvs förhållandevis lite bundet i lågavkastande pensioner (inkomstpension, förmånsbestämd, Trad) och vad jag tror förhållandevis lite uppbundet i bostad (som jag räknar som ränta för det är inte börs åtminstone)

Jag fattade igår när du räknade att många nog kan ha svårt att ens komma över 40% aktier sett på totala kapitalet (inkl alla pensioner och kapital i bostad)

Å andra sidan, det är ju många både förtidspensionärer, ålderspensionärer och kanske även en del FIRE folk som klarat sig bra på 60/40 i placeringsbart kapital dvs kanske 30-40% aktier inräknat alla pensioner och bostadskapital.

Om vi sedan betänkte att aktieexponering i pensioner är ett relativt nytt fenomen (senaste 25-30 åren) … är det ett då stort problem om aktieandelen på totala kapitalet skulle vara ”låga” 30-40%? :thinking: Många har klarat sig fint på det tänker jag.

Eller finns det orsak till att mer aggressivt skrämma upp aktieandelen så mycket det bara går med maxbelåning på både bostad och portföljer man kan belåna på? :thinking:

Jag vet inte men funderar väl på att göra lite fler Montecarlo för egen del :sweat_smile:

2 gillningar

Ja, eller som att göra motorn som ska ta dig i mål om 30 år till “valbar” :slight_smile:

Nu tror jag du är inne på något väldigt viktigt. Skillnaderna i resultat mellan olika studier handlar mycket om vilken avkastning tillgångsslagen haft som ligger till grund för studierna.

Tror man behöver fundera på vilken räntemiljö som legat till grund för resultatet och fundera på huruvida denna räntemiljö är representativ för framtiden utifrån hur räntenivån ser ut idag. Vi vet kanske inte exakt vad som komma skall, men vi vet hur det ser ut just nu och hur mycket nedsida respektive uppsida det rimligtvis finns.

Relativt god avkastning från räntefonder → Man kan ha lägre andel aktier och ändå överleva utan att tömma portföljen.

Relativt låg avkastning från räntefonder → Man behöver högre andel aktier för att inte gå tom på 30 år.

(Sen kan man ju också fundera kring aktiers framtida avkastning jämfört med historisk…och hur det också kan påverka fördelningen)

Räntefonder kan sänka risken för SORR (= man tvingas (tidigt) sälja stora andelar av ett tillgångsslag som gått ner i värde.) Men för mycket räntefonder leder istället till risken för att portföljen ska avkasta så pass dåligt att den istället går tom innan man tänkt sig eller att man inte får den levnadsstandard man tänkt sig.

Det är ju här som hink-strategin har sin styrka och enkelhet tycker jag. Man funderar kring hur lång en rejäl sättning rimligtvis kommer vara. Man funderar sen på hur mycket pengar man totalt behöver under denna period och pytsar ut det i hinkar där man tar rätt risk utifrån när man förväntas behöva använda dem…i syfte att skydda “tillväxthinken/motorn” som i min mening alltid bör bestå av 100% aktier på 10+ års horisont.

Man behöver inte skydda “tillväxthinken” helt och hållet men om man kan undvika att sälja i de värsta nedgångarna är nog mycket vunnet. Att dimensionera utifrån wors case scenario kan nog kännas tryggt men introducerar då kanske istället risken att avkastningen blir för dålig i det långa loppet.

Med en buffert hink på 3 år och en “bevara värdet” hink på 7 år finns alla möjligheter att bygga ett individanpassat tillräckligt stort skydd för “tillväxthinken” som är motorn i sparandet (oavsett fas).

För mig är hink-modellen framför allt en tankemodell som hjälper att dimensionera räntedelen hyfsat rätt genom att man tänker igenom vilka risker som finns och hur man på bästa sätt ska skydda sig mot dem. Jag tror det kan ge ett skydd mot att må kasst och göra betende misstag att man tänkt igenom scenarion och förstår hur det hänger ihop.

Sen om man väljer att pytsa ut det i 3 olika hinkar eller sätta allt i en tex 70/30 är inte avgörande för slutresultatet,

3 gillningar

Du försöker flyga x-wing och jag försöker lära mig cykla.

Det du vill att hinkstrategin ska göra är 10x mer avancerat än det jag vill att den ska göra.

Jag vill kunna prata privatekonomi med min respektive utan att nämna aktier, tillgångsslag, swr, sättningar eller avkastningsrisk.

Du har uppenbarligen tillräckligt bra koll för att själv följa en hinkstrategi som du är påläst om. Eller hitta svagheter i densamma. Jag letar fortfarande sätt att spara hundralappar på ett taktiskt medvetet sätt som är accepterat i hushållet.

Ser du spelplanen och hur vi står på olika sidor och tittar på samma match? Min poäng är att bildspeletw aldrig kommer passa alla, eller ens försöka vara en grafisk illustration av en perfekt teoretisk modell.

8 gillningar

@Demmagog - jag tänker att målet är att skapa en samsyn och få en modell att ta avstamp i, inte ge facit eller en modell som fungerar för alla i alla situationer.

Målet är som vanligt tillräckligt bra. Ungefär som med rikedomstrappan. Inte perfekt, alls hade åsikt men ändå skapade den rätt mycket värde.

1 gillning

Det var det jag försökte förmedla också, och ”du” i mitt förra inlägg var riktat till @GetOut, vilket kanske inte framgick tillräckligt tydligt.

2 gillningar

Bra exemplifierat utifrån ett helhetsperspektiv. Tror det finns många som med relativt säkra Inkomster och avsättningar i trad tjänstepension, stor summa i ägt boende ligger lägre i risk än vad som är rimligt utifrån balansräkningen vilket visas i hinkarna. Såklart behöver man kunna hantera volitaliten men kan ändå vara bra att genom tex allmän pension och ägande i bostad klarar de flesta av ett större risktagande i privat sparande utan att totala kapitalet påverkas så mycket vid nedgång tex. Gillade särskilt volymviktad avkastning som jag använt själv i många år. Blir väldigt tydligt att om målet är att maximera avkastning bör inte kapital låsas i lågt avkastande tillgångar som Sparkonto, bostad etc. Ser fram emot avsnittet! För mig är det här vad hinkarna syftar till dvs hitta rätt risk för att nå sina mål utifrån sina ekonomiska förutsättningar.

1 gillning