Globala indexfonder tappade under år 2025 när USA-dollarn gått ner i värde i förhållande till svenska kronan som har gått starkt

I all välmening @Nightowl så kanske du borde kika lite mer på stoisk filosofi och sinnesrobönen…

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Du har objektivt rätt såklart. Men människor kommer fortsätta vara människor :laughing: Ibland vill vi inte ens förstå.

Du har redan hjälpt tillräckligt många över åren i det tysta men som inte kommenterat tillbaka.

8 gillningar

Om vi säger att både amerikanska indexfonden och den svenska indexfonden har gått 18 % vardera för att förenkla det hela så har amerikanen som satsat 50 % på den svenska fonden och 50 % på den amerikanska fonden fått 27-28 procentig avkastning i sin amerikanska valuta.

Svensken som har gjort likadant har fått 9 % i avkastning i sin svenska valuta

om man inte vill kalla det valutarisk så kan man kalla det valutaeffekt🙂

Vi släpper ordet risk för valutan för precis som du säger så tar vi främst en risk när vi handlar fonderna

Det är fortfarande ingen skillnad p.g.a. handelvalutan som respektive fond har gett för respektive investerare.

Det enda du återupprepar är att olika investere får olika procent beroende på vilken valuta de mäter i.
Ingen investerare har fått olika avkastning beroende på vilken valuta deras fond handlades i.

Alltså det finns ingen som helst valutaeffekt/valutarisk/valutabanan/valutarumpa i handelsvalutan för värdepappren.

Det är helt otroligt hur du kan fortsätta med att konstant blanda ihop dessa två olika saker.

2 gillningar

Om Sek blivit 17% starkare mot usd under 2025, borde inte alla varor som företagen köper i usd blivit 17% billigare? Borde inte denna kostnadsminskning synas i våra butiker?

Har detta skett eller ser företagen till att öka sin vinstmarginal istället?

Eller valutasäkrar de flesta företagen så att denna effekt inte syns?

Vi struntar i inflationen för enkelhetens skull.

Det är en rätt liten andel av kostnaderna som företagen som har, som kommer från USD inköp.

De företag som har kraftig känslighet mot USD i sina inköp kommer dessutom ha valutasäkrat sina inköp, vilket just denna gång varit dåligt för dessa bolag. Men generellt tar det bort känsligheten för USDs värdeförändring. Så hade det varit andra riktningen så hade det varit lönsamt.

Bolag prioritera att bygga bort risk de inte kan kontrollera och maximera det som de kan kontrollera. Så de tjänar pengar.

1 gillning

Nej jag blandar inte ihop någonting alls!

Jag vill bara dubbelkolla att vi är överens om det jag skrev ovan och det är vi ju.

Skillnaden är att du och några få i forumet här kallar det för andra saker än vad 99 % av investerarna och finansinstitut och banker mm kallar det.

Men det är helt ok för mig.

Det var en kille som kallade min bil för blå fast den är grön. Så det är sånt som händer👍

Jo du blandar ihop risken som kommer från din konsumtionsvaluta med att det skulle finnas en risk i handelsvalutan för fonderna.

Amerikanen har samma valutarisk i både en svensk fond och en Amerikansk. Samma sak för en svensk, hen har samma valutarisk i en amerikansk fond som i en svensk.

Svensken har valutarisk i SEK oavsett fond, Amerikanen i USD oavsett fond. Risken är inte kopplad till vilken valuta fondens aktier är handlade i.

Alltså du som svensk får ingen valutarisk i USD för att du köper globalfond eller amerikansk fond.

Ditt exempel visat detta om du hade separerat de olika fonderna istället för att klumpa ihop 50/50.

Lägg inte ord i min mun tack!

3 gillningar

Varför har du så aggressiv attityd?

Därför du kommer inte med konkreta fel i den långt genomarbetade artikeln Jan publicerat. Istället fortsätter du hävda att det finns en valutarisk i handelsvalutan utan att underbygga det.

Det grymt tröttsamt att du inte underbygger något.

Om valutan stärks mot din basvaluta får du högre avkastning när du räknar om till din valuta.

Om valutan försvagas får du lägre avkastning.

**Exempel:**Amerikanen investerar i svenska och amerikanska fonder

De svenska fonderna ger inte bara den svenska avkastningen, utan även uppgång i SEK/USD (om kronan stärks mot dollarn får amerikanen mer dollar när den svenska fonden säljs).

Svensken investerar i samma fonder, men för svensken spelar svenska fonder ingen roll för valuta, bara den faktiska fondavkastningen

Resultatet: amerikanen får extra avkastning tack vare valutaförändringar, medan svensken får mindre, eftersom det fungerar åt motsatt håll.

Det är det som är intressant för den svenske spararen.

Tänk att man alltid räknar hur rik man är i sin egen valuta.

Amerikanen räknar i dollar, svensken i kronor.

Svenska bolag har gått upp i värde – det är sant.

Men när kronan samtidigt blivit mycket starkare mot dollarn, så blir svenska tillgångar automatiskt mer värda räknat i dollar. Precis som du skriver

Därför kan en amerikan tjäna mycket pengar på svenska aktier samma år som en svensk inte tjänar något alls på amerikanska aktier – trots att bolagen gått upp i båda länderna.

Det handlar alltså inte om åsikt, utan om hur valutakurser fungerar.

Skillnaden mellan 27 % och 9 % är alltså inte på grund av fondens prestanda, utan på grund av valutaförändringar.

Jag vågar inte nämna igen vad finansinstituten kallar det men det är allafall intressant för mina och alla andras sparande🙂

Och det är så det funkar och ur mitt perspektiv är vi överens om att det är så.

Det är något du irriterar dig på men det duckar jag.

Jag försöker bara se till att jag förstår dig rätt, så att vi menar samma sak om siffrorna. Om jag uttrycker det fel, säg gärna hur du menar istället.

Hela rubriken i tråden beskriver ju det jag beskriver

1 gillning

Nej. De svenska fondernas avkastning är inte beroende av USD. Bara av SEKs värde.

Så de svenska fonderna är inte beroende av valutakursen mellan USD/SEK utan endast av SEKs värde!

Detta visas i detalj i artikeln som jag själv varit med och tagit fram!

Du MÅSTE skilja på USDs värdeförändring, SEKs värdeförändring och valutakursen mellan dessa två!

Den faktiska fondavkastningen mätt i SEK är direkt beroende av SEKs värde! Mäter du en svensk fond i SEK så förändras priset på fonden när företagens värde står still realt och SEKs värde förändras!

Vilket inte har med vilken valuta aktierna handlas i! Visas i detalj i artikeln som vi länkat mängder med gånger! Skillnaden består endast i vilken valuta du mäter i!

Det gör du inte. Det är extremt uppenbart. För du vägrar lyssna på att du måste separera de olika valutarörelserna om SEK går upp realt eller USD ner realt. Du tittar bara på växlingskursen vilket inte är tillräckligt.

Jo det är tillräckligt för att ge den effekten jag beskrev ovan…

Du ville ju att jag ska gå igenom artikeln och bemöta men den är väldigt lång men jag tog ett valfritt exempel (om Apple aktien) och försöker förklara varför den inte går upp exakt lika mycket som valutakursen rör sig. det finns inga bevis på att det är så precis precis som du kommer tycka att mitt bevis är ointressant. Därför är det svårt att bemöta och därför gav jag exempel om amerikanen och svensken som investerar lika och får helt olika avkastning på sin hemmadepå.

Nu är det ju så att de flesta inte orkar diskutera detta ens till exempel tre hinkar och andra. Men jag menar fortfarande på att det blir betydande skillnader på grund av valutan.

Avkastningen blir påverkad. I kronor.

nu till exemplet. Jag har försökt kopiera texten i avsnittet och kommentera med fetare stil .

Artikeln:

Exempel: Vi köper en Apple-aktie!

Låt oss nu applicera våra två verktyg på en Apple-aktie och se hur det går.

  1. Jag loggar in på mitt Avanza-konto där jag har 1.100 kr.

  2. Jag letar upp aktien och skickar en order till Avanza att köpa 1st Apple-aktie för 100 USD

  3. Avanza säger: absolut! De tittar på växlingskursen som är 10 SEK per USD

  4. De tar 1.000 kr från mitt konto, växlar till 100 USD i ögonblicket efter köper de 1st Apple-aktie och sätter in den på mitt konto.

  5. För besväret tar de 0.25% i växlingsavgift (2.50 kr) och 7.50 kr i avgift (courtage)

Det vill säga att när ordern är klar och jag tittar på mitt Avanza-konto och använder linjalen SEK då är värdet i SEK:

  • 1st Apple aktie för 100 USD + 90 SEK => 100 USD * 10 SEK/USD + 90 SEK = 1.090 SEK

Inget konstigt, eller hur? Bara ren matematik. Låt oss nu hitta på att dollarn försvagas och faller med 20% i värde. Typ det som hänt nu under 2025. Det innebär att växelkursen nu kommer att gå från 10 SEK per USD till 8 SEK per USD. Vad händer nu på marknaden?

Om vi utgår från att marknaden är rationell och effektiv, då kommer en amerikansk säljare som sitter på Apple-aktien att tänka:

Ok, nu har dollarn tappat 20% av sitt värde. Det betyder att min köpkraft i USD har blivit 20% sämre.

Det betyder att om jag säljer min Apple-aktie för 100 USD så gör jag de facto en förlust på 20% eftersom jag kommer kunna köpa 20% färre saker för mina dollar.

Det är inte okej. Särskilt eftersom Apple som företag har inte förändrats nämnvärt. Därför höjer jag det lägsta priset jag är beredd att sälja min aktie till 125 USD (=100/(100 – 20) -1). Då neutraliserar jag effekten av dollarförsvagningen.

Det som händer är att: i samma ögonblick dollarn försvagas, kommer priset på en Apple-aktie att korrigeras i motsvarande grad till den reala förändringen på Apple-aktien.

Nej det stämmer inte helt. Återigen absolut inte 1:1, köpkraften för amerikanen är generellt samma där som förra året. Inflationen avgör

Om vi säger som mitt exempel ovan att den reala förändringen på Apple-aktien är noll (dvs att den företagsinterna valutarisken till följd av dollarförsvagningen blir 0) så kommer priset direkt kompensera dollarförsvagningen.

Om jag nu som svensk loggar in på mitt Avanza-konto och tittar på värdet i linjalen SEK, då kommer värdet vara:

  • 1st Apple aktie för 125 USD + 90 SEK => 125 USD * 8 SEK/USD + 90 SEK = 1.090 SEK

Det vill säga att värdet mätt i SEK är exakt samma som förut. Ingen förändring har skett. Trots att dollarn har tappat 20% eller att kronan har stärkts mot dollarn, så är mitt värde oförändrat.

Överkurs: I ett mer korrekt exempel som inte är förenklat, behöver man ta hänsyn till Apples interna mix av intäkter, kostnader, tillgångar och skulder i olika valutor – dvs. det jag kallar för den företagsinterna valutarisken. I vårt exempel sätter jag den till noll men den kan självklart vara både större eller mindre än noll – beroende på just det unika företagets mix och bidra till en real förändring i positiv eller negativ riktning.

Men det spelar ingen roll för påståendet att priset kommer att korrigeras i förhållande till den reala förändringen i ett helt separat steg. Det viktiga att ta med sig är att vilken valuta (=måttstock) jag använder för att mäta det reala värdet spelar ingen roll.

Däremot spelar det roll för det nominella värdet. I exemplet ovan är det nominella värdet för svensken samma (1.090 SEK innan/efter), men det nominella värdet för amerikanen har ökat (100 →125). Men det reala värdet i form av köpkraft för båda är identiskt. Precis som innan med bilen och guldet är flera siffror sanna samtidigt eftersom de kommer från olika linjaler.

I forumet finns det exempel på beräkningar när vi även korrigerar för den företagsinterna valutarisken i både positiv/negativ riktning och vid en dollarförsvagning respektive kronförstärkning, t.ex. i detta inlägg. Det blir bara mer komplicerad matematik men principen är oförändrad.

Ditt resonemang är fel! Apple bryr sig inte om en skvalp-valuta som SEK

Nu börjar det ofta bli jobbigt för många och den initiala känslan är: ”det är fel Jan!”. Invändningen som brukar komma är:

Invändning #1. Priset på Apple-aktien kommer INTE att öka till 125 USD på grund av… anledningar. En vanlig är: Apple bryr sig inte om den svenska kronan som är en skvalp-valuta i norra Europa. Apple-aktien kommer att stanna på 100 USD även om växlingkursen går från 10 SEK/USD till 8 SEK/USD.

Om man tänker så luras man lite av hjärnan och vi måste ta oss ur Money Illusion-fällan. Det gör vi genom att använda verktyget ”måttstock”. Låt oss införa måttstocken bananer (vi hade kunnat ta guld eller något annat också).

Låt oss titta på hur det ser ut före dollarförsvagningen:

  • Växlingskurs = 10 SEK/USD

  • Bananpris (kg) = 1 USD/kg = 10 SEK/kg

  • 1 st Apple-aktie = 100 USD = 1.000 SEK = 100 kg bananer

Det betyder att i vårt startläge kan:

  • En amerikansk investerare med 100 USD kan antingen a) köpa 1st Apple-aktie eller b) 100 kg bananer.

  • En svensk investerare med 1000 SEK kan antingen a) köpa 1st Apple-aktie eller b) 100 kg bananer.

Sedan kommer dagen D. Dollarn försvagas med 20% enligt ovan. Det som händer då är:

  • Växlingskursen SEK/USD förändras från 10 SEK/USD till 8 SEK/USD

  • Bananpriset i USD ökar från 1 USD/kg till 1.25 USD/kg för att bönderna i Sydamerika vill ha lika mycket betalt för sina bananer som förut. Deras kostnader i Ecuador är ju samma som förut.

Så funkar det inte, vi kan ju se en rad artiklar utan ändrat pris här i sverige tex? Hur många som helst, tv-apparater, Iphones. Teslas bilar osv. Som du själv tidigare sagt är ju råvarorna en liten del av den totala kostnaden, och nu med Trumps tullar så söker svenska exportföretag sig till nya marknader. Den korrelationen är väldigt långt från 1:1.

Förklaringen håller inte

Apple-priset är oförändrat på 100 USD (=felaktigt, men det vi utgår från eftersom det var själva invändningen.) vilket innebär 800 SEK per aktie.

Det betyder att efter dollarförsvagningen kan:

  • En amerikan med 100 USD bara köpa 80 kg (=100/1.25) bananer eftersom köpkraften har minskat, men om invändningen vore korrekt, fortfarande köpa 1 st Apple-aktie vilket implicerar oförändrad köpkraft.

  • En svensk med 1000 SEK kan antingen köpa 100 kg bananer, vilket är korrekt eftersom köpkraften är oförändrad, men om invändningen vore korrekt, kunna köpa 1 st Apple-aktie för 800 SEK och få 200 SEK i handen vilket implicerar förbättrad köpkraft.

Om denna invändning hade varit korrekt, skulle det innebära att alla internationella investerare plötsligt fick 20% rabatt på Apple-aktien. Det rationella för dessa investerare vore ju att utnyttja denna rea på Apple-aktien vilket i nästa steg skulle driva upp priset på aktien ända upp till 125 USD som är jämviktsläget.

Vid detta jämviktsläge (125 USD per Apple-aktie) har

  • Amerikanen oförändrad köpkraft eftersom han kan sälja aktien för 125 USD vilket motsvar 100 kg bananer, precis samma som förut.

  • Svensken har oförändrad köpkraft eftersom han kan sälja aktien för 1000 SEK och köpa 100 kg bananer, precis samma som förut.

Det vill säga att vi har ett jämviktsläge hos båda investerarna. Det handlar alltså inte specifikt om den svenska valutan (eftersom rabatten uppståt för europeiska och asiatiska investerare också). Det spelar heller ingen roll om vi använder linjalen ”kg bananer”, ”SEK”, ”USD”, guld eller något annat. Valutan vi mäter en tillgång i spelar ingen roll.

Bevis 1: från verkligheten: dubbelnoterade aktier

Detta. Bevis är totalt ointressant. Aktierna har en huvudnotering och slavnoteringen följer huvudnoteringen direkt via valutakursen.

Där är vi också överens, arbitrage biter bort skillnaderna direkt.

Det funkar ej med rött så oklart om någon ens orkar läsa hela stycket.

1 gillning

Nej det är det inte. För du blandar återingen ihop valutarisken i en persons konsumtion (som finns) och det icke existerande (som du påstår finns) risk i handelsvalutan.

Bryter du isär de två olika valutarörelserna SEK uppåt realt från USD ner realt (som ger samma förändring av valutakursen). Då är det tydligt att den enda skillnad som finns är i vilken konsumtion valutan är och avkastningen i konsumtionsvalutan är oberoende av handelsvalutan!

Det är fruktansvärt jobbigt skilja vad du skrivit från själva artikeln när du inte använder citatblock. Det är en enorm textmassa! Vad är din text och vad är artikeln?

Inte beroende på vilken valuta aktierna handlas i!

Detta stämmer visst, det är inte en amerikansk privatpersons köpkraft, det är vad stora globala kapitalförvaltare ser för köpkraft för valutan globalt. Majoriteten av handeln och prisättninge sker av stora professionella aktörer. Inte privatpersoner.

Det finns även ett direkt citat från en vetenskaplig artikel som säger just detta, aktier prisätts realt, inte nominellt.

Återigen stirrar du dig helt blind på vad du som privatperson upplever i din lilla bubbla av konsumtion. De som sätter priserna är globala finansiella institutioner, de tittar på valutavärden i jämförelse med valutakorgar och respektive värde genom att studera olika valutors räntebana (över olika durationer). En valutas värde ändras på sekundbasis, priserna på ICA ändras inte varje sekund.

Det är det som är den valutarisk du har! Den är bara i din konsumtionsvaluta oavsett vad handelsvalutan för aktierna är. Du får denna valutarisk i SEK även om du köper svenska aktier! Den är exakt samma om du köper USD handlade aktier eller SEK handlade.

Återigen blandar du ihop de två olika riskerna, i den valuta du lever i respektive handelsvalutan.

Denna skillnad finns även om både svensken och amerikanen äger samma aktie (inklusive dubbelnoterade aktie):

Eftersom denna skillnad finns även om Amerikanen och svensken äger samma dubbelnoterade aktie. Så kommer denna skillnad inte från risk i handelsvalutan, utan endast från konsumtionsvalutan.

Åååå, den här följetongen är så djupt frustrerande, du verkar verkligen inte vilja förstå vad @nightowl skriver :exploding_head:

8 gillningar

Som sagt, det var inte mitt citat.

Det blev väldigt rörigt. Det där var direkt klippt från artikeln som Jag försökte besvara. Night ber mig bemöta exempel men det är knepigt på det sättet.

Många av jämförelserna i artikeln haltar rejält då de inte går att använda som exempel. Det handlar om Celsius och Fahrenheit och bananer och så vidare.

Jag tycker det är tydligt och räcker för de flesta att amerikanen har fått bättre avkastning än svensken och köpkraften för amerikanen har ökat 27 % med samma setup som jag skrev ovan och det ser ut som att vi är överens om det i mina ögon men jag får inte riktigt grepp om det.

Men visst kan man säga att absolut semestrar svensken i USA så har den ökat nån procent till

Det behövs egentligen inte mer förklaringar. Man kan kalla det vad man vill också. Det finns inte en enda som har bemött artikeln med en anställning på ett någorlunda känt företag. Inte ens lysas vd ville svara på en direkt motfråga (taggning) på jans intervju där han sa att valutan påverkat placeringarna . Så jag ser inte detta som nån slags nytt som man har kommit på.

Skall man ha pengarna här så är det uppenbart.

Många jämförelserna och exemplena artiklarna är ju skrivna som om de vore till mellanstadieelever för att leda in sinnet på att det finns olika mätsätt..

Det är rent uppenbart att marknaden ser precis som förut på valutaförändingars betydelse för särskilt kortsiktiga investeringar.

Inget har ändrats

Det startar ju tråd efter tråd, (till exempel denna med rubriker som beskriver det)

Och jag väntar fortfarande på att andra än rent, anonyma forummedlemmar diskuterar detta öppet i en intervju i forumet. Det har gått lång tid sen avsnittet släpptes men inget sådant har kommit utan det är som ett par robotar i forumet som sitter och säger emot allihopa och marknaden bara.

Vill man övertyga så krävs lite mer helt enkelt

Dubbelnoterade aktier till exempel är verkligen inget exempel eller att amerikanen har sämre köpkraft med sin droppade valuta så att Apple skulle gå upp

Apple värderas på intäkter och resultat och förväntade framtida vinster och cirka hälften av Apples aktieägare bor inte ens i USA. Att korrelationen 1:1 skulle förekomma på en prisjustering är helt helt omöjligt. Jag förstår faktiskt inte ens hur man kan få för sig en sån sak.

1 gillning

Kan du sluta använda massa härskartekniker och istället bemöta argumenten?

Vad XXX säger (eller mer specifikt inte säger nåt) är bara appeal to Authority. Detta använder du men ignorerar samtidigt det direkta (och direkta motsägsnde) citat från en vetenskaplig artikel som finns i Jans artikel.

Sen svepande påståenden om “anonyma forummedlemmar”. Du är lika anonym själv! Detta är en annan härskarteknik om att attackera budbäraren istället för argumenten.

2 gillningar

Och jag har också försökt förklara vad Adler/Dumas försöker påvisa i en annan tråd.

Sen är Det ju så att dina åsikter är så extrema så man kan likna dem med en aktivist extremt långt ut på höger eller vänsterkanten.

Majoriteten anser inte att det är som du beskriver det helt enkelt

Jag avslutar därmed dagen med att låna ett citat som en annan forummedlem använde i denna tråd tidigare

”Avser ej diskutera detta med dig Nightowl. Det är ej givande för mig”

Dvs det är ingen idé att bemöta en med nästan en helt egen bild av något.

1 gillning

Vilket är fel. Det är inte alls det som står.
Det står uttryckligen att aktier prisätts realt!

Halmgubbe. Jag har upprepade gånger sagt att jag ändrar mig direkt om du kan presentera ett komplett exempel. Istället fortsätter du konsekvent ignorera skillnaden mellan valutornas respektive värde och valutakursen.

Skönt att slippa bemöta argumenten och istället hoppa på person!

Du bemöter ju inte om amerikanen tjänat 27% och svensken 9% i mitt exempel.

Först insinuerar du att det jag skriver stämmer sen blir du arg. Och nu vet jag inte vad du anser längre. När jag har tid någon dag så kan jag resonera kring Adler dumas. Vill du att jag gör det här eller i en annan tråd som passar bättre?

Jag har bemött det både direkt som första svar då du ställde frågan och flera gånger till efter det. Det beror fortfarande på konsumtionsvalutarisken och inte handelvalutan för aktierna. Detta har jag sagt flera gånger. Handelsvalutorna har inte skapat denna skillnad. Precis som temperaturexemplet med Fahrenheit och Celsius. Man kan inte motverka denna genom att välja aktier köpt i sin inhemska valuta.

Jag har bemött det här:

Och här:

Och här:

Alltså flera gånger har jag bemött det.

Om en amerikan och en svensk båda investerar i samma dubbelnoterade aktie så får amerikanen och svensken också olika avkastning i sina respektive depåer om de mäter i sin lokala valuta. Är det p.g.a. handelvalutan eller konsumtionsvalutan?

Fortfarande så blandar du ihop konsumtionsvalutarisk med handelvalutorna. Detta är p.g.a. du konsekvent blandar ihop om en valuta ändrar värde med valutakursen mellan två valutor. Du tror därför fortfarande att jag säger något jag aldrig sagt.

1 gillning