Rikedomstrappan som pensionär

Du behöver inte försöka förklara åldermansplaina för mig. Jag har läst och lyssnat på avsnitten. Jag tror vi pratar om olika saker. Jag pratar primärt om FIRE-folket som inte riktigt platsar på listan, något som Nick Magiulli också höll med om. Jag svarade dessutom Jan, och inte dig @nestor.

Sedan är jag väl medveten om hur illa ställt det är med svenskars privatekonomi, men det var som sagt inte dessa jag försökte skohorna in eller avfärda.

1 gillning

Äsch, vadå? Den 60-årige mannen har bara några år kvar i arbetslivet innan han kan lägga upp benen på bordet för resten av livet och leva på avkastningen av sitt (pensions-)kapital. Kanske blir det inte ett superfett leverne, men det är ändå mer än man kan säga om de flesta nivå 3:or.

Jag håller med att kommer man upp i 4,5,6 så är frågon om man skall ta med pensionskapitalet marginell.På nivå 1, 2 och 3 vidhåller jag min åsikt.

Att jag svarade dig berodde enbart att jag fick ditt inlägg i min mejl. Annars hade jag inte gjort detta. Jag hoppas att du "tar den smällen":+1:

3 gillningar

Då är vi nog överens där. Jag har tidigare i en av “trapptrådarna” pratat om att vi i Sverige kanske bör ta med vårt skyddsnät i form av vad det motsvarar när det kommer till en amerikansk sjukförsäkring. Alla dessa saker komplicerar överförandet av trappmodellen till svenska förhållanden. Så ja, jag håller med, men tror ändå att trappan tjänar sitt syfte som en grovhuggen approximering.

Det kan jag. Undrar varför det landade där, men det är väl något för digitalgudarna att träta över. Det är ju Jan jag svarat och citerat.

tillägg: Ahaaa, det är din tråd. Därför fick du mess om en uppdatering i den. :bulb:

1 gillning

Jag har kompisar som tvingats sluta spela golf som pensionärer. De har inte råd även de de formellt ligger på nivå 3 om de räknar med sitt pensionskapital.

Själv, har jag som pensionär som en “äkta” trea nu bokat en golfresa till Medelhavet för 25 000.

6 gillningar

Så, de kan inte åka på golfresor när och hur de vill, men kanske ändå har råd att gå på restaurang ibland och då inte nödvändigtvis ta den billigaste rätten? Låter som nivå 3. :wink:

2 gillningar

En person som har mindre än 50 000 sparat platsar inte på steg 3 i min värld, i alla fall…
Valfriheten är ju extremt begränsad, även om det kan bli ett enstaka restaurngbesök någon gång.

Jag vet själv hur det är, eftersom jag började på steg 0.

4 gillningar

Vad är det som går upp och ned…men står ändå still?

Svar: Trappan :upside_down_face: :wink:

2 gillningar

Ja, så är det. På trappa 0,1,2 och 3 och även delar av steg 4 är pensionen en förutsättning för attt kunna betala sina fasta kostnader. Att då ta upp upparbetad pensionsrätt som en tillgång samtidigt som man inte tar hänsyn till framtida kostnader blir ju käpprätt fel.

På toppen av steg 4 samt steg 5 och 6 behövs inte pensionen, man genererar så mycket pengar ändå att levnadsomkostnaderna täcks med god marginal ändå. Då kan man ju roa sig med att nuvärdesberäkna den statliga pensionen, om man så vill.

Lite vid sidan om. Jag jobbade för många år sedan i bank med obestånd. Detta innebar att jag var med som bankens representant på exekutiva auktioner.

Tänk om jag hade sagt till en stackars låntagare som fått lämna hus och hem:“Ta det lugnt. Din pensionsfordran täcker din skuld hos Kronofogden med god marginal”. Jag hade förmodligen fått en smäll på käften…

4 gillningar

Jag tycker ni har fel. :see_no_evil: Det kan dock bero på att vi tittar på den från olika saker - eller att jag bara har otur när jag tänker. :joy:

Så här, det här håller jag inte alls med om:

särskilt inte med denna motivering:

eftersom den siffrarn gäller bolåntagare. Siffran är från FI:s rapport i våras. För mig blir det en frisk blandning mellan likviditet och balans. Se mer här för separat diskussion:

Boende

Låt oss börja med boende. Låt mig ta t.ex. en pensionär i min närhet. Väldigt lite likvida medel (under 50.000 kr), men ett obelånat hus. Nu kommer hen ta ett, enligt mig dumt pensionärslån, och vips så finns det 1.000.000 kr på kontot.

Hade vi bortsett från både boende så hade det blivit helfel. Samma resonemang fungerar innan pension för att hantera saker som vi i forumet tycker en buffert ska användas till (frysen går sönder, bilen behöver repareras) - eftersom gängse åsikt i forumet är "låna inte till konsumtion.

Men det är ingen naturlag, det är en norm / subjektiv åsikt.

Pension

Jag tänker att en av våra ekonomiska uppgifter i livet är att omvandla humankapital tidigare i livet till finansiellt kapital vi kan ha senare i livet när vi inte längre har något humankapital (=summan av framtida inkomster).

Dvs. att en av de viktigate sakerna att spara till är pension. Sedan kan jag ha en åsikt att vi i Sverige - till följd av vårt system - behöver spara till boende. I USA behöver man utöver det spara till hälsovård och utbildning. Det behöver man inte i Sverige.

Därmed är behovet av buffert och likvida tillgångar mycket mindre i Sverige än i andra länder. Vi hade ju en professor (Waldenström?) som sa det rakt ut i ett avsnitt att vi svenskar kommer undan med en låg (till och med negativ) sparkvot om man exkluderar pensionssparande.

Således: om vi inte skulle räkna med pension hamnar vi en situation att vi skulle behöva spara till vår pension och det skulle till och med vara prio 1 för sparandet.

Dvs. om jag tittar på min balansräkning och skulle bortse från tjänstepension, premiepension etc. Då skulle jag få panik och akutspara till pension. Tittar jag idag, så behöver jag inte det.

Gemene svensk - som är OK med att ha ca 60% av sin slutlön i pension(*), som arbetar som snittet, har en snittlön, följer av samhället utstakade vägen, äger sitt boende, amorterar i linje med amorteringskravet, har kollektivavtal etc - måste / behöver inte ha något sparande.

Det känns sjukt att skriva det, men jag kan egentligen inte - om jag lägger bort min egna åsikt och känslor om det - argumentera mot ovan. Och ja, det känns också sjukt för då kan man ifrågasätta vad man själv håller på med.

*) Dessutom överskattar många sina utgifter i pension. När man går i pension, har amorterat, har utflugna barn etc har lägre kostnader än när man är 40-60-års åldern. Dvs. de där 60% av slutlön motsvarar inte en 40% försämring i livskvalitet.

Vilken pension vill jag ha?

Sedan kommer vi till dina exempel @nestor om pensionären som är tvungen att sluta spela golf. Ja, det är ju trist. Men då upplever jag att det är något annat som har gått fel, t.ex.

  • För höga utgifter i förhållande till pension
  • Dålig pensionsplanering
  • Prioritering
  • etc.

Desto större anledning att faktiskt då HA med pensionen i balansen för att kunna göra en uppskattning kring vilket liv jag vill ha i pension och sedan anpassa det.

Jag beskriver nivå 3 här:

Jag ser inte riktigt något som inte stämmer där för en trea. Ja, det stämmer inte att månadslönen ligger på runt snittlönen i Sverige, men det är väl ett rimligt antagande att människan hade en snittlön innan pension. Har man en snittlön, då ligger man ju förmodligen på en snittpension också.

Avslutningsvis, tycker jag att fler borde ha mer tillgångar än 50.000 kr? Absolut. Jag själv blev chockad när jag såg siffrorna från t.ex. andelen per ekonomisk milstolpe på Avanza för första gången, att 20% inte klarar 14.000 kr i oförutsedd utgift utan att ta lån etc.

Men det förändrar ju inte faktumet att jo, de flesta kommer upp på nivå 3 i Sverige tack vare att 20+% av lönen sätts av varje månad och lägg på eget boende så kommer man upp där utan problem. Till och med nosar på nivå 4 innan pension. Men där är man inte i jämvikt.

Mitt förslag: låt oss ta bort pensionen som tillgång EFTER att man gått i pension. Det tycker jag är rimligt enligt samma argumentation att vi inte har med humankapital innan man går i pension. Dvs. vi relaterar till pension efter påbörjad pension som lön. Det tycker jag känns logiskt och fullt rimligt.

Vad är alternativet?

Jag har ju inget investerat i trappan då den inte är min, men ni som skriver att den passar bättre för USA, vad är anpassningen? Att ta bort pensionen helt från beräkningarna? Vad blir förbättringen / försämringen? Vad behöver ändras på de olika nivå-beskrivningarna? För jag har svårt att se det framför mig på grund av ovan?

Här hittar du de andra nivåerna:

med beskrivningarna. Samt här är perspektiven som jag tycker skiljer mellan nivåerna:

4 gillningar

I mina inlägg har jag i första hand tänkt på de löntagare som inte äger sin bostad och har ett lågt sparande. Det dräller ju av sådana. Vad har ett 60- årigt ensamstående lågavlönad vårdbiträde i månaden.? En månadslön på 28000? Det upparbetade pensionskapitalet borde vara över 1 miljon. I vilket fall som helst är det över 100000.

Med ditt resonemang hamnar dessa i stege 2 eller 3. I verkligheten ligger de i 0. När det så blir problemen ännu större eftersom pensionen är ännu mindre än lönen.

Fallet med den ensamstående pensionären som enligt dig låg i trean och som fick sluta spela golf var riktigt tragiskt. Det var ju det som var hans stora intresse.

4 gillningar

Skrev lite om det i en annan tråd, men jag uppfattar det som att skillnaderna i inkomster mellan amerikaner och svenskar gör att det blir lite konstigt när man överför resonemangen.

I Sverige kan man som låginkomsttagare ha miljoner i väntande pension men sakna övriga resurser. Jag är ingen expert på amerikanska system men jag har mycket svårt att tro att motsvarande låginkomsttagare i USA har motsvarande pension eller kan lyckas spara ihop till den på egen hand. Det scenariot som du beskriver @Nestor med miljoner i pensionskassa men i praktiken ont om pengar, kan nog helt enkelt i normalfallet inte inträffa i USA. Förmögenheten går hand i hand med inkomsterna på ett annat sätt där.

Håller dock med om att pensionen måste vara med när man reflekterar över strategier för framtiden. Lite av ett dilemma. Kanske bör man räkna bort den allmänna pensionen för att inte lura sig själv att man är rikare än vad man är.

Japp, jag är med på det.

Jag förstår det ni skriver, att det kan uppstå. Men jag upplever inte att det förändrar något t.ex. utifrån vad personen borde göra under livet.

Ja, jag skulle säga att en sådan person ligger i nivå 2 (i jämvikt även om de kan nosa på en 3). Men när jag tittar utifrån t.ex. vilka råd skulle jag ge till det vårdbiträdet med 28.000 kr i månaden så är det EXAKT samma som jag skrivit för en nivå 2-person:

Vägen till nästa nivå är att öka din inkomst och humankapital. Tricket är att jobba smartare istället för hårdare.

Börja spara och investera regelbundet. Undvik att utgifterna ökar med ökade inkomster. Börja ha koll på alternativkostnader, framförallt i karriären. Utforska sidoprojekt som kan bli något i framtiden. Nicks sammanfattning för nivån är Learn Today, Earn Forever

Mina nio tips till den personen:

  1. Jobb med avsättning till tjänstepension enligt minst kollektivavtal (4.5%)
  2. Sparande till kontantinsats / köp av eget boende BRF / Radhus / Småhus
  3. Investera i ditt humankapital
  4. Bli inte fast på ett jobb utan möjlighet att öka din lön
  5. Bryt sambandet mellan högre lön och högre utgifter
  6. Ha koll på kostnadsdrivarna som t.ex. bil
  7. Om det finns utrymme, börja investera
  8. Kolla att du har AP7 SÅFA som förval i premiepensionen
  9. Smarta spartips i vardagen

Tycker även att beskrivningen i stora drag fungerar:

Upplever att nivå 2-beskrivningen gäller i stora drag:

Vardagstrygghet är det andra steget på den ekonomiska resan. Nu kan man ofta sova gott om natten utan att behöva oroa sig för att pengarna ska räcka till slutet av månaden.

Det finns en buffert och möjlighet att hantera oväntade utgifter. Fortfarande gäller pengar in = pengar ut, men man kan välja fritt i matbutiken och köpa det man vill ha istället för det som är på kampanj eller man har råd med.

Man har inte som på högre nivåer, restaurang eller resefrihet.

Som en sidnot: ibland argumenteras det ju kring många fattigpensionärer, men där är ju den kontroversiella punkten att många av de som har kass pension har också haft kass / ingen lön under livet. Dvs. att det är inte pensionssystemet som sådant det är fel på, utan stödfunktionerna runt om.

Detta löser problemet kring behov av pensionssparande eller inte som luftats ovan.

2 gillningar

Annars är alternativet att ta bort ALLA pengar. Börsen kan rasa. Pensionen är ett korthus / inte tillgänglig. Boendet är bara en bubbla. Allt kan gå åt h-te.

Då kan vi alla leva på sann Lutheransk Nivå 1. Kämpa. Jobba. Slita. Från vaggan till graven. :joy:

För att vara på säkra sidan så lägger jag till ett OBS skämt :see_no_evil:

2 gillningar

Ja, nivå fungerar 2 rätt bra även om rådet att spara till en insats till villa eller bostadsrätt är mer eller mindre utopiskt för en person som ligger runt 60 år.

Nuvå 3 fungerar inte alls.

3 gillningar

Alltså, människor som lever lön-till-lön men har nått nivå 3 enbart med hjälp av pension stämmer ju inte alls in på det du själv skriver:

Buffert, ägt boende och en ekonomisk trygghet finns oftast. Inkomsten ligger ofta runt 40.000 kr brutto, man kan välja fritt på menyn på restaurang och man börjar ofta hänga hos oss på RikaTillsammans.

Nope, inget av det (förutom kanske ägt boende).

Och områden att hålla koll på:

Börja fundera på vad ett rikt liv är för dig

Nope.

Låt dina pengar jobba lika hårt åt dig som du jobbat för dem

Nope, de har ingen buffert.

Fortsätt öka din inkomst: gör karriär

Yes, samma som på nivå 2.

Fortsätt öka din inkomst: prova sidoprojekt

Nja.

Håll koll på livsstilsinflation och alternativkostnader

Nope.

Skifta perspektiv i synen på din ekonomi (likviditet + balansräkning)

Nope, för tidigt.

Jag kanske är trög men det är ju en enorm mismatch och (nästan) allt slår fel.

2 gillningar

Jo, men sammanbrottet skedde ju innan pension.

Fast du regerar till nivå 3, det är ju nivå som är relevant. Dvs jämviktsnivån som är relevant.