Hur ska jag räkna så att pengarna tar slut lagom till dess jag dör?

Det stämmer, det är en approximation. I mitt Excel-blad har jag en ny rad för varje månad med en ny beräkning på SWR för den månaden. Genom att ta 99% varje månad så safear jag lite mer. Jag tar dessutom 70% på pensionskapitalet.

Om man ska vara riktigt korrekt får man i januari varje månad lägga till en “kostnad” på 1% av ISK-kapitalet som man även räknar av från kapitalet under årets alla månader. Har dock inte orkat förfina det på den nivån. :slight_smile:

1 gillning

Nu har jag nått maxgräns för inlägg i dag, så jag redigerar om ett gammalt inlägg.

Ni är ju helt fantastiska!:star_struck:

Mycket, intressant! Lysa låter ju bra och smidigt
Och Exel verkar ju fantastiskt, om man nu kan det! :sweat_smile:
Jag hänger absolut inte hänger med i Exel-matten, men hade ju redan när jag gick till banken fattat att sånt här borde ju gå att räkna ut
Om en bara har rätt formel & kunskap så går ju sånt här att räkna ut, vilket inte jag har, och märkligt nog inte banken heller.

Nu ska jag fundera…

3 gillningar

Tänk dock på att om du i stället placerar i fonder kommer fonderna ta en avgift i (minst) samma storleksordning.

2 gillningar

Vilken fantastisk möjlighet du fått med detta arv!

Jag tycker att råden kring Lysa som nämns i den här tråden är bra, och det är i allmänhet väldigt nyttigt att förstå den så kallade 4%-regeln för att kunna göra en grov uppskattning av hur mycket pengar du kan spendera varje år.

Jag läser ändå in att det finns ett glapp mellan frågeställarens kunskapsnivå och vissa av svaren. Det riskerar att göra i sak goda råd riskabla. Jag skulle därför varmt tipsa om att gå till en oberoende rådgivare för en enkel översyn. Jag kan utifrån egen erfarenhet varmt rekommendera Patrick Siegbahn rådgivning för en genomlysning av din ekonomi med den här frågan i fokus. Småspararguiden (som Patrick också jobbar med) har även en lista på rådgivare: Oberoende finansiell rådgivning | Småspararguiden

Den lilla kostnaden för detta är i sammanhanget ett litet pris att betala för bättre förståelse och några goda råd som kommer kunna spara/tjäna dig mycket pengar på sikt.

Du ska inte vara förvånad över att banken inte ville svara på din fråga. Hos den vanliga ”rådgivaren” på banken saknas generellt den kunskapen och även om de besitter den så vill inte banken syssla med sådan rådgivning annat än till långt mer förmögna kunder, och då är det andra rådgivare man får prata med. Våra storbanker ska generellt inte ses som rådgivare utan som säljare av några specifika produkter som de erbjuder.

Stort lycka till!

6 gillningar

Tack för ditt svar!
Ja, jag har inte förkunskaper för detta, och det i kombination med att det ju handlar ju om min överlevnad, på lång sikt, eftersom jag har så låg förväntad pension, så blir stresspåslaget stort, och det kan kännas överväldigande.
Jag ska kolla upp dina tips!

Allt gott!

1 gillning

Aha, går alltså dom avgifterna bort om jag investerar pengar via Lysa? Dvs det blir inte fondavgifter plus kostnaden för Lysa?

Så länge det handlar om avgifter i nivå med Lysa eller globala indexfonder, dvs max ca 0,4%/år, så tycker jag att du inte behöver fundera så mycket på det.
Överväg istället om du skulle känna dig trygg med/kunna hantera regelbundna ombalanseringar mellan fonder/räntor för att ev spara enstaka tiondels procent i avgift jämfört med att låta exv Lysa sköta det åt dig.

1 gillning

Jag läste just på, och kom fram till att du betalar både till Lysa och till de fonder Lysa placerar i. Dock har Lysa tillgång till billigare fonder än de du hittar på t ex Avanza så den totala avgiften på Lysa blir i alla fall lägre än de allra flesta fonderna på t ex Avanza. Om du väljer bland de billigaste fonderna går det dock att sätta ihop en egen vettig portfölj som totalt har en lägre avgift än vad du betalar på Lysa. Frågan är om du tycker att skillnaden är värd det extra besväret.

De allra flesta ställen i Sverige, t ex Avanza, Nordnet och storbankerna, tar halva fondavgiften i provision för att förmedla fonderna till sina kunder. Det innebär att bankerna tjänar mer på att sälja dyra fonder till sina kunder.

1 gillning

Bra input, och nej, jag skulle inte känna mig trygg med att själv hantera det, om jag hanterade det själv skulle jag vilja att pengarna låg och skvalpade i en global index aktiefond (har läst att det är det man bör satsa på) som jag tog ut ca 11000 från varje månad.
Eller om det vore bättre att ha två globala aktieindexfonder, en så jag lät bli, som fick förränta sig, till dess jag är ca 80, och en som jag en gång i månaden sålde av, så att jag fick loss 10 000 - 11 000/ månad, fast då kanske det skulle bli dubbla fondkostnader?

Om jag skulle ta hand om det själv, så är det enda jag vet, eller hört /läst andra säga att globala aktieindexfonder ska vara bra, dessutom har jag funderat på om det vore bra att dela upp det, och dela upp pengarna som u två högar, en som bara får ligga och förränta sig, ränta på ränta, i nån slags fond till dess jag är ca 80, och en som jag säljer av en gång i månaden och kompletterar pension med fram till dess jag blir ca 80 (fyller 64 i år).

1 gillning

Hm…
Många hetsar upp sig i onödan över en mycket låg prognos för pensionen…
Med nuvarande regler gäller numera.
För dom flesta. För härad 60% av pensionärer framöver fyller staten på med alla möjliga tillägg så att även de som inte arbetat en dag i sitt liv eller haft låg lön upp till härad 40.000 i månadslön i snitt under livet får ungefär LIKA mycket netto som ålderspensionär via alla behövsprövade bidrag/tillägg som man får om man har haft lågt intjänande.

Effekten är så rejäl att första miljonen minst man ev sparat till ålderns höst har man ingen nytta av (tror jag) om man planerar spendera den över längre tid. Att man har summan sänker tillägg mm löpande varje månad.

Det gör att du inte behöver vara panikslagen över att få slut på pengar när du fyller säg 80+ och spendera i underkant för att till varje pris undvika att pengarna tar slut.
Du får hålla lite koll på hur kapitalet utvecklas och hur pensionssystemet fungerar.
Inte helt omöjligt att man tightar till och låter dom fattigaste pensionärerna bli lite fattigare igen över tid. Arbete behöver ge bättre pension tycker dom flesta.

En del saker att tänka på dock om pengarna faktiskt börjar ta slut…

  • Äg max ett boende eller 1 hyreslägenhet där du är skriven. Dvs ett boende du kan få bostadstillägg för.
    Se till att månadskostnaden är rimlig och inte rejält överskrider det du kan få tillägg för (härad 7500 SEK om jag miss rätt).
  • Äg inte hel eller del i någon annan fastighet.
  • Ha max 100.000 Sek i buffert.
  • Ha inga andra tillgångar som räknas. Ex tjänstepension kvar.
  • Bo kvar i Sverige.
  • Bo gärna praktiskt nära service etc så du inte behöver ex dyra transporter när du blir riktigt gammal.
1 gillning

Gå in o lek lite med siffrorna här. Inte exakt vad du letar efter men ger ett bra hum om vad som krävs :smiley:

2 gillningar

Hur kom du fram till just en miljon?

Och menar du en miljon i vanliga besparingar (sparkonto, fonder, …)? Inte privata pensionsbesparingar eller liknande?

Så man kan alltså få bostadstillägg som bidrag även för bostadsrätt? Går det att äga en bostadsrätt värd kanske 10 MSEK som man bara har 2 MSEK i lån på, och ändå få bidrag?

1 gillning

Respektavstånd. Det var när jag upptäckte detta som jag insåg att det inte spelar någon roll för pensionens nivå om jag jobbar 100% eller 80%. Föräldraledigheter och sjukdomsperioder gör att snittet blir bra bit under 40.000.

De flesta rekommenderar antagligen inte att ha 100% av pengar man är beroende av i enbart aktiefonder. Som grovt tillyxad tumregel bör man överväga vad den ekonomiska konsekvensen blir om värdet snabbt halveras och därefter tar 10 år på sig att återhämta sig.
Nu har du ju en uttagshorisont på 40 år. Grovt räknat 20 år i genomsnitt, vilket för vissa innebär 100% aktiefonder. Dock är det så att ”4%-regeln” ,som mångas räkneexempel ovan hänvisar till och som nästan ska garantera att pengarna räcker 30år, bygger på en mycket lägre andel aktier (och historiska data för amerikanska förhållanden). Dessutom krävs det rejält med is i magen att stå ut med dylika svängningar.

1 gillning

Tack ! :blush:
Jag har testat den, men jag lyckas inte klura ut hur jag ska kunna använda "räknesnuran*, bl a det går inte att lägga in en större klumpsumma än 2,5 milj och månadsinkomsten beräknas automatiskt till 9000 medan jag kommer endast att ha 7000 kr

Skriv in exakta värden i rutorna. Använd inte reglagen.

Då kan du ange mer än 2 500 000 i startvärde, t.ex.

2 gillningar

Tack ! :smiling_face:
Jag kollade upp vad jag får då när garantipension förhoppningsvis kickar in, inklusive bostadsbidrag, och det är ju mer än de 7000 kr jag får vid 64 (kan inte jobba längre än så, är utsliten) men det blir fortfarande väldigt lite.

Dock hade jag tänkt att använda en reavinstskatt som kommer att uppstå när lden ärvda brf:en säljs, till äga ett lite hus, typ friggebod på min dotters och hennes sambos tomt, så att jag kan bo hos dom ibland.
Går detta alltså inte?

För att kunna diskutera dina förutsättningar på bästa sätt behövs nog lite tydligare preciseringar kring bakgrunden och att vi är överens om nomenklaturen. Exv är ”reavinstskatt”, som du beskriver i senaste inlägget, inget du kan använda dig av för att köpa något. Det är en kostnad.

  1. Aktuellt marknadsvärde. Ca 6,5 milj?
  2. Finns det några lån på lägenheten?
  3. De 1,5 milj du beskriver i första inlägget, är det den uppskjutna skatten eller är det tidigare reavinst som ska beskattas?
  4. Lgh anskaffningskostnad?

Tack för svar, ja, det skulle verkligen kräva rejält med is i magen. :thinking:
Men jag har funderat på om det vore bättre att dela upp pengarna i två potter, en som jag inte rör på cirka 20 år, så att där kan uppstå ränta på ränta effekt, och en som jag varje månad säljer av så att jag får 10 000, helst 15 000 kr att leva på.
Men vet inte om det då resulterar i mycket högre kostnader i form av högre fondavgifter