Hur mycket pengar behövs för att gå i pension? | Med räkneexempel

Del 3 i vår serie "Just. Keep. Buying." baserat på Nick Magiullis bok med samma namn

Tre av de svåraste frågorna inom privatekonomi är: 1) Hur mycket pengar behöver jag för att gå i pension? och 2) När kan jag gå i pension? samt 3) Hur mycket behöver jag spara själv?. I dagens avsnitt försöker vi ge ett inte perfekt, men tillräckligt bra svar på dessa frågor tillsammans med ett räkneexempel och några tumregler (t.ex. 4 procent-regeln).

Detta avsnitt är även en fortsättning i vår serie ”Just. Keep. Buying.” Som bygger på bloggaren Nick Magiullis bok med samma namn. Vi gör dock en försvenskning och variant på hans kapitel om pension eftersom det skiljer på pensionssystemen i Sverige och USA.

1994 publicerade William Bengen en studie som sedan blev kallad för 4-procent regeln eller Trinity-studien. Den gick ut på att en (amerikansk) pensionär med hög sannolikhet kan plocka ut 4 % av sitt kapital, justerat för inflation, i 30 år utan att pengarna tog slut. Det vill säga att vid ett belopp om 1 000 000 SEK kunde pensionären år ett ta ut 40 000 SEK, år två 41 200 SEK och så vidare utan att oroa sig.

Den här 4-procent regeln kan man räkna om via (4 % = 1/25) till:

Totalt behövt kapital = 25 * de årliga utgifterna

Tolkningen av ovan är att om du har årliga utgifter om 40 000 SEK, så behöver du 1 000 000 SEK. På samma sätt kan man räkna om det baklänges. Om du har 1 000 000 SEK som varje år avkastar 4 % så kommer du få 40 000 SEK i avkastning per år, vilket är samma som de årliga utgifterna. Fyra procents avkastning är också ett hållbart långsiktigt mål, t.ex. genom en portfölj på 50 % globala aktieindexfonder och 50 % räntefonder (eller en fondrobot (annonslänk) inställd på 50/50).

Samma princip om 25 gånger årsutgifterna kan med fördel räknas på pension, men där har man en stor fördel. Det är att alla vi som arbetar i Sverige har ett automatiskt sparande till pension genom vår skatt (18.5 % av lönen sätts av till pensionen). I grunden handlar det om att räkna ut differensen mellan det vi kommer få i pension och den utgiftsnivå som vi behöver.

I denna artikel och avsnitt försöker vi visa just det här. Ett förenklat – inte perfekt – men tillräckligt bra sätt att räkna på sin pension. Det finns säkert bättre sätt och om du har ett sådant, får du gärna kommentera i forumet, då jag ser det här som något vi kan hjälpas åt med tillsammans.

Jag rekommenderar även att läsa följande artiklar om pension som vi har skrivit som är värdefulla och ger ett lite annat perspektiv:

Vi har även många trådar på ämnet pension i forumet som är läsvärda. Framförallt förmodligen Sveriges bästa tråd om pension för företagare. Om du har frågor eller kommentarer, skriv gärna i forumet. 😊

Hälsningar,
Jan och Caroline

PS. Vi vill även puffa för vår RikaTillsammans-community på Patreon där du får extra-material (just nu 40+ avsnitt), inbjudningar till digitala träffar, tips på spekulationer till lekhinken och mycket mer. Samtidigt vill vi också säga tack till dig som stödjer och gör dessa avsnitt möjliga. Läs mer om Patreon-communityn.

Hur mycket pengar behövs för att gå i pension?

För att kunna svara på frågorna 1) Hur mycket pengar behöver jag för att gå i pension? och 2) När kan jag gå i pension? samt 3) Hur mycket behöver jag spara själv? så tänker jag att det är följande steg vi behöver gå genom. Dessa finns även illustrerade i bildspelet som du kan bläddra genom.

  1. Bestäm ”levnadsstandarden” genom att bestämma utgiftsnivån

  2. Ta fram framtida inkomster via minpension.se

  3. Räkna ut differensen mellan framtida utgiftsnivå och framtida inkomstnivå

  4. Räkna hur mycket kapital som behövs för att täcka differensen

  5. Experimentera med ränta-på-ränta-räknaren för att komma upp i kapitalet

  6. Ta hänsyn och korrigera för osäkerhetsfaktorer / göra scenarion och omfall

  7. Sätt igång planen och följ upp samt revidera den på årsbasis

Nedan följer ett exempel på hur det kan se ut för en påhittad person Anna. Det går självklart bra att göra olika scenarion med olika utgiftsnivåer. Det är något som vi även diskuterar senare i avsnittet.

Steg 1. Bestäm utgiftsnivån utifrån levnadsstandard

I vårt exempel så utgår vi från en så genomsnittlig svensk som möjligt. Säg hej till Anna:

  • Anna är 40 år gammal, vilket är lite yngre än snittsvensken på 42 år.
  • Hon tjänar som medianlönen i Sverige 2022 som är 32 400 SEK/mån
  • Det innebär en nettolön på 24 500 SEK
  • Anna sparar lite mer än 10 % av sin lön, det vill säga 2 500 SEK.
  • Hennes totala utgifter i dagsläget är 22 000 SEK/mån eller 264 000 SEK/år.
  • Hon har sparat ihop 100 000 SEK hittills exkl. boendet.

Hennes mål är att när hon går i pension så ska hon kunna ha samma levnadsnivå som idag. Det vill säga att om hon och hennes man, som tjänar exakt samma, kan ha en utgiftsnivå på 44 000 SEK/mån efter sparande, så kommer de leva gott i pensionen. Således har vi redan definierat svaret på steg 1.

Sidospår: Ekonomisk frihet (FIRE) baserat på totala utgifter

Om Anna hade funderat på FIRE, dvs. att bli ekonomiskt fri innan pension, så skulle hon behöva 25 gånger sin årliga utgifter, dvs. 6 600 000 SEK (=264 000 * 25). Tolkat som att om hon har 6,6 Mkr som varje år ger 4 % avkastning, så kommer hon få ut 264 000 SEK/år (=6,6 Mkr * 4%) som fördelat på 12 månader blir 22 000 SEK/mån.

För att vara på den säkra sidan brukar jag rekommendera dem som får ett stort arv, säljer sitt företag eller får en stor summa pengar på annat sätt att använda 5 + 25-principen. Den går ut på att du:

  • Sätter av 5 års utgifter på ett bankkonto med insättningsgaranti
  • Investerar 25 års utgifter i en fondrobot med inställningen 50 % aktier och 50 % räntor

Det kommer med stor sannolikhet att hålla dig ekonomiskt fri resten av livet på den utgiftsnivån. Hänsyn till inflation har man också tagit i det resonemanget. Alla andra pengar därutöver kan man placera exakt hur man vill, för de kommer aldrig spela någon roll för att klara vardagen. Ofta något som är uppskattat hos den andra parten som inte fått/skapat beloppet. I forumet har vi en del diskussion kring ovan, där vissa argumenterar att ovan är för defensivt, men jag är hellre ”safe than sorry”. Läs mer i forumet:

Kommentera gärna då det är en pågående diskussion

Fyra sparade kronor per månad i utgifter sänker det behövda totalbeloppet med 1 000 SEK

Om man leker lite med ovan så kommer man fram till att varje sparad månadsutgiftskrona leder till att man behöver 250 kr mindre i kapital, eller sagt på ett annat sätt:

Om du sänker utgifterna med 4 kr per månad så behöver du 1 000 kr mindre i totalt kapital.

Nu är jag ingen fantast av att sänka utgifterna, eftersom jag hellre fokuserar på att öka inkomsterna. Men det är ju självklart att man behöver spela både försvar och anfall.

Steg 2. Ta fram framtida inkomster via minpension.se

Nästa steg blir således att räkna ut skillnaden mellan framtida inkomster och utgifter. Eftersom vi redan har bestämt utgifterna till 22 000 SEK/mån behöver vi bara uppskatta de framtida utgifterna. Det vill säga att vi vill räkna ut det prickade fältet i vår illustration:

Hur kommer inkomsterna se ut i framtiden (det prickade fältet), utgiftsnivån har vi ju redan (streckade linjen)
Hur kommer inkomsterna se ut i framtiden (det prickade fältet), utgiftsnivån har vi ju redan (streckade linjen)

Det gör vi enklast genom hemsidan: minpension.se. Nedanstående bild är ett exempel på hur det kan se ut.

Skärmklipp från minpension.se för den allmänna pensionen från 70 år och livsvarigt
Skärmklipp från minpension.se för den allmänna pensionen från 70 år och livsvarigt

Eftersom Anna är påhittad, så får vi utgå från påhittade siffror. Du tar självklart dina siffror från ”summa före skatt” i bilden ovan för respektive period. Pensionsmyndigheten uppger att den genomsnittlige svensken kommer att få ungefär 60 procent av sin pension fördelat på:

  • 35 procent-enheter inkomstpension
  • 15 procent-enheter tjänstepension (tjp)
  • 10 procent-enheter premiepension (ppm)

I Annas fall gör vi således uppskattningen att hon får:

  • 19 800 SEK/mån innan skatt i perioden 65 år till och med 70 år.
  • 13 800 SEK/mån innan skatt i perioden 70 år och livsvarigt enligt bilden ovan.

Det vill säga att vi har räknat fram värdena enligt följande illustration (innan skatt):

Framtida pension enligt minpension.se (innan skatt) för Anna. Du tar självklart dina siffror från minpension.se.
Framtida pension enligt minpension.se (innan skatt) för Anna. Du tar självklart dina siffror från minpension.se.

Om vi tar hänsyn till 30 % skatt så blir det:

  • 19 800 SEK blir ca 13 800 SEK (=19 800 * 0,7) efter skatt
  • 13 800 SEK blir ca 9 700 SEK (=13 800 * 0,7) efter skatt

Jag noterade nu att det råkade bli samma siffror. Det vill säga att 13 800 SEK i period två är samma som den första siffran (19 800 SEK/mån) efter skatt. Det är en tillfällighet och kan bortses från. Poängen är att plocka fram dina totalsiffror för de olika perioderna (du kan ha fler än 65-70 och 70-livsvarigt) och räkna fram beloppet efter skatt. Om du har en pension över statlig inkomstskatt, glöm inte bort att ta hänsyn till den högre skatten (tumregel: 30 % upp till 50 000 SEK och därefter 50 % på alla inkomster över 50 000 SEK).

Steg 3. Räkna ut differensen mellan framtida utgiftsnivå och framtida inkomstnivå

Nu när vi har både en uppskattning av framtida inkomster och utgifter så kan vi räkna fram differensen, det som saknas. Det vill säga det röda området i illustrationen nedan:

Det röda området visar differensen mellan utgiftsnivån (streckad linje) och den förväntade pensionen i olika tidsperioder (blått)
Det röda området visar differensen mellan utgiftsnivån (streckad linje) och den förväntade pensionen i olika tidsperioder (blått)

I det här fallet har Anna bara två tidsperioder:

  • Period #1: 60 – 65 år
  • Period #2: 70 år till livsvarigt

Det här kan du naturligtvis anpassa (t.ex. pension vid 62 år) när du gör din beräkning. Det kan även vara som så att din pension är ”upphackad” i flera delar. Men vi utgår från Annas situation och beräknar differensen:

  • Period #1: 13 800 SEK/mån – 22 000 SEK/mån = -8 200 SEK/mån = ca -100 000 SEK/år
  • Period #2: 9 700 SEK/mån – 22 000 SEK/mån = – 12 300 SEK/mån = ca -150 000 SEK/år

Det vill säga att givet förutsättningarna ovan, kommer Anna gå back 8 200 SEK per månad eller ca 100 000 SEK per år mellan 65 och 70 års ålder. Motsvarande belopp i den andra perioden är ca 150 000 SEK back per år, från 70 års ålder till livsvarigt.

Steg 4. Räkna hur mycket kapital som behövs för att täcka differensen

Nu när vi har de två årliga beloppen per period så kan vi göra en uppskattning med hjälp av 4 %-regeln genom att multiplicera med faktorn 25. Vi utgår även från det högre beloppet. Klarar hon period #2 så kommer hon självklart klara även period #1.

I det här fallet så blir det:

  • 150 000 SEK/år * 25 år = 3 750 000 SEK

Det vill säga att om Anna, när hon går i pension vid 65 års ålder har ett ackumulerat sparande på 3 750 000 SEK så kommer hon kunna bibehålla en levnadsstandard på 22 000 SEK/mån i minst 30 år med en hög sannolikhet. Högst sannolikt kommer det till och med finnas pengar kvar när hon dör, men när det gäller pension är det viktigare att inte misslyckas (=att pengarna tar slut) än att vinna och ge bort mycket pengar i arv.

Nu kan man tänka att 3 750 000 SEK är mycket eller lite pengar, beroende på hur långt man är på sin ekonomiska resa. Men om vi utgår från att man tycker att det är mycket (vilket det är), så är det värt att komma ihåg att Anna är 40 år gammal, hon kommer ha hjälp av sina pengar att tjäna nya pengar och de 3.75 Mkr är summan av hennes totala sparande, inkl. övervärde i huset m.m. Alltså inte något sparande utöver annat sparande.

Rimligt vore att sänka beloppet ytterligare

Nu kommer jag inte göra det i räkneexemplet, men i verkligheten så hade jag tyckt att 3 750 000 SEK är lite i överkant av följande anledningar:

  • De flesta pensionärer har inte samma utgifter från 65 år till livsvarigt. Studier visar att utgifterna sänks med ca 1 % per år från 65 års dagen och framåt.
  • Vi har utgått från ett worst-case och 150 000 SEK/år i underskott, trots att det bara var 100 000 SEK/år de första fem åren.
  • Förhoppningsvis har Anna sänkt sina utgifter från 40 år då de är 22 000 SEK tills dess att hon är 65 år. Exempel är t.ex. lägre räntor till följd av amortering på boende, mindre kostnader för barn, mindre behov av inköp av kapitalvaror etc.

Värt att komma ihåg här är tumregeln ovanifrån. En sänkning av utgifter med 4 kr/månad minskar behovet av kapital med 1 000 SEK. T.ex. om hon sänker sina utgifter med 1 000 SEK/mån, t.ex. inte äter lunch ute ett par gånger i månaden, så minskar det beloppet från 3.75 Mkr med ca 250 000 SEK.

Steg 5. Experimentera med ränta-på-ränta-räknaren för att komma upp i kapitalet

Nu utgår vi från att Anna inte har något boende som ökat/ökar i värde, utan förutsättningarna vi har är:

  • Anna är 40 år och har därmed en tidshorisont på 25 år.
  • Hon har ett sparande idag på 2 500 SEK/mån.
  • En rimlig avkastning över 25 år är 7 procent per år.
  • Hon har redan investerat 100 000 SEK i en fondrobot.

Om vi slår det här i ränta-på-ränta-räknaren så får vi att det kommer ge ett slutbelopp om ca 2.5 Mkr till 65 års dagen. Det räcker ju inte riktigt då målet var 3.75 Mkr. Alternativen vi har då är:

  • Öka månadssparandet
  • Minska utgifterna i pension (och räkna om målbeloppet)
  • Gå i pension senare

Anna bestämmer sig för att hon ökar månadssparandet. Genom att experimentera lite med räknaren konstaterar vi att hon behöver öka det från 2 500 SEK/mån till 4 100 SEK/mån. Det vill säga öka det med 1 600 SEK/mån. Då kommer det förväntade slutbeloppet bli 3.75 Mkr. I det här fallet har vi nu räknat fram förutsättningarna som behövs för att Anna kan gå i pension vid 65 års ålder med en levnadsstandard med utgifter på 22 000 SEK/mån.

Rent praktiskt gäller samma tips och rekommendationer för sparande som alltid. Pengarna bör placeras i en bred och billig fondrobot såsom t.ex. LYSA (annonslänk) eller billiga globala indexfonder. Läs mer:

Det gäller alltså både det egna sparandet, sparandet i PPM och i tjänstepension. För PPM rekommenderar vi AP7 SÅFA (eller AP7 Aktiefond), för tjänstepensioner som inte går att ha i en fondrobot finns det en bra förteckning på fonder i forumet. Allt det ger dig ett sparande i linje med forskningen och en förväntad avkastning över en 10-års period om 7 procent per år.

Steg 6. Ta hänsyn och korrigera för osäkerhetsfaktorer / göra scenarion och omfall

Livet är ju inte statiskt och en plan för 25 år framåt kommer självklart aldrig att vara så som man har planerat. Avkastningen kan bli högre eller lägre, livssituationen kan förändras och en hel mängd andra saker kan hända. Därför är det rimligt att ha viss flexibilitet i sin plan, t.ex. kan man ha flexibilitet i följande faktorer:

  • Tid – istället för att säga att 65 år är pensionsåldern så kan man ha ett spann, t.ex. 63 – 68 år
  • Utgiftsnivå – istället för att spika 22 000 SEK/mån kan man säga 17 000 – 25 000 SEK/mån
  • Sparande – vissa år kanske man kan spara mer eller mindre
  • Uttagsräntan – istället för att räkna på 4 % så kan man ha ett spann om 3 – 5.5 %

Fördelen med faktorerna ovan är att dessa kan man påverka. Det är svårt att påverka de olika årliga avkastningarna som man kommer få och då är det bättre fokusera på det man kan styra. Exempelvis förbättrar ett år senare pension kalkylen väsentligt, eftersom det höjer de framtida pensionsinkomsterna med mellan 6 – 11 procent. Det sänker behovet av målkapitalet rejält.

Steg 7. Sätt igång planen och följ upp den på årsbasis

Lite beroende på ens ambitionsnivå så kan man göra en, två eller tre scenarion. Ett bästa-fall, ett normalfall man siktar på och ett värsta-fall. Över tid kommer man ju kunna se vilket scenario det liknar och korrigera efter behov.

Återigen är det värt att påminna om att ovan inte är en perfekt plan. Det är inte heller meningen, syftet är snarare att det ska vara en tillräckligt enkel plan som man kan följa och korrigera vid behov själv. I den årliga uppföljningen handlar det INTE om att välja nya fonder. Det handlar om att räkna om sitt scenario utifrån eventuellt nya förutsättningar (sparat belopp, möjligt månadssparande, utgiftsnivå etc).

Sedan tycker jag att alla borde unna sig ett möte med en finansiell rådgivare när man börjar närma sig 55-års åldern, för att få en second opinion. Då har man fortfarande 10+ år på sig att korrigera om något skulle vara på väg snett. Tips på tre oberoende aktörer som jag tycker är bra:

Alla dessa är duktiga och kan hjälpa dig utan att sälja in dyra och dåliga produkter. Du får gärna hälsa från oss.

Tumregler för pension att ta med sig

När jag pluggade till civilingenjör så tjatade lärarna alltid på oss att göra rimlighetsuppskattningar med tumregler. Uppskattningar och tumregler ger aldrig perfekta svar, men många gånger ger de faktiskt tillräckligt bra svar. Särskilt när det gäller långa tidsperioder där osäkerheten ändå är väldigt stor. Min upplevelse är att lägga mer tid på en mer perfekt beräkning sällan blir bättre än den initiala tumregeln som bara tog en bråkdel av tiden.

Nedan följer således några av mina favorittumregler och uppskattningar.

  • Pengar vid 7 % avkastning dubblas ungefär vart 10 år
  • Pengar vid 7 % avkastning femdubblas ungefär på 20 år
  • Ett års senare pension höjer pensionen med ca 6 – 11 procent
  • 1 kr mindre i utgift per månad sänker totalbeloppet med 250 SEK
  • 7 % avkastning per år är rimligt för en 50/50-portfölj
  • 4 % är en hållbar ”safe-withdrawal-rate”. Ger en multiplikator på 25.
  • 3 % är en defensiv ”safe-withdrawal-rate”. Ger en multiplikator på 33.

Kommentera gärna med fler relevanta tumregler.

Kom igång och börja investera! Digital workshop under två kvällar i en vecka. Läs mer. Läs mer

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det här avsnittet använde vi ett bildspel. Du kan bläddra genom bildspelet om du vill få en snabb överblick över innehållet. Du kan även bläddra genom det i samband med att du lyssnar på avsnittet som podd.

Följ diskussionen i RikaTillsammans-forumet

I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik tråd där vi diskuterar det här avsnittet. Följ diskussioen i tråden:

I forumet kan du även ställa en fråga, få svar, hjälpa andra och träffa likasinnade. Välkommen. 🙂

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkomna till RikaTillsammans kanalen, idag är det dags för avsnitt 252. Vi är mitt inne i serien ”Just keep buying”. Avsnitten bygger på en bok med samma titel skriven av Nick Maggiulli som driver bloggen Of Dollars and Data. För den 9e principen i boken så finns det ett avsnitt som heter ”When can you retire?”.

När kan man gå i pension? Hur mycket pengar behöver man när man ska gå i pension? Detta avsnitt är lite av ett provprat, låter det för dumt så får man ta tillbaka det.

Caroline: Att man inte har tänkt igenom det men måste få ut tankarna?

Jan: Ja man får testa. Många avsnitt som finns om pension, både sådana som vi själva har gjort och som andra har gjort handlar mer om vilka typer av pensioner det finns och hur du pensionssparar optimalt. Väldigt få berör hur man kan tänka, hur mycket pengar behöver jag.

Hur kan man göra något som är relativt enkelt och hur kan man göra det tillräckligt bra? Ibland är inte målet att ha en perfekt plan eller lösning utan det är mycket viktigare att du har en tillräckligt bra lösning.

Dagens avsnitt kommer vara ett förslag till recept på hur man kan räkna. Jag ser detta som starten på en diskussion i forumet så kom jättegärna med feedback. Frågorna vi ska prata om idag är följande: Hur mycket pengar behöver jag spara för att gå i pension? När kan jag gå i pension? Hur mycket pengar behöver jag spara för att bli ekonomiskt fri / nå FI(RE)?

Caroline: Måste man vara 40+ för att kolla eller lyssna på det här avsnittet? Egentligen har man väl nytta av det tidigare.

Jan: Jag skulle säga att ju tidigare man lyssnar på detta desto enklare är svaret. Jag tror att få har ett kvantifierbart mål, hur mycket pengar behöver jag i kronor och ören? Det är de jag tror att vi ska försöka komma fram till.

Min upplevelse är att det antingen finns de som sparar, sannolikheten är att de sparar för mycket.

Sen finns det de som inte sparar alls och som inte kommer ha tillräckligt för sin pension. Ta inte för låg risk, jobba inte för lite eller för mycket. Går du in på rikatillsammans.se och letar upp avsnitt 252 så finns där ett bildspel och video på Youtube.

Hur mycket behöver man spara till pensionen?

Jan: Vi har gjort tidigare avsnitt kring ämnet pension så nu kommer vi inte prata om hur pension fungerar och hur man ska tänka. Vi har ett avsnitt 241 som heter spara rätt och lätt till pensionen där du får ca 20 tips. Har du inte lyssnat på avsnittet så pausa detta och lyssna på avsnitt 241 först och kom sedan tillbaka till detta avsnitt.

I detta avsnitt kommer vi prata om 4% regeln, hur mycket kan jag ta ut? Hur mycket kan jag leva på av mitt kapital? Det finns en tråd i forumet som heter Har du vunnit det ekonomiska spelet? Använd 5 + 25 års-principen. Har du mycket pengar, hur ska du placera dina pengar enligt den principen?

Det är en komplex fråga kring hur mycket man kan ta ut och hur mycket pengar man behöver. Nobelpristagaren William Sharpe lär ha kallat pension för ”the nastiest, hardest problem in finance”.

Jag vill säga ett stort tack till alla i vår RikaTillsammans community i vår Patreon som gör detta möjligt. Det är våra sponsorer som gör det möjligt för oss att ha bonusavsnitt och nörda på det här sättet kring pension. På Patreon finns det extra material, digitala träffar…

Caroline: Det låter som att man behöver vara ekonomi nördig för att vara med men det behöver man inte alls.

Jan: Nej verkligen inte. Vi prata om andra saker kring ekonomi också, vi har en bokklubb till exempel. Ikväll ska vi ha ett samtal om skam men Helena Roth. Gå in på patreon.com/rikatillsammans om du vill vara med.

Ta ut 4% av ditt kapital årligen vid pension

Jan: 1994 publicerade William Bengen den så kallade ”Trinity-studien”. Slutsatsen var att pensionärer i USA historiskt skulle kunna ta ut 4 % av sitt kapital i minst 30 år utan att pengarna skulle ta slut.

De här pengarna där du tar 4 % per år ska vara i en 50 % aktieindexfonder / 50 % räntefonder portfölj. Han tog även hänsyn till 3% inflation. Hans tanke var att om du har 1 miljon kronor sparat kunde man år 1 ta ut 40 000 kronor, år 2 41 200 kronor och så vidare, då kommer pengarna räcka i 30 år.

Michael Kitces gjordes en analys från 1870 och konstaterade att pengarna mer sannolikt femdubblades än tog slut efter 30 år.

Båda konstaterade att inte fungerande att gå över 4%, därför började man prata om 4 % som ”safe-withdrawal-rate”. Detta är i grunden pensions problemet, hur mycket pengar behöver jag för att kunna leva på pensionen så att de inte tar slut innan jag dör.

Kom igång och börja investera! Digital workshop under två kvällar i en vecka. Läs mer. Läs mer

Hur ska man räkna?

Jan: Den här 4% regeln kan man omvandla till något som kallas 25-multiplikatorn. Då gäller, totalt sparande * 4 % = Totala årliga utgifter. Vilket i sin tur är totalt sparande * 4 / 100 = totala årliga utgifter. 4/100 är = 1/25 vilket innebär att totalt sparande * 1 / 25 = totala årliga utgifter.

Det innebär att totalt sparande = totala årliga utgifter * 25. Det betyder att beloppet jag behöver ha sparat för att kunna leva på avkastningen från mitt kapital givet 4% avkastning är 25 gånger utgifterna.

Caroline: Men då minskar det också.

Jan: Ja men pengarna tar inte slut. Det blir samma räkning kring när man blir FIRE. Skulle vi ta ett exempel på hushåll, säg att vi har ett hushåll som har 44 000 kr/månad i utgifter. Då multiplicerar vi 44 000*12= 528 000 kr/år för att de utgifterna på årsbasis. 528 000 kr/år * 25 år = 13 200 000 kr, det är bara en mekanik att räkna. Detta är en tillräckligt bra lösning.

Jag har en tråd på forumet som heter ” Har du vunnit ekonomiska spelet? Det finns de som har fått ett arv, sålt skog eller haft tur som vi har hjälpt.

Min rekommendation som är tillräckligt bra är placera 5 års utgifter på bankkonto med insättningsgaranti och placera 25 års utgifter på till exempel LYSA med 50/50-inställning. Resten av pengarna kan du placera eller konsumera hur du vill. Det kommer statistiskt försörja dig för alltid.

Oro på börsen

Caroline: Om vi ska knyta an till den oron som är på börsen nu så kan man om man sitter där med sitt kapital och räknar med 4% avkastning i genomsnitt nu kan bli orolig om det går ner mycket.

Jan: Det är därför vi i detta exempel har 5 årsavgifter på bankkontot så då kan man skita i hur börsen går.
Om vi ska ta ett räkneexempel genom avsnittet, vi utgår ifrån Anna som har medianlönen i Sverige är 2022 vilket är 32 400 SEK, det ger ca 24 500 kronor netto.

Om vi antar att hon sparar 10% så innebär det att hon har utgifter på 22 000 kronor/mån. Det innebär att Anna har utgifter på 264 000 SEK per år. Enligt 4 %-regeln skulle Anna behöva 6 600 000 kronor för att täcka sina månatliga utgifter via avkastning på sitt kapital.

När vi jobbar sätts det redan av 18,5 % till vår pension så det sparar Anna redan automatiskt.

Caroline: Ja.

Jan: Anna behöver bara spara ihop mellanskillnaden, det som behövs för att täcka sina utgifter utöver det hon får i pension.

60% av din slutlön i pension

Jan: Jag har försökt illustrera det med en tidslinje med tid på ena axeln och pengar på den andra. Mellan idag och det tillfället som Anna går i pension så har hon en lön och sen har hon en utgiftsnivå där utgifterna inte är lika höga som inkomsterna.

Anna väljer att gå i pension vid 65 år, vad händer efter 65 års dagen när det inte kommer någon lön? Då ska vi täcka inkomstbortfallet. Då har vi den allmänna pensionen, vi har sparandet från företaget och sen det egna sparandet.

Så vad behöver det egna sparandet bli?

Man kan ta några tumregler kring svensk pension och det är att majoriteten får ca 60 % av sin slutlön i pension. Om Anna har 32 000 kronor idag innan skatt så kan hon räkna med att hon kommer få kanske 18 000–19 000 kronor i allmän pension från staten. Är det förståeligt?

Caroline: Det är de men det är lite tråkigt.

Ränta på ränta effekten hjälper dig att spara till pension

JB; Maximal avsättning till allmän pension (inkomstpension + PPM) får du vid 47 717 kronor/mån brutto eller 572 600 SEK per år. Då maxar man hela det svenska välfärdssystemet och därför brukar jag säga att målet man ska ha är att komma upp i en lön kring denna summa.

Caroline: Om det går ja.

Jan: Jag fattar att i vissa yrken så går inte det.

Det finns trådar om det på forumet om att skaffa sig en extra inkomst.

Caroline: Att ha en inställning av att komma så högt som möjligt.

Jan: Det gäller att hitta sina förutsättningar. Logga in på minpension.se, där får man en graf där man kan se vad man kommer få i pension mellan 70 och livet ut. På bilden har jag klickat på mig själv på minpension.se och då står det att jag kommer få 13 800 kronor/mån från 70 års ålder.

Mellan att Anna är mellan 65–70 år kommer hon få ut 19 800 kronor, mellan 70-livsvarigt så kommer hon få ut 13 800 kronor. Det räcker inte till att komma upp i utgiftsnivån på 22 000 kronor så det är en diff. Då kan man plötsligt börja räkna på det här. Vi vet att pensionen är 19 800 kronor innan skatt, efter skatt är det 13 800 kronor.

Då vet vi att hon kommer få ut 13 800 kronor men hennes utgiftsnivå var 22 000 kronor så hon kommer gå 8200 kronor back i månaden i pension.

Caroline: Ja precis det är fakta.

Jan: 8200 kronor*12 är ca 100 000 kronor så hon kommer gå 100 000 kronor back varje år. Den andra perioden från 70-livsvarigt så måste vi göra samma beräkning. Hon får 13 800 kronor, efter skatt är det 9700 kronor, om utgifterna är 22 000 kronor då går hon 12 300 kronor back varje månad mellan 70-livsvarigt. Det blir 150 000 kronor back per år.

Plötsligt har vi räknat ut hur mycket pengar Anna måste ha. Räknar vi på 150 000 kr back per år så kommer hon även klara perioden när hon går 100 000 kronor back. 150 000 kronor*25=3.7 miljoner kronor.

Caroline: Det är de hon måste spara ihop.

Jan: Ja det hon behöver med 4% regeln. Det kan ju låta som supermycket pengar men hon har tiden på sin sida. Ju tidigare du börjar lyssna på detta, desto mer tid har du. Ränta på ränta maskinen fungerar på 4 parametrar ditt startbelopp, din avkastning per år, hur mycket du sparar och tiden du har på dig.

Utgifterna minskar efter pension

Jan: Om vi utgår ifrån att Anna är i medelåldern i Sverige, typ 40 år. Investerar du i en indexfond så kommer pengarna statistiskt dubblas på 10 år och statistiskt 5 dubblas på 20 år. Så det är inte så att Anna behöver spara ihop 3.7 miljoner kronor, hon behöver spara och sedan kommer ränta på ränta effekten hjälpa henne.

Caroline: Ja.

Jan: Nu har vi utgått ifrån att hon kommer ha samma utgiftsnivå från och med idag och framåt, det är osannolikt. Nick skriver lite om det i sin bok, så här står det:

“When J.P. Morgan Asset Management analyzed the financial behavior of over 600,000 U.S. households, they found that spending was highest among households aged 45–49 and dropped in each successive age group. This was especially true among households in retirement age. [..]”

Jan: Nick skriver vidare att:


“They came to a similar conclusion when analyzing data from the Consumer Expenditure Survey. Among U.S. households aged 65–74, average annual spending was $44,897, yet for households over 75 it was only $33,740—the older age group were spending 25% less. [..]”

Jan: Nick fortsätter:

“Researchers at the Center for Retirement Research demonstrated this after examining the spending behavior of retired households over time. They found that spending in retirement typically declined by about 1% per year.”

Buffert, boende och pension

Jan: Man har aldrig så mycket utgifter som när man är mellan 45–49 år.

Caroline: Undrar varför.

Jan: Då har man typ tonårsbarn, de kostar som vuxna men tjänar inga pengar. Man har höga räntekostnader på huset, det är mycket då. Man kan utgå ifrån att man kommer sänka sina utgifter med 1% per år från pension. Vi skulle alltså kunna räkna ner Annas utgifter med 1 % per år. Det gör att vi kommer ner till ca 3 300 000 kronor.

Hur kan Anna nå detta belopp? Genom användning av ränta-på-ränta.

Säg att hon har 100 000 kronor sparat, vi utgår ifrån en historisk avkastning på 7% på 25 års sparhorisont. Då behöver hon spara 3500 kronor i månaden till sin pension. Notera då att vi inte har räknat med övervärde i huset.

Det är bara tre saker du ska spara till i livet, buffert, boende och pension. Har man då möjlighet att spara mer än 3500 kronor så grattis.

Caroline: Många tänker nog på att resor man gör tillhör sparandet men du menar att det tillhör utgifter?

Jan: Det är bra att du lyfter det. Jag skulle säga att det är en periodiserad utgift. Sparandet innebär ett sådant sparande som inte försvinner vid resor etcetera. Jag ska helt inte använda min buffert, behöver jag använda min buffert så måste jag spara tillbaka den.

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Periodiserad utgift

Caroline: Det här med månadssparandet, vad tänker du att det går in i då? Till pensionen?

Jan: Ja.

Caroline: Så när man väl har sin buffert och boende då går månadssparandet till pensionen. Resten är då utgifter och periodiserade utgifter.

Jan: En periodiserad utgift är något du inte kan betala med en gång och att man då behöver dra ut det över en period. Ibland kan man göra det i efterhand men då kostar det ofta mycket i ränta. Man kan säga att det är en avbetalning i förskott.

Caroline: Ja absolut. I mitt huvud så var det inte tydligt förrän nu.


Jan: Värdet ligger i att veta vilket belopp man behöver spara till. Så länge Anna inte höjer sina utgifter väsentligt så behöver hon inte tänka på detta i 25 år.

Detta gör pensionen väldigt enkel. Hon behöver bara fortsätta spara 3 500 kronor i månaden och fortsätta ha det jobbet hon har.

Caroline: Det är toppen.

”Innan hade jag dåligt samvete att jag borde spara mer till min pension”

Jan: Det finns variationer på exemplet vi har gjort. Om Anna byter jobb och höjer sin lön då kan hon spara mer och nå målet tidigare.

Caroline: Man får också ta höjd för att man någon gång under livet kanske bara vill jobba 80%.

Jan: Är det värt att dubbla sitt sparande eller är det värt att vara ledig en dag i veckan?

Caroline: Ja för livet kommer ändå och sabbar ens planer så man måste också ta höjd för det.

Jan: I min värld så är det jättetydligt.

Caroline: I min värld är det inte tydligt. Vissa saker kommer hända i livet som kommer göra att jag inte kommer kunna spara det beloppet som jag har tänkt, då kan man bli deppig av det att man inte lyckades med sin plan. Man behöver tänka i förväg att man kanske vill vara mammaledig längre.

Jan: Ja då får man uppdatera planen. Gör kanske två eller tre scenarion, ett utgångs scenario som är ditt normala, sen gör man ett worst case scenario och sen har man drömscenariot. På minpension kan du gå in och trycka in detta och då får du siffror för de olika perioderna.

Caroline: Det är inte diffust hur mycket som ska sparas. Det kan de vara ofta när man inte har funderat så mycket.

Jan: Fram till för något år sedan när jag räknade på detta för mig själv så hade jag mer eller mindre hela tiden ett dåligt samvete att jag borde spara mer till min pension. För att vi ska kunna leva från 65 år och resten av livet och ha samma utgifter som idag så behöver vi göra en avsättning i tjänstepensionen på 5000 kronor i månaden och ha en avkastning på 5%.

Det är skönt för då vet man att man kan hänga kvar trots att börsen nu har gått minus 20%.

Caroline: Ja för det är en sådan trygghet för framtiden.

Jan: Det enda jag behöver se till är 5% avkastning på vårt pensionskapital och att spara 5000 kronor/mån.

Öka dina inkomster och sänk dina utgifter

Jan: Att höja sin lön, få mer avsättning till pensionen är det viktigaste man kan göra. När man har spelat färdigt det spelet då tittar man på utgifterna. Det finns ingen begränsning i hur hög inkomst du kan ha men det finns en begränsning i hur mycket du kan dra ner på utgifterna.

Sänker Anna sina utgifter från 22 000 till 20 000 då behöver hon bara spara ihop 2.5 miljoner.

Caroline: Det är mycket mindre pengar som behövs.

Jan: Det finns en brutal utväxling på varje tusenlapp. Någonstans går gränsen för vart min livskvalitet påverkas av att dra ner på utgifter. Jag tycker att det är ett roligare spel att öka mina inkomster. Dina utgifter kommer att vara mindre, barnen flyttar hemifrån. Man kan variera på uttagsräntan, vi har pratat om 4 % men man kan räkna på 3% eller 5,5%.

I avsnitt 49 pratar vi om variabla uttagsstrategier. Går börsen bra ett år så plockar man ut mer pengar och går börsen dåligt ett år så plockar man ut mindre pengar. Det kräver flexibilitet i utgifterna vilket är fullt möjligt. En annan variant som är viktigt som hänger ihop med ränta på ränta effekten, den slår till jättemycket i slutet.

Pensionsmyndigheten har en tumregel som säger att för varje år du skjuter på din pension så höjs pensionen per månad med 6 – 11 procent. Att gå i pension ett år tidigare sänker pensionen per månad med 5 – 6 procent

Caroline: Det är jättemycket.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Du behöver inte spara så mycket som du gör

Jan: Känns detta optimistiskt eller pessimistiskt?

Caroline: Det känns ganska optimistiskt. Man ska aldrig ge upp på det långsiktiga sparandet för det kan nog vara så att man inte har kontakt med det ibland.

Jan: De som lyssnar på oss är inte normala, vi har högre lön än genomsnittet och vi sparar mycket. Bara att du lyssnar på det här innebär att du är på gång. Sannolikheten är mycket större att du kommer dö med mer pengar än du behöver.

Målet borde ändå vara att vara fattigare när man dör än när man gick i pension. Ta det lugnt, det kommer lösa sig du behöver inte spara så mycket som du sparar.

Caroline: Jag tror att det börjar gå upp för fler och fler, inklusive oss själva att det gäller att räkna på det.

Hur inflationen påverkar din pension

Jan: En aspekt som är aktuell nu är inflation. Hur fungerar då 4% regeln när det är mycket inflation. Nick tar upp det i boken, han skriver så här:

“While yields have fallen over time, Bengen argues that the 4% rule still holds. In an October 2020 episode of the Financial Advisor Success Podcast, he argued that the safe withdrawal rate has likely increased from 4% to 5% because inflation is lower today than it was in the past. As he stated: When you have a low inflation environment, your withdrawals are also going up much more slowly. So, there’s an offset to the lower returns that you can’t ignore.”

Jan: Jag tror att man inte behöver tänka så mycket på det här med inflation. Vill man ha en säkerhetsmarginal så räkna på 3% i stället för 4%. Antingen kan man ha flexibiliteten i utgiftsnivå, man kan ha en flexibilitet och säkerhetsmarginal i tid och gå i pension senare. Man kan också ha en flexibilitet i att spara mer.

Problemet är om jag kommer på detta när jag är 64 år och ska gå i pension när jag är 65 år och pengarna inte räcker. Jag tycker att det är självklart att be om hjälp. Vi kommer att ha en forumtråd till detta avsnitt, ställ frågor i forumet.

Man kan även be Pensionsmyndigheten om viss hjälp. Man kan även kontakta småspararguiden, jag tror att en övergripande pensionskoll kostar ca 2000 kronor, Kollberg & Enqvist kostar ca 6 000 kronor.


Tack till dig i vårt Patreon Community som gör detta möjligt, jag hoppas att vi ses där. Jag hoppas att vi ses i forumet och kommentarsfältet.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök