Jo det är tillräckligt för att ge den effekten jag beskrev ovan…
Du ville ju att jag ska gå igenom artikeln och bemöta men den är väldigt lång men jag tog ett valfritt exempel (om Apple aktien) och försöker förklara varför den inte går upp exakt lika mycket som valutakursen rör sig. det finns inga bevis på att det är så precis precis som du kommer tycka att mitt bevis är ointressant. Därför är det svårt att bemöta och därför gav jag exempel om amerikanen och svensken som investerar lika och får helt olika avkastning på sin hemmadepå.
Nu är det ju så att de flesta inte orkar diskutera detta ens till exempel tre hinkar och andra. Men jag menar fortfarande på att det blir betydande skillnader på grund av valutan.
Avkastningen blir påverkad. I kronor.
nu till exemplet. Jag har försökt kopiera texten i avsnittet och kommentera med fetare stil .
Artikeln:
Exempel: Vi köper en Apple-aktie!
Låt oss nu applicera våra två verktyg på en Apple-aktie och se hur det går.
-
Jag loggar in på mitt Avanza-konto där jag har 1.100 kr.
-
Jag letar upp aktien och skickar en order till Avanza att köpa 1st Apple-aktie för 100 USD
-
Avanza säger: absolut! De tittar på växlingskursen som är 10 SEK per USD
-
De tar 1.000 kr från mitt konto, växlar till 100 USD i ögonblicket efter köper de 1st Apple-aktie och sätter in den på mitt konto.
-
För besväret tar de 0.25% i växlingsavgift (2.50 kr) och 7.50 kr i avgift (courtage)
Det vill säga att när ordern är klar och jag tittar på mitt Avanza-konto och använder linjalen SEK då är värdet i SEK:
- 1st Apple aktie för 100 USD + 90 SEK => 100 USD * 10 SEK/USD + 90 SEK = 1.090 SEK
Inget konstigt, eller hur? Bara ren matematik. Låt oss nu hitta på att dollarn försvagas och faller med 20% i värde. Typ det som hänt nu under 2025. Det innebär att växelkursen nu kommer att gå från 10 SEK per USD till 8 SEK per USD. Vad händer nu på marknaden?
Om vi utgår från att marknaden är rationell och effektiv, då kommer en amerikansk säljare som sitter på Apple-aktien att tänka:
Ok, nu har dollarn tappat 20% av sitt värde. Det betyder att min köpkraft i USD har blivit 20% sämre.
Det betyder att om jag säljer min Apple-aktie för 100 USD så gör jag de facto en förlust på 20% eftersom jag kommer kunna köpa 20% färre saker för mina dollar.
Det är inte okej. Särskilt eftersom Apple som företag har inte förändrats nämnvärt. Därför höjer jag det lägsta priset jag är beredd att sälja min aktie till 125 USD (=100/(100 – 20) -1). Då neutraliserar jag effekten av dollarförsvagningen.
Det som händer är att: i samma ögonblick dollarn försvagas, kommer priset på en Apple-aktie att korrigeras i motsvarande grad till den reala förändringen på Apple-aktien.
Nej det stämmer inte helt. Återigen absolut inte 1:1, köpkraften för amerikanen är generellt samma där som förra året. Inflationen avgör
Om vi säger som mitt exempel ovan att den reala förändringen på Apple-aktien är noll (dvs att den företagsinterna valutarisken till följd av dollarförsvagningen blir 0) så kommer priset direkt kompensera dollarförsvagningen.
Om jag nu som svensk loggar in på mitt Avanza-konto och tittar på värdet i linjalen SEK, då kommer värdet vara:
- 1st Apple aktie för 125 USD + 90 SEK => 125 USD * 8 SEK/USD + 90 SEK = 1.090 SEK
Det vill säga att värdet mätt i SEK är exakt samma som förut. Ingen förändring har skett. Trots att dollarn har tappat 20% eller att kronan har stärkts mot dollarn, så är mitt värde oförändrat.
Överkurs: I ett mer korrekt exempel som inte är förenklat, behöver man ta hänsyn till Apples interna mix av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder i olika valutor – dvs. det jag kallar för den företagsinterna valutarisken. I vårt exempel sätter jag den till noll men den kan självklart vara både större eller mindre än noll – beroende på just det unika företagets mix och bidra till en real förändring i positiv eller negativ riktning.
Men det spelar ingen roll för påståendet att priset kommer att korrigeras i förhållande till den reala förändringen i ett helt separat steg. Det viktiga att ta med sig är att vilken valuta (=måttstock) jag använder för att mäta det reala värdet spelar ingen roll.
Däremot spelar det roll för det nominella värdet. I exemplet ovan är det nominella värdet för svensken samma (1.090 SEK innan/efter), men det nominella värdet för amerikanen har ökat (100 →125). Men det reala värdet i form av köpkraft för båda är identiskt. Precis som innan med bilen och guldet är flera siffror sanna samtidigt eftersom de kommer från olika linjaler.
I forumet finns det exempel på beräkningar när vi även korrigerar för den företagsinterna valutarisken i både positiv/negativ riktning och vid en dollarförsvagning respektive kronförstärkning, t.ex. i detta inlägg. Det blir bara mer komplicerad matematik men principen är oförändrad.
Ditt resonemang är fel! Apple bryr sig inte om en skvalp-valuta som SEK
Nu börjar det ofta bli jobbigt för många och den initiala känslan är: ”det är fel Jan!”. Invändningen som brukar komma är:
Invändning #1. Priset på Apple-aktien kommer INTE att öka till 125 USD på grund av… anledningar. En vanlig är: Apple bryr sig inte om den svenska kronan som är en skvalp-valuta i norra Europa. Apple-aktien kommer att stanna på 100 USD även om växlingkursen går från 10 SEK/USD till 8 SEK/USD.
Om man tänker så luras man lite av hjärnan och vi måste ta oss ur Money Illusion-fällan. Det gör vi genom att använda verktyget ”måttstock”. Låt oss införa måttstocken bananer (vi hade kunnat ta guld eller något annat också).
Låt oss titta på hur det ser ut före dollarförsvagningen:
-
Växlingskurs = 10 SEK/USD
-
Bananpris (kg) = 1 USD/kg = 10 SEK/kg
-
1 st Apple-aktie = 100 USD = 1.000 SEK = 100 kg bananer
Det betyder att i vårt startläge kan:
Sedan kommer dagen D. Dollarn försvagas med 20% enligt ovan. Det som händer då är:
-
Växlingskursen SEK/USD förändras från 10 SEK/USD till 8 SEK/USD
-
Bananpriset i USD ökar från 1 USD/kg till 1.25 USD/kg för att bönderna i Sydamerika vill ha lika mycket betalt för sina bananer som förut. Deras kostnader i Ecuador är ju samma som förut.
Så funkar det inte, vi kan ju se en rad artiklar utan ändrat pris här i sverige tex? Hur många som helst, tv-apparater, Iphones. Teslas bilar osv. Som du själv tidigare sagt är ju råvarorna en liten del av den totala kostnaden, och nu med Trumps tullar så söker svenska exportföretag sig till nya marknader. Den korrelationen är väldigt långt från 1:1.
Förklaringen håller inte
Apple-priset är oförändrat på 100 USD (=felaktigt, men det vi utgår från eftersom det var själva invändningen.) vilket innebär 800 SEK per aktie.
Det betyder att efter dollarförsvagningen kan:
-
En amerikan med 100 USD bara köpa 80 kg (=100/1.25) bananer eftersom köpkraften har minskat, men om invändningen vore korrekt, fortfarande köpa 1 st Apple-aktie vilket implicerar oförändrad köpkraft.
-
En svensk med 1000 SEK kan antingen köpa 100 kg bananer, vilket är korrekt eftersom köpkraften är oförändrad, men om invändningen vore korrekt, kunna köpa 1 st Apple-aktie för 800 SEK och få 200 SEK i handen vilket implicerar förbättrad köpkraft.
Om denna invändning hade varit korrekt, skulle det innebära att alla internationella investerare plötsligt fick 20% rabatt på Apple-aktien. Det rationella för dessa investerare vore ju att utnyttja denna rea på Apple-aktien vilket i nästa steg skulle driva upp priset på aktien ända upp till 125 USD som är jämviktsläget.
Vid detta jämviktsläge (125 USD per Apple-aktie) har
-
Amerikanen oförändrad köpkraft eftersom han kan sälja aktien för 125 USD vilket motsvar 100 kg bananer, precis samma som förut.
-
Svensken har oförändrad köpkraft eftersom han kan sälja aktien för 1000 SEK och köpa 100 kg bananer, precis samma som förut.
Det vill säga att vi har ett jämviktsläge hos båda investerarna. Det handlar alltså inte specifikt om den svenska valutan (eftersom rabatten uppståt för europeiska och asiatiska investerare också). Det spelar heller ingen roll om vi använder linjalen ”kg bananer”, ”SEK”, ”USD”, guld eller något annat. Valutan vi mäter en tillgång i spelar ingen roll.
Bevis 1: från verkligheten: dubbelnoterade aktier
Detta. Bevis är totalt ointressant. Aktierna har en huvudnotering och slavnoteringen följer huvudnoteringen direkt via valutakursen.
Där är vi också överens, arbitrage biter bort skillnaderna direkt.
Det funkar ej med rött så oklart om någon ens orkar läsa hela stycket.