Inte ens Gud slår regelbundet sparande (men får ändå sista skrattet med sequence-of-return risken)

Del 7 i vår serie "Just. Keep. Buying." av Nick Magiulli från bloggen ofdollarsanddata.com

I dagens avsnitt fortsätter vi på förra veckans tema ”investera en klumpsumma på en gång eller sprida ut den över tid?”. Vi tar däremot en annan approach och leker med att vi vet exakt vilket datum marknaden bottnar och kan därmed spara pengarna i kontanter till den dagen, och undersöker om det slår regelbundet månadssparande.

Samtidigt handlar avsnittet även om en av de risker som vi har noll kontroll över – den så kallade ”sequence-of-returns”-risken. Det vill säga vilken ordning som vi får våra ”avkastningsår”. Som vanligt i denna serien tar vi avstamp i Nick Magiullis bok ”Just. Keep. Buying.” och diskuterar, försvenskar och fördjupar resonemangen. Särskilt resonemanget hur meningslöst det är att sitta och vänta med pengar på sidlinjen i väntan på en krasch att investera i (även om du vet exakt när kraschen kommer). Anledningen är att det kan ta så lång tid tills kraschen kommer att du förlorar avkastning under tiden mot ett regelbundet månadssparande.

Vidare är även ”sequence-of-returns”-risken är en av de risker som vi har noll kontroll över och som tyvärr påverkar vårt sparande väldigt mycket. Särskilt viktig är den för dem som går i pension eller vill sluta jobba enligt t.ex. FIRE. Om vi nämligen har t.ex. 20 års avkastning med en genomsnittlig avkastning om 7 procent per år, så spelar det stor roll hur om vi har de positiva åren först eller sist i 20-års perioden.

Beroende på vilken ordning som avkastningsåren kommer, har stor påverkan på både slutsumman och mängden pengar man kan ta ut innan de tar slut. På det sättet kommer t.ex. de 10 absolut viktigaste avkastningsåren, för mig som är född 1981, vara mellan 2045 – 2055. Dvs, decenniet precis när jag går i pension. Bra år i början och allt är magiskt, dåliga år i början och pengarna kan ta slut tidigare än man tror.

I avsnittet simulerar vi det genom att ta fram en serie om 20 år med olika slumpade avkastningar. Sedan gör vi exemplet extremt genom att sortera avkastningsåren från största till minsta och vice versa. Det blir tyvärr stor skillnad – precis som en pensionär som gick i pension 1973 fick slut på pension efter 23 år, medan en pensionär som gick i pension året efter, 1974, kunde leva på exakt samma belopp i över 35 år.

Vi diskuterar även lösningen till det här problemet som ligger mycket i att redan nu planera för flexibilitet. Flexibilitet i bl.a.

  • hur mycket man sparar genom åren
  • när i tiden man behöver välja att gå i pension
  • kombinationen av jobb och pension
  • i hur mycket pengar man tar ut till utgifter
  • allokering i portföljen

Vi hoppas att du uppskattar avsnittet och att det ger lite tankespjärn och inspiration. 😊

Hälsningar,
Jan och Caroline

Principen är egentligen samma i barnsparande…

Caroline påpekade i slutet av avsnittet att det är egentligen exakt samma problem i barnsparande. I ett klassiskt barnsparande sparar man under en förutbestämd 18-års period från det att barnet föds tills dessa att det fyller 18 år. Det betyder att vi har 18 st år där vi är väldigt beroende av vilken avkastning som kommer vart och ett av de 18 åren och vilken ordning.

Nedan har jag jämfört årsavkastningen för Stockholmsbörsen under 18 år för mig (1981-1999) och för min bror (1985-2003).

Jämförelse av Stockholmsbörsen (SIXRX) avkastning 1981-1999 vs 1985-2003
Jämförelse av Stockholmsbörsen (SIXRX) avkastning 1981-1999 vs 1985-2003

Nedan har jag räknat på ett påhittat månadssparande om 1 000 SEK/mån eller 12 000 SEK om året. Väldigt förenklat utan skatteeffekter och liknande.

Jämförelse av Stockholmsbörsen (SIXRX) avkastning 1981-1999 vs 1985-2003
Jämförelse av Stockholmsbörsen (SIXRX) avkastning 1981-1999 vs 1985-2003

Den visar hur stor skillnaden kan bli beroende på vilken uppsättning år man får. Jag hade mer ”tur” än vad min bror hade. Det är det som skiljer att jag skulle fått 3.3 Mkr och han får under 1.0 Mkr. Notera att han även efter 14 år ”låg före” i värde. Utifrån ett föräldraperspektiv är det ju också jobbigt eftersom det blir svårt med att betala mellanskillnaden. Därav brukar jag rekommendera att spara till alla barnen i en gemensam pott. I fallet ovan vore det bättre om potten blivit 4.3 Mkr som man sedan delat hälften, hälften på.

Kastar även ljus på hur svårt det är att bedöma ”färdighet”

Det som jag även upplever som illustrativt med sequence-of-return-risk är hur svårt det är att utvärdera huruvida någon är duktig eller inte. Om vi skulle göra nedslag efter 14 år så skulle vi kunna argumentera för att min bror är den bättre investeraren, efter 18 år, så är det garanterat jag som har 3 gånger ett så stort belopp.

Men kom ihåg – investeringsstrategin i de båda perioderna var EXAKT samma. Den var ”köp hela Stockholmsbörsen varje månad i form av en indexfond.” Det enda som skiljde var ju avkastningsåren. Jag hade tur, han hade otur. Det här gör ju också i vissa perioder kan en investerare som överpresterar mot index med 5 % per år (vilket är världsklass) få en lägre avkastning än någon som underpresterar mot samma index med 5 % under en annan period. Precis det som bilden nedan visar.

En investerare som började investera 1980 skulle kunna underprestera med 5 % (och därmed få 19.8 % i genomsnittlig avkastning) och ändå få en bättre avkastning än en investerare som började år 2000 och slog index med 5 % (för att få 10.9 % per år i 10 år).

Slå index med 5 % kan i vissa perioder ge SÄMRE avkastning än att underprestera med 5 %
Slå index med 5 % kan i vissa perioder ge SÄMRE avkastning än att underprestera med 5 %

Det går att alltså inte enbart att utvärdera hur duktig man är på resultatet, särskilt inte över olika perioder, tillgångsslag eller liknande. Nedanstående graf visar hur mycket det skiljer på en 10-års period på den svenska börsen. Det handlar inte om skicklighet utan bara om hur marknaden (=beta) råkade gå under den perioden.

Genomsnittlig årlig avkastning för 10-års perioden som börjar på utsatt år. Data: Stockholmsbörsen (SIXRX, 1870-2019).
Genomsnittlig årlig avkastning för 10-års perioden som börjar på utsatt år. Data: Stockholmsbörsen (SIXRX, 1870-2019).

Till och med på 20 år spelar det roll, även om den blir mindre.

Genomsnittlig årlig avkastning för 20-års perioden som börjar på utsatt år. Data: Stockholmsbörsen (SIXRX, 1870-2019).
Genomsnittlig årlig avkastning för 20-års perioden som börjar på utsatt år. Data: Stockholmsbörsen (SIXRX, 1870-2019).

Det är som Jesse Livermore, den kände aktiemäklaren från början av 1900-talet skrev i sin bok ”Reiminiscences of a Stock Operator”:

I think it was a long step forward in my trading education when I realized at last that when old Mr. Partridge kept on telling the other customers: ‘Well, you really know this is a bull market!” he really meant to tell them that the big money was not in the individual fluctuations but in the main movements—that is, not in reading the tape but in sizing up the entire market and its trend.

Jesse Livermore

Kom igång och börja investera! Digital workshop under två kvällar i en vecka. Läs mer. Läs mer

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det här avsnittet använde vi ett bildspel. Du kan bläddra genom bildspelet om du vill få en snabb överblick över innehållet. Du kan även bläddra genom det i samband med att du lyssnar på avsnittet som podd.

Följ diskussionen i RikaTillsammans-forumet

I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik tråd där vi diskuterar det här avsnittet. Följ diskussioen i tråden:

I forumet kan du även ställa en fråga, få svar, hjälpa andra och träffa likasinnade. Välkommen. 🙂

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet om sequence-of-return risk

n: Idag är det dags för avsnitt 257, jag satte titeln på dagens avsnitt till ” Inte ens Gud slår regelbundet sparande men hen får ändå sista skrattet”.

Caroline: Jag läste det som att inte ens guld slår regelbundet sparande, shit vad konstigt tänkte jag.

Jan: Dagens avsnitt är en fortsättning på vår serie ” Just keep buying” som bygger på den amerikanska bloggaren och författaren Nick Maggiulli´s bok Just keep buying och hans blogg OfDollarsAndData.

Idag kommer vi prata om två koncept, varav ett är ett sådant jag har haft dåligt samvete för eftersom vi på fem år inte har lyft upp det på bloggen/podden.

Caroline: Vad är det då?

Jan: Det heter Sequence of return risk. Kommer du ihåg att vi hade den där 4 % regeln när vi pratade om hur mycket pengar man behöver till pension?

Caroline: Ja.

Jan: Det vi inte har pratat om är vilken avkastning man får i vilken ordning spelar väldigt stor roll. Även om vi brukar säga att man kan räkna på att få 7% i genomsnitt per år, hur vi får fram de där 7% spelar väldigt stor roll. Jag kommer förklara mer sen.

Caroline: Vad bra.

Jan: Det är en risk vi inte kan göra så mycket åt.

Caroline: Det var ändå det jag tänkte men det verkade lite komplicerat i mitt huvud.

Jan: Vi ska också prata om konceptet ”generational luck”. Vi ska fortsätta på det förra avsnittet 256 som handlade om att om man har en klumpsumma pengar och om man ska investera allt med en gång eller om man ska sprida ut det över tid.

Där var det ett tredje alternativ som vi inte pratade om. Det statistiskt korrekta alternativet är att investera allt med en gång, det känslomässiga svaret är att sprida ut det över tid. Det bästa är egentligen att investera allt med en gång men att sänka risken.

Det finns de som säger att de har kommit på ett smart sätt, att de ska ha pengarna på kontot tills kraschen kommer och då investerar.

Caroline: De flesta vill inte ens vara med då när kraschen väl kommer för det blir sådana rubriker och drama i media.

Jan: Då kommer resonemanget med Gud. Vi kommer leka Gud i dagens avsnitt där vi vet exakt vilket datum som kraschen kommer och så ska vi se som den strategin fungerar.

Digitala träffar, föreläsningar och bokklubb i vår Community på Patreon!

Jan: Allt som vi pratar om i avsnittet står inte i Nick´s bok. Jag rekommenderar alla att läsa Nick´s bok men i våra avsnitt gör vi avstamp i hans bloggartiklar, hans bok, en rapport från Vanguard. Detta är inte finansiell rådgivning utan det är allmän information.

Caroline: Tycker du att engelskan är okej svår? Jag tycker inte att engelska är en utmaning men vissa tycker inte att det är så lätt med engelska.

Jan: Det beror på vart man är på sin finansiella resa. Är man nybörjare och svensk så rekommenderar jag hellre boken ”Mer pengar för pengarna” av småspararguiden.

Om man har läst de flesta böcker så är Nicks bok bra. Jag gillar den så pass mycket att vi har ägnat sju avsnitt åt den.

Caroline: Det säger en del.

Jan: Engelskan är medelsvår, man behöver kunna en del facktermer. Jag tror inte att det finns någon svensk översättning än.

Jag vill säga ett stort tack till våra sponsorer, det är ni som lyssnar som är med i vår Patreon Community. Ni gör det möjligt för oss att nörda här som idag. Det gör det möjligt att göra det som på riktigt spelar roll för oss när vi investerar själva.

Det vi pratar om har även jag nytta av när vi investerar våra pengar och förhoppningsvis har även du som lyssnar på detta nytta av det.

Caroline: Vi har reklam ibland och då är det bara det som vi absolut kan stå för själva.

Jan: I vårt Community har vi under våren haft ganska många digitala träffar, vi har haft börs Vd:ar på besök, vi har haft investmentbolag på besök.

Caroline: Sen har vi också en bokklubb.

Jan: i slutet av juli 2022 kommer vi ha en bokklubb, även i början av augusti.

Kom igång och börja investera! Digital workshop under två kvällar i en vecka. Läs mer. Läs mer

Invest As Often As You Can

Jan: Då kör vi i gång. Nick sammanfattar kapitel 14 med” Invest As Often As You Can”.

“If you think you can time the market by saving up cash, think again. Even God couldn’t beat dollar-cost averaging.”

Nick börjar med ett tankeexperiment som låter så här. Låt oss leka att vi har ett experiment där vi påbörjar på vår sparkarriär någonstans slumpmässigt mellan 1920 och 1980 på den amerikanska marknaden och vi ska investera i 40 år (ett normalt pensionssparande).

Du får välja mellan två strategier: Regelbundet månadssparande där du sparar 1 000 kr i månaden i 40 år. Den andra strategin är att du väntar på kraschen (”buy-the-dip”). Du sparar 1 000 kr på ett konto och du köper bara när marknaden bottnar.

Botten här definieras inte bara som ”inte på rekordnivå” utan du får dessutom vara den omnipotenta guden som vet när absoluta botten mellan två toppar sker. När du köper på botten så köper du på lägsta möjliga pris. Den enda regeln är att du inte får sälja aktierna. När du har köpt dem så får du hålla dem till slutet av perioden. Vilken strategi är bäst?

Svaret är att när man simulerar denna strategi så visar det sig att regelbundet månadssparande är bättre i 70% av alla fall i den här perioden. Detta är sant trots att du vet när marknaden kommer bottna.

Caroline: Det är konstigt ju. Om jag får ett billigare pris så borde det vara bättre för att aktierna går upp över tid.

Problemet är att det kan ta väldigt lång tid mellan bottnarna och då missar man avkastning.
Problemet är att det kan ta väldigt lång tid mellan bottnarna och då missar man avkastning.

Jan: Det kan ta väldigt lång tid innan den där dippen kommer.

Caroline: Man tänker att dippen kommer regelbundet men den gör inte det.

Jan: Inte ens Gud slår det regelbundna månadssparandet.

Vänta inte på dippen

Jan: Om man inte har den gudalika tajmingen utan man missar botten med kanske en eller två månader vilket ändå är en sagolik tajming. Då blir regelbundet sparandet bättre i 97% av fallen. Det är helt bisarra sannolikheter.

Nick har plottat detta i en graf. Om man tittar på den amerikanska börsen mellan 1990–2020 hade vi en hög uppgång mellan slutet av 90-talet. Efter toppen 2001 så var där ingen ny botten förrän 2010 så då hade man suttit utanför marknaden i 10 år.

Det här månadssparandet blir mycket bättre över den 10års perioden än att vänta på dippen. Det är just tiden mellan bottnarna som är så oförutsägbar och lång.

Caroline: När man tajmar de här bottnarna så kan inte ens det kompensera för att man är utanför marknaden.

Jan: Om du köper regelbundet så rör sig marknaden upp och ner. Det kommer bottnar men det kommer generellt gå uppåt. Köper du på vägen ner så får du en extra skjuts upp för då får du fler andelar. Köper du när det är dyrt får du färre andelar.

Om du har en klumpsumma så ska den investeras så fort som möjligt, pengar som du tjänar från din månadslön är det regelbundna sparandet.

Av de löpande inkomster jag tjänar är det rätt att sätta in direkt när jag tjänar dem i stället för att samla de på hög och sedan investera dem i en dipp. Problemet är att bottnarna är sällsynta.

Du missar uppgången medan du väntar på en dipp

Jan: Om vi ska citera från Nicks hemsida så skriver han följande:

“My point in all of this is that Buy the Dip, even with perfect information, typically underperforms DCA (Dollar cost average). So, if you attempt to build up cash and buy at the next bottom, you will likely be worse off than if you had bought every month. Why? Because while you wait for the next dip, the market is likely to keep rising and leave you behind”.

Caroline: Han fortsätter med att skriva:

” What makes the Buy the Dip strategy even more problematic is that we have always assumed that you would know when you were at every bottom (you won’t). I ran a variation of Buy the Dip where the strategy misses the bottom by 2 months, and guess what? Missing the bottom by just 2 months leads to underperforming DCA 97% of the time! So, even if you are somewhat decent at calling bottoms, you would still lose in the long run”.

Jan: Han avslutar med att skriva:

“I wrote this post because sometimes I hear about friends who save up cash to “buy the dip” when they would be far better off if they just kept buying. My friends do not realize that their beloved dip may never come. And while they wait, they can miss out on months (or more) of continued compound growth”.

Underprestationen hos strategin att vänta på kraschen.
Underprestationen hos strategin att vänta på kraschen.

Regelbundet månadssparande är ett vinnande koncept

Jan: Jag tycker att detta gör det ganska tydligt. Den strategin som många håller på med, att man sparar pengar för att köpa in sig på botten är inte bäst. Det bästa är regelbundet månadssparande. Just keep buying, det ligger väldigt mycket bakom.

Du kan inte tajma marknaden och även om du visste när botten inträffar så är det bättre med ett regelbundet sparande.

Det finns aldrig några garantier men man kan ta oddsen i fördel för sig själv. Investera i en indexfond så regelbundet, långsiktigt och billigt som möjligt. Det finns sjukt många lager och nyanser i det tipset.

Caroline: Ja det finns olika lager i detta råd.

Jan: Det andra vi ska prata om är ”sequence of return risk”. Nick berör detta i kapitel 15 som heter:” Investing Isn’t About the Cards You Are Dealt, but How You Play Your Hand”.

Caroline: Han sammanfattar det så här:

“You will experience periods of good and bad luck throughout your investing career. However, the most important thing is how you behave over the long term”.

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Sequence of return risk

Jan: Om vi tittar på en rapport från Vanguard som heter ”Safeguarding retirement in a bear market” (2020). De skriver så här:

” At the start of the retirement [..] every withdrawal turns a negativ return, which is temporary in nature, into a permanent impairment of the balance. The amount withdrawn at a considerable loss recudes the opportunity to recover over the long term”.

När jag gör ett uttag ifrån min portfölj I en nedgång så betyder det att jag tar en negativ utveckling. I samma ögonblick som jag säljer så är förlusten permanent, nu kan andelarna inte stiga över tid och återta den förlusten. De skriver vidare:

” Because the opportunity cost of withdrawing a d dollar – measured in the expected return on the dollar until the end of retirement – is particularly high immediate after a sequence-of-return risk strikes, the” magic” of compounding return works against the retirees who must do so”.

Om jag är 65 år och ska börja ta ut in pension och det kommer ett negativt år på -29%. Jag måste ta ut min pension för det är de pengarna jag ska leva på.

Det betyder att jag behöver sälja av de här andelarna och där med gör den förlusten permanent. Eftersom jag realiserar den förlusten så kommer den påverka alla de resterande 25 åren i min pension. Det är detta som kallas sequence of return risk, vilka avkastnings år får jag i vilken ordning.

Caroline: De skriver vidare:

” The varying degrees of sequence-of-return risk include, on one end the spectrum a long-term ”generational luck”-aspect”.

Jan: Det blir en turfaktor, man är väldigt beroende av hur börsen går ett enskilt år. Har du en stor uppgång det året då har du mycket vunnet de kommande 25 åren. Decenniet efter du går i pension spelar väldigt stor roll.

Caroline: Jag sitter och funderar på hur detta fungerar.

Jan: Du behöver sälja färre andelar om kursen är hög och då har du fler andelar som kan jobba.

Caroline: Precis. Det är sorgligt.

Gud får det sista skrattet

Jan: När Nick har ett resonemang kring att Gud ändå får sista skrattet så roade jag mig att ta fram den genomsnittliga årsavkastningen för 10-årsperioden som började 1870 och investerade till 1879, då fick du 7,9% avkastning. Jag har gjort likadant för varje decennium.

Började du 1900 så fick du 6% avkastning, började du 1910 så fick du -1,6% avkastning i genomsnitt per år. Det bästa decenniet var om du började spara 1980 då hade du 24,8% avkastning i snitt per år.

Du kan göra exakt samma strategi mer eller mindre i alla de här decennierna men ditt utfall kommer ändå variera mellan -1,6% i genomsnitt per år till 24,8% i genomsnitt per år. Det har inget med skicklighet att göra. Hur många nedgångsår får jag, när i tiden får jag dem, i vilken ordning får jag dem?

En bra investerare som slår index med 5 % per år i perioden 1960–1980 kommer fortfarande ha en sämre avkastning än en dålig investerare som underpresterar index med 5 % i perioden 1980–2000.

Caroline: Jag fattar. Det är väldigt dramatiskt.

Jan: En skicklig investerare i en dålig marknad kommer få sämre resultat än en dålig investerare i en bra marknad.

Caroline: Nu har det varit en bra marknad ett tag och alla har tyckt att det har varit gött.

Tänk om man nu har ett sådant skitdecennium när man sparar och så känner man sig nedslagen så ska man bara fortsätta att köpa.

Jan: Du kan inte göra något åt det.

Caroline: Jag tänker att det finns de som tänker att de ska kompensera för det och överlista marknaden.

Jan: Det går inte.

Vad ger dig bäst odds?

Jan: Vad är det som ger bäst odds? Spara regelbundet, långsiktigt i billiga globala indexfonder där du får allt. Nick skriver följande:

”Yes, this example is cherry picked, but it demonstrates how skilled investors (outperformers) can lose to unskilled investors (underperformers) if they get caught in a bad market. So, my friends, don’t worry about getting excess returns, worry about whether there are returns at all—don’t pray for alpha, pray for beta”.

Detta är ingen ny lärdom. Om man tar Jesse Livermore som var aktiv för typ 100 år sedan, han skrev en bok som heter Reiminiscences of a Stock Operator där det stod följande:

” I think it was a long step forward in my trading education when I realized at last that when old Mr. Partridge kept on telling the other customers: ‘Well, you really know this is a bull market!” he really meant to tell them that the big money was not in the individual fluctuations but in the main movements—that is, not in reading the tape but in sizing up the entire market and its trend”.

Det viktigaste är marknaden och dess trend. Det är roligt att visa att vissa principer återkommer över tid.

Vilket år du går i pension har stor påverkan på ditt kapital

Jan: Tittar man över längre perioder så är skillnaderna mindre men det skiljer ändå mellan 2% till 1920–1940 och 25% mellan 1980–2000. Det är stora skillnader som egentligen beror på tur.

Vi utgår från en person som är 60 år gammal och ska gå i pension med 2 500 000 SEK. Personen ska göra ett uttag om 50 000 SEK per år i 25 år, dvs 2 % av portföljen. Genomsnittlig avkastning för perioden är 7 % avkastning.

Vi gör två scenarion, det ena är att man får de bra åren tidigt och de dåliga åren sent. Det andra är att man får de dåliga åren tidigt och de bra åren sent.

Caroline: Spännande.

Jan: Vilket är bäst? Hur stor blir skillnaden?

Caroline: Jag har ingen aning faktiskt. Det kan vara så att man har de bra åren sist.

Jan: Eftersom det är en person som ska gå i pension så har de redan ackumulerat alla sina pengar.

Caroline: Då vill de ha bra år tidigt.

Simulerad årsavkastning där genomsnittsavkastningen är 7 % per år, men ordningen störts till minst och vice versa.
Simulerad årsavkastning där genomsnittsavkastningen är 7 % per år, men ordningen störst till minst och vice versa.

Jan: Ja. I bildspelet visar jag det med en graf. I det första fallet där vi får de bra åren tidigt då har vi plockat ut 50 000 kronor om året, efter 25 år har vi 12 miljoner. Har vi exakt samma avkastnings år men har ändrat ordningen så de dåliga åren kommer först. Då har vi i slutet mindre än 4 miljoner kvar.

Skillnaden i slutvärde till följd av sequence-of-return-risken.
Skillnaden i slutvärde till följd av sequence-of-return-risken.

Caroline: Det var ändå skönt att det fanns 4 miljoner kvar i slutet.

Jan: De jämförde två pensionärer, en som gick i pension 1 januari 1973 vs en som gick i pension 1 januari 1974. Båda hade 5 miljoner kronor och hade en portfölj med 50% aktier och 50% räntor med årliga uttag på 250 000 kronor.

För den som gick i pension 1973 så tog pengarna slut efter 23 år för den som gick i pension 12 månader senare, han hade ungefär 25% av pengarna kvar efter 35 år.

Caroline: Jag tycker att det är nedslående. Man har ingen makt över vilken avkastning man kommer ha men jag kommer ändå känna mig som en looser om jag får en dålig avkastning i början. Vad ska vi göra med den här informationen? Vi har ingen makt över den.

Från Vanguards rapport som visar hur skillnaden kan bli för två pensionärer som har exakt samma förutsättningar men har två olika sequence-of-return-risker.
Från Vanguards rapport som visar hur skillnaden kan bli för två pensionärer som har exakt samma förutsättningar men har två olika sequence-of-return-risker.

Omvandla ditt humankapital till finansiellt kapital

Jan: Vi har noll påverkan på det som kanske spelar mest roll och det är jobbigt. Ett eller två dåliga år spelar ingen roll utan det är decenniet som spelar roll.

Det viktigaste decenniet i din sparkarriär kommer för en 70-talist kommer vara den mellan 2035–2045.

Det vi kan göra för att ta bort den risken är att ha så mycket pengar så vi inte behöver någon avkastning de åren men det är orealistiskt för de flesta. Tittar man på våra barn som är födda 2010, deras viktigaste decennium för dem är 2075–2085 men det är inget man kan planera för nu.

Man får försöka påverka och fokusera på det vi kan, det är exempelvis vårt sparande eller vår inkomst. Sikta på att ha en inkomst på 45 000 kronor i månaden så att du får en maxavsättning till pension.

Min finansiella livsuppgift är att öka och omvandla mitt humankapital till finansiellt kapital. Jag kan påverka när jag går i pension, man behöver kanske inte gå i pension det året där börsen har tappat 40%. Man kan ha en flexibilitet i kombinationen, det behöver inte vara svart eller vitt, man kan jobba deltid exempelvis.

Det året som börsen har gått riktigt dåligt då behöver jag inte ta ut en extra stor summa utan då kan man kanske skjuta på det.

Pengar som ska användas inom ett eller två år kanske ska vara på ett buffertkonto. Hur har man fördelat sin portfölj, man behöver kanske inte ha allt i aktier, desto äldre jag blir desto mer kanske jag har mina pengar i tillgångar med lägre risk. Hur ser min process för min ekonomi ut? Man kan inte utvärdera ett beslut beroende på utfallet.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Flexibilitet, anpassning och medvetenhet kring risker är viktigt

Jan: Det är inget nytt under solen. Flexibilitet, anpassning och att vara medveten om riskerna är viktigt. Ibland påverkas vi av saker i vårt sparande som vi inte kan påverka.

Vad tar du med dig från dagens avsnitt?

Caroline: Att det är en hel del man inte kan påverka som det där med de första åren. Det är som barn spar, att man börjar spara till barnen vid olika tillfällen.

Jan: Precis. Om man ska spara till barnen på ett rättvist sätt är det inte att spara till barnen i olika potter utan i samma. Det är ett exempel på det här med sequence of risk return.

Den som är mest anpassningsbar är den som kommer gynnas.

Caroline: Man behöver ha vissa grejer för att kunna vara flexibel där i slutet av sin sparkarriär.

Jan: Man behöver skapa sig så många möjligheter som möjligt med de kan man sällan skapa när man är 65 år. De behöver man skapa långt innan genom exempelvis ett högre sparande än jag behöver när jag är 30 år. Flexibiliteten kommer i förberedelsen. En liten förändring idag kan ge dig jättemycket utrymme i framtiden. Vi ses nästa vecka, tack så mycket!

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök