Nja det är precis lika svårt att välja bort förlorarna.
Sen verkar du bortse från det att avkastningen mellan olika bolag på börsen är extremt snedfördelad.
Det är typ 95% av alla aktier som underpresterar index, medans 5% slår index. Därför är det fruktansvärt svårt att välja bort förlorare och inte riskera att missa en av de stora (och väldigt få) dragloken avkastningsmässigt. Samtidigt extremt svårt att plocka ut bara dragloken.
Därför är det så otroligt svårt att slå index med stockpickning över lång tid. Att gära det med tur är ganska många som gör, men fler som förlorar. Över tid sållas tur bort och kvar är många förlorare och några få vinnare.
Vi har nog tittat på olika tidsserier i så fall för det är inget jag känner igen från svenska börsen. Jag förhåller mig nog lite hälsosamt skeptisk till att det skulle vara en generell sanning, men jag lär mig gärna mer om du kan bjuda på data.
Ett problem med finansiell data är att alla inblandade i marknaden är så vansinnigt enögda att de ser ett affärsvärde med minsta lilla bit kunskap eller data de sitter på. Som privatperson är man hänvisad till de små datamängder man själv kan skrapa ihop. Hade detta varit inom naturvetenskap eller teknik så hade källdata till tidernas begynnelse varit en självklarhet, såväl av entusiaster som etablerade aktörer som Nasdaq. Men icke. Därför har vi såna här diskussioner, som borde vara ointressanta.
Jag har också svårt att tro att detta stämmer. I år har t.ex. index på Stockholmsbörsen gått upp ca 6%. Det finns 200 bolag som haft bättre avkastning än så, dvs mer än hälften. Därmed inte sagt att samma bolag kommer slå index igen nästa år.
Avsnittet ni länkar till handlar ju om fonder och hur många aktivt förvaltade fonder som konsekvent slår index år efter år. Det är ju något helt annat än hur många aktier som slår index ett enskilt år.
Nu börjar svaren bli lite väl raljanta. Artikeln är inte “smockfull” med referenser. Det finns totalt tio stycken varav endast en(!) har mer information än efternamn och år. Inga titlar, inte ens tidskrift. Att hitta referensen bakom denna ledtråd låter sig knappast göras.
Artikeln nämner inte heller något som ens är i närheten av uppgiften hur många aktier som slår index. Inte ens något som är i närheten av detta. När artikeln nämner att slå index är det för att säga att det visst går att slå index. I övrigt var detta en mycket lång artikel som inte har något med ämnet att göra.
Ja, 20% var ganska mycket större, fyra gånger så mycket. Artikeln nämner dock inget om hur det ser ut på motsvarande nedsidan. Artikeln saknar helt data tyvärr men har i alla fall en intressant referenslista. (En av dessa, Belsenbinder, skulle kunna vara källan till 5%-påståendet. I så fall tror jag det är ett missförstånd, den artikeln tittar på annan data.)
Noteras bör också att Morningstar-artikeln inte räknat på aktierna som ingår i indexet. Det belyser verkligen att det är vanskligt att svara på annat än man har data på. Det verkliga värdet kan vara högre.
Jag har bara sparat stockholmsbörsens storbolagslista från öppna källor de senaste åren. Det är därför jag är nyfiken på var du har kollat. Som jag skrev ovan tycker jag det är obegripligt svårt att hitta öppen finansiell data. Jag delar gärna med mig av det lilla jag har men jag vill också lära mig något. Det tycks dock inte vara rätt forum för det.
Jag ser ingen mening med att försöka samla data själv. Det är lättare att kolla akademisk forskning på området.
Jag ser heller inte att Stockholmsbörsen är tillräckligt stor andel av aktiemarknaden för att vara relavant att vara den enda datan man inkluderar i en sådan hypotesprövning.
Ett exempel från Psychology of Money, kap 6 “Tails, You Win - You can be wrong half the time and still make a fortune.”.
Författaren hänvisar i sin tur till "The Agony and the Ecstasy: The Risks and Rewards of a Concentrated Stock Position, "Eye on the Market, J.P. Morgan (2014).
“J.P. Morgan Asset Management once published the distribution of returns for the Russell 3000 Index — a big, broad, collection of public companies — since 1980.²¹ Forty percent of all Russell 3000 stock components lost at least 70% of their value and never recovered over this period. Effectively all of the index’s overall returns came from 7% of component companies that outperformed by at least two standard deviations. That’s the kind of thing you’d expect from venture capital. But it’s what happened inside a boring, diversified index. This thumping of most public companies spares no industry. More than half of all public technology and telecom companies lose most of their value and never recover. Even among public utilities the failure rate is more than 1 in 10.”
…
“Forty percent of the companies in the index were effectively failures. But the 7% of components that performed extremely well were more than enough to offset the duds. Just like Heinz Berggruen, but with Microsoft and Walmart instead of Picasso and Matisse. Not only do a few companies account for most of the market’s return, but within those companies are even more tail events. In 2018, Amazon drove 6% of the S&P 500’s returns. And Amazon’s growth is almost entirely due to Prime and Amazon Web Services, which itself are tail events in a company that has experimented with hundreds of products, from the Fire Phone to travel agencies.”
Most common stocks do not outperform Treasury Bills. Fifty eight percent of common stocks have holding period returns less than those on one-month Treasuries over their full lifetimes on CRSP. When stated in terms of lifetime dollar wealth creation, the entire gain in the U.S. stock market since 1926 is attributable to the best-performing four percent of listed stocks. These results highlight the important role of positive skewness in the cross-sectional distribution of stock returns. The skewness in long-horizon returns reflects both that monthly returns are positively skewed and the fact that compounding returns itself induces positive skewness. The results also help to explain why active strategies, which tend to be poorly diversified, most often underperform.
Ett tillägg är också att det då bara rör sig om ett årtionde och därför inte blir lika extremt.
Skulle man titta på längre tidsperioder skulle det nog belysa poängen ännu mer(?).
Akademisk forskning; ja. Blogartiklar med en verkshöjd strax över chatgpt: nej.
Precis som jag skrev ovan så förvånas jag över den låga kvaliteten på data och ett utbrett ointresse för att återupprepa resultat. Artiklar som inte går att upprepa är inte värt elektronerna som de lagras på. Det är inget man behöver göra själv, men förutsättningarna måste finnas där, så att åtminstone andra har möjlighet.
Värdet av att sätta sig på höga hästar och slå andra i huvudet med löst tyckande och anse att tillsynes kontroversiella uttalanden är självklara att de inte behöver motiveras framstår åtminstone utifrån som högstadiets sociala samspel i miniatyr.
Jag håller med dig fullt ut. Jag hoppas det framgick ovan.
Ja, fullt troligt. Artikeln du länkar ser ut att vara densamma som används som källa till Morningstar-artikeln. Den besvarar inte samma fråga som i tråden ovan, men ser ut att vara på riktigt. Jag ska läsa den noggrannare. Synd att inte heller den har någon data att bjuda på.
Menar du att det är det är kontroversiellt att noterade aktiers avkastning är kraftigt snedfördelad? Aldrig hört att det skulle vara speciellt kontroversiellt.
Har du något stöd för att avkastningen är fördelad i alla fall hyfsat jämt? Eller är det bara löst tyckande?