Är relativ ny till forumet @Anonym men ser inte hur du kopplat mitt svar till missbruk och slöseri med pengar. Jag håller med dig att man kan investera överflödiga pengar samtidigt som man kan amortera och göra goda vinster på det. Vet ej var du bor i Sverige men vi bor i Stockholm och det inte är ovanligt att man har ett saftigt bolån få att kunna bo här. Min poäng var mer att man aldrig är riktig fri om man har skuld, oavsett hur mycket inkomst man har. Det är kanske vissa som tycker att det är gammalmodigt tänkt men så tänker jag.
Min poäng var självklart att det finns fler alternativ än att ”inte amortera”. Jag själv amorterar t ex inget på bolånet (ca 40% belånad villa), utan investerar istället det belopp som skulle amorterats (och mer därtill). Med tillräckligt lång tidshorisont är det väldigt osannolikt att detta blir en dålig affär eftersom de börsexponerade pengarna växer betydligt fortare än vad samma belopp i amortering skulle sänkt mina räntekostnader.
Jag har med ovanstående metod nu lyckats ackumulera ett större kapital än vad jag har bolån, och skulle kunna amortera av det imorgon om jag ville. Inget fel på den frihetskänslan.
Men när är en riktig fri? Kan en vara det om det en äger kostar? Även ett obelånat hus kostar liksom obelånad bil.
Amortering måste väl handla om riskhantering? Och den ser såklart olika ut för alla. Men med tanke på att de svenska hushållen verkar klara räntor på 7% men har ytterst lite investerat så kanske det egentligen har tagits för lite risk!?
(Jag själv <50% belåningsgrad, amorterar 3% och med kapital på börsen… velat dock hit och dit hur bäst göra!)
Bra poäng! Särskilt när det gäller en villa (i jämförelse med br). Även om man tom bortser från löpande kostnader så är man verkligen inte fri att med kort varsel ändra liv, flytta, separera, eller bara göra sig av med villan. Det tar det mycket tid och kraft att göra en exit från en villa på ett snyggt sätt. Amorteringen är verkligen inte det som skapar frihet i det fallet.
Sant att “frihet” kan betyda olika saker @anon80959805 Och att ha en massa förvaltningskostnader i sin privat ekonomi kan vara (nästan) lika jobbig som att ha en skuld. Men det är inte en skuld. Att måste måla om ett hus är inte detsamma som om att någon annan (en bank, t. ex) egentligen äger något som man använder själv. För att se på det på ett annat sätt (med viss risk för misstolkning) kan det verkligen vara så att alla personer från tidigare generationer som betalade tillbaka sina bolån inte var kloka? Det tror jag inte. Visst har de fått hjälp av inflation och stigande huspriser men dessa har inte betalat tillbaka bolånen, det har ju dem gjort.
Jo. Du använder värdeladdade ord och förstärker dem med superlativ.
mycket osund lånekultur
Värdering.
för lätt att bete sig på det sättet
Värdering.
Statens och bankernas krav har varit mycket låga
Värdering.
Om du hade tänkt skriva något objektivt så misslyckades du. Det är helt okej att ha åsikter och värderingar såklart.
Jag anser att det är en misslyckad byggpolitik som orsakat bostadsbristen, inte bolånemarknaden. Kombinationen av hyresreglering (=politikerna tar på sig att tillhandahålla bostäder) och att det offentliga lämnat över byggandet på marknaden (=politikerna uppfyller inte sitt löfte om att tillhandahålla bostäder). Strössla med en Plan- och bygglag som sätter käppar i hjulen på villiga byggherrar. Det är det som skapat bostadsbrist och driver upp priserna på att äga boende. Begränsningar på bolån kan inte lösa problemet. Ungdomar och andra som har svårt att spara ihop till en kontantinsats blir drabbade men det är bara ett symptom.
Det är ett faktum att jag har kapital bundet i bostaden (plus i balansräkningen). Jag vill få loss det kapitalet med en skuld (minus i balansräkningen) så att jag kan leva på pengarna under min livstid.
Tror det kan vara bra att skriva ner en plan till de efterlevande så blir det lättare. @janbolmeson gav ett exempel från sitt testamente här: Exempel på ett testamente? - Nr 2 av janbolmeson
Så ser jag det också. Det kan också vara vettigt att vara transperant med sin ekonomiska situation gentemot potentiella arvtagare.
Klart att bristen på bostäder bidrar, det är flera saker som samverkar. Men utan dessa generösa lånevillkor hade knappast priserna drivits upp så mycket som det nu har blivit.
Säg att det varit bostadsbrist i kombination med att det är svårare att låna, då hade antagligen folk tagit till andra lösningar som att bo i kollektiv eller köpa en bostad ihop med annan familj och dela upp ytorna så att det blir två “lägenheter”, eller att bo inneboende i rum som är vanligt i Norge. I Sverige är normen att man ska ha egen bostad, helst lyxigt med nytt kök/badrum, kosta vad det kosta vill.
Så du håller alltså inte med om att det har varit för lätt att låna upp stora summor? Du tycker att det är bra, kanske borde det vara ännu lättare? Vissa hävdar ju att staten inte ska lägga sig i alls utan låta bankerna välja fritt hur de gör, i så fall hade ju priserna på bostäder antagligen varit ännu högre.
Jag förstår inte vad detta har med bolån att göra? Finns inget som hindrar att man bor i kollektiv i dagsläget.
Ja, precis.
Kanske. Något tak finns väl? Bankerna vill såklart att låntagarna ska kunna betala tillbaka. Hade de lånat ut mer om de fick? Kanske hade det sett annorlunda ut om man vågade låta banker som missköter sig gå i konkurs?
Artikel i finska Yle kring svenskarnas lånekultur.
Om man betalar mindre i amortering så blir det mer pengar över för andra ändamål. Det är en av orsakerna till att svenskarna har en högre förmögenhet. Svenskarna konsumerar inte bara sina pengar, de är också vana investerare och har en större benägenhet att ta risker.
Det är ingen idé att dö rik, med alla lån avbetalda och en lägenhet med högt värde, säger Hassler.
Men det vill ju de flesta inte göra, så länge det finns andra alternativ som att låna upp till tacknocken och över. Och det kan man.
Givet att det är bostadsbrist blir det ett slags nollsummespel. Bostäder byter ägare, priserna drivs upp, men bostadsbristen består. Man bygger nytt men befolkningen ökar samtidigt.
Givet detta “nollsummespel” är det väl ändå bättre om priserna inte drivs upp? Vilket alternativ föredrar du?
- Bostadsbrist med skyhöga priser och lån
- Bostadsbrist utan skyhöga priser och lån
Jag föredrar alternativ 2 och det bör vara bättre för alla inklusive Sverige som helhet, inte minst för de enorma kostnaderna för ränteavdrag när räntorna rusar.
Ja, precis. Men det beror på att det är brist på bostäder och har inget med bolån att göra.
Det där är en falsk dikotomi. Bostadsbristen kan vara svårare eller lättare. Statliga regleringar av bolånen gör bostadsbristen svårare eftersom det plockar bort även det sista incitamentet att bygga nytt. Dessutom riskerar det att minska rörligheten på bostadsmarknaden vilket gör det svårare för folk att flytta. Då blir även arbetsmarknaden mindre effektiv.
Höga bopriser har vi gemensamt med stora delar av västvärlden. Det kan inte bara vara speciella svenska regler som påverkat.
Gemensamt är väl låga räntor och att folk fortfarande söker sig till tätorter.
Hur får du ihop det här? Om folk lånar på det viset så inte är det via bolån, i så fall tar de andra typer av lån. Så himla enkelt är det inte att låna till bostad, särskilt inte utan att att amortera. I dagsläget får man ju låna max sin årsinkomst x 4,5 samt under 50% belåning, det är knappast att vara belånad till taknocken. Om man maxar sina lån utifrån regelverket måste man amortera 3% per år vilket är relativt saftigt, 180 000 om året om man lånat 6 miljoner.
Fanns flera skäl till fönsterbyte. Jag skulle inte vilja ha det ogjort av flera skäl. Sparar en hel del el. Slipper tvätta emellan. Slipper måla och kitta mm. Och avgörande är att vi värmer nästan hela huset med en! luft luft värmepump på bottenvåningen nu ner till flertal minusgrader. Ville slippa kalla golv under fönstren med avstängda elelement. Treglasfönstren med ädelgas emellan och exotisk beläggning släpper bara ut 1/3 så mycket värme som de gamla fönstren så det funkade klart bra. Dom är inte speciellt kalla på insidan. Du har rätt i att dom öppningsbara med dubbla packningar etc har rätt mycket karm. Jag kan förstå om det känns oacceptabelt om man har mindre och få fönster. Jag har dock massor med stora 70 talsfönster på > 1 kvm styck i snitt så det stör inte mycket.
Det passar inte på ett gammalt hus som mitt. Det estetiska är viktigt.
Min granne har nytt hus med fönster från golv och drygt 2 meter upp. Dessutom på den sidan det vanligtvis båser ifrån. I vintras märkte jag inget kallras alls. De har golvvärme och ingen värmekälla direkt under fönstren. Ganska fantastiskt. Inga PVC utan Al, men nya fönster är suveräna på så sätt.
Fast så är det ju inte längre, det är ganska hårda regler med hur mycket man får låna numera. 4.5 gånger årsinkomst, amorteringskrav, 15% kontantinsats. Visst att man under en tid fick ränteavdrag på 100% men så är det faktiskt inte heller. Aldrig har väl kvadratmeter priserna varit högre, så att stycka upp lägenhet ytterligare är ju inte möjligt. Speciellt med tanke på att de som sitter på de stora husen/lägenheterna är äldre som inte har någon anledning att flytta för att hyresmarknaden är så dissfunktionell. Skulle man slopa ränteavdraget så måste man ju sänka den vanliga skatten eller på något vis skattemässigt göra det lättare att spara ihop till sin första bostad.
Varför det? Sänkt ränteavdrag → dyrare att låna → lägre bostadspriser → går snabbare att spara ihop till en bostad.
Tyvärr lär inte ränteavdraget tas bort nu i dessa tider, politikerna hade sin chans innan räntan började dra iväg nu.
Personligen tycker jag att det är en bättre väg att man skulle skattemässigt underlätta att spara till en insats för unga, till en rimlig nivå förstås och att det bara går att använda en gång. Än alternativet som politikerna verkar titta på att ge ut statligt förstalån till insatsen. Vilket förstås bara skulle knuffa upp priserna.
Ett problem som jag ser det på sikt är att jag tror vi kommer sitta i ett läge där din förmåga att äga ditt boende blir iprincip helt beroende av om dina föräldrar/(föräldrars föräldrar) ägdt sitt boende och fått en stor värdeökning. Då det inte finns någon arvsskatt, och i praktiken ingen skatt på bostäder. Vilken karriär man valt kommer tyvärr spela en mindre roll.