Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgång

Humankapitalet utifrån en privatpersons perspektiv kan enkelt beskrivas som den samling kompetens, kunskap, erfarenheter och färdigheter som vi har. Få av oss har kvantifierat humankapitalet i en summa pengar, ännu färre av oss tänker strukturerat kring sitt humankapital och nästan ingen tar hänsyn till fördelarna som humankapitalet ger i sin finansiella strategi. Något vi kanske borde med tanke på att en genomsnittlig svensk 25-åring har runt 10 miljoner kronor i humankapital.

Dagens avsnitt är en fortsättning på vår serie ”Just. Keep. Buying.” utifrån Nick Magiullis bok med samma namn. Precis som vanligt tar vi avstamp i ett av hans kapital, denna gången ”Varför ska man spara?” och resonerar kring det, anpassar det till svenska förhållanden och försöker dyka ner på djupet. Vi använder också många av professor Paolo Sodinis tankar om humankapital från intervjun i avsnitt #87 ”Jag är en vandrande räntefond”.

Det börjar med att Nick ställer sig frågan i boken:

Varför ska man spara överhuvudtaget?

Han konstaterar att det är främst av tre anledningar:

• Spara till sitt framtida jag (läs: pension)
• Skydda sina pengar från inflationen
• Över tid ersätta humankapitalet med finansiellt kapital

Att spara för framtiden är inget konstigt, det handlar om att ge sig själv fler möjligheter att välja i framtiden. Det kan hända att man inte önskar eller har förmågan att jobba eller att man önskar lägga sin tid och energi på något annat. En av de roligare poängerna i boken var att den som kan se sig själv i framtiden – t.ex. med en app som simulerar åldrande – sparar i genomsnitt 2 procent mer än den som inte gör det. Jag var ju tvungen att prova, så i forumet hittar du bild på gubben bolmeson. 😂

Den andra anledningen till att spara och investera är att pengar på bankkonto förlorar värde till följd av inflationen. Riksbankens mål är att inflationen ska vara ca 2 procent per år. Historiskt har den varit både lägre och högre men man kan säga att vid den nivån så förlorar de halva sitt värde på ca 35 år. Eller ca 20 procent av sitt värde mellan att du ger en hundralapp i doppresent tills dess att barnet tar studenten. Vi har flera avsnitt på inflation t.ex. här med riksbanken.

Humankapitalet – värdet av alla dina framtida inkomster

Det tredje svaret som vi diskuterar mest i avsnittet är humankapitalet. I grunden kan man säga att humankapitalet består av:

• Din kompetens, kunskap, utbildning, visdom, färdigheter m.m.
• Din erfarenhet, din talang, framtida potential
• Din sociala förmåga, ditt sociala kapital, EQ m.m.

Men det inkluderar även din tid. Du kan öka din kompetens, din erfarenhet och de andra delarna, men din tillgängliga tid minskar för varje dag som går. Professor Paolo Sodini definierar humankapital som följer:

Human capital represents the stock of individual attributes—such as skills, personality, education, and health—embodied in the ability to earn labor income. It can be defined as the present discounted value of the flows of disposable labor income that an individual expects to earn over the remaining lifetime.

Paolo Sodini, professor Handelshögskolan i Stockholm

Det vill säga som summan av alla dina framtida inkomster till följd av ditt arbete. Han definierar det till och med som det diskonterade nuvärdet av alla framtida inkomster. I sin enklaste form kan man alltså säga att ett överslag på ens humankapital är:

• Din månadslön efter skatt * 12 månader * antalet år kvar till pension

I dagens avsnitt använder vi också Anna från förra avsnitt, som tjänar ca 25 000 SEK/mån, är 40 år gammal och ska gå i pension vid 65 år. Då blir värdet på hennes humankapital:

• 25 000 SEK/mån * 12 * 25 = 7 500 000 SEK

Då har vi dock inte diskonterat det. Det vill säga att vi säger att en krona idag är mer värd än en krona imorgon. Du kan räkna ut ditt humankapital med vår kalkylator här.

Humankapitalet i form av diskonterat nuvärde

Om vi har t.ex. en hundralapp som vi kan sätta in på ett bankkonto med 1 % ränta, så betyder det att vår hundralapp om 12 månader är värd 101 kr. Då kan man säga att 1 % är diskonteringsräntan och 100 kr är nuvärdet av framtida 101 kr om tolv månader. På samma sätt kan vi räkna om Annas humankapital med 1 – 3 % diskonteringssränta som är standard inom försäkringsbranschen.

• 1 % diskonteringsränta ger 6,6 Mkr
• 2 % diskonteringsränta ger 5,9 Mkr
• 3 % diskonteringsränta ger 5,2 Mkr

Tolkningen av ovan blir att om Anna kan få 1 % säker avkastning de kommande 25 åren (givet ingen inflation etc) så och hon blir erbjuden 6,6 Mkr mot att aldrig får jobba igen, så borde hon ta det alternativet. 6,6 Mkr till 1 % ränta kommer nämligen att ge henne exakt 25 000 SEK/mån i 25 år.

Innan vi går vidare så vill jag adressera en fallgrop som flera i forumdiskussionen: ”Vad är värdet på ditt humankapital?” trillade i. Den första fällan är att när man är t.ex. 64 år och bara har ett år kvar till att man vill gå i pension, så har man ett väldigt lågt humankapital. Inte för att man inte har någon erfarenhet, kompetens eller utbildning, utan för att summan av de framtida löneinkomsterna är väldigt låg till följd av att tiden är kort.

På samma sätt om man väljer att gå t.ex. i tidig pension till följd av FIRE, så blir också humankapitalet värt 0 eftersom man lever på sitt finansiella kapital och inte sina löneinkomster. Att bara titta på ett humankapital som högt eller lågt säger alltså väldigt lite. Man kan till och med säga att det är i form av en jämförelse med andra ganska irrelevant.

Din ekonomiska livsuppgift är att omvandla ditt humankapital till finansiellt kapital

I förra avsnittet ”Hur mycket pengar behövs för att gå i pension?” räknade vi ut hur mycket pengar som behövdes för en genomsnittssvensk Anna, för att hon skulle kunna gå i pension med bibehållen utgiftsnivå som innan pension. Det vill säga att vi utgår från att det vid något tillfälle i Annas liv kommer en punkt då hon inte längre vill / kan jobba och att hennes humankapital kommer att ta slut.

Problemet för Anna är ju att livet inte tar slut vid 65 år. Hon lär ju leva åtminstone till runt 80 år.

Samtidigt pratade vi i förra avsnittet om att Anna har ett sparande om 3 400 SEK per månad, till 7 procents genomsnittlig avkastning utifrån ett startbelopp om 100 000 SEK.

Ovan ser vi den klassiska ränta-på-ränta-effekten som växer över jättelång tid. Men saken är ju att Anna behöver ju använda en del av pengarna, så det kan inte växa hela perioden.

I grafen ovan tar vi hänsyn till uttagsregeln om 4 % som vi beskrev i förra avsnittet. Det vill säga att vi tar ut 4 % av hennes kapital vid 65 års ålder och därefter korrigerar vi det för inflation alla efterföljande år. Grafen är fortfarande teoretisk (eftersom börsen svänger).

Den viktiga poängen är att visa hur Anna omvandlar sitt humankapital till finansiellt kapital genom sitt månadssparande. Samtidigt som hennes humankapital minskar, ökar hennes finansiella kapital så att det kan ersätta humankapitalet när hon inte längre har tid eller möjlighet för en löneinkomst.

Egentligen är inte humankapitalet 0 vid 65 års ålder

En viktig sak att tänka på kring ovan är ju att humankapitalet enligt definitionen ”summan av alla framtida löneinkomster” egentligen inte är noll. Under alla år vi arbetar så sätts det ju av 18.5 % till den allmänna pensionen och 4,5 % i genomsnitt till tjänstepensionen. Det gör ju att även om Anna inte hade sparat, så hade hon enligt vårt exempel i förra avsnittet haft ett humankapital om ca 2 miljoner i form av sitt pensionskapital.

Men även den här bilden skulle ju kunna förbättras i form av att hennes pensionskapital börjar ju växa från första arbetsdagen. Nedanstående bild visar hur det kan se ut för en genomsnittlig 25-åring som tjänar 32 400 SEK/mån brutto, inget eget sparande, utan bara standardsparande enligt 16 % inkomstpension, 2,5 % till premipensionen (PPM) och 4,5 % till tjänstepensionen enligt kollektivavtal. På PPM har jag räknat 7 % avkastning per år och 0 % på inkomstpensionen.

Här ser vi väldigt tydligt hur vi genom det statliga pensionssystemet får hjälp att omvandla humankapital till finansiellt pensionskapital. Ännu mer intressant blir det om man tittar på det ackumulerat. Det vill säga att vi summerar pensionen och humankapitalet:

När jag såg denna grafen blev jag väldigt glad. För den visar att även om man inte har ett eget sparande, men jobbar genom hela livet, så kommer man ganska automatiskt – utan att man behöver tänka på det själv – få hjälp att upprätthålla sitt totala kapital genom livet. Hoppas att den som kom på detta fick en fredagskaka, för jag utgår från att avsättningssifforrna 16 %, 2,5 % och 4,5 % inte är tillfälligheter när man ser en så avvägd graf som ovan. 😊

Återigen – tanken är inte att graferna ska vara perfekta, utan ”tillräckligt bra” och framförallt förståeliga. Det finns många saker man kan anmärka på (t.ex. avsaknad av volatilitet, löneförhöjning, utbildning m.m.) och det är saker vi diskuterar i forumet.

Humankapitalet gör dig till en stor vandrande räntefond

Nu när vi har tittat och fått lite förståelse för humankapitalet så kan vi börja resonera kring det. Humankapitalet är något som finns där i ”bakgrunden” för oss som vi ofta inte tänker på.

När vi exempelvis tar ett bolån så gör vi ju det med humankapitalet som säkerhet. Visst är boendet en säkerhet för banken – men det finns otaliga historier med t.ex. 63-åringar som försöker belåna sitt boende som har ett övervärde, men får avslag från banken. Det beror på att banken bedömer deras humankapital – i form av framtida återbetalningsförmåga – som för lågt. Det förklarar också varför det är relativt enkelt för en 30-åring med fast anställning att få ett bolån på flera miljoner.

Ett annat perspektiv att titta på ovan är att man kan se sig själv (eller sitt humankapital) som en stor tillgång med ett antal framtida kassaflöden som är relativt säkra. Något som i finansiella termer skulle kunna beskrivas som en räntefond. Därav titeln på avsnitt #87 som var ”Min insikt är att jag är en stor vandrande räntefond”.

Att börja se sig själv som en stor vandrande tillgång med låg risk och framtida kassaflöden kan ge vissa fördelar. Framförallt för oss som är vana att investera, eftersom då kan vi applicera verktyg från andra områden på vårt humankapital. T.ex. kan man börja resonera kring risk, där man kan konstatera att ett humankapital baserat på statlig anställning har en lägre risk än en anställning i en startup.

Man kan också resonera kring att man borde hedga / försäkra sitt humankapital. De flesta av oss har en hemförsäkring för vi vill skydda oss mot brand, men alla har t.ex. olycksfalls-, sjuk-, sjukvårdsförsäkring. Som @Skogstomten skriver i forumet:

Annars lurar man sig lite att det är en “säker inkomst” framöver som kommer in. En påkörning bakifrån i bilkö, whiplasskada och vips kan matematiken se heeeelt annorlunda ut. *ven ett digitalt vattenpass med väldigt många decimaler kan trots synbart hög noggrannhet visa helt fel om det trillat ner på golvet!”

@Skogstomen i forumet.

Det blir också ganska naturligt att detta försäkringsbehov minskar i takt med att humankapitalet minskar.

Tankespjärn #1 – Vad är planen för ditt humankapital?

En av de mer spännande sakerna med detta perspektiv på sitt humankapital är att man kan börja jobba strukturerat med det. Det är självklart inte något som man behöver göra, men eftersom det ändå kommer finnas där, varför inte bli kompis med det?

Särskilt i dessa tider (våren 2022) när inflationen är ett stort orosmoment, så är det få som tänker på att ens humankapital är den bästa försäkringen mot inflation. Om du hela tiden ser till att ditt humankapital är relevant så kommer du alltid kunna be om en inflationsjusterad lön. Lite som Warren Buffet sa på stämman 2022:

The best investment you can make is always in yourself.

Warren Buffett, Berkshire Hathaway-stämman 2022

Då kan man ställa sig frågan:

När investerade jag aktivt i mitt humankapital?

Man kan även ställa sig frågor såsom:

Kommer mina färdigheter / yrke / bransch efterfrågas i framtiden?

Vilka är de största riskerna för mitt humankapital?

Vilka är de största möjligheterna för mig och mitt humankapital?

Tolka inte nu det här som att från och med idag är målet att maxa humankapitalet. Det finns det ingen anledning till. Tricket är att ha möjligheterna och förutsättningarna att leva det liv man älskar och älska det liv man lever. Det vill säga att ha de resurser och möjligheter man önskar och hitta sin balans.

Vi har en tråd i forumet där vi diskuterar olika konkreta sätt hur man kan öka sitt humankapital.

• Hur har du ökat och investerat i ditt humankapital? | Tips på att investera i sitt humankapital

Det finns många sätt allt från att volontärarbeta, utbilda sig, läsa böcker, omge sig med olika människor.

Tankespjärn #2 – Hur tar du hänsyn till ditt humankapital i din finansiella strategi?

Man kan ta resonemanget med att man kan se humankapitalet som en ”vandrande räntefond” ytterligare ett steg. Sajten Investopedia skriver följande:

”Human capital should be considered an asset class that’s part of every portfolio. While illiquid and non-tradable, human capital should be a key driver for the portfolio needs of an investor and should be hedged by financial capital rather than the other way around.”

Investopedia

Det vill säga att man kan se på sitt humankapital som en del av ens totala portfölj. Det vill säga precis på samma sätt som vi i en av graferna ovan kunde summera humankapitalet med det finansiella pensionskapitalet eller det egna finansiella sparandet. Det finns flera anledningar till att det kan bli intressant.

Låt oss börja med att titta på medianförmögenheten hos Avanzas kunder per ålder.

Vi kan till och med ta genomsnittsförmögenheten som är högre:

Det är ganska höga belopp. Särskilt när vi börjar titta på genomsnittssiffrorna. Då ska man komma ihåg att Avanza ”bara” har ca 2.2 miljoner kunder av Sveriges 10 miljoner invånare efter 25+ år. Det är väl ett rimligt antagande att dessa dessutom tillhör den rikaste delen av befolkningen. Men låt oss nu göra det intressanta, sätta det i relation till humankapitalet.

Jag vet inte om du håller med, men plötsligt så känns inte de finansiella staplarna särskilt höga. Eller om vi uttrycker det i en lite annan graf:

Jag anser att det här får ett antal intressanta tankespjärn.

Innan 55 års ålder kan du i princip ta vilken risk som helst

En av de tydligaste slutsatserna från grafen ovan är att det finansiella kapitalet som en andel av det totala är i princip irrelevant fram till 50 års ålder. Låt oss ta en 40 åring som har 400 000 SEK på Avanza. Det är väldigt mycket pengar (tänk: medianen för en 40-åring är 77 000 SEK). Men dessa 400 000 SEK är bara knappt 5 % av 40-åringens totala kapital i form av humankapital + finansiellt kapital.

Det vill säga att 40-åringen skulle kunna förlora hela sitt finansiella kapital, men fortfarande bara ha förlorat 5 % av sitt totala kapital med humankapitalet inkluderat. Den naturliga följden av det här – kombinerat med att risken minskar ju längre sparhorisont man har – blir att man som ung bör ta så mycket (relevant) risk som möjligt. Relevant risk i det här fallet är t.ex. 100 % aktieexponering i en fondrobot som t.ex. LYSA (annonslänk).

Det finns till och med studier som pekar på att man i ung ålder borde belåna sitt finansiella kapital för att få till en bättre risk / avkastning-balans. Nu är det inte något jag rekommenderar att man ska göra eftersom de flesta av oss redan är belånade via vårt boende. Men det är ett intressant tankespjärn att ställa sig:

Om du tar hänsyn till ditt humankapital ligger du rätt i risk då?

Eller som Paolo Sodini säger:

Att INTE ta hänsyn till humankapitalet när man gör sin finansiella strategi är ett misstag.

Det vill säga att humankapitalet är för de flesta av oss en så pass stor del av vår totala tillgångsmassa att vi borde och måste ta hänsyn till det. Ett enkelt exempel är i t.ex. i dagens marknadsläge så kan man ju ta hänsyn att ens humankapital har högst sannolikt inte minskat i samma utsträcknings som ens finansiella kapital. Det kanske till och med ger möjligheter att öka risken i det finansiella kapitalet, särskilt om det finansiella kapitalet (exkl buffert) inte är har en hög aktieandel.

Bonustankespjärn – hur ser flödet ut mellan dina olika typer av kapital ut?

Avslutningsvis vill jag även citera användaren Pareto i forumet som skrev:

Jag brukar även ta med socialt kapitalt som en tredje hink. Värdet av exempelvis relationer, nätverk och ’status’. Oftast kan man investera från en hink för att stärka de andra.

• Exempelvis används finansiellt kapital för att gå en utbildning och stärka humankapitalet.
• Eller investera humankapital i form av tid för att stärka det sociala kapitalet.
• Eller använda socialt kapital för att skapa finansiellt kapital ex genom att be om ekonomiskt stöd från familjen.

Det finns guldkorn att hämta att ”zooma ut” och börja relatera till att de olika typerna av kapital är växlingsbara. Som han skriver – man kan använda finansiellt kapital för at köpa tid, man kan använda tid för att öka humankapitalet, man kan använda finansiellt kapital för att öka socialt kapital och så vidare.

Återigen finns det inget perfekt svar eller facit, utan målet är att egentligen ställa sig frågorna:

• Hur har jag det idag?
• Hur vill jag ha det i framtiden?
• Vilka eventuella förändringar behöver jag göra?

Eftersom de olika typerna av kapital kommer alltid att finnas där oavsett vilket. Om de ändå finns där, då kan man ju lika gärna sätta sig i framsätet på bilen istället för att bara åka med och se vad det blev (om inte det är ens medvetna val 😉)

Tack till dig i Patreon-communityn som gör dessa avsnitt möjliga

Vi vill rikta ett stort tack till dig som är en RikaTillsammans-sponsor via vår Patreon-community. Det är du (ni) som gör dessa avsnitt möjliga – att vi kan lägga ner tiden för research, inspelning och efterföljande diskussion. Det gör det möjligt för oss att fokusera på det som förhoppningsvis skapar värde för dig och många andra istället för att leta sponsorer och sälja reklam som inte direkt är relevant.

Samtidigt hoppas vi att du som läser och kanske blir intresserad av att sponsra och vara en del av communityn kommer hitta några guldkorn på Patreon. Där finns i dagsläget (maj 2022) t.ex:

• Över 40 bonusavsnitt – intervjuer och diskussioner på olika teman, allt från börsläget, investeringar, intervjuar med börs-VD:ar till avsnitt om den mer emotionella sidan av pengar med t.ex. skam och observationsglapp.
• Varje vecka har vi ett digitalt möte utan agenda där man kan logga på och ställa frågor, eller bara lyssna med när aktuella saker diskuteras i ett digitalt fikarum.
• och mycket mer.

Det är som ett smörgåsbord där du väljer både din engagemangsnivå – vi har sponsorer på allt från 10 kr/mån till flera hundra kronor – du väljer vilka aktiviteter du vill vara med på och liknande. Vårt mål är att alla ska hitta något som passar där man är i livet just nu. Vi personligen är glada för alla sponsorer, stora som små, för det är ett stort förtroende vi får och det är inget som vi tar för givet.

• Läs gärna mer på vår community →

För att välja en annan nivå än 75 kr exkl. moms, klicka på ”Anpassa ditt stöd” nederst på sidan. Stort tack! 🙏

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Följande diskussioner om humankapital finns i forumet

När du har läst artikeln vill jag verkligen rekommendera att besöka forumet. Det finns alltid väldigt många kloka kommentarer och diskussioner till forumet som tar avsnitten till nästa nivå. T.ex. förra avsnittet om beräkningen kring Annas pension har över 120 kommentarer i dagsläget.

De diskussioner som är mest relevanta till dagens avsnitt är:

• Avsnitt #253 | Ditt personliga humankapital | Förmodligen din mest förbisedda tillgång – del 4 i Just. Keep. Buying-serien
• Vad är värdet ditt humankapital? | Räkna ut nuvärdet på ditt humankapital
• Hur har du ökat och investerat i ditt humankapital? | Tips på att investera i sitt humankapital

Naturligtvis rekommenderar jag även avsnitt #87 med professor Paolo Sodini som var den som introducerade konceptet humankapital för mig för drygt tre år sedan.

• Min insikt: Jag är en vandrande 37-årig räntefond... - Intervju med Paolo Sodini, professor på Handelshögskolan i Stockholm

På sätt och vis är det kanske just Nicks bok som i kombination med Paolo Sodini fick det här att landa för mig. 🤯

Transkribering av hela avsnittet

 Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans, idag är det dags för avsnitt 253. Idag ska det handla mycket om humankapital, jag har satt titeln ” Vad är ditt humankapital värt idag?” Vi ska ha en diskussion om varför man ska spara, vi kommer prata lite om inflation, personligt humankapital och dess plats på den finansiella planen.

Vi baserar avsnittet på Nick Maggiulli´s bok ”Just keep buying”. Jag ser jättemycket fram emot detta avsnitt, jag har till och med klätt upp mig med skjorta. Jag hoppas att detta avsnitt ska vara topp 3 bästa avsnitt.

Vi kommer ha lite dålig stämning för vi kommer introducera något som jag tror att de flesta inte tänker på. Samtidigt tror jag att man får inspiration och en go’ känsla.

Den största inspirationen till dagens avsnitt är Nick Maggiulli men även Paolo Sodini, professor på Handelshögskolan i Stockholm, han var med i avsnitt 87. Återigen ett stort tack till våra forumdeltagare. Efter att jag la ut förra veckas podd avsnitt så har det kommit super många bra kommentarer i forumet om tips för att göra avsnittet bättre.

Caroline: Konkret feedback?

Jan: Ja. Om ni lyssnade på förra avsnittet och tyckte att det var bra, gå in till forumet och kolla på folks kompletterande kommentarer.

Caroline: Vad bra att vi får så mycket feedback.

En plan för att öka ditt humankapital

Jan: Frågorna vi kommer hålla oss kring idag handlar om varför man ska spara, vad man ska spara till, vad är humankapital, varför är humankapital viktigt, vad är det värt idag, hur ska man förhålla sig till det personliga humankapitalet?

När jag pratar om humankapital så är det utifrån individen, oss som privatpersoner och investerare.

Caroline: I vår privatekonomi?

Jan: Det är fördjupning, lite dålig stämning. Vi kommer ta upp två jobbiga frågor som är följande; Hur är din plan för att öka ditt humankapital? Har du tagit hänsyn till ditt humankapital i din finansiella strategi? Paolo Sodini säger att det är den mest underskattade och bortsedda tillgångarna som vi har.

Caroline: Det är jättespännande redan faktiskt.

Jan: Jag vill göra reklam för vår egen Community på Patreon. Jag har ägnat två arbetsdagar åt research inför detta avsnitt och det är möjligt tack vare våra sponsorer på Patreon. Just nu när vi spelar in detta i början av maj 2022 så har vi 43 inspelade extra avsnitt, där pratar vi om allt möjligt spännande. Varje onsdag har vi en digital FikaTillsammans. Detta är vårt sätt att ge tillbaka till vårt Patreon Community

Caroline: Jag sponsrar en konstnär på Patreon, jag är inte där hela tiden och tittar vad hon gör.

Jan: Ja precis. Den vanliga kostnaden för att vara medlem är 75kr i mån men kan också välja avgift själv.

Tre anledningar till att du ska spara

Jan: Jag har tagit avstamp i kapitel 10 i Nick Magguilli´s bok ” Just keep buying”. Det handlar om varför man ska spara. Det korta svaret som vi ska fördjupa oss i är;

”Invest to Replace Your Waning Human Capital with Financial Capital”.

Vidare skriver han såhär;

” You won’t be able to work forever, so replace your human capital with financial capital before it’s too late. Investing is the best way to accomplish this”.

1889 så infördes den första pensionen av Otto von Bismarck i Tyskland. Detta blev en stor inspiration för Sverige som gjorde samma sak 1913. Vi kanske inte har möjligheten att jobba efter 65 år eller så vill vi ha möjligheten att göra något annat.

Caroline: Ja man vill ha möjligheten att göra annat.

Jan: Tanken är att man ska omvandla en del av sin lön för att kunna leva på den i framtiden. Det var vad vi pratade om i förra avsnittet kring pension exempelvis. Nick sammanfattar varför man ska spara, han har tre anledningar. Du ska spara till ditt framtida jag, du ska spara för att skydda dina pengar från inflation och för att du över tid ska ersätta ditt humankapital med finansiellt kapital.

En framtida bild av dig själv

Jan: Det Nick säger om att spara till sitt framtida jag är att det kan komma en dag då man inte orkar eller önskar jobba. Då behöver man ett sparade som ger en resurser som i framtiden ger valfrihet och möjlighet att göra något annat.

Studier visar att människor som tittar på en framtida bild av sig själv sparar i genomsnitt 2 % mer än de som inte sett sådana bilder.

Caroline: Igår tog du ett foto av mig och dig själv, vad kommer jag bli utsatt för nu?

Jan: Här kommer en bild. Nick skriver såhär;

” This suggests that seeing a realistic older version of yourself may be helpful in encouraging long-term investing behavior.”

Jag kommer lägga ut bilderna på bloggen.

Caroline: Du ser ändå ganska attraktiv ut för att vara en gammal gubbe.

Jan: Vill du se dig själv?

Caroline: Ja, det är ingen skillnad ju.

Jan: Jo lite mer rynkor och ljusare hår. Du ser ganska bra ut också. Nu kommer vi spara 2% mer i genomsnitt nu när vi har sett bilder på oss när vi är äldre.

Du sparar till dig själv och ditt framtida jag

Jan: När man sparar långsiktigt ska man tänka på att man sparar till sig själv för framtiden. Det är till den där skäggiga gubben.

Caroline: Jag tänker ganska ofta på vad vi ska hitta på i framtiden. Vi har 40 år kvar kanske, barnen kommer bli vuxna och de kommer få barn. Då tänker jag på mig själv att jag inte vill vara fet eller fattig. Emotionellt vill man ta sig dit att man ska spara lite mer för sina framtida äventyr.

Jan: Den andra anledningen till att spara är för att skydda dina pengar från inflation. Att ta låg risk över en lång tidsperiod är en garanterad förlust. När jag håller i utbildningar så brukar jag ställa en fråga:

Om du fick en hundralapp när du föddes, hur mycket av sitt värde har den förlorat fram till idag?

Caroline: Var det inte 25 kronor på 18 år eller något sådant?

Jan: Du är född 77, om du fick en hundralapp då, hur mycket av sin köpkraft har den förlorat till idag?

Caroline: Hälften kanske eller något sådant?

Jan: 80%

Caroline: 80%?

Jan: Ja om du bara hade haft pengarna på ett bankkonto. En hundralapp man ger i doppresent har när barnet fyller 18 år förlorat ungefär 20%. Det är därför jag säger att ta låg risk är farligt, att ta låg risk över en lång tidsperiod är en garanterad förlust. Vill man kolla detta så kan man googla ekonomifakta räkna på inflation och klicka in där för olika räkneexempel på detta.

Jag har roat mig med att trycka runt på den här sidan, jag har gjort en graf från 1920–2020 med inflation och då märks det att från ca 1970 då hamnar vi under 20 kronor. När jag föddes så kostade det som idag kostar 100 kronor bara 33 kronor då.

Inflation är som skatt

Jan: Vi läser ifrån Nicks bok om inflation;

” As Henny Youngman once said, “Americans are getting stronger. Twenty years ago, it took two people to carry $10 worth of groceries. Today, a five-year old could do it”.

Jan: 10 dollar har förlorat så mycket köp värde så innan kunde du köpa två kassar mat för pengarna men idag får du inte så mycket. Nick skriver vidare;

“You can think of inflation as an invisible tax that is paid by all the holders of a given currency. The holders pay this tax year in and year out without even realizing it. Their grocery bill slowly climbs, maintaining their property and vehicles gets more expensive, and the cost of their child’s education increases each year. Meanwhile, has their pay gone up to offset these increased costs? Maybe it has. Maybe it hasn’t”.

Jan: Det vi har pratat om inflation i tidigare avsnitt med exempelvis Eric Strand eller avsnitt 247 med Riksbanken så kan man se inflation som en skatt. Priserna ökar men våra löner ökar inte alltid i samma takt som inflationen. Han gör en graf där han visar att vid 2 % inflation så kommer inflationen ha ätit upp häften av dina pengar på 30 år.

Är inflationen 3% så tar det bara 22 år innan inflationen har ätit upp halva ditt kapital. Pratar man om riktigt höga inflationstal, vid 5% inflation så är värdet av pengarna halverat på 18 år. Inflationen är något som är farligt. Man kan skydda sig mot inflation genom att investera.

Investera för att skydda dig ifrån inflation

Jan: Nick skriver vidare så här:

” As the following chart illustrates, with 2% annual inflation a currency’s purchasing power will be cut in half within the span of 35 years. And with an inflation rate of 5% annually, purchasing power is halved every 14 years. This implies that the prices of everyday goods should double every two to three decades, under modest levels of inflation, and far more quickly if the inflation rate is higher”.

JB; Lösningen är investeringar, Nick skriver så här:

” However, there is an effective way to fight back—investing. By owning assets that preserve or grow their purchasing power over time, you can successfully counteract the effects of inflation. For example, from January 1926 to the end of 2020, $1 would have needed to grow to $15 to keep up with inflation. Would investing in U.S. Treasury bonds or U.S. stocks keep up over this time period?

Jan: Det krävdes alltså att en dollar ökade 15 gånger i värde för att bara behålla sitt värde. Han skriver att om man hade investerat en dollar i räntefonder 1926–2020 då hade den växt från 1 dollar till 200 dollar vilket betyder att den är 13 gånger större än inflationen.

Hade man investerat den i en global indexfond mellan 1926–2020 så hade 1 dollar växt till nästan 11 000 dollar vilket är 729 gånger mer än inflationen. Man behöver inte vara så rädd för inflationen om det är så att man kan investera. Du ska investera för att spara till ditt framtida jag, du måste investera för att skydda dig ifrån inflation.

Vem är rikast?

Jan: Jag tänker att vi fortsätter med Nicks anledning nummer 3, nu kommer vi in på det här med humankapital. Jag kommer presentera två personer, vem är rikast? Person A har fem miljoner i totala tillgångar och inga skulder. Person B har fem miljoner i totala tillgångar och inga skulder.

CB. De har lika mycket.

Jan: Ja eller hur, det går inte att säga. Person A är 30 år och Person B är 65 år. Vem är rikast?

Caroline: A! Person A är bara 30 år och person B är 65 år.

Person A har fler år på sig att samla ihop mer än 5 miljoner i totala tillgångar.

Jan: Ja eller hur. A kommer också leva längre och har därför längre tid att investera och få ränta på ränta effekten. Bara att vi lägger på en tidsaspekt så blir det ganska intuitivt att den ena är rikare än den andra. Kan man då börja kvantifiera hur mycket rikare person A är i förhållande till person B. Då kommer vi till det som är humankapital.

Paolo Sodini, professor på Handelshögskolan han sa att humankapital förmodligen är den mest förbisedda tillgången.

Vi gör en podd om framför allt privatekonomi och vi har ganska många avsnitt som inte handlar om vilket case du ska köpa denna vecka. Vi har gjort 251 avsnitt, 250 av dem har handlat om annat än humankapital.

Vi lägger ner mycket tid på vilka fonder vi ska välja, vilka fonder har lägst avgift, vilka länder ska jag investera i, ska jag äga guld nu? Ska jag lägga in alla pengar från arv på samma gång osv. Om vi tar ett steg bakåt och tittar på humankapitalet så är de här frågorna total irrelevanta.

Vad är humankapital?

Jan: Humankapitalet kan man säga är värdet av all din Kompetens, kunskap, utbildning, visdom och färdigheter. Det är även saker som erfarenhet, talang och framtida potential. Även mer mjuka värden som attityd, emotionell intelligens och social förmåga. Paolo Sodini har forskat och skrivit vetenskapliga artiklar på det här, hans definition låter så här;

“Human capital represents the stock of individual attributes—such as skills, personality, education, and health—embodied in the ability to earn labor income. It can be defined as the present discounted value of the flows of disposable labor income that an individual expects to earn over the remaining lifetime.”

Jan: Allt det du har som kan användas för din framtida intjäning resten av ditt liv är humankapital. Det jag inte riktigt har tänkt på är att humankapital även har en tidsaspekt. Många av delarna av humankapitalet kan jag förbättra, däremot kommer min tid minska varje timme.

Så vad är humankapitalet värt idag? Vi räknar ut nuvärdet av alla våra framtida inkomster.

Säg att jag har 100 kronor på ett bankkonto där det är 1% ränta. Om 12 månader kommer du få tillbaka 101 kr. Man kan säga att idag är värdet av 101 kronor i framtiden värt 100 kronor idag. I exemplet ovan används 1 % som “diskonteringsränta”, det är det som vi räknar ned ett framtida värde med till idag.

De som jobbar med diskonteringsränta på humankapital vem är det? Försäkringsbolag. Om det är så att jag blir sjuk eller råkar ut för en olycka och inte kan jobba så vill jag på något sätt kunna få den inkomsten som jag skulle kunna haft om inte detta hade inträffat.

Caroline: Ja.

Jan: Då brukar tumregeln för diskonteringsränta på humankapital vara mellan 1–3%.

Räkna ut ditt humankapital

Jan: I natt satt jag och gjorde en liten räknare som ni hittar HÄR, där kan man trycka in sin lön, ålder, när man har tänkt gå i pension och diskonteringsränta så kommer den räkna fram ditt humankapital idag.

Caroline: Varför har du skrivit att diskonteringsräntan bör vara noll här?

Jan: För att jag ville göra en jämförelse till forumet. Om vi tar exemplet Anna från förra avsnittet, hon är en typisk mediansvensk. Hon är 40 år och har en medianlön på 32 400 kronor innan skatt, det är ca 25 000 kronor brutto.

Värdet på hennes humankapital fram till pension vid 65 år är: 25 år * 25 000 kronor/månaden * 12 månader = 7 500 000 kronor.

Med en diskonteringsränta på 1% är det 6,6 miljoner kronor, en diskonteringsränta på 2% är 5,9 miljoner kronor och med en diskonteringsränta på 3 % är det 5,2 miljoner kronor. Om hon har 5.2 miljoner kronor som hon investerar till 3% avkastning och tar ut 25 000 kronor varje månad under 25 år då kommer beloppet vara noll när hon fyller 65 år.

Caroline: Absolut.

Humankapitalet är summan av alla framtida inkomster

Jan: Paolo Sodini har i sin forskning kommit fram till att en genomsnittlig svensk 25 åring har ett humankapital om 9 – 11 miljoner. Det är värdet av en utbildning man har fått i Sverige, det är ett mått på att vi har ganska höga löner.

Caroline: Du menar att det i vissa andra länder är lägre?

Jan: Humankapitalet är summan av alla framtida inkomster.

Jag har roat mig med Excel grafer här och på den kan man se att humankapitalet minskar varje år fram till noll ganska linjärt. Det visar att vi har en stor tillgång som minskar i värde över tid.

Caroline: Jag tycker alltid att det är bra att mäta saker. Det låter vettigt så som det ser ut i samhället.

Jan: Livet tar ju inte slut vid 65. Varför ska man spara? Jo för att ditt humankapital kommer ta slut när du är 65 år men ditt liv tar inte slut när du är 65 år. När Anna är ung så har hon ett högt humankapital men hon har inte jobbat några år så det har inte satts av några pengar till hennes pension.

Omvandla humankapital till finansiellt kapital

Jan: För varje år hon jobbar så minskar värdet på hennes humankapital men värdet på hennes pensionskapital ökar. Nu använder jag siffror från förra avsnittet där vi sa att vid 65 år så kommer Anna mellan 65–70 år ha en pension på 13 800 kronor, från 70–85 år kommer hon ha 9700 kronor från pension.

Jag har räknat ut värdet på det kapitalet på samma sätt. Ett syfte med sparandet är att omvandla humankapital till finansiellt kapital för att i framtiden kunna leva på det finansiella kapitalet när humankapitalet inte längre är där.

Caroline: Ja.

Jan: För att Anna skulle kunna ha samma utgifter som innan pension så behövde hon spara 3400 kronor i månaden.

Vi utgår återigen ifrån att Anna är 40 år, har sparat 100 000 kronor och hon sparar 3400 kronor i månaden, detta kan inkludera amortering.

Vi räknar med en avkastning på 7% i en 100% aktie-fondrobot. Från 65–85 år så tar Anna ut 4% av sitt kapital. Då får vi en graf som överlappar, vi har humankapitalet som är stort när hon är ung och minskar till 0 kronor när hon är 65 år. Vi har det finansiella kapitalet som är 0 kronor när hon är ung och som växer ända fram till att hon är 65 år och sedan jämnas det ut för hon tar ut varje år.

Plötsligt har vi den där skärningspunkten där humankapitalet minskar över min livstid och det finansiella kapitalet ökar under min livstid. Uppgiften jag har i mitt liv är att byta ut mitt humankapital mot finansiellt kapital.

Caroline: Ja.

Jan: Och göra det så effektivt som möjligt.

Caroline: Jag förstår detta, det är logiskt.

Humankapitalet förändras när din lön ökar

Jan: Ritar man in Annas humankapital, hennes finansiella kapital och lägger på hennes pension så ser vi att Anna ligger ganska mycket i snitt runt 4–4 ½ miljon i totalt kapital. En genomsnittlig svensk har ganska goda förutsättningar så som staten har lagt upp pensionssystemet.

Man borde ha som mål att ta sitt totala kapital ganska jämt i livet, då har man lyckats ganska bra.

Caroline: Det är rimligt. Jag tittar här på grafen. Efter 65 år om man har slutat jobba så är man helt fri, man kan starta företag eller starta någon stickkurs för dina vänner om du inte tycker att pengarna räcker. Det är ett guldläge i livet om man har haft lite framförhållning.

Jan: Dessutom är skatterna lägre. Det finansiella kapitalet växer dessutom som mest i slutet. En bra tumregel är att pengarna dubblas vart 10e år i en indexfond eller fondrobot.

Det är viktigt att tänka på att humankapitalet kan förändras när du ökar din lön. Höjer du lönen ska det multipliceras alla år fram till pension så plötsligt kan du får en jättestor förändring i ditt humankapital.

På det finansiella kapitalet har jag räknat med en jämn avkastning på 7% per år. Jag har räknat att avkastningen efter 65 år är 4%. Så kommer det inte vara, förra året hade vi +39% på den svenska börsen och i år är vi -20%. Man vill ha det på en så pass hög nivå att de här slagen inte påverkar. Målet är inte att ha en perfekt plan utan tanken är att förstå konceptet och få det tillräckligt bra.

Man borde klara sig hyfsat bra utan ett eget sparande

Jan: Om vi sammanfattar vad Nick skriver om humankapital så är det följande:

” Each year, a portion of the money you get while working should be converted into financial capital. When you start looking at money in this way, you will realize that it can be used both to consume goods and to produce more money for you as well.
In essence, by investing your money you are rebuilding yourself as a financial asset equivalent that can provide you with income once you are no longer employed. So, after you stop working your 9 to 5, your money can keep working for you”.

Jan: Uppgiften är att omvandla en del av de pengarna du tjänar i din lön, från humankapital till finansiellt kapital. Jag roade mig med att se hur det här skiftet ser ut för en genomsnittlig svensk från 25 års ålder till 65 år. Jag har utgått ifrån att man har en lön på 32 000 kronor/mån, 16% sätts av till inkomstpension, 2 ½ % sätts av till premiepension och 4 ½ % sätts av till tjänstepensionen.

Jag har räknat med en diskonteringsränta på 2% och en årlig avkastning på 7%. Humankapitalet är 10 000 000 miljoner kronor när man är 25 år men då har man ingen inkomstpension, premiepension eller tjänstepension. Humankapitalet minskar ner till 0 kronor men varje år tillkommer det inkomstpension, premiepension eller tjänstepension.

Den genomsnittliga svensken kommer nästan aldrig under 8 miljoner i totalt kapital.

Caroline: Jag tror inte att det är många som tänker på det så, man tänker på det månad till månad typ.

Jan: Detta är intressant utifrån ett samhällsperspektiv, det visar att en genomsnittlig svensk borde klara sig ganska bra under både arbetslivet och pensionen.

En individ borde dessutom klara sig hyfsat utan eget sparande.

Caroline: Det är alltid så att pensionärer pratar om hur dåligt de har det.

Jan: De i media pratar om det.

Caroline: Det kanske ändå finns många som har det ganska bra.

Jan: Den stora majoriteten kommer ha det ganska bra oavsett om man har eget sparande eller inte. Man kan lägga till eget sparande för att lyxa till det.

Du är en vandrande tillgång

Jan: Det finns några intressanta saker att ta med sig. De flesta av oss tänker inte på det här humankapitalet och att det i princip är som en obligation. Jag är en vandrande tillgång som med stor sannolikhet kommer få de här inkomstflödena i framtiden.

Det är därför bankerna lånar ut pengar, de har en säkerhet i det här humankapitalet. Nu kommer en fördom men om man jobbar i offentlig sektor så är ditt humankapital mer säkert än om man jobbar i en start-up.

Caroline: Ja så är det ju.

Jan: Allt det där med hur vi utvärderar tillgångar och investeringar, man kan titta på sig själv som en tillgång.

Caroline: När man väl sitter där och tittar på sitt humankapital.

Jan: Nu pratas det mycket om inflation och då blev det en naturligt följd att börja tänka på den bästa tillgången mot inflation. Det är humankapitalet.

Caroline: Ja om du har det ja.

Jan: Om jag har ett högt humankapital så kommer jag alltid kunna begära en inflationsjusterad lön eller löneökning. På det sättet blir humankapitalet en försäkring mot inflation.

Humankapitalet är värt att försäkra

Jan: Vi börjar inse att humankapitalet är ganska viktigt och att det är ganska mycket värt. Vi fick en kommentar på bloggen ifrån Erik Naessén, har skriver så här;

”Kul idé! Kanske borde det dock finnas med en slags justering för sannolikheter för långtidssjukskrivning, föräldraledighet och andra saker i livet som trots allt påverkar. Annars lurar man sig lite att det är en ”säker inkomst” framöver som kommer in. En påkörning bakifrån i bilkö, whiplashskada och vips så kan matematiken se helt annorlunda ut. Även ett digitalt vattenpass med väldigt många decimaler kan trots synbart hög noggrannhet visa helt fel om det trillar ner på golvet ”.

Jan: Det är många som försäkrar sitt boende och har en hemförsäkring men det är många som bortser ifrån sjukförsäkring eller olycksfallsförsäkring. Eftersom vi har ett stort värde i humankapitalet är det värt att försäkra.

Caroline: Jag sitter här och tycker att det är härligt att äntligen kan ens personlighet komma in men det gör det inte. Det kanske inte är den diskussionen vi ska ha nu men det är sådant som jag tänker på. Det är spännande att tänka på hur man kan öka sitt humankapital.

The best investment you can make is always in yourself

Jan: Tanken är att ett högt humankapital ger mig fler möjligheter, eller har potentialen att göra det. I lördags hade vi i Patreon en träff där vi såg på Berkshire Hathaway´s stämma. Det var jättekul för de tog upp frågor från publiken. Där var det en tjej som var kanske 25–30 år som ställde en fråga om vilken karriär man ska satsa på, hur man ska investera sina pengar.

Det roliga var att Warren Buffet svarade typ att” The best investment you can make is always in yourself”. Lär dig saker i olika delar så att du höjer sitt humankapital, gå utbildningar och öka det. På börsen kan du bli av med dina pengar, du kan bli arbetslös, det du alltid kommer ha är ditt eget humankapital.

Caroline: Det är inget som någon kan ta ifrån dig.

Jan: Här visar jag en graf på lönenivå före skatt, per land och utbildningsnivå. Det man kan se är att ju högre utbildning desto högre lön. Att investera i utbildning ger högre lön.

Hur ser flödet mellan de olika typerna av kapital i ditt liv ut?

Jan: Pareto, en forumdeltagare, skrev en väldigt intressant kommentar som löd:

” Jag brukar även ta med socialt kapital som en tredje hink. Värdet av exempelvis relationer, nätverk och ”status”. Oftast kan man investera en hink för att stärka den andra. Exempelvis används finansiellt kapital för att gå en utbildning och stärka humankapitalet. Eller investera humankapital i form av tid för att stärka det sociala kapitalet. Eller använd socialt kapital för att skapa finansiellt kapital genom att exempelvis be om ekonomiskt stöd från familjen.

Caroline: Det är bra tänkt av Pareto.

Jan: Hur ser flödet mellan de olika typerna av kapital i ditt liv ut?

Caroline: Man kan titta i kalendern och kontoutdraget om man har svårt att se flödena.

Jan: Ja precis. Här tänker jag inte att det ena är bättre än det andra. Jag har använt jättemycket socialt kapital för att skapa finansiellt kapital. Vi har använt tid och humankapital för att utbilda oss till exempel. Har du finansiellt kapital så kan du köpa dig tid med exempelvis hemstädning. Då kan man använda den timmen för att hänga med sina barn.

De flesta har inte en plan för sitt humankapital

Jan: Hur ökar man sitt humankapital? Att ställa sig frågan, när ökade jag mitt humankapital senast? Hur ser planen ut?

Caroline: Om man har det nedskrivet vad man kan och vad man har gjort i sitt liv och vad det har gett för kunskaper och färdigheter.

Jan: Vi har en tråd i forumet som handlar om hur man ökar sitt humankapital där man kan få inspiration.

Caroline: Det kan också vara så att det ena passar mig men inte dig.

Jan: På vår FikaTillsammans på onsdagar så finns det vissa som går promenader samtidigt som de höjer sitt humankapital och möjligtvis deras finansiella kapital.

Caroline: Jag har suttit med och lyssnat två gånger och då har jag undrat varför jag inte är med mer och lyssnar, det är som att man blir lite extra smart.

Jan: De här onsdagsfikorna som vi har på Patreon är med flit utan agenda. Tar man ett steg bakåt så kan man jobba med att ha en plan för sitt humankapital. Vårt humankapital är för majoriteten större än det finansiella kapitalet ändå har de flesta inte en plan för sitt humankapital.

Titta på ditt humankapital utifrån ett riskperspektiv

Jan: Börja att titta på ditt humankapital utifrån ett riskperspektiv. Vissa risker som sjukdom eller skada kan jag försäkra bort.

Caroline: Jag tror att vi intuitivt vet om att vi har ett humankapital.

Om man nu inte jobbar, man kanske inte behöver det då kan det intuitivt känns som att man inte är i ett med sitt humankapital eller sin potential.

Jan: Jag skulle säga att det handlar om något annat, självförverkligande. Vi lägger ett helt känslopaket i humankapitalet.

Caroline: Det gör vi. Om man går en kurs kan folk komma och fråga vad man ska med det till. Vi tror hela tiden att vi behöver göra något av allt som vi tar kurs för eller ägnar sig åt.

Jag tänker att man kan bli lite överväldigad om man nu måste göra en plan för sitt humankapital, man kanske inte behöver planera jättelångt in i framtiden.

Jan: Alla har ett humankapital oavsett om du gillar det eller inte. Du har en möjlighet att bemöta ditt humankapital och göra det medvetet. Bara för att jag går en kurs i teckning så behöver jag inte maxa mitt humankapital gällande det. Man kan gå en kurs för att maxa tillfredställelse eller lycka. Det är lätt att gå i fällan att vi ska maxa det här.

Caroline: Det är de jag menar.

Humankapital bör ses som en tillgångsklass

Jan: Så här skriver Investopedia om humankapital;

“Human capital should be considered an asset class that’s part of every portfolio. While illiquid and non-tradable, human capital should be a key driver for the portfolio needs of an investor and should be hedged by financial capital rather than the other way around.”

Jan: Humankapital bör ses som en tillgångsklass, alla bör se det som en del av sin totala portfölj. Det är humankapitalet som ska försäkras av det finansiella kapitalet i stället för tvärtom. Det finansiella kapitalet är där för att ersätta humankapitalet. Vi hade ett avsnitt där vi tittade på hur rik den genomsnittliga svensken. Då tittade vi på det finansiella kapitalet och då tog vi siffror från Avanza.

Medianen ligger på under 50 000 kronor, man passerar 100 000 när man är i 60års åldern i totalt kapital hos Avanza.

Om jag tar mediansvenskens humankapital och jämför det med mediansvensken på Avanza för personer på 25–65 år. När du är 25 år har du ett humankapital på 10 miljoner i genomsnitt. Vid 18 år har man inte sparat så mycket, vid 40 års ålder har vi ett humankapital på 7 ½ miljon men sparandet är typ 50 000 kronor.

Vi har 7 ½ miljon i förhållande till 50 000 kronor, humankapitalet är så brutalt mycket större än det finansiella kapitalet för de flesta av oss ända fram till ca 60 års ålder. Jag tror inte att de flesta har tänkt på det på de här sättet.

Ta hänsyn till ditt humankapital i din investeringsstrategi

Jan: Har du tagit hänsyn till ditt humankapital i din investeringsstrategi? Du kan ta vilken brutal risk du vill för om du förlorar dina sparpengar på säg 100 000 kronor, hur mycket av ditt kapital har du förlorat då? Mindre än 1 %. Det betyder att man kan börja resonera kring att man ska ligga med belåning på det finansiella kapitalet tidigt i livet.

Det finansiella kapitalet är så litet i förhållande till den här massiva ränte-blobben i din portfölj som är du.

Caroline: Det är en jättestor krockkudde.

Jan: Många borde ta mycket högre risk. Man borde ta in sitt humankapital i den finansiella strategin och inte vara så orolig för hur börsen går.

Går börsen ner 20% har du inte förlorat 20% av ditt humankapital.

Caroline: När man är 65 år och man mår bra så har man sjukt mycket erfarenhet. Sen ska man bara stänga av maskineriet och gå i pension.

Jan: Vissa gör det.

Caroline: Tänk om man hade en karriärplan till 75 år.

Jan: Ja om du vill göra det men måste man?

Caroline: Man ligger bra till när man är 65 år.

Jan: Ja för du har mycket finansiellt kapital och du kan välja om du vill använda ditt humankapital eller inte.

Caroline: Jag tänker på det man har skaffat sig under den tiden man har gjort karriär i form av erfarenhet och kunskap.

Jan: Ja men det är noll värt för du har ingen tid. Du måste diskontera tiden.

Högt humankapital gör att du kan ta en hög risk i ditt sparande

Jan: Du ska spara för att du ska omvandla ditt humankapital till finansiellt kapital. Detta vi har gått igenom idag är bara en modell och inte en lösning som ska svara på allt. Det är ett sätt att förhålla sig. Tiden tar bort allt, vad spelar alla dina erfarenheter, din kunskap och kompetens för roll om du inte vill jobba mer.

Caroline: Det är något som gnager här.

Jan: Ta hänsyn till ditt humankapital i din investeringsstrategi. Professor Paolo Sodini säger det väldigt tydligt att inte ta hänsyn till humankapitalet när man gör sin investeringsstrategi är ett misstag. Jag kan erkänna att jag inte har tagit hänsyn till det särskilt mycket.

Om jag börjar ta hänsyn till humankapitalet då kan man komma till intressanta slutsatser.

Jag borde inte investera i samma företag som jag jobbar i, går det dåligt för företaget jag jobbar i så kommer jag förmodligen bli arbetslös och mina aktier kommer bli mindre värda. En lösning är att diversifiera sitt andra sparande i någon bransch eller något annat som är o-korrelerat.

Har jag ojämna inkomster då tar jag mycket risk i mitt humankapital och då behöver jag kanske ta mindre risk i mitt finansiella kapital.

Har jag ingen provision eller bonus, jag jobbar statligt och kommer aldrig kunna förhandla min lön bortom kollektivavtalet men kommer heller aldrig få sparken. Då har jag ett supersäkert humankapital och då kan jag ta mer risk med mitt finansiella kapital. Hur länge ska man ta hög risk? Fram till att man är 55 år är ganska rimligt. Att ta en hög risk i sitt sparande är möjlig tack vare det höga humankapitalet.

Vi har redan 3–4 diskussioner i forumet om humankapital. Jag är nyfiken på att lyssna på vad ni som lyssnar eller tittar på det här tänker. Du har en stor tillgång som du förmodligen inte har tagit hänsyn till, grattis till dig.

Man kan förmodligen ta mer risk än vad man gör, man kan förmodligen luta sig tillbaka och känna att den här börsnedgången vi har under våren 2022 egentligen inte är så farlig. Låt oss lägga fokus på det vi kan påverka så som humankapitalet.

Caroline: Det känns väldigt positivt men humankapital.

Jan: Du som har lyssnat eller tittar, skriv gärna en kommentar och kom gärna till forumet. I forumet är vi många som hänger varje dag så där kan man ställa frågor och få svar. Man kan få inspiration både kring hur man kan öka sitt humankapital och hur man kan tänka, man kan få tips och trix. Tack till dig i RikaTillsammans Patreon Community som har gjort detta avsnitt möjligt. Jag hoppas att vi ses där, patreon.com/rikatillsammans. Tack för denna vecka.

Jan och Caroline Bolmeson

8 maj, 2022

Den här artikeln publicerades söndagen 8 maj 2022 klockan 11:13 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Pension, Så blir du rik, Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.