Slopande, eller lättande, av amorteringskrav är inte liktydigt med helt fri kreditgivning. Du kommer alltid ha KALP, inkomstkrav, etc.
Det var en fantastiskt bra och slagkraftig liknelse. Den poängterade rätt tydligt, att: Bara för att risken inte föll ut i konsekvens, så bevisar inte det att riksken för konsekvens inte finns.
Ditt argument för skuldkvotstak skulle väl annars mista sin mening, om det inte fanns någon risk alls?
Vilken metod för riskreducering man sedan bör välja samt dess för- och nackdelar kan man ju argumentera runt hur länge som helst.
När man pratar om risker med skulder menar man varken enskilda låntagare eller grupper av låntagare. Man pratar risk för systemkritiska banker, obalanser i det finansiella systemen och konjunktur.
Troligen hade inte merparten av amerikanska hushåll subprimelån när skiten träffade fläkten 2008. Men tillräckligt många, och hela världen påverkades
Hur avgör du vilka regleringar som bör finnas och vilka som borde bort? Vilka är argumenten för KALP som inte också gäller för amorteringskrav?
Alla såna här diskussioner är ganska idiotiska och ett nollsummespel. Priset på bostäder har stuckit iväg jämfört med inflationen på grund av ökade lån, det kan nog alla hålla med om.
Det finns tre stycken lösningar:
-
Kraftig devalvering av kronan, vilket leder till kraftig försämring av levnadsstandard för alla som äger kronor men kan hjälpa dem som har stora lån. Det kommer dock med uppoffringar även för dem som har stora lån, deras kostnader för lånen minskar, men övriga kostnader för livet, såsom mat kommer att öka.
-
Det som är högt skuldsatta får helt enkelt betala tillbaka sina lån och prioritera det. Det kan innebära att äta ganska mycket gröt etc.
-
Öka produktiviteten i ekonomin. Det skulle egentligen innebära att alla kostnader minskar, tänker att i teorin matproduktionen skulle bli så billig att en veckohandling kostar 100 kr.
Det sista alternativet är så klart ren fiktion, skulle man veta hur man skulle åstadkomma. Detta skulle ju princip alla länder och företag göra det oavsett hur det ekonomiska läget ser ut i övrigt.
Alla lösningar som att lätta på regler är bara ett sätt att skjuta problemet framåt. Jag har själv en extra lägenhet som i princip har stått stilla i pris nominellt men så klart förlorat en hel del på inflation, en ganska idiotisk spekulation från min sida då jag tänkte att den nuvarande regeringen skulle öka på galenskapen ännu mer och att det således var ett sätt att skydda pengarna från tillgångsinflation.
Lite naivt tänkt av mig, självklart behöver de ju inte göra någonting när de redan har vunnit ett val utan det använder det istället för att försöka vinna nästkommande val, det vill säga jag köpte fyra år för tidigt
1 gillning
Nu överdriver du väl ändå?
Räknar bankerna på att man ska klara 7-8% i ränta så borde inte många behöva lägga nästan hela lönen vid 5%.
Att sen även övriga levnadsomkostnader har dragit iväg samtidigt är förstås tråkigt, men fortfaranse är det ganska få som hamnat hos kronofogden om de har haft koll på utgifter och inkomster.
1 gillning
Finns två till lösningar som jag ser det iaf:
-
Acceptera den nya läget och att vi kommer vara skuldsatta livet ut för att betala vårat boende, finns ändå inget egenvärde i att vara lånfria.
-
Politikern återinför regleringarna som togs bort exempelvis fastighetsskatten. Kommer medföra att nuvarande bostadsägare får ta en smäll men kommer på sikt sänka bostadspriserna igen.
Är inte egentligen hyresregleringen det riktiga problemet…
5 gillningar
- Är ju inga konstigheter, att som pensionär t ex bo i en tvåa med en miljon i lån och 2500 kr i månadsavgift är förmodligen billigare än att bo i en hyresrätt för 11 000 kr i månaden.
Det bygger ju dock på att man amorterat alternativt redan haft en ordentlig insats hos köp
Det är väl inga konstigheter egentligen att som två arbetstagare bo i en villa med 8 Msek och betala bara ränta utan amortering.
Räntekostnaden blir ju ändå bara runt 16 000 i månaden så länge man slipper amorteringen.
Sen när barnen flyttat hemifrån eller man blir pensionär så säljer man huset och löser lånet 
Fast liknelsen haltar enligt mig eftersom risken faktiskt föll ut, men konsekvensen blev inte lika illa som vissa trodde eftersom hushållens ekonomi på det hela är mycket god. Risken kan falla ut 10 ggr till men konsekvensen kommer fortfarande bli låg eftersom alla bolånetagare klarar KALP-en.
En bättre liknelse är att hushållen har kört gokart utan bälte. Risken (krasch) föll ut, men konsekvensen blev på sin höjd lite ont i ryggen eftersom hastigheten (skulden i förhållande till inkomsten) var begränsad.
Priset på bostäder har stuckit iväg på grund av ökande lån OCH en kraftig ökning (x2) i disponibel inkomst sen 90-talet. Folk har fått mer pengar över som genom låg ränta gett en stor hävstång på vilka priser man kunnat köpa för.
Missar du inte en lösning som också är den absolut vanligaste?
En reell löneökning som är högre än den reella räntan på lånen. De senaste 30 åren har vi haft en reell löneökning på 1,5% per år, och realräntor som varit lägre än detta eller t.o.m negativa.
Det är inget konstigt eller skadligt i sig att ha ett lån så länge:
- Skulden inte är för stor i förhållande till inkomsten.
- Man har en positiv balansräkning i övrigt, alltså större tillgångar än skulder.
- Skuldens storlek i förhållande till inkomsten är konstant eller minskar, oavsett om man amorterar eller inte.
1 gillning
Även ändrade förutsättningar som gjort det billigare att äga sitt boende, exempelvis borttagandet av fastighetsskatten.
1 gillning
En reallöneökning är väl att likställa med effektivisering? Det har vi absolut haft de senaste 30 åren i och med en ökad globalisering och framför allt en stor digitalisering, bara en så enkel sak som att folk inte behöver spendera pengar på frimärken längre är ju ganska illustrativt.
Frågan är dock om det kommer att ske i framtiden, finns ganska mycket som har gått bakåt i utvecklingen de senaste åren.
1 gillning
Sen 2008 har vi haft en låg produktivitetsökning och det är ett problem, men ändå ökade fastighetspriserna kraftigt under samma tid.
2 gillningar
Kort inspel om belåningsgraden som nämndes tidigare. Finns en bra tråd med statistik. Endast 14 procent har bolån på över 2 miljoner.
1 gillning
- Kombinera 1 som du skriver med ett avskaffad räntravdrag
När skulle nästa (förhoppningsvis mer konkreta) information komma?
Innan midsommaren
1 gillning
Denna vecka är vad som sagt.
Standard för ämnen man inte vill diskutera är kl 17 på midsommar
2 gillningar