Vanligaste totalavkastningen för en enskild aktie är -100 %…

RikaTillsammans #254 | Anledningar till att inte direktinvestera i enskilda aktier - Del 5 i vår serie "Just. Keep. Buying."

I flera år har vi tjatat om att inte försöka leta efter nålarna i höstacken utan att mycket hellre köpa hela höstacken i form av alla aktier, i alla länder, i alla sektorer i alla storlekar. Idag går vi genom exakt hur lönlöst det är att investera i enskilda aktier och hur oddsen är emot en.

Dagens avsnitt är en fristående fortsättning på vår serie utifrån Nick Magiullis bok ”Just. Keep. Buying.”. Precis som vanligt tar vi avstamp i boken, försvenskar och dyker ner på djupet – denna gången i vetenskapliga studier och rapporter.

Det finns framförallt två argument mot att investera i enskilda aktier. Ett finansiellt och ett existentiellt. Det finansiella argumentet bygger på flera vetenskapliga studier bl.a. Barras (2010), Bessembinder (2018, 2020), SPIVA m.fl. Dessa forskare har undersökt långa tidsperioder på börsen och bland annat konstaterat följande fakta:

  • Fler än 9 av 10 professionella förvaltare slår INTE en billig indexfond/fondrobot (läs: höstacken) över lång tid (30 år)
  • Fler än 8 av 10 fonder slår inte ens index på en kort horisont om 10 år.
  • Professionella förvaltare är bättre än småsparare på överprestera mot index vilket leder till att småsparare är ännu sämre än proffsen (vilket är logiskt).
  • Endast ca 4 % av alla aktier står för hela uppgången på börsen
  • Experter har mindre än 50 % rätt i sina förutsägelser om framtiden på marknaden

Men det som stack ut för mig dagens avsnitt var de senare studierna av Bessembinder som konstaterade:

  • 96 % av alla enskilda aktier slår inte en lågrisk räntefond
  • 4 % av alla enskilda aktier stod för all överprestation mot en räntefond
  • Fem företag stod för 10 % av hela uppgången
  • Avrundat till närmsta 5 % så är den vanligaste livstidsavkastningen (=totalavkastning) för en börsnoterad aktie -100 %, dvs total förlust
  • Av 28 853 bösnoterade aktier mellan 1950 – 2009 så finns 22 469, dvs 78 procent, inte längre kvar på börsen.
  • Globalt stod 947 av 63 105 aktier för det totala värdeskapandet, det vill säga mindre än 1.5 procent

Den svåra frågan till följd av det finansiella argumentet: ”Kan jag vara säker på att plocka ut de där fåtalet vinnarna (4 %) när proffsen inte klarar det?”

Det existentiella argumentet berör svårigheten att ens utvärdera huruvida man kan vara säker på att det var skicklighet och inte tur om man väl väljer en vinnare. I sport kan man på en timme se om någon är duktig på basket eller schack, men det går inte på en timme identifiera en duktig investerare. Särskilt eftersom utfallet till så pass stor del beror på slump.

Hur ska man ens kunna bevisa att man är bra på det? Särskilt när det knappt ens går att bevisa efter 5 eller 10 år. Vi tar upp många exempel på kända förvaltare eller fonder (t.ex. TIN Ny Teknik) som i flera år hade bra utveckling, men som nu i maj 2022 ligger efter en vanlig global indexfond. Se gärna bildspelet för alla graferna.

Det är självklart helt okej att investera i enskilda aktier för skojs skull. En hobby får ju lov att kosta pengar då det ger andra mervärden. Men om man är seriös kring att tjäna pengar och leva på dem, så är vår rekommendation att investera basen i globala indexfonder / fondrobot, ha de enskilda aktierna i en lekhink och framförallt konstant mäta och utvärdera sina enskilda innehav mot index.

Tack för denna veckan och framförallt tack till dig som gör dessa avsnitt möjligt via Patreon,
Jan och Caroline

PS. För dig som funderar på vad man ska investera i istället om man inte ska ta enskilda aktier, rekommenderar vi avsnitt #99 eller avsnitt #238. Eller om du vill gå direkt till lösningen – då är det en fondrobot som t.ex. LYSA (annonslänk).

Tips! Bästa kreditkortet är enligt oss Komplett-kortet. Det är kostnadsfritt, ger 1 % bonus och andra fördelar*.
(*) Rekommendationen förutsätter att du betalar hela räkningen i slutet av månaden. Läs mer

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det här avsnittet använde vi ett bildspel. Du kan bläddra genom bildspelet om du vill få en snabb överblick över innehållet. Du kan även bläddra genom det i samband med att du lyssnar på avsnittet som podd.

Följ diskussionen i RikaTillsammans-forumet

I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik tråd där vi diskuterar det här avsnittet. Följ diskussioen i tråden:

I forumet kan du även ställa en fråga, få svar, hjälpa andra och träffa likasinnade. Välkommen. 🙂

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela artikeln

Jan: Varmt välkommen, idag är det dags för avsnitt 254. Titeln på dagens avsnitt är ”Investera inte i enskilda aktier”. Detta är del 5 i vår fristående serie som heter ”Just keep buying”. Inspirationen kommer från Nick Maggiulli och hans blogg som heter Of Dollars and Data, han har skrivit en bok med namnet ”Just keep buying”. Det känns mer aktuellt än någonsin nu när vi är i början av en börskrasch där svenska börsen är ner 25%.

Nick har ett existentiellt argument och ett finansiellt argument för varför man inte ska investera i enskilda aktier. Jag har inget emot enskilda investeringar eller aktieinvesterare men jag har en grej mot ”stock-picking” som huvudsaklig strategi för småsparare. Jag är själv med i aktiespararna och barnen är med i unga aktiesparare.

Det är helt okej att investera i enskilda aktier som hobby och för att synda. Jag syndar ganska rejält, det kan man se på forumet. Tanken är inte att man ska göra det med hela sitt sparande utan med en liten del.

Caroline: Många gör säkert det i sin lek hink.

Jan: Nu i maj 2022 så har vissa sektorer på börsen har blivit total slaktade, speciellt allt som har med tillväxt eller teknik att göra. Jag kan rekommendera diskussioner på forumet där man både kan få tröst, man kan också läsa om hur man kan investera i en börsnedgång.

Caroline: Det är superbra.

Jan: Det finns jättemycket värde i forumet just nu. Tack till dig som hänger i forumet och som gör det möjligt. Anledningen till att vi kan göra de här avsnitten där vi fördjupar oss i studier och böcker är tack vare RikaTillsammans på Patreon.

Stort tack till dig som sponsrar oss där och som gör det möjligt att lägga tid vecka efter vecka på lite längre avsnitt. Vi har digitala träffar på Patreon, varje onsdag har vi en träff men sedan har vi också tematräffar. Det är blandat med konkreta tips till mer kontextuella ämnen.

Köp tillgångar som har naturlig avkastning

Jan: Det är ett kapitel i boken som Nick har döpt till ”Think like an owner and buy income-producing assets”. Vad är det man ska köpa? Köp tillgångar som ökar din inkomst, tänk som en ägare. Nick berättar om en av världens bästa judotränare som heter Wally Jay, han säger så här:

“The biggest mistake is for an instructor to teach exactly the way he was taught. Once a teacher said to me, ‘All of my boys fight like me.’ Then when we got on the mat, not one of his students could beat one of mine. Not one. So, I told him that he had to individualize his instruction.”

Du kan inte lära ut en metod till alla, något som passar en person behöver inte passa en annan. Det går inte att ge samma strategi till folk som har olika risktolerans. Det handlar om att bygga ihop sitt sparande på ett sådant sätt som passar en själv.

Nick delar upp det i tillgångar som ger en naturlig avkastning vilka är: aktier, räntor, bankkonto, mark, skog, fastigheter, onoterade bolag, eget företag.

Mixen av de här kommer alltid att vara individuell. Över tid kan man räkna med att aktier ger 8% avkastning, räntor kan ge 2–3%, bankkonto 0–1%, skog kan ge kanske 2-5%, fastigheter kan ge dig mellan 5-7%, onoterade bolag kan ge den högsta avkastningen 15-20% för det bolaget som det går vägen för. Alla de här har sina fördelar och nackdelar, är man inte intresserad så är det aktier i fonder och räntor som gäller.

Tillgångar som inte ger en naturlig inkomst är exempelvis konst, vin, guld och krypto. Det är saker man ska ha en väldigt liten del av.

Caroline: Ja.

Jan: Nu tänkte jag att vi skulle gå vidare och prata om det som dagens avsnitt ska handla om.

Investera inte i enskilda aktier

Jan: ”Don’t Buy Individual Stocks”, Nick skriver så här:

” Buying individual stocks and expecting to outperform is like flipping a coin. You might succeed, but even if you do, how do you know it wasn’t just luck?”

Vi har pratat om det här i många avsnitt så det blir lite repetition men lite nytt. Nick skriver vidare så här:

“Battling emotions is just the tip of the stock picking iceberg. I know because I used to pick stocks years ago as well. In addition to the emotional difficulties, you also have to deal with periods of underperformance and the possibility that you don’t actually have any stock picking skill”.

Många av oss som investerar I indexfonder har en bakgrund i stock-picking. Vi går till att bli passiva utifrån ett aktivt val. När man är nybörjare brukar man få tipset att köpa indexfonder, sen börjar man stock-picking, sen efter 10–15 år så är man tillbaka på indexfonder. Man är tillbaka av helt andra anledningar än när man började med indexfonder i början av sin karriär.

Caroline: Man kanske inte ens var på indexfonder i början utan man bara köpte någon aktie.

Jan: Gå in på forumet så kan man se hur mycket som handlar om ekonomisk oro. Jag själv är -70% på en enskild aktie, det känns skitjobbigt.

Tips! Bästa kreditkortet är enligt oss Komplett-kortet. Det är kostnadsfritt, ger 1 % bonus och andra fördelar*.
(*) Rekommendationen förutsätter att du betalar hela räkningen i slutet av månaden. Läs mer

Det finansiella argumentet mot enskilda aktier

Jan: Nick fortsätter med att skriva:

“As a result, I’ve since given up picking individual stocks and I recommend that you do the same. But my reasoning for why you shouldn’t pick individual stocks has evolved over time.
Originally, I gave up on buying individual stocks because of what I will call the financial argument. It’s a good argument and one you may have heard before, but it pales in comparison to the existential argument against stock picking”.

Caroline: Detta ska bli intressant.

Jan: Jag tänker att vi börjar med den finansiella motiveringen till varför man inte ska köpa enskilda aktier. Nick skriver så här:

“The traditional argument against stock picking (the financial argument) is one that has been around for decades. It goes as follows: since most people (even the professionals) can’t beat a broad index of companies, you shouldn’t bother trying”.

Jan: Där finns det en hel mängd studier, jag tanker att vi ska ta några nedslag. Barras gjorde en studie 2010 som konstaterade att 99,6 % av professionella fondförvaltare inte slår index över 30 år. Enskilda år är det ganska enkelt att slå index men om du tittar över en längre tidsperiod då är det väldigt svårt. Hur ska man kunna välja ut den fondförvaltaren som kommer slå index? Det är större sannolikhet att man kommer välja någon som inte gör det.

Caroline: Ja.

Proffsen tjänar pengar på småspararnas bekostnad

Jan: En rapport som har kommit från något som heter SPIVA, de gör olika index. Vad de gör löpande är att de jämför alla aktivt förvaltade fonderna med de olika indexen som de tar fram. Man kan googla på SPIVA så kan man se illustrerade rapporter.

Om man tittar på amerikanska fonder de senaste 10 åren så har 83 % av alla Large Cap fonder underpresterat mot en indexfond på S&P500. Tittar man på Europa är det ungefär samma siffror, 83% har inte slagit ett S&P Europe 350 index. De här siffrorna går ner för varje år man lägger på.

Caroline: Ja det är fler som inte slår index.

Jan: Tittar man på småsparare så finns det massa studier som visar att småsparare generellt är sämre än professionella fondförvaltare. Det är skillnad på proffs och småspararare, proffsen tjänar pengar på småspararnas bekostnad genom fondavgifter.

De flesta aktiva strategier underpresterar mot index

Jan: En av de största och mest kända studierna på senare tid är skriven av Henrik Bessembinder. Han ställde sig frågan, ”Do stocks outperform treasury bills?” Dvs är aktier en bättre investering än räntepapper? Han släppte studien 2018 där han konstaterar att 4 % av alla aktier på den amerikanska börsen förklarar hela uppgången på aktiemarknaden mellan 1926 – 2018.

Caroline: Vilka aktier är det?

Jan: Jag kommer ta några exempel. Fem företag (Exxon, Apple, Microsoft, GE och IBM) står för 10 % av hela uppgången på hela börsen.

Caroline: Jag vill nästan pausa men vi fortsätter. Man vill titta på vad som har hänt de senaste 80 åren. Vad kommer hända de kommande 80 åren? Det har man inte någon aning om.

Jan: Bessembinder skriver så följande:

” The results also help to explain why active strategies, which tend to be poorly diversified, most often underperform,” says Bessembinder, who found that the largest returns come from very few stocks overall — just 86 stocks (26 168) have accounted for $16 trillion in wealth creation, half of the stock market total, over the past 90 years. All of the wealth creation can be attributed to the thousand top-performing stocks, while the remaining 96 percent of stocks collectively matched one-month T-bills”.

Caroline: Vad betyder nu detta?

Jan: 86 aktier av 26 168 mellan 1926–2018 stod för hälften av all värdeökning. 1000 aktier stod för 100%, resten slog inte T-bills. Detta är anledningen till att de flesta aktiva strategier underpresterar mot index.

Caroline: Hur mycket är de här T-bills?

Jan: Ca 2 % per år.

Det är svårt att veta vilka vinnarna är

Caroline: Bessembinder fortsätter:

” The degree to which stock market wealth creation is concentrated in a few top-performing firms has increased over time and was particularly strong during the most recent three years (2018-2020), when five firms accounted for 22% of net wealth creation. These results should be of interest to any long-term investor assessing the relative merits of broad diversification vs. narrow portfolio selection”.

Jan: Det blir dessutom färre och färre bolag som står för större och större andel av vinsten. Det är väldigt svårt att veta vilka de här vinnarna är.

Caroline: Ja verkligen. Varför blir de färre och färre bolag? Köper de upp den kunskapen som de behöver i sitt företag och ackumulerar in det de behöver för att växa.

Jan: Jag vet inte. Min upplevelse är att saker bara accelererar och går fortare. Skulle du för 50 år sedan göra en global produkt så tog det ganska lång tid och kostade mycket pengar. Idag kan du i princip lansera globalt från dag 1 via internet. Jag skulle säga att det handlar om hastighet, saker går mycket fortare idag än vad de gjorde förut.

Risk som man inte får betalt för

Jan: För några år sedan så gjorde ett amerikanskt fondbolag som heter Blackstar Funds en studie som heter ”The capitalism distribution”. De undersökte alla amerikanska bolag mellan 1983–2006 och då konstaterade de att 20% av alla bolag förlorade 75% eller mer av sitt värde.

39% av alla aktier gick back och 20% var en signifikant vinnare. Det intressanta är att kolla hur de stod sig mot index, hur går de mot ett amerikanskt Russel 3000-index. 64 % av alla aktier hade lägre totalavkastning än index. 36 % slog index och 6 % överpresterande dramatiskt.

Om vi tittar på en annan studie av Bessembinder, en global studie från 2020. Totalt tittade han på 63 105 aktier från 42 länder över 30 år (januari 1990 till och med juni 2020). Fördelning av hela uppgången, 5 bolag stod för 11% av hela värdeökningen i aktieperioden.

De 5 bolagen är Apple, Microsoft, Amazon, Alphabet and Tencent. Top 1,5% av bolagen (947) stod för 100% av uppgången. Hälften av alla aktier slog inte räntefonder (56,6 % av USA och 61,3 % globalt).

Då har man tagit på sig en massa risk som man inte får betalt för.

Du kunde lånat ut dina pengar till staten, den enda gången jag inte får tillbaka det som staten har sagt är om staten går i konkurs och det är i princip riskfritt.

7 av 10 aktier slår inte index

Jan: Om vi sammanfattar i någon slags tumregler. 4 av 10 aktier förlorar du pengar på. 7 av 10 aktier går du plus på men du kommer förlora mot index. 2 av 10 aktier förlorar 75+ % av sitt värde. 2 av 10 aktier står för hela uppgången.

4 av 100 aktier slår index med mer än 500 %. 5 av 10 aktier försvinner från börsen inom 10 år. Det vanligaste resultatet för en aktie är -100 %.

Caroline: Att den förlorar hela sitt värde?

Jan: Om hälften av aktierna dör inom 10 år då är det inte konstigt att det vanligaste utfallet kommer vara -100%.

Caroline: Nej.

Jan: Men det tänker man inte på.

Caroline: Från en investerares syn så vill man inte ha det.

Jan: Det är helt sjukt när man tittar på det statistiskt.

Missade du tech-tåget? Ingen fara…

Jan: Jag startade en tråd i forumet för några dagar sedan som heter så här ”Missade du tech / ny teknik /X-tåget för 3 år sedan? Ingen fara din indexfond har nu gått bättre”. Vi pratar alltid om ångerns tempel, att man skulle ha köpt något men inte gjorde det.

Caroline: Nu kommer det ett rant.

Jan: Jag har plockat ut lite exempel från tråden.

Om vi tar TIN Ny teknik vs Länsförsäkringar Global Index. Köpte man den när TIN Ny Teknik startade så överpresterande den massivt under 2021, tittar vi idag 9 maj så är Länsförsäkringar Global indexnära förbi. Det var en stor uppgång och en stor nedgång.

Caroline: Länsförsäkringars fond har bara tuffat på.

Jan: Ja den är skittråkig.

Caroline: Jag tänker inte att den är tråkig, jag tänker att den är som en sköldpadda.

Jan: Om vi tar Spiltan investmentbolag vs Länsförsäkringar Global Index de senaste 5 åren är det samma sak där. Spiltan har i perioder över presterat men idag med ett 5 år perspektiv så hade du haft samma mängd pengar i båda fonderna.

Tittar vi på ARK Innovation vs Länsförsäkringar Global Index, när det var på topp gav ARK 5 gånger pengarna vs Länsförsäkringar Global indexnära. Idag har Länsförsäkringar haft en större uppgång än ARK totalt sätt.

Caroline: Är det på senare tid som alla har gått ned så mycket?

Jan: Ja vi har haft en sektorrotation från tillväxt. Jag tänkte att dessa grafer jag visar är en tröst.

Caroline: Det kan det vara men det kan också vara lite nedslående.

Den breda indexfonden är över tid den som kommer vinna

Jan: SBB har varit superpopulärt, jag tror att det är 200 000 aktieägare på bara Avanza. Den ger månadsutdelning och gick som tåget 2021 men jämför du den med Länsförsäkringar Global indexnära så har den gått förbi nedåt.

Den breda indexfonden är över tid den som kommer vinna. Det visar på hur extremt svårt detta är även för professionella förvaltare. Om vi hoppar tillbaka till Bessembinder så skriver han så här:

” The results presented here reaffirm the importance of portfolio diversification, particularly for those investors who view performance in terms of the mean and variance of portfolio returns. In addition to the points made in a typical textbook analysis, the results here focus attention on the possibility that poorly diversified portfolios will underperform because they omit the relatively few stocks that generate large positive returns”.

Problemet är att får du inte med de här få aktierna som står för hela uppgången så kommer hela din portfölj underprestera. Det är mer sannolikt att du inte får med en av de här vinnarna än att du får med den.

Caroline: Jag blir helt snurrig av sådant här, jag börjar tänka på vart utvecklingen är på väg, det är både jobbigt och spännande. Samtidigt är det en tröst att jag kan lägga mina pengar i indexfonder och så är jag klar. Man kan roa sig med utvecklingen i sin lek hink.

Medianlivslängden för en enskild aktie är 7.5 år

Jan: Om vi kommer in på det här med att hälften av alla noterade bolag dör inom 10 år. Nick Magguilli skriver såhär:

“Of the 28,853 companies that traded on U.S. markets since 1950, 22,469 (78 percent) died by 2009. In fact, half of all companies in any given cohort of U.S. publicly traded companies disappear within 10 years.”

Jan: Detta är helt sjukt. Av alla aktierna på amerikanska börsen sedan 1950 så har 78% försvunnit innan 2009. Jag har inte tittat på det ifrån detta perspektiv innan. Bessembinder skriver följande:

“More than half of CRSP common stocks deliver negative lifetime returns. The single most frequent outcome (when returns are rounded to the nearest 5%) observed for individual common stocks over their full life- times is a loss of 100%.”

Jan: Jag tycker att det är bisarrt. Det vanligaste utfallet för en individuell aktie är att den ska förlora 100% av sin avkastning. Han fortsätter skriva:

“Of the 20 companies in the Dow Jones Industrial Average in March 1920, not a single one was still in the index 100 years later. Nothing lasts forever.”

Jan: Av de 20 största bolagen som var med i det största indexet så är inga av dem kvar 100 år senare.

Caroline: Det låter konstigt men visst. 1920 kanske man byggde räls, bröt kol och sådana saker.

Jan: Bessembinder skriver att medianlängden för en enskild aktie är 7 ½ år.

Caroline: Man blir helt stum alltså. Vad hände med alla dessa bolag och vad gjorde dem och vad bidrog dem till i samhället. Jag vill att man ska se spår ifrån den mänskliga drivkraften. När ett bolag dör så poppar det upp ett nytt bolag.

Man har oddsen emot sig

Jan: Bessembinder skriver:

” The results in this paper imply that the returns to active stock selection can be very large, if the investor is either fortunate or skilled enough to select a concentrated portfolio containing stocks that go on to earn extreme positive returns. Of course, the key question of whether an investor can reliably identify in advance such “home run” stocks or can identify a manager with the skill to do so, remains”.

Han skriver att en koncentrerad portfölj kan gå superbra men frågan är hela tiden om man på ett repeterbart, strukturerbart och systematiskt sätt kan hitta dessa homerun-stocks?

Den svåra frågan är om jag är säker på att jag kommer kunna plocka ut vinnarna när proffsen uppenbarligen inte klarar det, man behöver vara rak och ärlig med sig själv.

Tittar vi på Avanza så släpper de varje år hur det gick för den genomsnittliga avanzianen. Tittar vi på de senaste 12 åren så har i 9 av 12 år inte den genomsnittliga avanzianen klarat det. Som grupp verkar inte vi på Avanza klara att slå index. Om man tittar från det finansiella hållet så har man har oddsen emot sig.

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Det existentiella argumentet mot aktier


Jan: Nick har ett existentiellt argument som lyder:

” The existential argument against stock picking is simple, how do you know if you are good at picking individual stocks? In most domains, the amount of time it takes to judge whether someone has skill in that domain is relatively short”.

Om du tittar på någon som spelar basket så tar det inte mer än 10 min att se om någon är duktig eller inte. Kan du på 1 timme säga om du själv eller någon annan är en bra aktie investerare?

Caroline: Nej vad behöver jag titta på då?

Jan: Det går inte ens. När du investerar så kan det ta flera månader från att du tar ditt beslut och att du har ditt utfall. Han fortsätter med att skriva så här:

“How long would it take to determine if someone is a good stock picker? An hour? A week? A year? Try multiple years, and even then, you still may not know for sure. The issue is that causality is harder to determine with stock picking than with other domains. When you shoot a basketball or write a computer program, the result comes immediately after the action. The ball goes in the hoop or it doesn’t. The program runs correctly, or it doesn’t.

But, with stock picking, you make a decision now and have to wait for it to pay off. The feedback loop can take years. And the payoff you do eventually get has to be compared to the payoff of buying an index fund like the S&P 500. So, even if you make money on absolute terms, you can still lose money on relative terms”.

Du kan köpa aktier som har gått plus även om du har oddsen emot dig, men av dem är det många som inte slår ett globalt index. Vem som är den bästa investeraren har två helt olika svar beroende på när man ställer frågan.

Det är svårt att urskilja tur ifrån skicklighet

Caroline: Utfallet behöver inte ens ha med dig att göra.

Jan: Om vi tar gamestop som exempel, säg att du köpte aktier 2020 för att du trodde på det. Sen kommer Reddit in i bilden och det blir en markering mot finansbranschen och kursen rusar.

Du kanske tjänade pengar på gamestop, men hade det med din färdighet att göra? Nej.

Caroline: Jag kör sådan här second level thinking kan man säga. Nej men det har inte med mig att göra.

Jan: När du tittar på utfallet är det svårt att urskilja tur ifrån skicklighet. Nick skriver så här:

” Did the stock go up because of some change you anticipated or was it another change altogether? What about when market sentiment shifts against you? Do you double down and buy more, or do you reconsider?”

Jan: Vi har en lång tråd på forumet om en specifik aktie där vi har haft en tes om att den är felvärderad av marknaden. Vi köpte en ganska stor position nu under våren för nästan en halv miljon och just nu ligger vi 150 000 kronor back på 4 veckor. Det är skitjobbigt och jag vill stoppa huvudet i sanden.

För några dagar släppte Nordea och andra en uppdaterad analys av detta bolag, de fundamentala siffrorna ser bättre ut men så sänker de riktkursen. Hur tänkte ni nu? Alla de här känslorna kommer när en aktie går ner, det upplever jag som en uppenbar nackdel med att investera i enskilda aktier. Du har ett antal frågor som hela tiden dyker upp, har jag rätt eller fel? Vad vet andra som inte jag vet?

Caroline: Det skapar oro.

Jan: Jag upplever inte att jag har en emotionell stress när jag köper en indexfond. Den kommer aldrig rusa men den kommer aldrig göra stora förluster heller. Tids nog kommer de förmodligen slå resten. Han skriver vidare så här:

“These are just a few of the questions you have to ask yourself with every investment decision you make as a stock picker. It can be a never-ending state of existential dread. You may convince yourself that you know what’s going on, but do you really know?”

Vad tänker du?

Caroline: Jag har absolut stoppat huvudet i sanden när det gäller en sådan här grej för jag har tänkt att jag inte har någon aning.

Jan: Det är det som är skönt med en indexfond. Jag har ingen aning och det räcker. När du investerar i en enskild aktie kan du inte unna dig det. Jag har fått höra att det bara är loosers som håller på med indexfonder.

60% av överavkastningen på aktiemarknaden sker på få dagar

Jan: Utöver det vi har pratat om så kommer denna faktan. Bessembinder skriver detta:

“Savor and Wilson (2013) show that approximately 60% of the cumulative stock market excess return accrues on the relatively few days where macroeconomic announcements are made”.

60% av den ackumulerade överavkastningen på aktiemarknaden kommer på de relativt få dagarna när viktiga siffror släpps.

Caroline: Då blir börsen optimistisk.

Jan: Ja eller negativ beroende på hur siffrorna ser ut. Bessembinder skriver också:

“Lucca and Moench (2016) show that half of the excess return in US markets since 1980 accrues on the day before Federal Reserve Open Market Committee (FOMC) meetings”.

Halva överavkastningen på amerikanska marknaden sedan 1980 kommer de dagarna då FED har sina möten.

Det är jättesvårt att bevisa att man är duktig

Jan: Om vi fortsätter med Nicks existentiella argument igen, handlar det om färdighet eller inte när aktier går upp? För vissa människor är det ja. Han skriver:

“For some people, the answer is clearly, “Yes.” For example, in “Can Mutual Fund ‘Stars’ Really Pick Stocks?” researchers found that “the large, positive alphas of the top ten percent of funds, net of costs, are extremely unlikely to be a result of sampling variability (luck). In other words, 10% of people who pick stocks professionally do actually have skill that persists over time. However, this also suggests that 90% probably don’t”.

Vissa människor har absolut en färdighet. 10% av professionella fondförvaltare har en färdighet som sannolikt och resultat som inte beror på tur. Samtidigt finns det 90% av dem som inte gör det. Han fortsätter sitt resonemang:

” For argument’s sake, let’s assume that the top 10% of stock pickers and the bottom 10% of stock pickers can easily identify their skill (or lack thereof)”.

Vi har 10 % som vi kan säga är duktiga. De 10% i botten har ingen färdighet så då har vi identifierat topp 10% och sämsta 10%. Han fortsätter:

” This means that, if we choose a stock picker at random, there is a 20% chance we could identify their skill level and an 80% chance that we couldn’t!

Om vi har de här topp 10% och sämsta 10% som vi vet om. Har vi 100 fondförvaltare så är det 80% sannolikhet att vi kommer välja en fondförvaltare där vi inte kan säga någonting. Nick fortsätter:

” This implies that four out of five stock pickers would find it difficult to prove that they are good at stock picking”.

Det är jättesvårt att bevisa att man är duktig.

Varför spela ett spel där man inte kan bevisa att man är duktig?

Jan: Nick fortsätter sitt existentiella argument:

“And even if you are someone who can demonstrate their stock picking prowess (i.e., the top 10%), your issues don’t stop there. For example, what happens when you inevitably experience a period of underperformance? After all, underperformance isn’t a matter of if, but when. This is the existential crisis that I am talking about. Why would you want to play a game (or make a career) out of something that you can’t prove that you are good at?”.


Hänger du med på argumentet?

Caroline: Ja.

Jan: Även om jag är i topp 10% så kommer jag ha perioder där jag underpresterar. Du behöver ibland köpa det som är impopulärt eller köpa något som går ned för att göra de bra affärerna.

Vissa av de här strategierna som ska överprestera mot index kommer ha perioder av underprestation och de kan ta flera år. Nick kommer till den existentiella frågan, varför skulle jag vilja spela ett spel där jag inte vet eller kan bevisa att man är duktig.

Det behöver inte vara antingen eller

Caroline: Nick skriver visare så här:

“As a study by Baird noted, at some point in their careers, virtually all top-performing money managers underperform their benchmark and their peers, particularly over time periods of three years or less”.

Jan: Inom en treårs period så kommer de flesta underprestera. Han fortsätter:

” Just imagine how nerve-racking this must be when it finally happens. Yes, you had skill in the past, but what about now? Is your underperformance a normal lull that even the best investors experience, or have you lost your touch?”

Skitjobbig fråga eller hur? Hade jag färdighet? Har det ändrats?

Caroline: Man undrar vad som händer med de som förlorar sin touch.

Jan: Vad ska man göra? Väldigt få grejer slår en aktieindexfond över tid. Vill man ändå hålla på med enskilda aktier ja men gör det i en skyddad miljö. Det behöver inte vara antingen eller, man kan ha 90% i indexfonder och sedan har man 5–10% i det som vi kallar för lek hink.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Skilj på hobby och pengar som du behöver

Jan: Om du håller på med aktier för att tjäna pengar då är det jätteviktigt att mäta. Räkna ut avkastningen löpande, räkna ut den på årsbasis, titta på totalavkastningen och jämför sedan med den avkastningen med motsvarande index.

Har du en portfölj med svenska bolag då är det rimligt att jämföra den med exempelvis PLUS Allabolag Sverige som är en indexfond för Sverige. Har jag en portfölj med utländska aktier jämför då med exempelvis Länsförsäkringar Global indexnära.

Jag skulle också säga att man ska jämföra portföljen med Lysa, Opti eller någon annan fondrobot.

12 månader säger ingenting, 5–10 år säger mer men inte ens på 10 år kan man vara säker. För mig var det en av anledningarna till skiftet mot indexfonder för att jag hade en aktieklubb där vi mätte mycket. Efter 3 år började vi inse att vi inte slår stockholmsbörsen och då avvecklade vi aktieklubben och sedan dess har jag inte varit supersugen på att ha en stor portfölj med enskilda aktier för det viktiga sparandet.

Det var egentligen det som jag tänkte var syftet med dagens avsnitt. Vad tänker du?

Caroline: Jag tänker att jag inte är så sugen på enskilda aktier. Vad tänker du?

Jan: Jag hoppas inte folk blir nedslagna. Håll på med enskilda aktier för skojsskull, skilj på hobby och pengar som du behöver till din pension eller boende. Jag hade avrått ifrån att lägga det viktiga sparandet i någon slags koncentrerad portfölj av enskilda aktier.

Du kommer med en indexfond aldrig vara bäst men du kommer heller aldrig vara sämst.

Det kommer bli superspännande med diskussionen efter det här avsnittet. Vi rundar av, stort tack för att du följer oss och lyssnar. Jag hoppas vi ses på forumet och tack till dig som följer oss på Patreon och sponsrar oss och gör detta möjligt.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök