Jaa priserna på bostäder har gått upp 2 500% på 20 år på många håll, inte helt fel för de som ägt.
Mitt största ekonomiska misstag var att inte köpa en villa när jag var 12 år gammal…
1 gillning
Har hellre pengar än inte pengar.
Jag har varit lycklig med min fru både med och utan pengar.
Föredrar dock pengar, då jag kunnat uppfylla en del drömmar.
Bidrar också en del till välgörenhet.
Så nej, saknar det inte.
1 gillning
Ungefär samma uppväxt som dig men som du skriver så är ungdomen spännande på sitt sätt. Saknar dock inte vare sig pluggstressen, gratisarbete(praktik), uppbyggnadsfas av företag etc. Så sjukt mycket uppoffringar man får göra i början av sin resa som jag slipper göra idag.
1 gillning
För mig är lycka inget stadigvarande tillstånd, det är bara små tillfälliga glimtar som inte kostar något.
Fast visst är det nostalgiskt att tänka tillbaka. Om jag fick chansen att börja om från 1975 så skulle jag göra det. Oj vad jag skulle vara bra på allting. Jag kunde förhindra Palme-mordet och mörda Putin istället. Vips så var världen bättre. 
Haha good times
90-talet!
Innan vi levde snålt mm köpte pappa en villa åt oss.
Några år gammal. Asfin. 180 kvm.
Nypris 1 075 000 kr.
Hahaha.
En miljon för en ny villa… w t f hände med Sverige.
Olof the snowman 
Första delen av 90-talet va kanske inte den roligaste för folk med arbetlöshet å höga räntor å även värdeminskning på hus som bankerna ville lösen av lånen för värdena på högt belånade hus understeg lånen… Folk fick gå från hus å hem med skuld kvar… Även hyresrätter vart klart dyrare… De va även då när rörlig ränta va uppe i 500%…
Andra halvan va tvärt om klart bättre istället… Kanske den delen du minns som posetiv…
Kan tyvärr inte hålla med dig … Är ofrivilligt sjukskriven sedan några år, utförsäkrad från Försäkringskassan sedan 2,5 år och nyligen avskedad från min fasta anställning som jag haft sedan 2008 efter att ha genomfört 2 oberoende bedömningar av min arbetsförmåga (resultat 0 % kvar)
Lever på 0 kr sedan oktober 2021 och gråter varje månad när det är dags att betala räkningarna. Det är fruktansvärt plågsamt - hela min tid går ut på att försöka skrapa ihop de 8500kr jag har i räkningar varje månad för att inte slå spiken i kistan (hamna hos Kronofogden) Ungefär som ”Måndag hela veckan” utan någon möjlighet att ta sig ur, hur jag än försöker…
Så nej, det är inget glamoröst med ”de fattiga åren” det är enbart plågsamt och förnedrande efter att ha arbetat och slitit sedan 14 års ålder … Man är inte vatten värd - jag slits varje dag mellan att försöka en månad till eller bara avsluta skiten och checka ut för gott 
9 gillningar
Jättetråkigt att läsa. Blev verkligen rörd av detta. Skulle du kunna dela med dig hur du hamnade i den sisten? Tänker främst på med 0 kr att leva på trots att du har jobbat i minst 14 år samt varför du blev avskedad?
Hoppas det löser sig för dig.
2 gillningar
Jag som växt upp fattigt känner inte alls igen mig i dina känslor. Jag saknar verkligen inte tiden när jag tjänade dåligt, bodde i andrahand eller/och i sämre områden. När jag i slutet av månaden aldrig hade pengar kvar och bara gick och väntade på att lönen skulle komma.
Tvärt om så älskar jag idag känslan av att ha en bra lön. Att aldrig behöva tänka på om pengarna räcker hela månaden och kunna köpa vad jag vill. Tryggheten det ger mig med att ha lika mycket pengar på banken som dig, är det som ger mig lycka.
Jag tänker att du löser ditt problem enkelt genom att varje månad sätta in så mycket som möjligt på avanza och sen lever du på så lite som möjligt, och “glömmer bort” pengarna du sparat. Även om det är en fin tanke att kanske ge bort pengarna så kan det komma en dag du behöver dom. Precis som svaret av Jonna vittnar på så kan ju livet hända och då kommer dina sparade pengar antagligen vara det som ger dig lycka (och trygghet).
Själv har jag motsatt problem. Jag kompenserar gärna för den fattiga uppväxten jag haft och alla de vuxna år när jag vände på kronorna, så jag har en tendens till att ha svårt att stå emot allt jag villhöver istället 
men då försöker jag jämföra mig med de som inte har något ekonomiskt intresse och landar i att jag inte är så slösaktig iaf och därför kan unna mig att ibland köpa sånt som inte är helt livsnödvändigt.
3 gillningar
Nu är inte jag Jonna, men svarar ändå 
detta är ju inte ett unikt fall utan en del i problematiken sverige har där försäkringskassan ska avgöra om dom “håller med” i läkarens intyg eller inte. Detta skapar ofta en stor stress hos sjukskrivna där dom inte vet med säkerhet om de får pengar av försäkringskassan eller inte, oavsett hur läkaren har dömt arbetsförmågan. Helt galet att vi har ett sånt system!
Jag tror Jonna använt ordet “avsked” felaktigt utan menar antagligen att hon blivit uppsagd. Om en medarbetare har läkarintyg och gjort en arbetsförmågebedömning som säger att arbetsförmågan är 0 och kommer fortsätta vara så, så har arbetsgivaren rätt att säga upp medarvetaren. Det är antagligen detta som hänt. Sen har antagligen försäkringskassan gjort bedömningen att hon kan ta något jobb på arbetsmarknaden och att hon således inte alls har noll arbetsförmåga, trots att läkaren anser det, och då slutar försäkringskassan betala ut pengar och vips så står man utan både jobb och pengar.
2 gillningar
Hej Jan,
Jag hade en idé att starta en liten insamling till Jonna ovan. Blev ledsen av hennes berättelse. Är det något ni på RT (kanske någon som hjälper dig med forumet?) kan göra?
Hade gärna gjort det själv men vet inte hur man gör.
Jag vill gärna bidra med något. Sitter här med 500+ k i portföljen och en människa lider liksom.
Tack på förhand. Och tack RT för det ni gör.
Olof
3 gillningar
Känner med dig .Dock icke o förglömma att livet låg framför o styrka o mod fanns i massor.
Nu är jag äldre o mer jag vet inte kanske avtrubbad.
Försöker förlika mig med det o hitta nya vägar.
Jag lider med dig,
Den situationen önskar man inte någon och tryggheten som ryckts bort är fruktansvärd, jag hoppas att samhället på något sätt tar ansvar och att du någonstans ska få en hjälpande hand 
En fråga: socialtjänsten och bidrag därifrån?
Inte värt att ta det steget av ekonomiska skäl. Då är det bättre att göra en ”Hail Mary” på något vis så fort tillfällen uppstår.
Du begär att en företagare ska arbeta gratis/betala anställd för att du ska kunna skänka pengar?
Det är ju en fin tanke men ifall arbetsförmågan är 0 och Jonna inte får några pengar förstår jag inte heller vad en insättning av en summa skulle göra.
Jonna behöver ju hjälp att få in pengar per månad, det här är ju helt klart något som staten hjälper till med.
I Sverige får ju de som inte kan ta hand om sig själva hjälp med räkningar och mat, eller har jag förstått det fel?
Annars undrar jag var alla pengar går som jag betalar i skatt varje månad, helt sjukt stora belopp som tas från mig, vilket känns Ok, så länge personer som Jonna tas om hand om av de som tar mina pengar.
Nä, det är inget jag direkt saknar. Men ungdomstiden va såklart kul. ”Pank och fågelfri”
Jag är uppväxt i en helt vanlig familj. Vi levde väl vanligt svenssonliv typ, och som vuxen har jag vänt o vridit på pengarna många gånger.
Kan dock känna tacksamhet över den tiden, och lever fortfarande ganska enkelt. Ser inte vitsen med dyr och vräkig livsstil även om jag idag har råd. Det är däremot valfriheten som känns lyxig - jag kan om jag vill.
Tänker ofta - ok, jag har råd, men är det värt det?
Tänker att det mer är resan och ständiga steg framåt som får en att må bra snarare snarare än att ha nått målet. Hade en kampsportstränare som sa att han skulle vilja glömma allt och vara vitbälte igen. Få chans att lära sig allt igen.
Hej!
Min smärtproblematik ledde till en långvarig sjukskrivning varpå min arbetsgivare- som ju har rehabiliteringsansvar gentemot mig - remitterade mig till två arbetsförmågeutredningar med ett halvår mellan. Bägge visade på 0 arbetsförmåga varpå min arbetsgivare uteslöt alla möjligheter till återgång i arbete
Krav på dig som får försörjningsstöd
- Du ska vara inskriven på Arbetsförmedlingen och vara aktivt arbetssökande.
- Du ska ha regelbunden kontakt med din handläggare.
- Du ska redovisa att du söker arbete aktivt.
- Du måste söka alla arbeten du är kvalificerad för inom pendlingsavstånd.
Jag failar på samtliga punkter, har försökt.
Mvh J