Om bra och dåliga lån, tajming för husköp och sparande till konsumtion

De flesta av oss är uppväxta med perspektivet ”lån är dåligt”, men tänk om det inte är helt sant? Tänk om det till och med finns bra lån? Vidare tittar vi även på hur man kan resonera kring husköp och sparande till större konsumtion t.ex. kontantinsats, bil, bröllop och motsvarande.

I dagens avsnitt fortsätter vi diskussionen utifrån Nick Magiullis bok ”Just. Keep. Buying.” som släpptes nu i april. Boken bygger på ett 20 tal principer från hans blogg OfDollarsAndData, där vi i den förra delen gick genom de första fem. I denna fortsätter vi diskussionen även om vi gör en ganska lång avstickare för att anpassa den till svenska förhållanden.

Principerna vi pratar om i dagens avsnitt är (1-5 pratade vi om i förra delen, avsnitt #250) följer nedan med ett försök till sammanfattning med de viktigaste delarna. Jag

6. Debt Isn’t Good or Bad, It Depends on How You Use It

Det gäller att skilja på bra och dåliga lån. Det enklaste sättet är att ställa sig frågan: Gör det här lånet mig rikare (bra) eller gör det mig fattigare (dåligt)? Det spelar således sällan någon roll hur stort det är, hur hög räntan är eller liknande. Målet med konversationen i avsnittet är inte att rekommendera att belåna hus och hem, snarare att bli av med ryggradsreflexen att alla lån är dåliga. Det är inte sant.

T.ex. är CSN-lånet i år helt och hållet räntefritt, du kan på Avanza låna upp till 3 Mkr till 0 % ränta givet ett antal förutsättningar och därifrån går räntan upp beroende på säkerhet och ekonomisk situation. Tricket är egentligen att leka bank. Dvs. att titta på: 1) Vad kan jag låna pengar för? 2) Vad kan jag placera dem för? 3) Är nettovinsten värt risken och avkastningen? I vissa fall kommer svaret vara ja, och i andra fall nej.

7. Only Buy a Home When the Time Is Right

Den andra bärande konversationen är när ska man köpa ett boende som vi och Nick anser är när:

• kan se att du kan vara kvar på samma ställe i minst 10 år
• har en stabil familjesituation och inte behöver ett annat boende inom 10 år.
• har en stabil karriär och ekonomisk situation
• har råd och kan ta höjd för ökade kostnader (eller bind ränta)
• är medveten om att huset kostar 1-2 % av värdet i underhåll per år
• är medveten om att det även kostar tid och energi
• är medveten om att boendet inte är en investering utan en konsumtion
• är medveten om att boende historiskt har utvecklats som inflation

8. When Saving for a Big Purchase, Use Cash

Det sista vi pratar om är att pengar som ska användas inom 3 år bör sparas på bankkonto med insättningsgaranti. Det är något vi har sagt länge, men Nick tar resonemanget till nästa nivå och räknar om det i tid. Dvs. att om du sparar 1000 kr/mån och du behöver 36 000 kr så kommer du behöva spara i 38 månader till följd av inflationen (=2 %). Dvs. att det är värt att spara två månader extra för att vara garanterad pengarna när man behöver dem. Brytgränsen då man ska byta mellan bankkonto och räntefonder går vid ca 3 år. Jag har skrivit lite mer om det i forum-tråden till avsnittet.

Vi hoppas du gillar avsnittet!
Jan och Caroline

PS. Rättelse – i avsnittet och bildspelet – när vi pratar om det triviala exemplet så ska det så klart vara 100 kr i lån och inte 1 kr. Sorry!

Reklam för vår community på Patreon

På Patreon får du ta del av extra-material och sådant som inte kommer ut publikt till alla på bloggen, i podden eller på Youtube. Där finns just nu över 40+ st extravsnitt. Bara i förra veckan hade vi en gäst som föreläste om ”Planens tyranni” och vanliga misstag man gör i planering, i organisationer och i sin ekonomi. I fredags hade vi en storträff där vi diskuterade en analys på ett börsbolag vi anser vara undervärderat m.m. Dessutom har vi varje vecka en digital träff där vi pratar om allt möjligt som kommer upp, där man även har möjlighet att ställa frågor.

Det är till stor del tack vare vår Patreon-community som gör det möjligt för oss att kunna göra dessa reklamfria avsnitt. Vissa ser det som en ren sponsring och välgörenhet, vilket vi är tacksamma för, men vi är måna om att du ska ha möjligheten att tjäna in pengarna på årsbasis. Det ska ju vara win-win.

Du kan läsa mer på vår Patreon-sida:

• RikaTillsammans på Patreon – patreon.com/rikatillsammans →

De flesta sponsrar på 75 kr (exkl. moms) per månad, men det går att välja vilken nivå som helst. Trycka bara på ”Anpassa” i steg två kan du gå med på vilken nivå som passar dig. Vi har t.ex. studenter på 11 kr i månaden. Vi är tacksamma för vilket som. Många bäckar små. 😊

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Idag är det dags för avsnitt 251, detta är en fortsättning på vår serie ”Just keep buying” del 2. Detta bygger på den amerikanska bloggaren Nick Maggiulli´s blogg Of Dollars and Data och hans nya bok som han släppte i april 2022. Vi kommer gå igenom de olika principerna som han har i sin bok.

Jag gillar denna serie för det blir en allmän introduktion till privatekonomi, sparande och investerade. Jag hade som ambition att vi skulle gå igenom fler principer men det blir bara tre idag. Jag upptäckte att jag hade så mycket att säga om det här.

Detta är ingen bokrecension utan vi använder de principerna som finns i boken och tar avstamp ifrån dem. Det vi kommer prata om idag är bra och dåliga lån, husköp och sparande till en stor konsumtion.

Caroline: Jättebra, vi har aldrig tagit upp det där.

Jan: Jag tror att för dig som lyssnar och som har följt oss länge så blir det inte supermycket nytt. Däremot blir det finslipning av vissa saker.

Caroline: Jag tenderar att plocka ut det jag gillar och sen glömmer jag det som är viktigt för mig egentligen.

Jan: Ja man hör nya saker ifrån nya vinklar. Det kommer några intressanta grejer i dagens avsnitt också. Nick tar det ett steg längre, det är fördelen med att skriva en bok för då unnar man sig att ta det ett steg till.

Precis som vanligt vill jag säga ett stort tack till de som är i vår Patreon Community. RikaTillsammans är de här podd avsnitten men sen har vi forumet. En del i forumet är även med på Patreon och stödjer oss och gör det möjligt för oss att inte ha sponsrade reklamavsnitt. Det är Patreon Community som gör RikaTillsammans möjlig.

Saving is for the poor; investing is for the rich

Jan: Förra gången pratade vi om” Saving is for the poor; investing is for the rich”. Det handlar om att först fokusera på att öka sitt sparande och sedan lägga tid på investeringsplanen.

Vi pratade också om ” Save what you can”, att det är viktigt att du sparar snarare än hur mycket du sparar.

Vi pratade om ” Focus on income, not spending”, du kan max dra ner 100% på dina utgifter men det finns ingen gräns på inkomster. Vi pratade också om ”The 2x rule” som handlar om att konsumera utan dåligt samvete genom att investera lika mycket som man konsumerar.

Caroline: Ända sedan förra avsnittet har jag inte köpt något.

Jag ställer mig frågan om jag är villig att lägga dubbelt så mycket för samma sak, att jag lägger lika mycket som jag spenderar in på Lysa. Det har varit som en barriär för mig som jag ska ta mig över.

Jan: En rolig grej kan vara att skapa ett nytt konto på Lysa med ditt 2x rule spar. Då ser du hur mycket du har handlat och att det ger avkastning.

Caroline: Ja man kan se det svart på vitt.

Jan: Förra veckan pratade vi även om att spara 50% av sina framtida löneökningar.

Debt isn’t good or bad, it depends on how you use it

Jan: Varje vecka startar jag en tråd i forumet utifrån veckans avsnitt. Nidas skrev en kommentar där det stod så här:

”Tack för avsnittet, jag tycker det var intressant även om det mesta redan är inpräntat vid det här laget. Caroline, det är inte du, det är Jan som är skitdålig på att förklara: jag hade både en teknisk och naturvetenskaplig utbildning i ryggen och bitarna föll inte alls på plats naturligt för mig heller”.

Jan: Det finns exempel med siffror nu i tråden.

Caroline: Ja nu fattar jag det.

Jan: Bra. Det vi ska prata om idag är ” Debt Isn’t Good or Bad, It Depends on How You Use It”.

Caroline: Vi ska också prata om “Only Buy a Home When the Time Is Right” samt “When Saving for a Big Purchase, Use Cash”.

Jan: Det är dagens tre grejer som vi ska prata om.

Caroline: Angående principen” Debt Isn’t Good or Bad, It Depends on How You Use It” så skriver Nick såhär:

“Debt can be harmful in some scenarios and helpful in others. Use debt only when it can be most beneficial for your finances”.

Jan: Bibeln eller ordspråksboken 22:7 säger att:

”Den rike är den fattiges herre, den som lånar blir långivarens slav.” Vi har även andra ordspråk som är talande, ”Du är inte verkligt fri om du står i skuld” och ”Den som är satt i skuld är inte fri”.

Caroline: Det har väl sina rötter i ett slags bondesamhälle kan jag tänka mig.

Jan: Jag vet inte men förmodligen. Det är inte så konstigt att vi har den här synen att alla lån är dåliga men det gör att mångas högsta önskan blir att vara skuldfria. Skrapar man på ytan så behöver man börja ifrågasätta saker, då blir det inte svart eller vitt utan då blir det en stor gråskala.

Vi har lärt oss att lån är dåligt

Jan: Vi gör en liten avvikelse från boken. Detta vi pratar om nu står inte med i Nicks bok även om intentionen är samma. Ett lån som har gjort mig rikare är inte ett dåligt lån. Jag säger inte att man ska gå och ta en massa lån nu men det finns något att gräva vidare på.

När det gäller lån och skuld så blir vi ofta väldigt emotionella kring det.

Caroline: Verkligen.

Jan: Vi argumenterar mot resonemanget att lån är dåligt, vi har lärt oss att lån är dåligt, lån ska man inte ha. När vi blir emotionella så blir vi lite dumma i huvudet upplever jag. Vet du vad CSN räntan är 2022?

Caroline: Jag har inte koll på den men den är låg.

Jan: 0%, i år betalar du ingen ränta för ditt CSN lån. Tittar du på spannet med bolån så börjar det vid 0,69%. Det finns obunden sparränta på 1.05%, kan man tänka sig att binda räntan på 2 år så kan man få 1,3%. Poängen här är att tänka utanför lådan.

Tittar du på börsen har du över en 10 års period en sannolikhet på över 90% att gå plus.

Caroline: Vem tar ett lån och investerar pengarna?

Jan: Professionella aktörer gör det hela tiden, vi har gjort det. Tittar man på Avanza så ger de ett lån med 0% ränta upp till 3 miljoner kronor givet vissa förutsättningar. Tittar man på det rent matematiskt så är det inte sant att alla lån är dåliga.

Det finns sätt att låna pengar gratis, det finns sätt att få en garanterad avkastning.

Jag tycker exempelvis inte det är emotionellt värt att låna pengarna för 0% ränta och sätta in dem på 1% ränta. Poängen är att man ska titta på vad det kostar för mig att låna pengarna och vad man kan få för avkastning på de pengarna. Fråga nummer tre är att kolla om det finns ett räntenetto, att man tjänar på mellanskillnaden. Det finns väldigt många studier som visar på att andra lån än bolån ofta ger upphov till emotionell stress.

Att låna kan ibland sänka risken

Jan: Riksbanken släppte en rapport 27/1 2014 som handlar om hushållens skuldsättning. På sidan 3 skriver de så här:

”Resultaten visar att det för i stort sett alla hushåll sannolikt är optimalt att belåna sin bostad maximalt (upp till bolånetaket) för att sedan investera den resterande delen av förmögenheten i aktiefonder eller i långa räntefonder”.

Källa: Riksbankens PM4 – Hushållens amorteringsbeslut, 2014-01-27, sid 3,

Jan: Jag tycker att detta är spännande för de flesta blir rätt chockade att detta är vad Riksbanken skriver.

Caroline: Ja.

Jan: Om man hade investerat i en global indexfond sedan 27/1 2014 då är du 200% upp. Då kommer återigen det emotionella, hur ska man veta att det kommer att vara så i framtiden? Det vet man inte, utan det handlar om odds och sannolikheter.

Att låna pengar och investera dem långsiktigt kan minska risken för att du går i pension och dina pengar inte räcker till. Det är inte så de flesta hade tänkt på det, att låna kan ibland sänka risken.

Vissa studier har tagit det så långt att de säger att om du har en ung person i 30 årsåldern som har 25–30 års horisont fram till pension så hade det statistiskt sätt varit optimalt för en sådan person är att låna och investera lika mycket man sparar. Rent rationellt och statistiskt så hade det varit en bra strategi även om det inte fungerar så praktiskt sätt.

En neutral inställning till lån och skulder

Jan: Poängen är inte att man ska belåna hus och hem och sedan investera de pengarna. Snarare tänker jag att mitt mål är att man ska få en neutral inställning till lån och skulder.

Caroline: För mig är det en ryggradsreflex och det beror på dåligt självförtroende inom ekonomi tror jag. Jag är rädd för att sabba min ekonomi. Det handlar om min egen ekonomiska intelligens, att försöka höja den steg för steg. Det kan man göra, man kan rita upp det för sig själv.

Jag tycker att det är attraktivt att höra om helt andra sätt att se på saker och tänka att man själv kan komma dit.

Jan: Om man har en sådan ryggradsreflex att lån är dåligt så går man inte ens dit och tittar. Då kan man missa ett verktyg som ibland kan vara väldigt relevant.

Jag tycker inte att man ska överamortera, att amortera mer än amorteringskravet. I stället för att göra en överamortering, överväg att investera pengarna på ett långsiktigt sparande.

Givet förutsättningen att jag behöver tjäna pengar så amortera hellre än att konsumera men investera hellre än att amortera. Det finns dåliga lån och det är de som kostar mig pengar, de ska jag amortera så fort som möjligt.

Sedan finns det skulder som kan minska vissa risker och sedan finns det skulder som gör mig rikare. Nu när vi spelar in det här våren 2022 så är inflationen relativt hög, en person som inte har några lån eller bor i en hyresrätt får inte hjälp av inflationen med sina lån.

Överamortera inte ditt bolån

Jan: De senaste åren har det varit förmånligt att ha lån för att du har kunnat investera pengarna som du har lånat och sedan har du dessutom fått avdrag för räntan för de pengarna du har investerat. Inflationen äter dessutom på ditt lån.

Caroline: Jag kan tänka mig att vissa tycker det är lite sjukt, att det är konsumtionssamhället som driver det här.

Jan: Det handlar inte om det är bra eller dåligt utan mer om hur det faktiskt ser ut. Amortera allt som inte är bolån, följ amorteringskravet, överamortera inte, överväg att använda en mindre del i värdepappersbelåning.

Har börsen fallit mycket, 20–30%, då kan jag plocka ut 24 månaders framtida månadssparande och flytta det till idag genom belåning. Sedan amorterar jag av det lånet de kommande 24 månaderna med mitt månadssparande.

I en sådan situationen ser inte jag det som någon större risk. Det blir ett sätt att managera sina pengar, att hushålla. Glöm inte att du förmodligen hade fått mer genom att öka inkomsterna än att göra på detta sätt. Detta vi pratar om nu är egentligen en strategi för när man investerar, att ha det som ett appendix A ” användning av belåning”.

Caroline: Bra att du säger det, annars kan man tänka att det är plan 1.

Jan: Nej det är de inte. När man är maximalt belånad ska man nog inte vara mer belånad än 25% av sitt investerade kapital.

Ta ett preventivt lån

Jan: Belåning kan sänka vissa risker. Om man tittar på likviditetsrisk så är det ofta så att när man är äldre många gånger svårt att få lån.

Ibland har jag gett råd till snart pensionärer att ta ett preventivt lån, ta ett lån när du är 55 år och du fortfarande kan ta lån. Det finns situationer där man kan minska andra sorters risker genom att ta lån.

Caroline: Jag har som en ryggmärgsreflex att inte ha kreditkorts skuld för det är ju väldigt hög ränta på det.

Jan: Absolut men om du inte kan få ut pengar eller om du behöver de för att ta oförutsägbara utgifter.

Caroline: Ja jag fattar det.

Only buy a home when the time is right

Jan: Då tar vi nästa princip, Only Buy a Home When the Time Is Right.

“Buying a home will probably be the biggest financial decision you ever make. As a result, you should only do it when it fits into both your finances and your current lifestyle”.

Jan: Detta kring bostadsköp är en ganska vanlig fråga på forumet som jag tror att vi får varje vecka. Det är bara tre saker man ska spara till i livet, buffert, bostad och pension.

Jag är helt okej med att lägga pengar på en bostad, det är okej att ta ut pengarna från sitt sparande för att köpa en bostad. Det kommer ge dig energi och en massa mervärden i livet.

Vi har kombinerat våra egna råd kring att köpa boende och det som Nick Magguilli skriver. Köp inte ett boende förrän du vet att du kan vara på samma ställe i minst 10 år för då minskar du risken för fluktuationer i bo priser.

Ta höjd för att du har en stabil familjesituation så att du inte behöver ett annat boende de kommande 10 åren. Ha en stabil karriär och ekonomisk situation så att du kan ha råd med både en höjd ränta och ha råd med underhåll till din bostad.

Caroline: Jag tror inte att vi förstod när vi köpte huset att det kostar så mycket med underhåll.

Jan: Räkna med att underhållet kostar 2% av husets värde per år.

Caroline: Det är bra att vara medveten om.

Jan: Utöver 1–2% av värdet i underhåll per år så kostar det även i tid och energi.

Boendet är inte en investering utan en konsumtion

Jan: Var medveten om att boendet inte är en investering utan en konsumtion.

Caroline: Ja.

Jan: Detta går lite emot fakta. De flesta har haft lite flyt, de har köpt sitt boende och belånat pengar och sedan har det ökat i värde vilket gör att man sedan har pengar. Säg att du köper ett boende för 1 miljon och sedan ökar den i värde med 10% vilket nu betyder att lägenheten är värd 1,1 miljon kronor. Värdeökningen är 100 000 kronor.

Säg att den som har köpt lägenheten har lånat 800 000 kronor, värdeökningen blir 100 000 kronor, per månad kanske man har 1 % ränta vilket är 2000 kronor. Då har man 98 000 kr kvar av värdeökningen, tar du det dividerat på det egna kapitalet du satte in vilket är 200 000 kronor då har du en värdeökning på 49%.

Om vi utgår ifrån att räntan är ett mått på den risken som långivaren ger så är det intressant att se att bolån på Avanza under de bästa förutsättningarna kostar 0,69% medan lån med värdepapper kostar 0%. Alla tror att låna på värdepapper ger högre ränta än för bolån.

Lånar du 10% på en global indexfond då har du spridit ut pengarna på världens 10 000 största bolag olika valutor, i olika branscher, i olika sektorer, i olika storlek på bolag i olika världsdelar. Det blir lite dubbelmoral.

Caroline: Det blir lätt det när man inte tänker efter.

Belåning kan användas för att slå index

Jan: Ska du slå index så måste du öka risken, det går inte att göra på annat sätt. Jag hade mycket hellre belånat en indexfond än att välja en fond med högre risk. Belåning kan användas för att slå index.

Caroline: Det är smart. Jag känner hur min hjärna är efter.

Jan: Jag trodde du var lite sarkastisk först.

Caroline: Jag hade inte tänkt ut det.

Jan: Jag har inte heller tänkt ut detta, jag har ackumulerat detta under så många år. Nick skriver att det är en historisk avvikelse att priset på bostäder har gått upp, han skriver så här:

” When it comes to housing as an investment, unfortunately, the data isn’t that promising. Robert Shiller, the Nobel Prize-winning economist, calculated the inflation-adjusted return on U.S. housing was “only 0.6% a year” from 1915–2015. More importantly, most of that return came after the year 2000”.

Jan: Tittar man på långa tidsserier för bo priser så har det länge gått i sidled. Den förväntade historiska avkastningen för en bostad är att den ska gå i linje med inflationen. Det finns inget fundamentalt som gör att den ska öka i värde.

Varför ökar bopriser?

Caroline: Säger Nick varför bo priser ökar?

Jan: I Sverige kan man spekulera kring det, en stor faktor skulle jag säga är att vi har en totalt icke fungerande bostadsmarknad, det är jättesvårt att få en hyresrätt.

Det byggs fel typer av bostäder, hyresrätterna är dyra och passar inte alla.

Caroline: Ja absolut. Det byggs mycket men det är inte hyresrätter.

Jan: Det kan vara hyresrätter men det är dyra hyresrätter.

Caroline: Det passar inte alla.

Jan: Priset på bostäder kan mycket väl fortsätta gå upp men om man hade haft en fungerande bostadsmarknad hade det nog sett annorlunda ut. Säg att man hade köpt ett hus 1988 för 1 miljon kronor, 2018 hade det ökat till 1,8 miljoner. När man säljer det hade man fått betala skatt på de 800 000 kronorna.

Tittar man på det reellt så är 1 miljon 1988 lika mycket som 1,8 miljoner 2018 så du har reellt inte tjänat någonting men du ska ändå betala skatt. Så då har du gått back på affären.

Caroline: Så tror man att man har gått plus.

When saving for a big purchase, use cash

Jan: Vi tar sista principen idag, When Saving for a Big Purchase, Use Cash.

“Though bonds and stocks may earn you more while you wait, when saving for a wedding, home, or other big purchase, cash is the way to go”.

Jan: Nick fortsätter med att skriva såhär:

“You want to buy your first home. Or maybe you want to get married, or maybe you just desire a new car. Whatever you have your heart set on, it’s time to save up. But, what’s the best way to do that? Should you let your money sit in cash, or should you invest it while you wait? I asked a few financial advisors that I have worked with over the years, and they all responded in the same way—cash, cash, cash. When it comes to saving for a down payment (or other big-ticket item), cash is the safest way to get there. Period. Full stop.”

Jan: Detta har vi sagt i alla år, sparar du till något som du ska köpa inom 2–3 år så ska du spara på bankkonto med insättningsgaranti. Jag tycker att Nick förfinar det och har ett bra matematiskt resonemang kring det här.

Säg att du sparar 5000 SEK i månaden och du behöver 120 000 SEK. Det kommer ta dig 24 månader att spara ihop summan. En genomsnittlig inflation är ca 2 % per år. Det betyder att du ”förlorar” ca 4000 kronor. Det innebär att du behöver spara i 1 månad extra.

Både Nick och jag påstår att det är värt att spara en månad extra för att vara garanterad att ha pengarna när du behöver dem.

Nick gör liknande räkneexempel med räntefonder och konstaterar att det i genomsnitt tar längre tid att spara ihop med räntefonder än kontanter. Om man tittar på en längre sparhorisont än 2 år, och sparar till exempel 1000 USD i månaden så tar det i genomsnitt 67 månader att nå 60 000 USD om man sparar i kontanter. På 5 års sparhorisont blir räntefonder bättre. Tiden är vår bästa vän, brytpunkten går någonstans vid 3 år.

Tumregel kring sparande och tidshorisont

Jan: Nicks slutsats kring principen är följande:

“For example, given that a two-year savings time horizon slightly favors cash, and a five-year savings time horizon clearly favors bonds, the “switching point” will be somewhere in between. After reviewing the data, I have found that this point seems to be around the three-year mark. If you need to save for something that will take less than three years, use cash.

If you are saving for something that will take longer than three years, put your savings in bonds. If you had done this throughout history, you would have reached your 36-month savings goal in about 37 months with bonds and 39 months with cash. This is a good rule of thumb that is backed by historical evidence and has worked through periods of high inflation, low inflation, and everything in between”.

Jan: Detta tycker jag är coolt. Han har räknat ut någon slags tumregel när man ska ha pengarna på bankkontot med insättningsgaranti, när man ska gå över till räntefonder och när man ska gå över till aktier.

Caroline: När behöver jag pengarna, hur mycket ska jag lägga undan och hur lång tid tar det?

Omvandla inflation till tid

Jan: Ska du ha pengarna om mindre än 3 år ska du sätta pengarna på bankkonto med insättningsgaranti. Mer än tre år, då kan du sätta pengarna i räntefonder, ska du ha pengarna om mer än 10 år då kan du börja blanda in aktier. Det är stökigt med räntefonder för det är mycket svårare än aktiefonder.

Det finns räntefonder med jättelåg risk där man lånar ut pengar till stater och sedan finns det räntefonder med jättehög risk där man lånar ut pengar till företag som går back.

Jag gillar den lösningen som Lysa eller Opti har för räntor, ska man ta en fond så är AMF räntefond mix eller AP7 räntefond bra. Vad tar du med dig?

Caroline: Jag vet inte riktigt vad jag tar med mig. Kan vi summera vad vi har pratat om? Bra och dåliga lån.

Jan: Vi har pratat om när man ska köpa boendet. Vi har också pratat om att pengar till de stora inköpen ska man spara på bankkonto med insättningsgaranti. Det jag tar med mig är resonemanget kring att tänka på det i månader, att man får lägga till en månad extra sparande om man räknar med inflationen.

Att omvandla inflation till tid, jag har inte tänkt på att man kan göra det hoppet. Jag tycker att det var smart och intuitivt.

Caroline: Jag tycker att de här avsnitten bidrar till utveckling av ekonomisk intelligens och det är viktigt. Det sätter i gång hjulet och man blir kanske smartare och får lite mer självförtroende.

Jan: Tack för att du lyssnar, tack för att du följer oss. Du är varmt välkommen till vår Patreon Community patreon.com/rikatillsammans. Vi ses där eller i forumet, kommentera gärna där. Vi ses nästa vecka.

Jan och Caroline Bolmeson

24 april, 2022

Den här artikeln publicerades söndagen 24 april 2022 klockan 11:58 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.